Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

När kroppens eget immunförsvar slår tillbaka

I en tid där cancer fortfarande skördar miljoner liv varje år har svenska Neogap Therapeutics tagit sikte på en ny och revolutionerande metod: att med högteknologisk precision träna patientens eget immunförsvar till att känna igen och slå ut cancerceller – och bara dem. Följ med på en resa in i framtidens cancerbehandling, där varje patients terapi skräddarsys ner till minsta molekyl.

Cancer är fortfarande en av våra mest fruktade sjukdomar. Varje år får miljontals människor i världen en cancerdiagnos – och många svarar inte på standardbehandlingar som cellgifter, strålning eller kirurgi. Särskilt svårt är det att behandla solida tumörer i sena stadier, där cancern hunnit sprida sig och bli resistent mot konventionella metoder.

Men vad händer om man i stället för att attackera cancern med yttre medel – som ofta också slår ut frisk vävnad – aktiverar kroppens eget immunförsvar att hitta och förstöra tumören på egen hand? Det är vad Neogap Therapeutics, ett svenskt bioteknikbolag baserat vid Karolinska Institutet i Solna, nu gör verklighet av.

En idé född ur immunologisk nyfikenhet

Historien om Neogap börjar inte i onkologi utan i immunologi. Docent Hans Grönlund hade under många år forskat på allergier och autoimmuna sjukdomar som multipel skleros (MS) och typ 1-diabetes – sjukdomar där kroppens immunförsvar angriper sin egen vävnad. I detta arbete utvecklade han teknologier för att identifiera och mäta T-cellers reaktioner på specifika måltavlor i kroppen.

En dag ställde han sig frågan: Vad händer om man vänder på det här? I stället för att stoppa ett överaktivt immunförsvar – kan man använda samma teknik för att väcka ett passivt immunförsvar till liv och rikta det mot cancerceller?

Hans Granlund kontaktade professor Samuel Svensson (bilden), farmakolog vid Linköpings universitet och dåvarande vd för CBD Solutions, ett bolag som stöttade forskning inom neurodegenerativa sjukdomar.

– Jag tror att vi kan använda den här teknologin för att bota cancer, med minimala biverkningar, sa Hans. Resten är historia. Tillsammans med investeraren Sten Mörtstedt grundade Hans Neogap Therapeutics 2016. Samuel tillsattes som vd.

En ny generation cancerbehandling: personlig, precis och kraftfull

Kärnan i innovationen är att varje cancer är unik. Två patienter med samma diagnos – exempelvis tjocktarmscancer – kan ha helt olika mutationer i sina tumörer. Därför måste även behandlingen vara individuell.

– Vår strategi är att identifiera neoantigener – förändrade proteiner som uppstår till följd av mutationer i tumören, och som endast finns i cancerceller men inte uttrycks i frisk vävnad. Därefter lär vi patientens egna T-celler att angripa dessa, förklarar Samuel Svensson.

Behandlingen, kallad pTTL (personalised Tumour Trained Lymphocytes), bygger på två teknologier som utvecklats internt i företaget: PIOR® och EpiTCer®, två nycklar i en precisionsbehandling.

Läs hela artikeln

Svensk professor tar plats i Florida

Roger Olofsson Bagge är ny gästprofessor vid Moffitt Cancer Center i Florida. Uppdraget är att stärka samarbetet inom lokoregional cancerbehandling. Under sina första intensiva  veckor har han föreläst, fått se hur sjukvård och forskning samverkar effektivt – och varit på ett Superbowl-party.

Roger Olofsson Bagge är välkänd för sitt arbete inom cancerkirurgi vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Göteborg. Nu breddar han sitt nätverk och sin forskning som första gästprofessor i ett nytt program vid Moffitt Cancer Center i Tampa.

– Det var en stor ära att bli tillfrågad. Moffitt är världsledande inom lokoregional cancerbehandling, och det här är en fantastisk möjlighet att stärka samarbetet mellan våra institutioner, säger han.

Lokoregional cancerbehandling innebär att den drabbade kroppsdelen eller organet isoleras från blodomloppet och får höga doser cellgifter. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset ges avancerad sådan behandling till patienter från hela världen, och Sahlgrenska Akademin bedriver omfattande forskning inom området.

Samarbetet fördjupas

Gästprofessuren har vuxit fram ur ett långvarigt samarbete med professor Jonathan Zager och innebär att flera gemensamma forskningsprojekt nu kan ta form. Enligt Olofsson Bagge är nätverk och internationella kontakter avgörande för framgångsrik forskning.

– Vi har redan skissat på flera nya projekt som går i linje med regeringens samverkansavtal med USA inom Cancer Moonshot. Vi hoppas kunna skicka yngre kollegor hit, och en forskare från Moffitt är intresserad av att komma till oss för att se hur vi arbetar.

Möjligheten för Roger Olofsson Bagge att bli gästprofessor i Tampa har vuxit fram ur ett långvarigt samarbete med professor Jonathan Zager.

Högt tempo och annan arbetsstruktur

Moffitt är kopplat till University of South Florida och har en välutvecklad infrastruktur där klinik och forskning är tätt sammanflätade.

– Tempot är högre, och kirurgerna opererar ofta i parallella salar. Här finns ett mer omfattande system med ”physician assistants” som sköter stora delar av det praktiska och administrativa arbetet. Det gör att en läkare utan problem kan ha 60 patienter per dag på mottagningen. Samtidigt inkluderas många av patienterna i kliniska studier, berättar Roger Olofsson Bagge, och fortsätter:

– Blod och tumörvävnad sparas automatiskt i biobanker, forskningsenheten ligger på våningen ovanför mottagningen och särskilda sekreterare uppdaterar deras register efter varje patientbesök. Det är en väldigt effektiv kombination av sjukvård och forskning.

En skillnad gentemot Sverige är all administration runt omkring. Det var en lång process bara att få komma in på sjukhuset.

– Första dagen handlade mest om säkerhetsgenomgångar, vaccinationsintyg och olika tillstånd. Det var en mer omfattande byråkrati än vad jag är van vid.

Läs hela artikeln

CARMA01 – en första klinisk prövning med NAP-förstärkta CAR T-celler

CAR T-celler har revolutionerat behandlingen av vissa blodcancerformer, men deras effekt är ännu begränsad vid solida tumörer och vissa återfall. I den banbrytande CARMA01-studien, som nyligen inletts i Uppsala, testas nu för första gången i människa en ny generation CAR T-celler förstärkta med det immunaktiverande proteinet NAP. Förhoppningen är att dessa modifierade celler inte bara ska förbättra behandlingsresultaten vid lymfom utan också bana väg för effektiva terapier mot solida tumörer – ett område där CAR T-terapin hittills haft begränsad framgång.

CAR T-celler är en ny immunterapi mot maligna sjukdomar som har visat imponerande behandlingsresultat. Förkortningen CAR T-celler står för Chimeric Antigen Receptor T-celler och innebär att patientens egna T-celler genetiskt modifieras i laboratorium för att rikta in sig på specifika ytantigener hos cancerceller. Denna modifiering sker genom att en virusvektor för med sig den kodande sekvensen för en modifierad T-cellsreceptor som består av ett antikroppsfragment mot ytantigenet och signaleringsdomäner från T-cellsreceptorn samt en eller flera co-stimulerande molekyler. Detta omprogrammerar T-cellernas celldödande förmåga mot tumörceller [Figur 1].

Utvecklingen av CAR T-cellsterapi

CAR T-celler började utvecklas i början av 2000-talet. De flesta CAR T-celler är konstruerade mot hematologiska maligniteter och de första var riktade mot CD19 som uttrycks brett av B-cellsleukemier och lymfom. Behandling av lymfom och leukemier med CAR T-celler har förändrat behandlingspanoramat och patienter med recidiverande sjukdom som tidigare var obotligt sjuka kan nu botas.

Tillverkning och administrering av CAR T-celler

Behandlingen inleds med en leukaferes, där patientens T-celler samlas in och skickas till ett specialiserat tillverkningslaboratorium. Själva tillverkningen av CAR T-celler tar vanligtvis 3–4 veckor. Under denna tid kan patienten få cytostatika eller strålbehandling – en så kallad ”bridging”-behandling. För att CAR T-cellerna ska få bästa möjliga effekt krävs en förbehandling med immunsupprimerande cytostatika, en process som kallas lymfodepletion. På behandlingsdagen administreras CAR T-cellerna via intravenös infusion.

Biverkningar av CAR T-cellsterapi

Tidiga biverkningar
Tidiga biverkningar orsakas av immunaktivering och inkluderar:

  • Cytokinfrisättningssyndrom (CRS) – influensaliknande symtom, behandlas med steroider och tocilizumab.
  • CNS-toxicitet (ICANS) – konfusion, afasi, behandlas med steroider och anakinra.
  • Hematologisk toxicitet (ICAHT) – pancytopeni, långvarig och vanligast förekommande biverkan.

Sena biverkningar
CAR T-celler kan fortsätta angripa celler som uttrycker målantigenet:

  • Brist på immunoglobuliner är vanligt vid B-cellsriktade CAR T-celler, vilket ökar infektionsrisk och minskar vaccinationssvar.

Sveriges erfarenhet av CAR T-celler

I Sverige har vi lång erfarenhet av behandling med CAR T-celler. Den första europeiska patienten behandlades i Uppsala i en studie med en viral CAR T-cellsvektor. 2018 introducerades kommersiella CAR T-celler i Europa och den första standardbehandlingen i Sverige gjordes 2019 på Karolinska Universitetssjukhuset. Behandlingen har visat goda resultat, särskilt tack vare nationellt samarbete genom RCC och SWECARNET.

Läs hela artikeln

Cancer i Europa: Ojämlik tillgång trots framsteg – ny rapport slår larm

Ny IHE-rapport kartlägger tre decenniers utveckling inom cancer: från bättre överlevnad till skenande kostnader och växande klyftor i tillgång till behandling.

En ny rapport från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE), Comparator Report on Cancer in Europe 2025, målar upp en komplex bild av cancerläget i Europa. Trots betydande medicinska framsteg fortsätter stora ojämlikheter att prägla tillgången till läkemedel och diagnostik – och därmed också patienters chanser att överleva.

Rapporten omfattar utvecklingen i 31 europeiska länder över tre decennier, och ger en djuplodande analys av sjukdomsbörda, kostnader, innovationer och policyutmaningar inom cancervården.

”Vi vet vad som krävs för att göra ännu bättre – men är vi beredda att göra det?”, skriver Bengt Jönsson och Nils Wilking i förordet – en tydlig uppmaning till beslutsfattare att omsätta kunskap i handling.

Cancer ökar – men dödligheten har planat ut

Antalet nya cancerfall har ökat med 58 % sedan 1995 – från 2,1 till 3,2 miljoner fall 2022. Prognoser visar att antalet fall kan nå 4,1 miljoner per år till 2050 om förebyggande insatser uteblir. Samtidigt har dödligheten inte ökat i samma takt, vilket visar att förbättrad behandling och tidig upptäckt gör skillnad. I flera västeuropeiska länder är cancer redan den vanligaste dödsorsaken.

Ojämlik överlevnad och tillgång

Femårsöverlevnaden har förbättrats markant för många cancerformer, särskilt för hematologiska sjukdomar. Men variationen mellan länder är stor. Om alla länder matchade Sveriges överlevnadsnivåer skulle nästan 200 000 dödsfall kunna undvikas årligen.

En huvudorsak till skillnaderna är ojämlik tillgång till nya läkemedel och molekylär diagnostik. Medan Tyskland snabbt erbjuder nästan alla nya EMA-godkända läkemedel, får patienter i länder som Rumänien och Lettland ofta vänta flera år – eller får inte tillgång alls.

Läs hela artikeln

Olof Akre bygger broar för framtidens sjukvård

Olof Akre sticker ut. Han är huvudet längre än alla andra i den öppna ljusgården innanför ingången i nya Karolinska Universitetssjukhuset och talar orädd om styrkor, svagheter och utmaningar för det svenska sjukvårdssystem.

Legitimitet och bibehållen kompetens. Så förklarar FOU-chefen på Karolinska Universitetssjukhuset om varför han pusslar ihop sin vardag med tre jobb. Onkologi i Sverige träffar Olof Akre dagen efter lanseringen av den nya forsknings- och utvecklingsstrategin. Strategin återkommer vi till, och börjar istället prata om antalet hattar.

Hur orkar du vara både överläkare, forsknings- och utbildningschef för sjukhuset och professor och varför?
– Att jag kan ha en fot kvar i klinisk verksamheten ger mig mycket. Jag vill behålla kompetensen, det ger mig också legitimitet ute i verksamheterna, men mest av allt är det för att jag vill fortsätta träffa patienterna.

Vi pratar vidare. Det låter som att han gillar sina jobb och faktiskt vill göra de alla för att han tycker de är givande.

– Kirurgi är lite en färskvara, det är ett hantverk. Själva vanan att hantera vävnader med kirurgiska instrument består kanske, men bedömningar av situationen och beslutsfattandet tycker jag är det som kräver mer regelbunden träning för att det ska flyta bra.

Olof Akre har sin utgångspunkt i prostatacancervården. Där har han följt utvecklingen under hans dryga två decennier i vården. De första åren var det snarast en brist på utveckling.

– Både diagnos och behandling av prostatacancer har de senaste 15 åren genomgått stora förändringar. Fram till början av 00-talet bestod behandlingen i många fall av en klapp på axeln, eller vid mer avancerad sjukdom, hormonbehandling och en klapp på axeln, berättar Akre.

Revolution i prostatacancervården

PSA-provet kom på 1990-talet, men nyttan av kirurgi eller tidig behandling över huvud taget visades inte förrän i början av 2000-talet och sedan har det tagit många år att få de olika behandlingsalternativen att finna sin plats så att rätt man får rätt behandling.

PSA-testet revolutionerade prostatacancervården. Män fick diagnos och behandling tidigarelagt med 10 år. Det har varit avgörande för den här gruppen patienter och överlevnaden. Men samtidigt överbehandlade vi också många män, menar Akre.

– Det pågår fortfarande mycket överbehandling, med allvarliga konsekvenser för livskvalitet. Impotens, inkontinens och avföringsrubbningar är inte ovanliga efter operation eller strålning.

Idag är strålbehandling och kirurgi ofta konkurrerande behandlingsalternativ vid prostatacancer. Och enligt dagens behandlingsriktlinjer får patienten ofta frågan om vilken metod de föredrar eftersom det saknas jämförande studier.

Vilken metod för att behandla prostatacancer är bäst då?
– Vi vet inte säkert och det är ett stort misslyckande. Prostatacancer ligger långt efter andra cancer i kunskapsläget och hur väl utvecklat det är. Nu kommer betydligt mer avancerade studier på olika stadier men det har dröjt.

För att undvika både över- och underbehandling utvecklade forskare vid Karolinska Institutet ett blodprov som var designat för att detektera allvarlig prostatacancer med mindre problematisk överdiagnostik. Testet kallas Stockholm3. Blodprovet kombinerar proteinmarkörer, genetiska markörer och kliniska data med en avancerad algoritm för att tidigt upptäcka behandlingskrävande prostatacancer.

Läs hela artikeln