Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Första utvärderingen av Cancerkompisar.se VÄRDEFULLT OCH FLEXIBELT

Första utvärderingen av Cancerkompisar.se VÄRDEFULLT OCH FLEXIBELT
Cancerkompisar.se är ett dygnet runt-öppet onlineforum där närstående får kontakt med varandra. Här erbjuds ett unikt närståendestöd i form av matchning med närstående som upplever eller har upplevt samma situation. När den första utvärderingen genomförts står det klart att satsningen upplevs som ett viktigt stöd som finns tillgängligt närsomhelst på dygnet. Men närstående behöver också andra typer av support, som ökad kunskap och professionellt stöd. Det skriver Magdalena Andersson och Christina Landegren, båda verksamhetsutvecklare vid RCC Syd.

Cancersjukdom påverkar inte bara den drabbade utan har också stora konsekvenser för närstående bland annat avseende ekonomi, det egna arbetet, ansvar för barn och familj samt hur man bäst skall stötta den sjuke. Det är fysiskt och psykiskt
påfrestande att som närstående vårda en cancerpatient och stödet behöver individanpassas samtidigt som utbudet är begränsat.
Att ge stöd till en sjuk person och dennes närstående är något som vi tänker är självklart. I 5 kap.10 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, står det att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller som stöder en närstående som har funktionshinder. Det vill säga det är inte så tydligt vilken typ av stöd som närstående kan förvänta sig, trots att det är en viktig del i helheten av vården. Likaså är det kanske inte så anmärkningsvärt att både typ av stöd och tillgänglighet av stöd varierar mellan kliniker och landsting inom sjukvården. Bland nya möjligheter finns närståendestöd på internet.

UTVÄRDERING OCH FORSKNING
Sedan 2014 finns webbforumet www. cancerkompisar.se1. På webbplatsen erbjuds ett forum för att skriva inlägg, dela erfarenheter och kommentera andras inlägg samt en möjlighet att bli ”matchad” till en så kallad ”cancerkompis” i samma situation. Cancerkompisar. se vill erbjuda användarna möjligheten att dela tankar och erfarenheter och öka känslan av gemenskap och delad erfarenhet. Cancerkompisar.se har idag2 ca 5 800 aktiva användare och sammanlagt nästan 340 000 meddelanden och kommentarer. Cancerkompisar. se har utvecklats under åren, men har tidigare inte utvärderats. Under 2016 påbörjades ett samarbete mellan Regionalt Cancercentrum Syd (RCC Syd) och Cancerkompisar.se i syfte att undersöka stöd till närstående. Cancerkompisar.se önskade att få sin verksamhet utvärderad och RCC Syd att söka fördjupad kunskap kring
närståendes situation. Utöver utvärdering av Cancerkompisar.se lade RCC Syd till frågor kring närståendes insatser, konsekvenser, behov och hur man upplever att vara närstående till en cancerdrabbad3. I denna artikel presenteras vad utvärderingen visade. Utvärderingen genomfördes genom en enkätstudie samt sju fokusgruppsintervjuer.

Läs hela artikeln som PDF

ONKOLOGKLINIKEN PÅ LÄNSSJUKHUSET RYHOV

ONKOLOGKLINIKEN PÅ LÄNSSJUKHUSET RYHOV
En ekonomi i balans. Ingen personalbrist. God tillgänglighet. Lagom stort. Goda medicinska resultat och toppmodern teknisk utrustning. Årets bästa mellanstora sjukhus fyra år i rad. Det må låta som skryt men på Onkologkliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, värd för årets Onkologidagar, har man ovanligt mycket att vara stolt över.

Fram till mitten av 80-talet hade namnet Ryhov i utkanten av Jönköping en obehaglig och lite skrämmande klang för många i norra Småland trots sjukhusets natursköna läge. Mellan 1934 och fram till öppnandet av det nya länssjukhuset 1988 var Ryhov ett stort mentalsjukhus och förr i tiden var dessa inrättningar, säkert med all rätt, både beryktade och fruktade.

Idag är Ryhov ett dynamiskt och expansivt länssjukhus och i de ljusa, låga och moderna byggnaderna där omkring 3 500 personer arbetar idag är det svårt att se ett enda spår från den tid då man vårdade/låste in mentalt sköra människor här. När det nya Ryhov byggdes var mottot att detta skulle vara ett sjukhus anpassat för patienten, inte tvärtom, och det känns verkligen som ett ovanligt människovänligt, lagom stort sjukhus. För den som vill lära sig mer om områdets historik och samtidigt ägna sig åt lite friskvård finns sedan några år den cirka tre kilometer långa Natur- och kulturstigen Slingan. Utmed stigen finns skyltar som berättar om Ryhovs långa och dramatiska historia som sträcker sig tillbaka till 1500-talet. Dessutom finns det konstverk, skulpturer och växtlighet att vila ögonen på. Onkologkliniken är en länsklinik med ett upptagningsområde som omfattar omkring 353 000 människor. Antalet nya cancerfall i Jönköpings län är cirka 2 500 per år. På kliniken där omkring 135 människor arbetar behandlas all slags cancer hos vuxna, förutom gynekologiska tumörer och hematologisk cancer.

Här finns en mottagning, dagvårdsbehandling, strålbehandling, vårdavdelning, onkogenetisk mottagning, klinisk prövningsenhet och en avdelning för sjukhusfysik. Under ledning av verksamhetsutvecklaren Eva Ulff inleder vi vårt besök på strålbehandlingsavdelningen, en av de enheter man är stolt över. Här finns sedan 2016 tre strålbehandlingsapparater, alla med vackra stjärnnamn som Nova, Stella, och Vega, framröstade av personalen.

– I år kommer sjukhuset att få hit en ny PET/CT-kamera, som kommer att korta väntetiderna i utredningsfasen, berättar Eva Ulff. nervösa inför strålbehandling, säger Ida Lalander som har arbetat här i 2,5 år och tycker det är ett jättespännande jobb.
– Det händer så mycket inom tekniken hela tiden att vi ständigt måste vara ”på tårna” och hålla oss ajour. Och ju mer vi utvecklar oss tekniskt, desto bättre behandling kan vi ge patienterna.

Läs hela reportaget som PDF

HLF-genen skyddar blodstamceller genom att bevara dem i vila

HLF-genen skyddar blodstamceller genom att bevara dem i vila
HLF är en viktig regulator av blodstamcellsfunktion och kan ge värdefull information om hur stamceller regleras normalt, men även vid uppkomst av leukemi. Det skriver Mattias Magnusson och Karolina Komorowska vid Lunds universitet i en ny studie som bekräftar tidigare fynd vad gäller HLF-genens centrala roll i regleringen av blodstamceller. Nästa steg är att identifiera genom vilka signaler HLF-genen skyddar stamcellerna för att kunna manipulera deras aktivitet i både normal blodbildning och vid leukemi.

HLF-genen är nödvändig för att bibehålla våra blodstamceller i ett vilande stadium (Figur 1), något som är avgörande för att säkerställa normal blodproduktion under stress. Det visar vår nya forskningsstudie från Lunds universitet som nyligen publicerats i Cell Reports (Komorowska et al., 2017). Studien bekräftar flera tidigare studier som visar på en central roll för HLF-genen i regleringen av blodstamceller. Resultaten kan ha viktiga tillämpningar för såväl benmärgstransplantationer som för att förstå hur leukemi utvecklas.

STAMCELLERS SJÄLVFÖRNYELSE
Stamceller har den unika potentialen att kunna dela sig i två identiska dotterceller som har exakt samma kapacitet som modercellen, så kallad självförnyelse, samt kapacitet att mogna ut till flera celltyper (Weissman, 2000). Idag har forskning identifierat vävnadspecifika stamceller i många av våra organ, såsom i blod, hud och tarm (Moore and Lemischka, 2006). Dessa stamceller är nödvändiga för att tillgodose det stora behov av nya celler som kroppen behöver varje dag genom en individs hela livslängd, speciellt i blodet, tarmarna och huden. Denna enorma potential gör att stamceller utgör ett stort hopp för den framtida sjukvården genom så kallad cellterapi.

BLODSTAMCELLER OCH TRANSPLANTATION
Cellerna i blodet är nödvändiga för att tillgodose kroppen med syre, näring och för att transportera bort restprodukter, men också för att skydda oss mot bakterier och virus (Weissman, 2000). Dessa celler är oftast kortlivade och behöver nybildas kontinuerligt från ett litet antal celler i benmärgen, de så kallade blodstamcellerna. Blodstamceller har förmågan att ge upphov till alla typer av blodceller, och har även potential att självförnya sig (Figur 2)(Weissman, 2000). Detta innebär att de kan förse kroppen med nästan 1 000 miljarder nya blodceller varje dag genom hela livet. Dessutom har blodstamcellerna förmågan att migrera från benmärg ut i blod samt hitta tillbaka till sina specifika platser i benmärgen (Figur 2). För att säkerställa ett livslångt underhåll av normal blodstamcellsfunktion hålls de flesta blodstamceller i ett vilande (icke delande) tillstånd (Figur 2). Detta skyddar dem mot utmattning och yttre påverkan och minimerar skada på arvsmassan och därmed risken för uppkomst av blodcancer (Eliasson and Jonsson, 2010) Blodstamcellerna kan dock snabbt rekryteras för att rekonstruera blodsystemet vid trauma, varefter de återvänder till sitt viloläge (Anne Wilson 2008). Dessa egenskaper har gjort att transplantation av blodstamceller idag är en rutinbaserad cellterapi i kliniken för behandling av patienter med blodcancer (leukemi), genetiska blodsjukdomar och autoimmuna sjukdomar som multipel skleros (MS). I mer än 50 år har man genomfört lyckade transplantationer av blodstamceller, men ett kvarstående problem är dock att antalet blodstamceller är få och behovet av donatorer är stort.

Läs hela artikeln som PDF

ASH är världens bästa möte om lymfom

ASH är världens bästa möte om lymfom
CAR-T-celler var kanske det största på 2017 års ASH-möte. Det finns mycket kvar att lära när det gäller både att få ut maximalt vad gäller effekt och att hantera biverkningar men klart är att sådan immunterapi tillsammans med immun-checkpointhämmare kommer att få en stor roll i framtiden. Resultaten inom myelom visar också att denna behandlingsprincip inte kommer att vara begränsad till CD19-positiva B-cellsmaligniteter. Det skriver docent Daniel Molin, forskare vid Uppsala universitet och överläkare på Akademiska sjukhuset i en översikt av framförallt de lymfomnyheter som presenterades på ASH i Atlanta.

Att åka på det årliga mötet med American Society of Hematology (ASH) är en höjdpunkt för alla med intresse av blodsjukdomar av alla slag. Som onkolog kanske man kan känna sig som en katt bland hermelinerna på detta möte men faktum är att det är världens bästa lymfommöte och att det är ganska skönt som onkolog att med gott samvete sortera bort allt som inte har lymfom i titeln. Det går ändå inte att bevaka allt man skulle vilja, men mängden kollisioner mellan de intressanta sessionerna blir i alla fall något mindre.

Efter en okomplicerad resa via Frankfurt, installering på det rymliga hotellrummet och en mycket god burgare på det till synes tvivelaktiga haket Five Guys var det skönt med en god natts sömn. Mycket tidigt på morgonen väcktes jag dock av telefonen. Helt förvirrad i tron att jag var hemma och förmodligen bakjour fick jag till slut klart för mig att det var en journalist från en medicinsk tidskrift som ville ha en kommentar om ECHELON-1-studien. Jag motstod impulsen att i mitt omtöcknade tillstånd säga precis vad jag tycker (jag har alltid tyckt att det är en mindre bra studie med suboptimal standardarm och tackade nej till svenskt deltagande). Jag väntade dock med att säga något bestämt tills jag vaknat till ordentligt och gav ett mer nyanserat utlåtande om studien, som publicerades i New England J Med parallellt med presentationen på plenary session på ASHmötet. Mer om detta nedan.

Fredagen bjöd sedan oväntat nog på riktig snöstorm. Speciellt anmärkningsvärt med tanke på den totala avsaknaden av snö hemma i Uppsala. Detta bevisar dock säkert enligt Trump att någon klimatförändring inte finns. Fredagen spenderades sedan med arbete, möte i styrkommitté för en internationell studie, mer möten och ett symposium om immunterapi vid Hodgkins lymfom. Konferensen började för mig på allvar på lördagen och nedan följer en sammanfattning av vad jag uppfattade som de viktigaste nyheterna inom lymfomområdet:

HODGKINS LYMFOM
Hodgkins lymfom har nu i flera år stått i fokus, först tack vare brentuximab vedotin och senare PD-1-hämmare. Antikropps-cytostatika-konjugatet brentuximab vedotin, riktat mot CD30, har fått en viktig roll i behandlingen av recidiverande och refraktära Hodgkins lymfom, både som singelbehandling palliativt eller inför allogen transplantation, tillsammans med bendamustin eller ensamt inför autolog och som underhållsbehandling efter autolog. Hittills har det dock inte hittat sin roll i primärbehandlingen. Studien ECHELON-1 som är den första stora studien med brentuximab vedotin i primärbehandling för Hodgkins lymfom presenterades på plenary session och publicerades samtidigt i New England J Med (abstract 6). I studien som inkluderade 1 334 patienter med avancerade stadier randomiserades de mellan ABVD och kombinationen brentuximab vedotin + AVD (A-AVD). A-AVD-armens ”modifierade” progressionsfria överlevnad var 5 procent bättre (82 procent vs 77 procent). Toxiciteten skiljde sig också mellan armarna. I ABVD-armen dog 11 patienter av lungtoxicitet på grund av bleomycin. I A-AVD-armen var neutropeni och framför allt polyneuropati mer vanligt.

Läs hela referatet som PDF

Förbättrad cancerdiagnostik med 3D-mikroskopi

Förbättrad cancerdiagnostik med 3D-mikroskopi
Den senaste tidens landvinningar inom ljusmikroskopi kan användas kliniskt för att förbättra patologisk diagnostisering av tumörer. Nu är det möjligt att avbilda hela tumörer digitalt och studera och karakterisera komplexa strukturer i tre dimensioner (3D). Det skriver professor Per Uhlén, Karolinska Institutet och Ayako Miyakawa, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Cancertumörer är komplexa sammansättningar av heterogena populationer av celler med olika fenotypiska egenskaper1. Framsteg inom tekniken för gensekvensering har varit mycket viktig för att klarlägga förekomsten av heterogenitet i olika typer av cancer. Men ett problem när tumörer sekvenseras är att vävnaden dissocieras till en cellsuspension där all information om den spatiala lokaliseringen av enskilda celler i tumören saknas. På så sätt förloras viktig information som kan användas vid diagnostiseringen av tumörer, till exempel cellnischer, vaskulatur och skiktformation. Noggranna patologiska undersökningar är viktigt för att kunna ställa korrekta diagnoser och för att kunna välja adekvata och effektiva behandlingar. Vanligtvis fixeras vävnad som tas från patienter i formalin och bäddas sedan in i paraffin till så kallade FFPEprov (Formalin Fixed Paraffin Embedded). Tunna snitt (<10 μm-tjocka) av FFPE-provet kan då skäras och färgas in med olika diagnostiska markörer. Patologer studerar därefter preparaten med ljus- och/eller fluorescensmikroskopi som genererar tvådimensionella (2D) bilder. Men att avbilda den ursprungliga tredimensionella (3D) vävnaden med 2D-bilder skapar ett informationsgap mellan vävnaden och bilden. Vissa strukturer i vävnaden kan inte återges med bara 2D-bilder som till exempel tumörers vaskulärsystem.

TIO GÅNGER SNABBARE
Vi har utvecklat ett nytt protokoll för att undersöka och diagnostisera hela FFPE-tumörer av storlek upp till 10x10x10 mm2 (Figur 1). Protokollet har vi valt att kalla DIPCO (Diagnosing Immunolabelled Paraffin-embedded Cleared Organs) och det består av diverse olika moment. Genom att tilllämpa en metod som på senare tid har förfinats kan vi göra hela FFPE-tumörer genomskinliga för ljus3. Metoden går ut på att avlägsna lipider som gör den ogenomtränglig för ljus genom att behandla vävnaden med en serie av metanollösningar och bleka vävnaden med väteperoxid4. Processen skadar inte färgämnen och antikroppar som används för diagnostiseringen. Den transparenta infärgande vävnaden kan sedan avbildas i 3D med ett Light- Sheet mikroskop5. Light-Sheet mikroskopi är en etablerad imaging-teknik som lämpar sig väl för 3D-avbildning. Det exciterande ljuset infaller vinkelrätt mot objektivet så att en hel bild av preparatet kan detekteras momentant med en kamera (Figur 1).

Läs hela artikeln som PDF