Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

THE HELLSTRÖMS – ett intressant möte

Under min vistelse i Seattle sommaren 2018 hade jag förmånen att få träffa Ingegerd och Karl- Erik Hellström för första gången. Dessa inspirerande och framgångsrika forskare har arbetat sida vid sida under hela sin karriär. En av anledningarna att jag fascineras av deras arbete är att de tidigt insåg immunförsvarets betydelse vid cancer, något som långt ifrån alltid setts som en självklarhet. Vi träffas i parets kontor, i en byggnad mitt emot det kända traumasjukhuset Harbour View Medical Center (förebilden till Grey´s Anatomy), där Karl-Erik och Ingegerd Hellstrom delar rum. Vi pratar svenska, efter drygt 50 år i USA talar de fortfarande svenska med varandra. Vi har inför mötet haft mailkontakt och stämt träff i entrén till Harbour View Research Building, och tjugo minuter före avtalad tid får jag ett mail med en påminnelse om vårt möte och en bifogad review-artikel om deras arbeten i olika mustumörmodeller. Karl-Erik möter mig i lobbyn på exakt avtalad tid och berättar hur viktigt det alltid har varit för honom att hålla tider, något han lärde sig av gymnastikdirektören kapten Montan på Södra Latin. Vid försening bestraffades nämligen  eleverna med en snärt av Montans florett. Flera äldre svenska cancerforskare känner väl till paret Hellström. De träffades under sina studieår på Karolinska Institutet där intresset för cancer och immunförsvaret väcktes tidigt, och efter studierna fortsatte båda att forska hos Georg och Eva Klein. I slutet av 60-talet emigrerade familjen med två små barn till Seattle för tjänst vid University of Washington (UW). Karl-Erik berättar att de kom till Seattle med i princip tomma händer. De beviljades lån till sitt första hus och den första dammsugaren köptes på avbetalning. På den tiden anställde inte UW kvinnliga forskare och med stolthet berättar Ingegerd att detta ändrades efter deras ankomst. Paret skapade ett labb som fortfarande bedriver framgångsrik verksamhet.

I Seattle lanserade Karl-Erik och Ingegerd ”The Hellstrom paradox” som de båda framhåller som sitt största och viktigaste bidrag till cancerforskningen. Efter flera år på universitetet lämnade de tryggheten för att pröva på att arbeta inom ett mindre biotechbolag och senare inom läkemedelsindustrin. Efter 15 år återvände de sedan till universitetet där de båda är fortsatt aktiva. Det var ett spännande möte med två passionerade och hängivna forskare vilkas arbete startade för mer än 50 år sedan och som beskrivs mer i detalj i deras egen text här intill. Vi har valt att publicera artikeln på engelska för att behålla deras beskrivning så autentisk som möjligt.

Det handlar om en imponerande forskning som delvis har bidragit till den utveckling vi nu ser inom immunterapin med bland annat PD1-hämmare och CAR T-celler.

Läs artikeln THE HELLSTROM PARADOX AND BEYOND

Mer kunskap behövs om praktisk cancerprevention

Mats Lambe om uppmärksammad preventionsrapport: Mer kunskap behövs om praktisk cancerprevention

Fetma är på väg att ta över rökningens plats som den största enskilda riskfaktorn för cancer. Det konstaterar World Cancer Research Fund i en uppmärksammad preventions rapport.
– Ökad kunskap om riskfaktorer är bra, men nu behövs också mer kunskap om praktisk cancerprevention, kommenterar professor Mats Lambe, Karolinska Institutet och RCC Uppsala/Örebro.

Det är några siffror från den tredje expertrapporten från det internationella forskningsrådet World Cancer Research Fund, WCRF. Organisationen arbetar sedan 1982 med att öka och sprida kunskapen om hur kost, fysisk aktivitet, övervikt och fetma påverkar risken att utveckla cancer. WCRF finansierar forskning, arbetar med kunskapsspridning samt följer forskningsläget på området i sitt Continuous Update Project. Den nya expertrapporten, Diet, Nutrition, Physical Activity and Cancer; a Global Perspective, publicerades tidigare i år och innehåller aktuell kunskap och uppdaterade cancerförebyggande rekommendationer om mat, fysisk aktivitet och vikt. Om förekomsten av övervikt och fetma fortsätter att öka samtidigt som allt fler är fysiskt inaktiva, dröjer det inte länge förrän dessa blir de främsta riskfaktorerna för cancer, förutspår WCRF-rapporten.

– När det gäller flera andra viktiga riskfaktorer – som ligger utanför WCRF:s arbete – ser utvecklingen i vår del av världen ut att gå åt rätt håll. Tobaksrökning är fortfarande den främsta förebyggbara orsaken till cancer, men rökningen minskar tack vare ett framgångsrikt och långsiktigt förebyggande arbete. Likaså tror jag att informationen om sunda solvanor börjar få genomslag, i alla fall bland småbarnsföräldrar, säger Mats Lambe, professor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet och enhetschef vid RCC Uppsala Örebro.

– När det gäller fetma och fysisk inaktivitet ser utvecklingen tyvärr inte lika positiv ut. Den nya expertrapporten presenterar samtidigt ännu starkare belägg än föregångaren, som kom 2007, för att övervikt och fetma ökar cancerrisken. Forskningen har i dag starka bevis för att fetma/övervikt ökar risken för 12 cancerformer.
Hos en vuxen ökar övervikt och fetma, enligt WCRF:s rapport risken för
• Cancer i munnen, matrupen och struphuvudet
• Esofaguscancer
• Magsäckscancer
• Cancer i bukspottkörteln
• Cancer i gallblåsan
• Levercancer
• Kolorektal cancer
• Postmenopausal bröstcancer
• Äggstockscancer
• Endometriecancer
• Avancerad prostatacancer
• Njurcancer

Läs hela artikeln som PDF

Fortbildningsdagarna i Umeå bjöd på fullspäckat och högkvalitativt program

Fortbildningsdagarna i Umeå bjöd på fullspäckat och högkvalitativt program

Årets nationella fortbildningsdagar i hematologi arrangerades i ett mestadels soligt och höstvackert Umeå. Deltagarna bjöds ännu en gång på ett fullmatat program och för andra året i rad deltog även hematologisjuksköterskor. Omkring hälften av föreläsningarna var gemensamma för läkare och sjuksköterskor. Mötet ägde rum på konferenslokalen Väven alldeles intill älven. Lokalt ansvarig i år var Cecilia Isaksson, överläkare och hematolog vid Norrlands universitetssjukhus. Här refereras 2018 års Fortbildningsdagar av Tove Wästerlid, ST-läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Årets fullspäckade program inleddes med en session med titeln ”Best of EHA”. Här presenterades en sammanfattning om olika områden från European Haematology Associations årliga konferens, som i år arrangerades i Stockholm i juni. Förste talare var professor och överläkare Gunilla Enblad, verksam vid Onkologiska kliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Som huvudprövare för en av de första kliniska studierna på CAR-T i Sverige var hon inbjuden för att sammanställa det senaste kring denna nya immunologiska behandling. CAR T-cells- behandling använder sig av en chimär antigenreceptor (CAR) som man sätter in i en T-cell. Denna T-cell känner sedan igen antigen på tumörceller och kan då angripa och döda tumörcellen. Gunilla Enblad konstaterade att intresset för CAR-T-behandling var stort på EHA. Det hölls ett flertal seminarier och symposier som kretsade kring hur denna lovande nya terapiform ska göra sitt intåg i Europa, och Sverige. Gunilla Enblad bjöd på en utmärkt sammanfattning av nuvarande kunskapsläge där CAR-T-celler hittills visat lovande behandlingsresultat för patienter med refraktär/recidiverande akut lymfatisk leukemi (ALL) och diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL). För närvarande är två olika CAR-T-celler, båda riktade mot ytantigenet CD19 på Bceller, godkända för användning på patienter med recidiverande/ refraktära DLBCL och ALL. Upparbetning av struktur och system för att kunna införa behandlingen på sjukhus i Sverige pågår, och fas 3-studier ska startas både i Uppsala/Lund och vid Karolinska Universitetssjukhuset förhoppningsvis under hösten. Avslutningsvis nämnde hon nya CAR-T-varianter där CAR-T-cellerna istället är riktade mot B-cell maturation antigen (BCMA) som uttrycks på myelomceller, som också visar goda behandlingsresultat för patienter med refraktära myelom. Sannolikt kommer patienter med myelom att bli nästa patientgrupp för vilken behandling med CAR-T-celler kan bli aktuell.

Läs hela artikeln som PDF

Positivt om icke småcellig lungcancer på IASLC: Snabb utveckling av underhållsbehandling

Positivt om icke småcellig lungcancer på IASLC: Snabb utveckling av underhållsbehandling

Årets ”världskongress om lungcancer”, IASLC, var nummer 18 i ordningen och arrangerades i Toronto. Under några intensiva dagar presenterades totalt 2 384 högkvalitativa arbeten. Ur ett svenskt perspektiv var kongressen välbesökt och data som presenterades vid mötet kommer sannolikt att få stor betydelse för hur vi handlägger våra patienter i framtiden. Det skriver Michael Bergqvist, Stefan Bergström och Jonas Nilsson vid Gävle sjukhus samt Simon Ekman vid Karolinska Universitetssjukhuset i en kort sammanfattning av den viktigaste nya kunskapen som presenterades på kongressen.

Ur ett svenskt perspektiv presenterade den svenska lungcancerstudiegruppen en randomiserad fas II-studie i vilken patienter med NSCLC stadium III, bra performance-status (0–1) samt en adekvat lungfunktion fick radiokemoterapi. De erhöll Cisplatin (75 mg/m2 d1) och Vinorelbine (25 mg/m2 d 1+8) var tredje vecka. Strålbehandlingen initierades samtidigt med andra cykeln. Patienterna randomiserades till 2 Gy dagligen, 5 dagar i veckan, total dos av 68 Gy (standardarm A). Den andra studiearmen (B) genomgick eskalerad terapi genom att de erhöll en extra fraktion av 2 Gy per vecka, totala behandlingstiden även här sju veckor och följdaktligen slutdos 84 Gy (dessa patienter screenades avseende dosbegränsningar till ryggmärgen, matstrupen och lungorna före inklusion). En förplanerad säkerhetsanalys påvisade ökad toxicitet och minskad överlevnad i den eskalerade studiearmen, och då studien terminerades på grund av detta hade trettiotvå patienter inkluderats. Progressionsfria överlevnaden (PFS) och totala
överlevnaden (OS) var 11 respektive 17 månader i studiearm B medan motsvarande data för studiearm A var 28 respektive 45 månader (figur 1).

MESOTHELIOM
Scagliotti och kollegor presenterade en studie på Nintedanib som tillägg till cytostatika som första linjens behandling av malignt pleuramesoteliom
(PL02.09 – Nintedanib + Pemetrexed/ Cisplatin in Patients with Unresectable MPM: Phase III Results from the LUME- Meso Trial). I denna studie studerades tillägget av Nintedanib. Detta läkemedel interagerar med tyrosinkinaserna VEGFR 1–3, PDGFR α/β, FGFR 1–3, Src och Abl. Totalt inkluderades 458 patienter och ingen skillnad förelåg i progressionsfri överlevnad mellan nintedanib och placebo (HR = 1,01, 95% CI: 0,79– 1,30, p = 0,9). Median överlevnad var 14,4 vs. 16,1 månader (nintedanib vs. placebo) och författarna konkluderade att tillägget av nintedanib inte förlängde överlevnaden för denna patientgrupp.

Läs hela artikeln som PDF

Nationell samordning av prostatacancer – så ser Regionala cancercentrum i samverkans handlingsplan ut

Nationell samordning av prostatacancer – så ser Regionala cancercentrum i samverkans handlingsplan ut

När Socialstyrelsen åter sa nej till ett nationellt screeningprogram för prostatacancer gav Socialdepartementet i uppdrag åt Regionala cancercentrum i samverkan att ta fram en handlingsplan för hur PSA-testningen skulle kunna standardiseras och effektiviseras, samt att identifiera kunskapsluckor för hur kompletterande tester kan förbättra diagnostiken. Projektledningen beskriver här vad detta initiativ resulterat i.

SCREENING FÖR PROSTATACANCER
Prostata cancer är den cancersjukdom som orsakar flest dödsfall bland svenska män. Sjukdomen är nästan alltid obotlig när den ger upphov till symtom, men den har en mycket lång symtomfri, lokaliserad fas, då den vanligen kan botas. Dessa förhållanden ger goda förutsättningar för att screening ska kunna minska sjuklighet och dödlighet i prostatacancer. I en svensk randomiserad studie nästan halverades dödligheten i prostatacancer efter 14 år bland de män som erbjöds screening med PSA-prov vartannat år1. Screening med PSA-prov och systematiska vävnadsprov orsakar dessvärre också betydande överdiagnostik och överbehandling. Omkring hälften av männen som diagnostiserades med prostatacancer efter screening i den svenska studien hade sluppit att bli prostatacancerpatienter om de inte hade PSAtestats1. Dessa negativa följder har varit den huvudsakliga anledningen till att Socialstyrelsen sedan många år avrått från systematisk screening. Socialstyrelsen rekommenderar istället att män ska få information om de tänkbara fördelarna och nackdelarna med PSA-prov och därefter få fatta ett personligt beslut om de vill testas eller inte. Nästan alla sjukvårdsmyndigheter i världen har liknande rekommendationer.

FORSKNINGEN HAR LETT TILL BÄTTRE
PROSTATACANCERDIAGNOSTIK
Forskningen för att förbättra prostatacancerdiagnostiken har varit intensiv. Det finns nu blodprov som kan komplettera PSA-provet och sålla fram de
män som behöver genomgå vävnadsprov, bland annat det svenska Stockholm3- testet2. Riktad vävnadsprovtagning baserad på magnetkamera (MR)
minskar överdiagnostiken ytterligare3. Dessa framsteg var anledningen till att Socialstyrelsen nyligen åter bedömde förutsättningarna för ett nationellt screeningprogram. Slutsatsen blev att nyttan med screening baserad enbart på PSA-prov och systematiska vävnadsprov inte tydligt skulle överväga de negativa effekterna. Dessvärre behöver bedömningen av de nya testerna kompletteras innan Socialstyrelsen kan göra någon rekommendation om ett screeningprogram baserat på modern prostatacancerdiagnostik.

Läs hela artikeln som PDF