Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Lymfödemsatsning på Akademiska ska ge bättre prevention och samlad vård

Lymfödemsatsning på Akademiska ska ge bättre prevention och samlad vård

Akademiska sjukhuset tar ett samlat grepp om patienter med lymfödem. I satsningen ingår bland annat screening av riskgrupper, förbättrad patientinformation och inrättande av multidisciplinära team. Förändringen är ett led i arbetet för en förbättrad cancerrehabilitering i Region Uppsala.

Syftet med lymfödemsatsningen är framförallt att patienterna ska känna sig tryggare genom att tidigt få information om symtom och vart man ska vända sig vid känningar.
–Vi stärker också omhändertagandet genom att samla kompetens på mottagningen där patienterna erbjuds bedömning och råd om behandlingsalternativ av multidisciplinära team, säger Maria Rydevik Mani, plastikkirurg på Akademiska sjukhuset, specialiserad inom bröstcancerrekonstruktion och lymfödem och en av initiativtagarna. Lymfödem innebär att lymfvätska dämts upp och omvandlas till fett som leder till en kraftig svullnad som både kan vara smärtsam och begränsa rörligheten. Det är en relativt vanlig komplikation efter bröstcancerkirurgi och strålning i de fall där man tagit bort lymfkörtlar i armhålan. Lymfödem kan även uppstå i armar eller ben efter exempelvis behandling för malignt melanom, gynekologisk cancer eller trauman.

BÄTTRE INFORMATION TILL PATIENTER
Behovet av mer samlad kompetens och stärkt information till patientgruppen uppdagades härom året i samband med en översyn av vården för patienter med bröstcancer, den största patientgruppen när det gäller lymfödem.
– En konkret förändring är att läkare som utreder och tar ställning till kirurgisk behandling av patienter med lymfödem nu kommer att arbeta samordnat med multidisciplinära team där lymfterapeuter ingår. Detta för att stärka och effektivisera vården av dessa patienter, berättar Maria Rydevik Mani. Satsningen ligger i linje med sjukhusets uppdrag att bygga upp en samlad specialiserad rehabilitering och utveckla cancerrehabiliteringen för patienter i Uppsala. (Se artikel här intill.) Under det gångna året har flera arbetsgrupper med medlemmar från olika
yrkeskategorier och verksamhetsområden vid sjukhuset arbetat parallellt inför denna lymfödemsatsning. Grupperna har fokuserat på olika områden såsom lymfödemprevention vid cancerbehandling, urval av patienter som bör screenas, patientinformation, mikrokirurgiska ingrepp och forskningsprojekt. Även patientföreningar har deltagit i arbetet.

Läs hela artikeln som PDF

Nya kombinationsbehandlingar gör att fler kan ha nytta av immunantikroppar

Nya kombinationsbehandlingar gör att fler kan ha nytta av immunantikroppar

Rapporteringen från det stora årliga ASCO-mötet domineras av resultat från fas III-studier. Mötet innehåller dock även andra typer av nyheter. En serie sessioner (Developmental Therapeutics) ägnas åt nya läkemedelskandidater som befinner sig i tidigare faser av utvecklingen. Särskild uppmärksamhet brukar ägnas läkemedel med nya verkningsmekanismer eller substanser som visar speciellt lovande resultat i fas I/II-studier. Det skriver professor Arne Östman vid Karolinska Institutet och Magnus Frödin, Karolinska Institutet/NKS som här sammanfattar ett urval av presentationer från ”oral abstract”-sessionerna inom området Developmental Therapeutics. Urvalet behandlar immun-modulerande läkemedel, cell-terapier med T-celler, nya HER2-riktade antikroppar och en ny klass läkemedel som påverkar tumörers svar på syrebrist.

De nya immun-stimulerande antikropparna som aktiverar T-celler utgör tveklöst den mest positiva utvecklingen inom cancerläkemedelsområdet de senaste fem åren. Ett av många tecken på detta är årets Nobelpris till Jim Allison och Tasuku Honjo. Välkända exempel är antikroppar riktade mot CTLA4, PD1 eller PD-LI som används i sena stadier av till exempel melanom, lungcancer, njurcancer, blåscancer och undergrupper av kolorektalcancer. Senaste åren har utvecklingen fortsatt med starka resultat bland annat från första-linjes kombinations-behandlingar med kemoterapi i lungcancer, positiva fas III-resultat från adjuvanta melanomstudier och lovande tidiga resultat i tidig lungcancer. 1, 2, 3 I anslutning till dessa fynd finns stort intresse att utveckla kombinationsbehandlingar som ökar andelen patienter som har nytta av immun-antikroppar. Avdelningen om nya immunaktiva läkemedelskandidater ägnade en särskild session åt substanser som verkar genom att blockera eller hämma immunreglerande cytokiner. Modifierat IL-2: IL2 är en kraftfull stimulator av T-celler och är känd sedan tidigare som en av de först godkända immunmodulerande läkemedlen. NKTR-214 är en modifierad variant som hävdas bevara gynnsamma stimulatoriska effekter på T(killer)- och NK-celler, men som inte stimulerar de immun-bromsande Treg-cellerna4.

Abstrakt 3006 presenterade första resultat från kliniska studier där NKTR-214 kombinerades med en T-cell-stimulerande antikropp (nivolumab). Studien redovisade resultat från cirka 100 patienter. Biverkningsmönstret var acceptabelt utan större ändringar än vid nivolumab-behandling enbart. Effekt-data är fortfarande tidiga, men den efterföljande diskussionen noterade tendenser till bättre resultat än vad som sågs i de ursprungliga tidiga studierna med enbart nivolumab. Kombinerad PD-L1 och TGF-betablockad: TGFbeta är en multi-funktionell klass av hormon-liknande ämnen som bland annat uppvisar stark immun-hämmande effekt. Störd TGFbeta-signalering är beskriven i många tumörtyper, inklusive HPV-associerade tumörer som cervix- anal- och head/neck-cancer. M7824 är en ”bi-specifik” antikropp som samtidigt blockerar PD-L1 och TGF-beta och som i djurmodeller uppvisat anti-tumoral effekt (Fig. 1)5. Abstrakt 3007 presenterade första kliniska data från en liten grupp på 17 fall med HPV-associerade tumörtyper. Immune-aktivering kunde påvisas och bland de 17 fallen uppvisades en ORR på 35 %. Baserat på dessa resultat har en fas II-studie startats.

Läs hela artikeln som PDF

Kraftens Hus – en mötesplats för att komma på fötter igen

Kraftens Hus – en mötesplats för att komma på fötter igen

Underbar utsikt, vackra möbler, fin färg sättning och en härligt varm, hemtrevlig och välkomnande atmosfär. Det låter som en bostadsannons men det är en beskrivning av den känsla man får som besökare på mötesplatsen Kraftens Hus i Borås – ett innovativt pilotprojekt med syftet att hjälpa cancerpatienter att komma på fötter igen via social samvaro, nära samarbeten med olika instanser och genomtänkta aktiviteter som patienterna själva valt.

Efter några år med förstudier, enkäter, workshops och planeringar slog Kraftens Hus upp sina portar i februari i år. Lokalerna ligger i ett trendigt industriområde i designstaden Borås, längst upp i ett stort hus som heter Träffpunkt Simonsland och redan kryllar av 40 olika föreningar.
Till Kraftens Hus Sjuhärad är alla cancerpatienter och deras närstående välkomna tre dagar i veckan.
– Detta är ett unikt samarbete mellan patienter, närstående, Regionalt Cancercentrum Väst, forskare från Chalmers, sjukvården, politiker och tjänstemän från landstinget, designers, kommunen, Försäkringskassan, representanter från olika välfärdsinstitutioner och näringslivet i Borås, säger projektledaren och verksamhetsansvariga Carina Mannefred, som har lång erfarenhet som kurator på sjukhuset i Borås. Sedan sju år tillbaka är hon utvecklingsledare på RCC Väst. Idén till projektet kom ursprungligen från cancerpatienter som ingår i RCC Västs patient- och närståenderåd.

KOMPLETTERANDE INSATSER
– Alla som är berörda vet att cancer är en sjukdom som kräver mer än bara medicinsk behandling. Vi ville skapa ett forum där vi tillsammans kan utveckla det psykosociala stödet, den nödvändiga rehabilitering som många patienter och anhöriga upplever att vården inte kan tillhandahålla idag, säger hon och tillägger att Kraftens Hus inte ska ta över sjukvårdens ansvar för cancerrehabilitering.

– Men vi kan komplettera med vår verksamhet. Efter bara nio månader har Kraftens Hus Sjuhärad, som drivs av en ideell förening, blivit den dynamiska mötesplats som initiativtagarna hoppats på. Hit kommer cancerberörda i alla åldrar för att fika, prata med andra i samma situation, måla, ta en promenad tillsammans, lyssna på en föreläsning, utöva yoga eller få massage. Detta är ett stödcenter med många strängar på sin lyra och alla aktiviteter är framtagna i tätt samråd med besökarna.

– Ja, detta är en helt användardriven verksamhet, patienterna har varit med på hela resan. Det var faktiskt en patient som kom på namnet Kraftens Hus, säger Carina Mannefred och berättar att man under det här första året har haft mellan 10 och 30 besök i veckan. Verksamheten stöttas delvis av Västra Götalandsregionen i tre år, därefter ska projektet utvärderas. Både politiskt och vetenskapligt. Forskaren Andreas Hellström på Center for Healthcare Improvement på Chalmers Tekniska Högskola är ansvarig för den vetenskapliga delen av pilotprojektet.

– Detta är ett mycket spännande projekt, ett innovationsprojekt med många olika samverkande aktörer. Det gemensamma syftet är att vara ett komplement till vården som står inför stora utmaningar. Initiativet kom från patienter och närstående som såg luckan i systemet, bristen på rehabilitering och psykosocialt stöd, och därefter har vi tillsammans med alla aktörer designat verksamheten för att möta det gemensamma behovet.

Läs hela reportaget som PDF

Upplevelser av cancer i PRIMÄRVÅRDEN

Upplevelser av cancer i PRIMÄRVÅRDEN

Efter att ha arbetat som kirurg i 43 år och då haft ett särskilt intresse för HPB-cancer är jag nu sedan tre år tillbaka huvudsakligen arbetande inom primärvården. Det är ett tämligen annorlunda arbete eftersom man som kirurg är mycket mera inriktad på att behandla en definierad sjukdom, medan man som läkare i primärvården har patienter som vanligen har flera symtom, flera diagnoser och flera läkemedel. Det finns visserligen en del unga och medelålders patienter, men tonvikten ligger tydligt på de äldsta patienterna och på patienter där det inte bara är symptom och diagnoser som är viktiga utan också deras funktion i samhället.

Helt klart är att utan primärvården skulle specialistsjukvården inte kunna fungera, men samtidigt som man utanför sjukhuset har ett distinkt utrednings- och behandlingsuppdrag har man också en grindvaktsfunktion gentemot specialisterna. Detta låter kanske inte så prestigefullt, men personligen är jag full av beundran för vilka svåra urval av patienter primärvårdsläkarna gör. Bland alla de med mer eller mindre diffusa symptom ska man kunna välja ut vilka som ska skickas till akutmottagningen under misstanke om appendicit, vilka som ska skickas till hjärtspecialisten och vilka som ska utredas för misstanke om malign sjukdom. Efter tre års arbete inom primärvården med ett oselekterat klientel av patienter tillåter jag mig att diskutera lite om vad som hänt inom cancerdiagnostik- och canceruppföljning inom min del av primärvården.

FÖLJS UPP PÅ ANNAT SÄTT
För det första är jag förvånad över hur få patienter med nyligen behandlade cancersjukdomar jag träffat på inom primärvården. Kanske beror det på att kirurger och onkologer följer upp sina patienter väl själva, kanske beror det på att jag inte sysslat med hemsjukvård och att det finns hospice i det område där jag arbetar. Av något större intresse är att jag då på 36 månader diagnostiserat 25 fall av behandlingskrävande tumörer; det vill säga en ny tidigare odiagnostiserad cancer var sjätte vecka
(se tabell )– detta kan ställas mot cirka 20 patienter per dag i 220 dagar per år i 3 år, det vill säga att 1,9 promille av patienterna haft tidigare inte känd malign sjukdom (en patient av 500). Några av cancerfallen kan klassificeras som diagnostiska framgångar medan andra var standradiserat (enkelt) handlagda och åter andra (retrospektivt) kunde ha utretts bättre.

Som exempel på detta kan tas de två fallen av pankreascancer. Den ena patienten kom med ikterus och viss viktnedgång och diagnosen fastställdes genom en CT inom några dagar och en Whipple-operation utfördes inom tre veckor. Den andra patienten hade under åratal tagit PPI och sökte nu eftersom hon inte tyckte att den verkade tillräckligt bra. Det ledde till åtskilliga mottagningsbesök, medicinändringar och blodprov som visade normala värden. Först efter ett halvt års resultatlösa åtgärder och några kilos viktnedgång gjordes CT som visade en stor pankreascancer i corpus samt levermetastaser. Hon avled inom några månader.

Läs hela artikeln

Sunda solvanor

Sunda solvanor – Hur ska framtidens arbete mot hudcancer se ut?

Under 2018 ska Regionala cancercentrum särskilt arbeta med prevention och tidig diagnostik av hudcancer. Uppdraget ingår i årets canceröverenskommelse och målet är att stoppa den kraftiga ökningen av antalet hudcancerfall i Sverige.

Uppdraget har två delar. Den första är att analysera vad som krävs för att införa ett nationellt program med effektiva metoder för tidig diagnostik av hudcancer, till exempel teledermatoskopi.
Den andra delen är att samla alla berörda aktörer för att diskutera hur arbetsfördelningen kring prevention kan se ut.
– Vi kommer att hålla två workshops i oktober där vi samlar berörda aktörer för att diskutera de här frågorna, säger Shirin Bartholdsson, projektledare och ordförande i nationella arbetsgruppen för cancerprevention.

VIKTIGT ATT TÄNKA LÅNGSIKTIGT
Den workshop som rör primär prevention hålls den 4 oktober på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i Stockholm. Syftet är att erbjuda en arena för samtal och att diskutera strategier för det framtida arbetet.
– Hur vill vi att preventionsarbetet i Sverige ska se ut om 40 år? Vilka insatser ska stå i fokus? Vem bör utföra dem? Ska arbetet bli framgångsrikt, så är det nu vi måste börja planera, säger Shirin Bartholdsson.
Prevention av hudcancer handlar om att påverka människors beteende i solen. Att upprepade gånger bränna sig i solen, särskilt som barn, ökar risken att få malignt melanom som är den farligaste formen av hudcancer.
– Strålsäkerhetsmyndigheten har ett tydligt uppdrag, men annars finns det inte så många aktörer som ser det som sitt ansvar att arbeta med den här frågan. Samtidigt är hudcancer den cancerform som ökar snabbast och en av de cancerformer som man faktiskt kan förebygga, säger Shirin Bartholdsson.

Läs hela artikeln