Redaktion - Onkologi i Sverige

Sjöberg Prize Lectures 2022 – Save the Date

Sjöbergstiftelsen grundades 2016 av affärsmannen Bengt Sjöberg, som donerade två miljarder kronor med syfte att främja vetenskaplig forskning med huvudsaklig inriktning på cancer, hälsa och miljö.

Bengt Sjöberg

Sjöbergpriset delas ut av Kungl. Vetenskapsakademien som utser pristagare och Sjöbergstiftelsen står för finansieringen. Priset inrättades efter att affärsmannen Bengt Sjöberg, som själv drabbats av cancer, donerat två miljarder kronor med syfte att främja vetenskaplig forskning med huvudsaklig inriktning på cancer, hälsa och miljö. Bengt Sjöberg kom från Lysekil men arbetade och verkade i många år i Hongkong. Sjöbergpriset är uppdelat i 100 000 US dollar i form av ett personligt pris och 900 000 US dollar som ska användas till fortsatt forskning.

Årets pris kommer att delas ut i samband med Akademiens högtidssammankomst 13 juni. Sjöbergföreläsningarna hålls på förmiddagen samma dag, kl. 9-11, på Karolinska Institutet, Eva & Georg Klein-salen.

Föreläsare:

Michael N. Hall, pristagare 2020
mTOR signaling in growth and metabolism

Benjamin L. Ebert, pristagare 2021
Molecular glues: drugging the ”undruggable”

Arul M. Chinnaiyan, pristagare 2022
Exploring precision oncology through gene fusions

NT-rådet rekommenderar Opdivo som adjuvant behandling av patienter med muskelinvasiv urotelcellscancer med PD-L1 tumörcellsuttryck ≥1 % och hög risk för återfall efter radikal resektion

Rekommendationen baseras på resultat från fas III-studien CheckMate -274, som visade att adjuvant behandling med Opdivo (nivolumab) signifikant minskade risken för sjukdomsåterfall eller död, jämfört med placebo.

Urinblåsecancer är den tionde vanligaste cancerformen i världen och varje år diagnostiseras cirka 573 000 nya fall. I Sverige får cirka 3 200 personer diagnosen urotelial cancer varje år.

NT-rådet rekommenderar nu att Opdivo (nivolumab) bör användas vid adjuvant behandling av vuxna med muskelinvasiv urotelcellscancer med PD-L1 tumörcellsuttryck ≥ 1% och med hög risk för återfall efter radikal resektion.

Rekommendationen baseras på resultat från fas III-studien CheckMate -274, som visade på en signifikant förbättring av den sjukdomsfria överlevnaden (DFS) för Opdivo som adjuvant behandling jämfört med placebo och hos patienter med PD-L1 tumörcellsuttryck ≥ 1%.

Opdivo minskade risken för sjukdomsåterfall eller död med 47 % jämfört med placebo (HR 0,53; 95% KI: 0,38-0,75, p=0.0005). 56/140 samt 85/142 patienter med PD-L1 tumörcellsuttryck ≥1 % fick sjukdomsåterfall/död i Opdivo- respektive placeboarmen. Median DFS var ännu ej uppnådd för Opdivo (95% KI: 22,1-NE) jämfört med median DFS på 8,41 månader för placebo (95% KI: 5,6-20,0)

Opdivos säkerhetsprofil överensstämde med tidigare rapporterade studier av Opdivo vid andra solida tumörer.

– Det är mycket positivt att NT-rådet rekommenderar Opdivo som adjuvant behandling av patienter med muskelinvasiv urotelcellscancer med PD-L1 tumörcellsuttryck ≥1 % och hög risk för återfall efter radikal resektion. Tidigare EU-godkännande och nu NT-rådets rekommendation innebär en ny behandlingsmöjlighet för patienter med muskelinvasiv urotelial cancer, en patientgrupp med hög risk för återfall efter radikal kirurgi, säger Karin Andersson, medicinsk chef på Bristol Myers Squibb Sverige.

Läs NT-rådets rekommendation i sin helhet här.

Myror kan upptäcka cancer

Franska forskare har lyckats träna myror till att upptäcka lukten av cancerceller i laboratoriemiljö. Enligt forskarna lär de små krypen sig snabbt att urskilja cancern.

Läs hela nyheten hos SVT

Sarclisa plus proteasomhämmare gav en median progressionsfri överlevnad på närmare 3 år vid multipelt myelom

Sarclisa® (isatuximab) i kombination med proteasomhämmare gav en median progressionsfri överlevnad på närmare 3 år hos patienter med multipelt myelom

De senaste resultaten från fas 3-studien IKEMA visade den längsta progressionsfria överlevnaden (mPFS) för patienter med proteasomhämmare som basbehandling, vilka fått recidiv på tidigare behandling, inklusive lenalidomid

Median progressionsfri överlevnad, ökade från 19,2 månader till 35,7 när Sarclisa gavs som tillägg till karfilzomib och dexametason
Läs hela pressmeddelandet här

”Tidig upptäckt – nyckeln till bot och förlängd överlevnad för lungcancerpatienter”

Nu lanseras ”Tidig upptäckt – nyckeln till bot och förlängd överlevnad för lungcancerpatienter”, en rapport om lungcancerpatienters upplevelser av vårdförloppet och som påvisar hur primärvården kan bli bättre på tidig upptäckt av lungcancer.

Varje år förlorar cirka 4 000 personer livet till den dödligaste cancerformen, lungcancer, i Sverige. Lungcancervården beräknas kosta den svenska samhällsekonomin 3,7 miljarder kronor varje år, vilket utgör ungefär tio procent av de totala kostnaderna för cancer. Majoriteten av alla nya fall av lungcancer upptäcks sent, först i stadium IV, då cancern redan är spridd, och rapporten ”Tidig upptäckt – nyckeln till bot och förlängd överlevnad för lungcancerpatienter” påvisar varför tidig upptäckt är så viktigt för en god prognos. Detta bland annat genom en undersökning genomförd med hjälp av Kantar Sifo Navigare, som tittat på lungcancerpatienters upplevelser i primärvården.

Dystra siffror från vården

En stor utmaning i primärvården är att särskilja patienter med diffusa symtom från de med en allvarlig underliggande sjukdom, som lungcancer. Trötthet, smärta och allmän sjukdomskänsla är vanliga symtom som patienter med lungcancer söker vård för, men trots det inkluderas inte dessa i det standardiserade vårdförloppet för lungcancer.

– Primärvården saknar idag tillräcklig kunskap om viktiga ingångskriterier till det standardiserade vårdförloppet för lungcancer. Här ser vi stora möjligheter till förbättring. Kombinationen av diffusa symtom som flaggas i journalsystemet kan vara en avgörande pusselbit för lungcancerdiagnos, säger Karin Liljelund, vice ordförande, Lungcancerföreningen.

Undersökningen om 120 lungcancerpatienters upplevelser av primärvården visar bland annat att:

Hela 43 procent hade fler än tre besök innan lungröntgen/datortomografi.
Endast 41 procent upplevde att deras besvär togs på allvar och en utredning startades efter det första vårdbesöket. 18 procent upplevde att deras symtom inte togs på allvar alls.
59 procent angav att läkaren inte ställde några frågor om ytterligare symtom vid första vårdbesöket.
Endast 32 procent noterade att samtliga symtom journalfördes vid första vårdbesöket.

Vårdinsatser för framtiden

Lungcancerföreningen anser att primärvården bör ge patienterna möjlighet att registrera sina symtom inför vårdbesök och få detta kopplat till journalen som ”upplevda symtom”, samt att trötthet, smärta och allmän sjukdomskänsla ska adderas till symtomen i det standardiserade vårdförloppet för lungcancer. Även andra fynd såsom ökad antibiotika-användning och många återkommande vårdbesök kan vara av betydelse att notera i primärvården. Satsningar på elektroniska riskvärderingsverktyg/bedömningsstöd och fler resurser till primärvården genom till exempel en större frikostighet med lungröntgen/lågdos-CT kan också bidra till att lungcancer upptäcks tidigare.

– Det är av största vikt att patienter med lungcancer upptäcks i ett tidigt stadium då det finns chans till botande behandling. Vi behöver tänka i nya banor såsom användande av riskvärderingsverktyg som kan varna vid ökad cancerrisk, det skulle minska antalet vårdbesök för patienten innan diagnos och ge sjukvården en bättre chans att fånga sjukdomen tidigare, säger Simon Ekman, docent och överläkare i Onkologi, Karolinska Universitetssjukhuset.

Tidigare upptäckt av lungcancer i primärvården skulle öka patienternas överlevnad och underlätta processen för att identifiera riskpatienter. Idag är inte vårdförloppet för lungcancer tillräckligt för att möta detta.

Rapporten ”Tidig upptäckt – nyckeln till bot och förlängd överlevnad för lungcancerpatienter” är producerad av Lungcancerföreningen i samarbete med MSD. Rapporten kan läsas eller laddas ner på lungcancerforeningen.se

IO-veckan 2022 State Of the Art

Bristol Myers Squibb bjuder till lunchwebinar

Måndag 3 oktober / 12.05 – 12.50 Novel biomarkers of response and toxicity to immunotherapy

Tisdag 4 oktober / 12.05 – 12.50 Managing brain metastasis across indications

Onsdag 5 oktober / 12.05 – 12.50 Treating GI Cancer Today – clinical case discussion/Q&A

Torsdag 6 oktober / 12.05 – 12.50 IO combination therapy across indications – learnings from the clinic

Fredag 7 oktober / 12.05 – 12.50 Kliniska frågeställningar i samband med immunterapi – paneldiskussion

För mer information

Registrera dig

Göran Hägglund vald till ny ordförande för Cancerfonden

Göran Hägglund valdes idag till ny ordförande för Cancerfonden. Den tidigare socialministern efterträder Wanja Lundby-Wedin som lämnar sitt uppdrag efter nio år.

– Cancerfonden har stor betydelse för svensk cancerforskning och cancervård. Jag är stolt över att få möjlighet att bidra till en verksamhet som är så viktig för människors liv och hälsa, säger Göran Hägglund.

Göran Hägglund

Göran Hägglund var partiledare för Kristdemokraterna mellan 2004 och 2015 och socialminister mellan 2006 och 2014. Han är för närvarande bland annat ordförande för Systembolaget och konsult på kommunikationsbyrån Reform Society. Göran Hägglund är också ledamot i Postkodföreningens styrelse, men lämnar detta uppdrag under maj månad.

Utbyte av lärdomar om immunterapi vid olika cancerdiagnoser

Varmt välkommen att delta i denna webbföreläsning där tre av Sveriges ledande experter delar sina erfarenheter kring immunterapi vid olika cancerdiagnoser.

Datum & tid:

TORSDAG 9 JUNI 12.05 – 12.50

Inom det senaste året har immunterapin gjort sitt intåg inom gastrointestinal cancer. Under detta webinar kommer onkologerna Gustav Ullenhag, Akademiska sjukhuset, och Simon Ekman, Karolinska Universitetssjukhuset, dela med sig av sin expertis kring behandling med immunterapi vid melanom respektive lungcancer. David Borg, Skånes Universitetssjukhus Lund, kommer ta pulsen på dem för att reda ut praktiska frågeställningar och diskutera kring utmaningar som kan uppstå i kliniken vid införandet av immunterapi i kombination med kemoterapi.

Vi ser gärna att du engagerar dig under mötet och ställer just dina frågor via live-chat.

Mer information och anmälan

Varmt välkommen!

Alla vi på Bristol Myers Squibb som arbetar med onkologisk immunterapi

Venös trombos vid cancer – Aktuell kunskap och kliniska dilemman

Välkommen till ett direktsänt Webbinar

Onsdag 8 juni

Kl. 17.00 – 18.00

Trombos och förekomst av blödning är vanligt vid cancersjukdom.

Delta på denna föreläsning och öka din kunskap om hantering av dessa patienter, val av trombosprofylax och interaktioner med cytostatika. Ta del av ett utbyte över specialistområden med diskussion kring aktuell kunskap från studier, riktlinjer och praktiska behandlingsfrågor. Föreläsare är professor Anders Själander, ÖL Åke Berglund samt ÖL Fariba Baghaei.

Klicka här för mer information och anmälan

Immunterapi vid mTNBC – Patientfallsdiskussion

Tid: 12:00 – 13:00
Antonios Valachis, överläkare på Onkologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ), presenterar under detta interaktiva webinar två olika patientfall med metastaserad trippelnegativ bröstcancer (mTNBC) som är baserade på verkliga patientfall från den kliniska vardagen.

Webinaret syftar till att ge dig som deltar ny kunskap och besvara frågeställningar kring behandling av mTNBC-patienter med dagens immunterapi. Presentationen av patientfallen kommer att varvas med frågor. Det kommer finnas möjlighet för dig att ställa frågor till föreläsaren via chatt eller direkt vid registrering.

Webinaret riktar sig till hälso-och sjukvårdspersonal som behandlar bröstcancerpatienter.

Ingen deltagaravgift.

MSD Sverige står för kostnad för föreläsare och den tekniska lösningen.

Varmt välkommen!

Mer info och anmälan

Uppdaterat vårdprogram för njurcancer

Uppdaterat vårdprogram: njurcancer
Det nationella vårdprogrammet för njurcancer har uppdaterats med ett kapitel om Behandling av metastaserad sjukdom eller vid återfall. Revideringen fastställdes av RCC i Samverkan den 5 april.

Till Nationellt vårdprogram njurcancer.

Avhandling: Metoder för ökad noggrannhet i mätningar från PET-bilder

Det går med en ny korrektionsmetod att förbättra mätvärden vid undersökning av möjlig cancer med en speciell typ av bilder. Det går även att mäta aktiviteten hos mindre tumörer än vad som tidigare har varit möjligt. Det visar en ny avhandling.

– Bilddiagnostik är ett kraftfullt verktyg för att ställa rätt diagnos och följa behandlingar. Därför kan det vara av stor betydelse att förbättra precisionen i bilderna, säger Elin Wallsten, doktorand vid Umeå universitet.

Elin Wallstén, doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper Bild:Joakim Jonsson

kraftfullt verktyg för att ställa rätt diagnos

Positronemissionstomografi, PET, är en medicinsk teknik för bildgivande diagnostik som används för att studera molekylär funktion i kroppen. Tekniken bygger på avbildning av radioaktiva markörer som är anpassade till den funktion som ska studeras. På så sätt kan olika processer avbildas, exempelvis ämnesomsättning, genomblödning, eller tillgänglighet av dopaminreceptorer.

I kliniskt bruk används PET-bilder exempelvis för att upptäcka spridning av cancer. Bilderna kan användas kvantitativt, så att mätvärden från bilderna kan ge information om kroppens funktion, exempelvis om tumören blir mer aggressiv eller om tillgängligheten på hjärnans dopaminreceptorer förändras.

För att PET-bilder ska vara kvantitativa behöver flera korrektioner appliceras. Bland annat korrigeras att inte all signal når ut ur patienten till kameran, så kallad attenuering. När PET kombineras med en magnetkamera, PET/MR, är attenueringskorrektion tekniskt komplicerat, och dagens kliniska metod tar inte hänsyn till att ben har högre attenuering än mjukvävnad.

I sin avhandling har Elin Wallstén arbetat med korrektionsmetoder och optimering för att reducera fel i kvantitativ PET. Bland annat har hon implementerat en ny metod för attenueringskorrektion som förbättrar kvantifiering i benvävnad. Resultaten i avhandlingen visar att metoden ger mer korrekta mätvärden jämfört med den nuvarande kliniska metoden.

På sikt kan förbättrad attenueringskorrektion leda till mer korrekt behandlingsuppföljning av patienter.

En annan del av Elin Wallsténs avhandling fokuserar på att kompensera för den relativt låga skärpan i PET-kameran som gör att bilden visar en utsmetad version av den verkliga aktivitetsfördelningen. Detta leder till svårigheter i att mäta aktiviteten i små objekt, exempelvis små tumörer. Med metoderna som användes i avhandlingen går det att mäta på mindre tumörer än vad som tidigare var möjligt.

Metoden för förbättrad attenueringskorrektion implementerades på patientdata med tolv patienter från en klinisk studie om prostatacancer. Den nya metoden utvärderades mot korrektion baserad på datortomografi och jämfördes med den kliniska PET/MR-metoden. Förbättring av mätningar på mindre tumörer studerades med ett specialbyggt fantom, det vill säga ett objekt som avbildas som ersättning för en patient, som fylldes med olika koncentrationer av radioaktivitet för att efterlikna sanna tumörer. Bilderna på fantomet användes för att mäta aktivitet med och utan korrektion för låg upplösning, och jämföra med den kända aktiviteten.

Elin Wallstén kommer från Göteborg och har utbildat sig till sjukhusfysiker i Umeå. Efter disputationen kommer hon att arbeta som sjukhusfysiker och forska om prostatacancer.

Läs hela pressmedelandet

Forskarmånader för doktorand/postdoktor

Bröstcancerförbundet är Sveriges enda intresseorganisation som fokuserar enbart på bröstcancer. För att nå visionen om att ingen ska drabbas av bröstcancer, finansierar vi bröstcancerforskning, erbjuder stöd och rehabilitering och driver opinionsbildning i bröstcancerfrågor. Vi har nära 11 000 medlemmar och 32 bröstcancerföreningar runt om i landet

Bröstcancerförbundet utlyser nu möjligheten att ansöka om forskningsmånader för doktorand/postdoktor, som arbetar inom området bröstcancer.

Ansökningar välkomnas för patientnära bröstcancerforskning inom olika områden, såsom till exempel medicin, vårdvetenskap, omsorg och rehabilitering.

Sista ansökningsdag: söndag 14 augusti 2022

Bedömning av ansökningarna görs av Bröstcancerförbundets kommitté för forskarmånader. Kommittén är rådgivande åt Bröstcancerförbundets styrelse som beslutar om utdelning. Kommittén består av:

Jana de Boniface, associate professor, Stockholm
Roger Olofsson Bagge, Docent, överläkare, Göteborg
Mef Nilbert, professor, Malmö

I kommittén representeras Bröstcancerförbundet av:

Susanne Dieroff Hay, ordförande Bröstcancerförbundet
Peter Winberg, sekreterare

För mer information klicka här

Cancervården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset får avgörande kvalitetsstämpel

Sahlgrenska Cancer Center har ackrediterats som ett av Europas Comprehensive Cancer Centres. Fotograf/Källa: SU

Sahlgrenska Cancer Center tar plats bland de främsta cancersjukhusen i Europa. I veckan godkändes ansökan om att bli ett Comprehensive Cancer Centre. – Det här bekräftar vår placering i forskningens och vårdens absoluta framkant, säger sjukhusdirektör och professor Ann-Marie Wennberg.

Sahlgrenska Cancer Center bildades i mars 2020 för att samordna vård och forskning inom cancerområdet. Sedan dess har organisationen tagit en rad viktiga kliv framåt, vilket nu bekräftas av Organisation of European Cancer Institutes (OECI), som nu har beslutat att ackreditera Sahlgrenska Cancer Center som ett av Europas Comprehensive Cancer Centres.

– En sådan här ackreditering är ett kvitto på att Sahlgrenska Cancer Center lever upp till högt ställda krav på hur vård och forskning inom cancerområdet organiseras. Det är också ett kvitto på att vi kan erbjuda våra patienter vård av god kvalitet, säger Claes Jönsson, områdeschef och ordförande i SCC:s ledningsråd.

Cancerforskningen sker i nära samverkan med Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, där Agneta Holmäng är dekan.

– Under ackrediteringsprocessen har vi fått bekräftat att det vid Sahlgrenska akademin bedrivs cancerforskning på högsta internationella nivå. Sahlgrenska Cancer Center stärker vår translationella cancerforskning, där viktig grundforskning samverkar med klinisk och vårdvetenskaplig forskning, och innebär att forskningsresultat snabbare kan komma vården till nytta, säger Agneta Holmäng.

Ingrid Kössler, medlem i SCC:s patientråd, tycker att ackrediteringsarbetet har varit en viktig resa för Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Våra erfarenheter som patienter har använts för att se till att hela vårdkedjan håller högsta kvalitet, från besked till rehabilitering. Ackrediteringen betyder att vi som patienter kan känna oss säkra på att vi får bästa möjliga vård.

SCC:s ackreditering innebär att Sverige i dag har tre ackrediterade cancersjukhus.

– Det är ett erkännande av den svenska cancervården och forskningen, och ett viktigt besked för de patienter vi finns till för, säger Claes Jönsson.

I förra veckan tog sjukhusledningen beslut om att ytterligare förstärka det viktiga och alltmer strukturerade samarbetet inom cancerområdet. SCC kommer att få en särskild centrumföreståndare med en deltidsstab.

– Vi behöver skapa så goda förutsättningar som möjligt för att kunna fortsätta leverera på högsta nivå, säger sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg.

FAKTA: Krav för att bli ackrediterad

OECI:S ackrediteringsprogram för Comprehensive Cancer Centre har funnits sedan 2008 och syftar till att alla cancerpatienter i Europa ska ha lika tillgång till högkvalitativ cancervård.

Att vara ett ackrediterat Comprehensive Cancer Centre innebär att man uppfyller europeiska kvalitetsstandarder i fråga om bemötande, prevention, diagnos, behandling, rehabilitering samt forskning, undervisning och utbildning.

EMA godkänner Cabometyx som andra linjens behandling vid radiojodresistent differentierad sköldkörtelcancer

Den Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har godkänt Cabometyx som monoterapi för behandling av vuxna patienter med lokalt långt framskriden eller metastaserad sköldkörtelcancer, som är resistent mot eller inte kan behandlas med radioaktivt jod, och som har progredierat under eller efter tidigare systemisk terapi.

Godkännandet grundar sig på data från fas 3-prövningen COSMIC-311, där Cabometyx (cabozantinib) visade att risken för sjukdomsprogression eller dödsfall minskade med 78 % jämfört med placebo.
Denna milstolpe markerar det första behandlingsalternativet som är specifikt godkänt som en andrahandsterapi för denna indikation.

Godkännandet grundar sig på resultat från den pivotala fas 3-prövningen COSMIC-311, där en planerad interimsanalys, med en genomsnittlig uppföljning på 6,2 månader, visade att Cabometyx signifikant minskade risken för sjukdomsprogression eller dödsfall med 78% jämfört med placebo (riskkvot [HR]: 0,22; 96 % konfidensintervall [CI]: 0,13–0,36; p < 0,0001). Ett annat primärt utfallsmått, den objektiva svarsfrekvensen (ORR), visade också en fördel för Cabometyx med 15 % jämfört med 0 % för placebo (p = 0,028) vid en genomsnittlig uppföljning på 8,9 månader, men uppfyllde inte kriterierna för statistisk signifikans.

Säkerhetsprofilen i COSMIC-311-prövningen överensstämde med vad som tidigare observerats för Cabometyx, och biverkningar hanterades genom dosjusteringar.

” Vi är mycket glada över beslutet från Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) att godkänna användningen av Cabometyx vid radiojodresistent DTC. Denna sjukdom är svår att behandla och Cabometyx ger dessa patienter ett godkänt behandlingsalternativ i andra linjen ” säger Judith Miedema, Medical Director Nordics and Baltics på IPSEN.

Om radiojodresistent differentierad sköldkörtelcancer (RAI-R DTC)

År 2020 diagnostiserades 580 000 nya fall av sköldkörtelcancer i hela världen. Globalt är sköldkörtelcancer den nionde mest vanliga cancerformen. Den förekommer tre gånger oftare hos kvinnor än hos män, och utgör en av tjugo cancersjukdomar som diagnostiseras bland kvinnor.

Dags för svensk sjukvård att byta diagnosmetod för prostatacancer!

Varje år genomgår män i Sverige omkring 20 000 prostatabiopsier varvid vävnadsprovet tas med ett större eller mindre antal nålstick. Nästan alla utförs med den traditionella transrektala metoden, via ändtarmen. Cirka 3–6 procent av dessa biopsier, kanske fler, bedöms leda till allvarliga infektioner och livsfarlig sepsis som ett antal män avlider av varje år. Bland dem som tillfrisknar från sepsis ökar risken att få en stroke även lång tid efteråt.

– Majoriteten av de tiotusentals prostatabiopsier vården har gjort, och gör, varje år utförs på samma riskfyllda sätt. Samtidigt blir det allt vanligare med resistenta bakterier i tarmen. Vi måste därför ändra metod och lösningen finns redan. Vi vill att svensk sjukvård snarast går över till provtagning med transperineala biopsier, säger Kent Lewén, ordförande i Prostatacancerförbundet.

Vid riktad transperineal biopsi placeras färre nålstick på noggrant inriktade ställen. Foto: Koelis.

Prostatacancerförbundet har tagit fram en rapport för att lyfta den viktiga frågan om prostatabiopsier. Rapporten tar bland annat upp:

Varför vävnadsrapporter behövs
Vilka metoder som finns för provtagning
Positiva effekter och negativa konsekvenser
Risker och kostnader

Hittills har den dominerande metoden varit att ta prostatabiopsin transrektalt, via ändtarmen. Eftersom denna är fylld av bakterier ökar risken för efterföljande infektion. Vid denna traditionella metod för prostatabiopsier ges antibiotika i förebyggande syfte. I de fall allvarliga infektioner och sepsis ändå skulle bli följden måste mycket starka antibiotika sättas in. Eftersom resistensen hos E. coli-bakterier under de senaste åren har ökar markant talar starka skäl för att frångå den transrektala metoden.

– Prostatacancerförbundet anser med stöd av forskningen och EU:s rekommendation att transperineal biopsi ska vara huvudmetod för prostatabiopsier i Sverige. Eftersom transperineal biopsi görs genom desinficerad hud är den renare och säkrare än transrektal biopsi. Ingen förebyggande antibiotika behövs och risken är ytterst liten för sepsis, blodpropp eller andra infektioner, säger Kent Lewén.

Sepsis kan bli livsfarligt på kort tid. Sjukhusvård krävs omedelbart. Dödligheten stiger med sju procent för varje timme som behandling med kraftiga antibiotika dröjer. Utöver risker och personligt lidande uppkommer kostnader när insjuknade i sepsis ska behandlas. Enligt Socialstyrelsen kostar vårdrelaterade infektioner i genomsnitt 107 000 kronor per patient. Används den transperineala metoden för prostatabiopsi reduceras risken för sepsis till i det närmaste noll.

– Svensk sjukvård behöver tänka om. Vi hoppas att vår rapport kan få kliniker och beslutsfattare att inse det stora värde som uppstår genom att övergå till transperineala biopsier. Med denna metod kommer vårdkostnaderna att minska, färre behöver behandlas med antibiotika och många män slipper ett onödigt lidande, säger Kent Lewén.

Källor: WHO, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Cancerfonden, Sepsisfonden, Nationella prostatacancerregistret (NPCR), Europa Uomo, European Association of Urology (EAU), studier utförda av universitetssjukhus i olika länder samt rapporter publicerade av nationella hälsomyndigheter.

Rökning och prognos för män som drabbas av prostatacancer

En lägre risk för rökare att utveckla prostatacancer, men en högre risk att dö av sjukdomen. Det visar en ny epidemiologisk studie ledd från Lunds universitet där forskarna följt över 350 000 personer genom flera årtionden och som nu publiceras i European Urology.

Prospektiv studie / kombinerad dataanalys av fem kohortstudier / registerbaserad studie

Det är sedan tidigare känt att rökare har en ökad risk att drabbas av olika cancerformer, men de studier som undersökt detta samband vid prostatacancer har varit relativt få och ofta saknat klinisk information om prostatacancern.

Nu publiceras en studie ledd av forskare vid Lunds universitet som bidrar till en mer komplett bild om sambandet mellan rökning och risk för sjukdom och död i prostatacancer. Forskarna har utgått från fem svenska befolkningsstudier med självrapporterad information om mäns rökvanor. Totalt inkluderades över 350 000 män i studien mellan 1974-2016. Dessa har sedan följts genom flera årtionden med hjälp av flera nationella register, till exempel Nationella prostatacancerregistret, vilket bidrog med uppgifter på tumörform vid diagnos, orsak till upptäckt samt behandling. Under tiden som forskningen genomfördes drabbades 24 731 av deltagarna av prostatacancer och 4 322 avled till följd av sjukdomen.

Forskarna såg bland annat att under den tidsperiod som PSA-testning varit tillgänglig som del av en sedvanlig hälsoundersökning i vården har rökare överlag haft en minskad risk att drabbas av prostatacancer. Detta gäller endast för lokaliserad prostatacancer, vilket är den form som oftast upptäcks vid ett asymtomatiskt PSA-test.

– En trolig förklaring till att rökare har en lägre risk för prostatacancer kan bero på att dessa tycks mindre benägna att ta ett asymtomatiskt PSA-test. Däremot löper rökare en högre risk att dö i prostatacancer, vilket var något vi såg oavsett tumörstadium vid diagnos, alltså i samtliga former av prostatacancer, från lågrisk till metastaserad cancer, säger Sylvia Jochems, postdoktor och förstaförfattare i studien.

Risken var cirka 20 procent högre bland rökare än bland män som aldrig rökt. Risken ökade ytterligare om rökarna även hade övervikt (BMI 25-30) eller fetma (BMI över 30). Forskarna menar att det nu är viktigt att kartlägga orsaken till att rökare har en sämre prognos vid prostatacancer.

– Vi behöver förstå mer om huruvida det är rökning eller andra riskfaktorer, såsom exempelvis sociodemografiska faktorer, som orsakar detta samband. En annan viktig fråga är om rökning i sig kan påverka effekten av den kliniska behandlingen vid prostatacancer, samt om prognosen skulle kunna förbättras av rökstopp efter en prostatacancerdiagnos, säger Tanja Stocks, docent och sistaförfattare i studien.

Publikation
“Smoking and Risk of Prostate Cancer and Prostate Cancer Death: A Pooled Study”
European Urology, 3 man 2022, DOI:https://doi.org/10.1016/j.eururo.2022.03.033
Fakta: Studien är ett samarbete med forskare vid Uppsala och Umeå universitet samt Innsbruck Medical University.
Totalt ingick 351 448 män i studien: antal icke-rökare: 163 453, antal tidigare rökare: 68 675 och antal rökare: 119 320
Forskningen är genomförd med stöd av Berta Kamprads Cancerstiftelse, Crafoordska Stiftelsen, Gyllenstierna Krapperups Stiftelse samt Cancerfonden.

Sveriges första toppmöte om barncancer – för barncancerdrabbades rätt till ett fullvärdigt liv

Den 11 maj anordnas Sveriges första toppmöte om barncancer. Där samlas ledande experter och politiker för att tillsammans med barncancerdrabbade barn och familjer diskutera långsiktiga lösningar för alla drabbade. Familjer som drabbas av barncancer påverkas livet ut. Av de som överlever barncancer drabbas 70 procent av komplikationer som kan bli märkbara först många år efter avslutad behandling och som ofta kräver omfattande och livslånga insatser.

Varje dag insjuknar ett barn i cancer i Sverige. Tack vare framgångsrik forskning är idag femårsöverlevnaden efter barncancer i genomsnitt 85 procent.I takt med den medicinska utvecklingen ökar antalet överlevare årligen, samtidigt är barncancer fortfarande den vanligaste dödsorsaken för barn i åldrarna 1–14 år. Trots många forskningsframsteg återstår flera svåra gåtor att lösa. Därtill måste de brister som drabbade vittnar om i samordningen mellan vård och vardag under och efter behandling lösas. Bristerna rör tillgången till psykosocialt stöd och det sociala trygghetssystemet som ska finnas för drabbade under och efter sjukdomstiden. Mer stöd behövs, och det nu.

– Utvecklingen går i rätt riktning med allt fler överlevande. Men priset är ofta högt för individen, familjen och samhället. Politiken, forskningen och civilsamhället måste arbeta tillsammans för att göra skillnad för drabbade. Låt toppmötet bli startskottet på ett samhällskontrakt som går från ord till handling, säger Thorbjörn Larsson, generalsekreterare, Barncancerfonden.

Barncancer måste prioriteras på högsta nivå

Vem är ansvarig för barncancerdrabbades stöd i skolan och vem överbryggar glappet som uppstår mellan skola och vård, där barnets bästa måste sättas först? Det är en av de stora frågor som kräver en omedelbar lösning och ett av de mest angelägna områden som Sveriges ledande experter och politiker tillsammans med barncancerdrabbade barn och familjer kommer att avhandla under toppmötet. Dagen inleds med anförande av och samtal med socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) som följs av ett program med panelsamtal kring fyra områden som kräver förändring för att drabbade ska få en värdig och jämlik vård och omsorg:

· Tillgången till stöd i skolan

· Det sociala skyddsnätet

· Tillgodogörandet av forskning

· En sammanhållen vård

– Vi ser med oro på de utmaningar som barncancerdrabbade möter i sin vardag, både under och efter behandling. För att Sverige ska röra sig i rätt riktning måste frågor om barncancer prioriteras på högsta nivå. Det behövs en vilja och ett långsiktigt fokus där drabbades erfarenheter får ta plats och vara vägvisande. Beslutsfattarnas intresse för detta toppmöte bådar gott, säger Elin Frisk, socialpolitisk expert, Barncancerfonden.

Barncancerfrågan rör hela samhället

Barncancer är en samhällsfråga som spänner över flera områden. Här behövs ökad kunskap och kompetens i regioner och kommuner om cancerdrabbade barn och unga samt deras behov för att skapa bättre förutsättningar till likvärdig omsorg i hela landet. Initiativet till toppmötet grundar sig i de krav Barncancerfonden nu ställer för en verklig förändring för de som drabbas av barncancer:

Bättre anpassade socialförsäkringar för att ge större stöd till de barn som drabbas av cancer och deras anhöriga.
Att barncancer inte enbart ses som en fråga för sjukvården.
Att det nationella vårdprogrammet för uppföljning av barncancer kompletteras med ett psykosocialt stöd och implementeras fullt ut i hela landet.

Toppmöte om barncancer

Datum: 11 maj 2022
Plats: Epicenter, Stockholm
Tid: 9.00 – 14.00

Alternativa metoder för att upptäcka hudcancer

En tidig diagnos är avgörande för att kunna behandla hudcancer innan den sprider sig. Men finns det enklare metoder som inte kräver att man tar ett traditionellt vävnadsprov? Doktorander från Malmö universitet har testat och utforskat olika alternativa metoder i två nyligen presenterade avhandlingar.

– Visuella förändringar av födelsemärken kan tyda på hudcancer. Har du mycket födelsemärken kan det vara svårt att hålla koll på hur dessa förändras. Idag bygger diagnostisering av hudcancer på hudbiopsi av en misstänkt skada eller förändring. Samtidigt vet vi att många hudbiopsier görs i onödan. Vi ville undersöka om andra verktyg och metoder skulle kunna användas för tidig diagnosticering, berättar Skaidre Jankovskaja vid Biofilms forskningscentrum för biologiska gränsytor.

Cancerceller

I sina nyligen presenterade avhandlingar har hon och doktorandkollegan Maxim Morin undersökt om det är möjligt att upptäcka, extrahera och samla in biomarkörer för hudcancer – utan att ta traditionella vävnadsprover.

Skaidre Jankovskaja har fokuserat på potentiella LMV-biomarkörer, molekyler med låg molekylvikt som kan vara indikatorer för cancer. I sina studier har hon undersökt molekylernas förmåga att tränga igenom från hudens djupare lager till ytan och även jämfört hur molekylerna rör sig genom huden i förhållande till varandra.

LMV-molekyler är mindre utforskade
– Vi ville se om sammansättningen av de insamlade LMV-biomarkörerna på hudytan reflekterar sammansättningen i djupare hudlager. När vi pratar om biomarkörer för hudcancer och hudinflammation handlar det vanligtvis om molekyler med stor molekylvikt, så kallade HMV-molekyler, medan LMV-molekyler är mindre utforskade.
– LMV-biomarkörer kan tränga igenom huden inom några timmar medan det kan ta flera veckor för för HMV-biomarkörer. LMV-biomarkörer exponeras på hudytan snabbare, vilket är essentiellt för en tidig hudcancerdiagnos.

Maxim Morin har i sin avhandling fokuserat på själva uppsamlingen av LMV-molekylerna.

– I testerna har vi applicerat olika material på försökspersoner, bland annat gel och ett slags fettbaserat material, lipider. Vi lät materialet vara kvar i två timmar på huden och sedan tog vi bort det för att se hur mycket av molekylerna vi kunnat samla upp, berättar han.
– Den viktigaste slutsatsen från våra studier är att vi faktiskt kan detektera de här små molekylerna på hudens yta, att vi kan samla upp dem på ett icke-invasivt sätt, och att de även ger en bild av hur det ser ut i de djupare hudlagren där hudcancer utvecklas, säger Skaidre Jankovskaja.

”Växande behov att förenkla diagnostiken”
Testerna utfördes på friska personer. I den fortsatta forskningen blir därför nästa viktiga steg att göra studier med försökspersoner som har cancer. Då kan resultaten jämföras för att se om det finns en korrelation i resultatet mellan de nya metoderna och från en biopsi på samma person.

– Det finns ett växande behov att förenkla diagnostiken och att förkorta väntetiden. Här ser vi en stor potential eftersom det går mycket snabbare att få svar om man undersöker LMV-molekyler, i våra tester kunde de studeras efter bara några minuter, avslutar Maxim Morin.

ASCO uppdaterar riktlinjer för behandling av bröstcancer

ASCO har uppdaterat sina riktlinjer för hormonpositiv, HER2 negativ bröstcancer i tidigt stadium enligt bifogad pressrelease som gick ut igår. Nedan följer en kort sammanfattning av uppdateringen.

Rekommendationen för användandet av Oncotype DX Breast recurrence score testet har utökats till att inkludera postmenopausala patienter med spridning till upp till tre lymfkörtlar.
Oncotype DX testet är det enda testet som rekommenderas för användning hos lymfkörtelnegativa premenopausala patienter.
Testet rekommenderas för användning oberoende av klinisk risk.
Oncotype DX får den starkaste rekommendationen då det har den högsta beviskvaliteten av alla multigentester som ingår i riktlinjerna.

OncotypeDX-testet har utvärderats av TLV i juni 2021 med resultatet att det är både kostnadsbesparande och ökar överlevnaden. Användningen av OncotypeDX rekommenderas av MTP-rådet.

Läs hela pressmeddelandet här