I det gamla Karolinska Universitetssjukhusets övergivna lokaler öppnar nu en ny klinik upp för patienter. Finska Docrates cancerklinik.

– Jag ser mig fortfarande som kollega inom det svenska sjukvårdssystemet, det här blir ett privat alternativ, förklarar Renske Altena, själv onkolog och chefläkare.

Kliniken består än så länge av fyra-fem behandlingsrum och ett stort och välkomnande väntrum med reception. Lokalerna utdömdes som otjänliga av den tidigare hyresgästen, men för Docrates kommer det att bli alldeles tillräckligt bra, bedömer Renske Altena, som tar emot Onkologi i Sverige ett par veckor innan premiärbesöket. Nytt golv, lättstädade lister och en färgpalett bestående av vitt och grönt ger ett fräscht intryck. Eller kommer att ge. Målare håller fortfarande på att iordningställa det sista. Den gamla sjukhusbyggnaden har stått nära nog tomt de senaste fem åren sedan utflytten till det nya ultramoderna komplexet vänt mot Karolinska Institutet. Nu etableras en privat klinik som i första hand ska finansieras privat. En ovanlig affärsmodell i svensk sjukvård.

Varför behövs ni?
– Svensk cancerbehandling håller väldigt hög standard, vi kommer inte att konkurrera med den. Det vi kan erbjuda är till exempel snabbare behandlingstider, ibland bara en second opinion eller en möjlighet för patienten att… kanske medverka mer, säger Renske Altena.

Beslut kring en behandling i den offentliga vården i Sverige är styrda av myndigheter och egna inrättade råd. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket gör hälsoekonomiska bedömningar av nya behandlingar och kommer fram till om de ekonomiskt försvarbara att använda. Sedan ska regionernas eget NT-råd, fatta beslut utifrån dokumentationen om de ska användas i praktiken. Socialstyrelsen kan också ge nationella riktlinjer för hur sjukdomar ska behandlas. Även SBU kommer med terapibedömningar. För en helprivat klinik kan allt det där vara intressant att följa, men de kan ta självständiga beslut i samråd med patienten.

I Finland fick Docrates mycket uppmärksamhet när de började erbjuda en behandling mot spridd prostatacancer som inte ansågs ekonomiskt försvarbar. I Sverige kom NT-rådet så sent som 2023 med ett nej till behandlingen. Sedan dess har flera studier visat att Lutetium- 177–PSMA-617 ger ett gott resultat. För vissa. Andra inte. Exakt vem som gynnas är ännu inte vetenskapligt bevisat. Den patient som lider av en aggressiv spridd prostatacancer, och har pengarna, kan på Docrates tillsammans med behandlande onkolog göra bedömningen om det känns värt att testa.

Nya behandlingar är inte det enda i fokus för kliniken, menar Renske Altena. All sorts cancer, utom inom leukemi och barncancer, kommer att behandlas och behandlingsbeslut görs i varje enskilt fall baserat på vetenskaplig evidens och riktlinjer.

– Vi kommer inte att utföra kirurgi, strål- eller radioisotopbehandlingar här på plats. I Finland har vi möjlighet att utföra de behandlingarna, annars kan det vara så att vi kan hjälpa tillbaka patienten till den offentliga vården, beroende på var den bor, säger Renske Altena.

Vi slår oss ned i den nymålade personalpentryt i den lilla klinikens inre rum. Renske Altena kommer från början från Nederländerna och det var där hon utbildade sig till läkare. För snart 20 år sedan var hon färdig AT-läkare och var nyfiken på Skandinavien och sökte sig till Sverige. Efter några mejl var det cancerforskaren  Mef Nilbert vid Lunds universitet som svarade först. Nilbert blev sedan handledare under AT-tiden. Därefter åkte Altena tillbaka till Nederländerna för att specialisera sig och doktorera i onkologi. För snart sju år sedan kom Altena tillbaka till Sverige och började som onkolog vid Karolinska Universitetssjukhusets onkologiska avdelning.

Läs hela artikeln