Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

NOPHO 2024 – för ökat internationellt utbyte inom barnonkologin

NOPHO är organisationen som samlar nordiska och baltiska barnhematologer, onkologer och forskare för samverkan. Årets gemensamma möte var det 41: a i ordningen och hölls den 3–6 maj i Tallinn, Estland på temat ”From Science to Child”.

NOPHO står för Nordic Society for Paediatric Haematology and Oncology och har organiserat nordiska barnonkologer såväl kliniskt som forskningsmässigt sedan 1982. Gemensamma behandlingsprotokoll för akut lymfatisk leukemi (ALL) och akut myeloisk leukemi (AML) har utarbetats sedan 1990-talet och nu när även de baltiska länderna är medlemmar så finns det goda möjligheter att agera tillsammans med en starkare röst i internationella sammanhang.

Årligt möte
Ansvaret för att arrangera det årliga mötet roterar mellan medlemsländerna och i år samlades cirka 200 deltagare i Tallinn. Temat var ”From Science to Child” och programmet innehöll många internationellt framstående föreläsare som delade med sig av den senaste forskningen. Möjlighet till erfarenhetsutbyte gavs också under posterutställningen och på olika så kallade Working Group Meetings där till exempel en viss diagnos diskuteras.

Vårdvetenskap och medicin under samma paraply
Under konferensdagarna hålls också föreningens årsmöte och bland de viktiga besluten i år var bland annat att sjuksköterskornas organisation NOBOS The Nordic Society of Pediatric Oncology Nurses, som länge arbetat tätt tillsammans med NOPHO, nu formellt går ihop med NOPHO och bildar en egen sektion för vårdvetenskap. Förslaget på gemensamma stadgar presenterades och deltagarna gavs möjlighet att komma med synpunkter på de exakta formuleringarna. Förhoppningen är att sammanslagningen mellan NOPHO och NOBOS ska innebära att de nordiska och baltiska länderna ska stärka sina tvärvetenskapliga samarbeten ytterligare och bli mer synliga internationellt.

5 frågor till barnonkologer som deltog på plats:

1. Varför ska Sverige vara aktiva i NOPHO?
Lisa Törnudd: Barnonkologin har ett djupt nordiskt samarbete sedan lång tid. Våra länder har små patientgrupper och små befolkningsunderlag. Ett opretentiöst samarbete och ett delat engagemang har varit helt avgörande för de framsteg vi nått idag. I de nordiska länderna har vi även nytta av att vi har liknande kulturer och språk och att vi har en gemensam historia. Tillsammans kan vi vara en kraft på den internationella arenan.

Mats Marshall Heyman: Alla nordiska och baltiska länder är relativt små, vilket betyder att vi inte har förutsättningar att hävda oss enskilt internationellt. Däremot har vi ett betydande befolkningsunderlag tillsammans, ca 30-35 miljoner, vilket motsvarar hälften av t ex UK. Vi har alltså allt att vinna på att samarbeta i NOPHO och driva frågor som är viktiga för oss internationellt. Detta manifesterar sig också genom att vi som region nu deltar i två stora samarbeten inom ALL och AML. Viss samverkan sker även på CNS-sidan, medan verkligheten
verkar mer splittrar när det gäller solida tumörer. Jag har försökt verka för mer samordning och en större chans att NOPHO:s röst hörs i världen. Sammantaget finns det alltså mycket goda skäl för Sverige att engagera sig i NOPHO.

Päivi Lähteenmäki: Med NOPHO som en paraply-organisation kan vi samordna oss i de nordiska och baltiska länderna och påverka mycket mera internationellt än om varje land representerade bara sig själv. Detta gäller även vår representation i SIOP Europe och dess arbetsgrupper.

Cecilia Langenskiöld: De nordiska länderna har ett nära samarbete sedan lång tid tillbaka då man tidigt insåg att varje enskilt land hade för få antal patienter för att kunna utveckla behandlingsprotokollen. Det är grunden till de fina behandlingsresultaten inom barnonkologin. Idag samarbetar vi ännu mer internationellt men frågor till barnonkologer

Läs hela artikeln

49 miljoner kronor till precisionshälsa och cancerdiagnostik

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att under 2024 betala ut 49,5 miljoner kronor till Genomic Medicine Sweden. Medlen ska användas till pilotprojekt, datadelning och vidareutveckling av precisionsdiagnostik för cancer.

–Vi har som mål att Sverige ska vara ett föregångsland när det kommer till implementering av individanpassad diagnostik och behandling i hälso- och sjukvården och jag är därför glad att vi nu beslutat om ytterligare stöd till Genomic Medicine Swedens viktiga arbete som bidrar till detta mål, säger sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson vid ett pressmöte som hölls på Barncancerfondens kontor i Stockholm tillsammans med Barncancerfondens generalsekreterare Ola Mattson.

Genomic Medicine Sweden får bland annat fortsatt stöd till deras pågående arbete med att erbjuda helgenomsekvensering till barn med cancer och till barn med sällsynta hälsotillstånd. Tack vare tidigare arbete inom pilotprojektet om barncancer har i dag flera regioner beslutat att införa helgenomsekvensering som klinisk rutin.

I årets uppdrag ingår även stöd till datadelning och ett nytt pilotprojekt om precisionsdiagnostik för kliniska studier vid cancer.

Så ska pengarna fördelas:
• 10 miljoner kronor får användas för fortsatt arbete med pilot inom nationell implementering av helgenomsekvensering i klinisk praxis till alla barn i Sverige som har diagnostiserats med cancer samt deltagande i innovationsprojektet Brainchild.

BrainChild ska integrera data med AI-teknologi för att förenkla åtkomsten till hälsodata kopplat till barncancer. Detta för att främja utvecklingen av precisionsmedicin och individanpassad vård vid barncancer med målet om ökad överlevnad och förbättrad livskvalitet.

Läs hela artikeln

CAR T-cell therapy makes its mark in CLL

Patients with chronic lymphocytic leukemia (CLL) have already benefitted immensely from the development and clinical application of CAR T-cell therapies, and investigators are aiming to fill remaining unmet needs by refining optimal administration practices, according to David L. Porter, MD, in an article published at OncLive®.

Patients with CLL were some of the very first patients we treated with CAR T-cell therapy here at the University of Pennsylvania back in 2010, Porter said.

– So, we have a long experience with these agents. We have follow-up now of over 13 years in some of our initial patients who were treated.

In March 2024, lisocabtagene maraleucel (liso-cel; Breyanzi) became the first CAR T-cell therapy to be approved by the FDA for the treatment of patients with CLL or small lymphocytic lymphoma, gaining approval in patients who received at least 2 prior lines of treatment, including a BTK inhibitor and a BCL-2 inhibitor. The approval was supported by findings from the phase 1/2 TRANSCEND CLL 004 study (NCT03331198) which showed patients treated with liso-cel (n = 65) achieved a complete response (CR) rate of 20% (95% CI, 11.1%- 31.8%). Notably, the median duration of response (DOR) was not reached (NR; 95% CI, 15 months-NR) at the data cutoff; the 12- and 18-month DOR rates were 100% and 87.5% (95% CI, 38.7%-98.1%), respectively.

In an interview with OncLive®, Porter, the director of the Center for Cell Therapy and Transplant, as well as the Jodi Fisher Horowitz Professor in Leukemia Care Excellence at Penn Medicine in Philadelphia, Pennsylvania, discussed the highlights from a presentation he gave during the 2024 Vanderbilt Stem Cell Transplant and Cellular Therapy Symposium in May regarding the current standing of CAR T-cell therapy in the CLL treatment paradigm as well as the unmet needs and future research avenues in the space.

Läs hela artikeln

Arbetet med standardiserade vårdförlopp ska följas upp

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp regionernas arbete med standardiserade vårdförlopp (SVF) enligt överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om en jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2024. Socialstyrelsen ska även följa upp de särskilda satsningarna på radiologi, patologi och rehabilitering i överenskommelsen.

Socialstyrelsen ska:
• inom ramen för uppföljningen av regionernas arbete med SVF:
1. Ta emot rapportering från regionerna om arbetet med SVF.
2. Återkoppla till regionerna i de fall som rapporteringen inte är fullständig.
3. Sammanställa rapporteringen på nationell nivå samt ta fram och redovisa övergripande nationella slutsatser.
4. Utifrån rapporteringen redovisa om villkoren för den andra utbetalningen av medel till regionerna för arbetet med SVF är uppfyllda.
5. I de fall som villkoren för den andra utbetalningen inte är uppfyllda, beskriva avvikelser samt hur regionerna arbetar med att förbättra situationen.
• inom ramen för uppföljningen av de särskilda satsningarna på radiologi, patologi och rehabilitering ta fram en lägesbild över de särskilda satsningarna.
• genomföra uppdraget i dialog med Regionala cancercentrum i samverkan, de regionala cancercentrumen och regionerna.
• senast den 15 november 2024 delredovisa uppdraget och senast den 31 mars 2025 slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet.

Socialstyrelsen ska inom ramen för uppföljningen av de särskilda satsningarna på radiologi, patologi och rehabilitering ta fram en lägesbild. Uppdraget ska genomföras i dialog med Regionala cancercentrum i samverkan, de regionala cancercentrumen och regionerna.

Läs hela artikeln

Ny forskning visar samband mellan tatueringar och lymfom

Under de senaste decennierna har tatueringstrenden ökat snabbt och i Sverige är nu var femte person tatuerad. En ny epidemiologisk studie från Lunds universitet tyder på att tatueringar kan vara en riskfaktor för lymfkörtelcancer, lymfom. Forskarna understryker därför behovet av mer forskning på området.

Kunskapsläget kring långsiktiga hälsoeffekter av tatueringar är idag dåligt på grund av att området är underbeforskat. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet undersökt sambandet mellan tatueringar och cancerformen lymfom.

– Via Socialstyrelsens cancerregister har personer som drabbats av lymfom identifierats. Personerna matchades sedan med en jämförelsegrupp från befolkningsregistret med samma kön och ålder fast utan lymfomdiagnos. Studiedeltagarna fick sedan besvara ett frågeformulär om nya livsstilsfaktorer för att ta reda på om de var tatuerade, säger Christel Nielsen, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet, som lett studien.

Totalt omfattade hela studien 11 905 personer, varav 2 938 personer hade haft lymfom då de var mellan 20 och 60 år. Av dessa var det 1 398 personer som besvarade forskarnas enkät, motsvarande antal svarande i kontrollgruppen var 4 193 personer. I gruppen med lymfom var 21 procent tatuerade (289 personer) medan 18 procent var tatuerade i kontrollgruppen utan lymfomdiagnos (735 personer).

– Efter att ha tagit höjd för andra faktorer som kan påverka sambandet, exempelvis rökning och ålder, visar vår forskning risken att drabbas av lymfom var 21 procent högre bland de som var tatuerade. Man ska ha komma ihåg att lymfom är en ovanlig sjukdom och att våra resultat gäller på gruppnivå, inte individnivå. Resultaten behöver nu verifieras och undersökas vidare i andra studier och sådan forskning pågår, säger Christel Nielsen.

En hypotes som Christel Nielsens forskargrupp hade inför studien, var att storleken på tatueringen var betydelsefull. Att det helt enkelt skulle vara förenat med större risk för cancer med en helkroppstatuering, jämfört med en liten fjäril på axeln. Oväntat nog visade det sig dock inte spela någon roll.

– Vad det beror på vet vi ännu inte. Men man kan spekulera i att en tatuering, oberoende av storlek, startar en låggradig inflammation i kroppen, som i sin tur kan trigga cancer. Bilden är alltså mer komplex än vad vi initialt trodde.

Läs hela artikeln