Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Risk för spridd njurcancer bedöms med DNA-markör

Risk för spridd njurcancer bedöms med DNA-markör

Det är möjligt att förutsäga risken för att njurcancer ska spridas utanför njuren genom att analysera skillnader i så kallad DNA-metylering i tumören vid diagnos. Det visar en ny avhandling som här sammanfattas av Emma Andersson-Evelönn, forskare vid Institutionen för medicinsk biovetenskap och Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet.

Klarcellig njurcancer är den vanligaste formen av njurcancer och drabbar årligen cirka 1 000 personer i Sverige1. Till riskfaktorerna för att utveckla njurcancer hör manligt kön, rökning, övervikt, hypertoni och kronisk njursjukdom2. Den klassiska symtomtriaden associerad med njurcancer är hematuri, flanksmärta och en palpabel massa i buken för lokalen av njuren. Symtomgivande tumörer har blivit alltmer ovanliga när njurcancer ofta upptäcks accidentellt när patienter undersöks med datortomografi (DT), magnetkameraundersökning (MRT) eller ultraljud med annan frågeställning än njurcancer. Detta har lett till att andelen metastaserade tumörer vid diagnos har sjunkit till under 20 procent i Sverige. Är sjukdomen lokal vid diagnos är prognosen god med över 90-procentig femårsöverlevnad, men trots tidig upptäckt och icke-metastaserad sjukdom vid diagnos riskerar upp till 30 procent av patienterna att drabbas av tumörprogression. En utmaning är att identifiera dessa patienter för att ge dem de bästa förutsättningarna för god livskvalitet och förbättrad prognos.

Alla patienter behandlas efter det Nationella vårdprogrammet för njurcancer, det inkluderar partiell eller radikal nefrektomi och vid behov systemisk behandling vid tumörspridning. Partiell nefrektomi innebär att endast den drabbade delen av njuren avlägsnas, detta är möjligt om tumören är liten och används för att spara njurfunktion. Om det på DT är tecken till tumöröverväxt till binjure eller lymfkörtlar, eller om detta upptäcks vid operation, evakueras även dessa. Patienter som har metastaserad sjukdom vid diagnos gynnas ofta av att primärtumören evakueras och även i vissa fall metastaser. Utöver detta behandlas patienter med systemisk behandling med tyrokinkinashämmare, mTOR-hämmare och immunterapi1. Ingen av de tilläggsbehandlingar som används till metastaserad sjukdom har visat sig gynna patienter med icke-metastaserad sjukdom och hög risk för tumörprogression.

Läs hela artikeln

Nytt testsystem för bröstcancer avslöjar hur tumörens omgivning påverkar cancercellerna

Nytt testsystem för bröstcancer avslöjar hur tumörens omgivning påverkar cancercellerna

Delar av den tumörvävnad som normalt kasseras vid cancerkirurgi bär på hittills outnyttjad kunskap om sjukdomen, visar studier vid Göteborgs Universitet. Forskningen utgör grund för en ny experimentell plattform för cancerdiagnostik, prognoser och för att testa cancerläkemedel. Här sammanfattas den nya kunskapen av forskarna Anna Gustafsson, Emma Jonasson, Göran Landberg och Anders Ståhlberg.

Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen blandkvinnor i Sverige. Sjukdomen har många olika kliniska uppträdanden och tumörbiologiska egenskaper och bröstcancer kan delas in i flera olika undergrupper med delvis olika prognos. Kategorisering av bröstcancer görs efter sedvanlig patologiundersökning och med hjälp av histologi och uttryck av specifika proteinmarkörer såsom hormonreceptorer och celldelningsmarkörer. Även storskaliga eller riktade genuttrycksanalyser används för att kategorisera sjukdomen. Diagnostisk information inkluderande viktiga parametrar som tumörgrad och tumörstorlek används sedan tillsammans med kliniska observationer för att bestämma lämplig behandling för patienten.

Överlevnaden hos bröstcancerpatienter har successivt ökat under de sista 30 åren och idag överlever 9 av 10 kvinnor sin bröstcancer vilket beror på bättre och mera effektiva behandlingar samt tidigare detektion av sjukdomen. Trots förbättrad överlevnad avlider runt 1 400 personer i Sverige årligen av sjukdomen (Cancer i siffror, 2018). Även om vissa undergrupper av bröstcancer har sämre prognos än andra är det svårt att efter operation och primär handläggning av patienten avgöra vilka tumörer som kommer att vara de mest aggressiva. Ett mera individanpassat behandlingsbeslut skulle kunna användas om man på förhand kunde identifiera de bröstcancerpatienter som har stor sannolikhet att få en spridd cancersjukdom. Kan man dessutom utvärdera vilken behandling som är mest effektiv för respektive undergrupp och patient skulle det medföra kraftfullare behandling där det verkligen krävs men samtidigt skulle man undvika överbehandling av bröstcancerpatienter med bättre prognos.

Läs hela artikeln

Studie visar samband mellan assisterad befruktning och risk för prostatacancer

Studie visar samband mellan assisterad befruktning och risk för prostatacancer

Män som söker sjukvård för barnlöshet och assisterad befruktning visade sig ha högre risk för prostatacancer än de som har blivit pappor på naturlig väg. Det skriver Yvonne Lundberg Giwercman, professor i experimentell patologi med inriktning mot cancer vid Lunds universitet i en gedigen genomgång av kunskapsläget på området. Tillsammans med professor Aleksander Giwercman, Reproduktionsmedicinskt centrum i Lund, redogör hon för en ny studie där forskarna velat jämföra risken för att utveckla prostatacancer hos tre grupper: de som blir föräldrar genom IVF- respektive ICSI-assisterad befruktning och de som får barn genom naturlig befruktning.

Enligt en definition från WHO, Världshälsoorganisationen, betyder infertilitet en oförmåga att uppnå graviditet och barn efter ett års oskyddat samlag. (https://www.who. int/reproductivehealth/topics/infertility/ definitions/en/). Epidemiologiska studier har indikerat, att 15–20 procent av alla par i reproduktiv ålder har infertilitetsproblem, vilket betyder att infertilitet är lika vanligt som till exempel cancer eller diabetes. Bland infertila par finns underkategorier som relaterar till störningar i reproduktionsfunktionen hos endast den ena parten, men för många par består barnlösheten av en kombination av både manliga och kvinnliga faktorer. I minst 50 procent av alla infertilitetsfall räknar man dock med att den manliga partnern har nedsatt fertilitet, vilket medför, att 8–10 procent av alla män har störd reproduktionsfunktion.

DEFEKT TESTIKELFUNKTION
Fundamentalt vid utredning av manlig reproduktionsfunktion är att göra en analys av sädesvätskan. Denna analys inkluderar: ejakulatvolym, spermiekoncentration, totalt antal spermier samt spermiernas rörlighet och morfologi (normalt eller avvikande utseende). Även om man har normal spermakvalitet är det dock ingen garanti för fertilitet och vice versa – män med onormal spermakvalitet kan också stundom bli pappor; i synnerhet om testosteron, FSH (follikelstimulerande hormon), LH (luteiniserande hormon) och SHBG (sex-hormonbindande globulin) ligger inom referensintervallet. I de flesta fall beror manlig fertilitetsrubbning på defekt testikelfunktion, som i sin tur leder till minskad spermieproduktion och försämrad män har ofta atrofiska testiklar och höga nivåer av hypofyshormonerna FSH och LH samt låg eller något nedsatt testosteronkoncentration i cirkulationen. Det är ovanligare att minskad spermieproduktion beror på en störning i hypofysen eller i hypotalamus eller ett stopp i sädesledarna. Andra sällsynta orsaker är autoimmunitet med antikroppar mot de egna spermierna, ejakulations- och erektionsstörningar eller onormal funktion av sädesblåsorna eller prostata.

Läs hela artiklen

 

Patientöversikter – så ger de överblick och blir ett stöd

Patientöversikter – så ger de överblick och blir ett stöd

Ett beslutsstöd med möjlighet att få en överblick av patientens hela sjukdoms- och behandlingshistorik. Ett verktyg som används tillsammans med journalen i mötet, mötet mellan patientens och vårdens medarbetare – och i olika möten på kliniken där överblick som patientöversikten ger är ovärderlig för att snabbt kunna sätta sig in i den enskilde patientens situation och historik.

Ambitionsnivån för projektet ”Införande av patientöversikter i cancervården” är hög och tar sikte på att etablera en nationellt enhetlig infrastruktur som samlar in och åskådliggör komplexa data för att erbjuda stora mervärden i den kliniska verksamheten, för patienter, och för forskning och vårdutveckling. Projektet bedrivs 2018–2021 inom ramen för regionala cancercentrum (RCC) och involverar arbetsgrupper för åtta cancerdiagnoser.

Projektet är i sig resultatet av många års förarbeten och förstudier där flera eldsjälar drivit på för att möjliggöra att projektet kan genomföras. Baserat på utformningen av de patientöversikter som utvecklades inom dessa första områden – och som utvecklats vidare efter test och användning i ett flertal kliniker – har en generisk modell för patientöversikter för cancerdiagnoser tagits fram. Först ut för att diagnosanpassa den generiska modellen var en arbetsgrupp inom bröstcancer. I en kommande artikel beskrivs hur länskliniken i Jönköping, som första klinik har implementerat och använt systemet sedan hösten 2018. Projektet och förstudierna har möjliggjorts genom finansiering från Swelife (Vinnova) och Sjöbergstiftelsen. I projektets styrgrupp ingår, utöver representanter från diagnosgrupperna, bland annat patientrepresentanter, verksamhetschefsgruppsföreträdare (onkologi), företrädare från Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, industriföreträdare och forskningsföreträdare.

ÅTTA CANCERDIAGNOSER
I det pågående projektet1, som startades 2018, bedrivs arbetet för att diagnosanpassa den generiska patientöversiktsmodellen för åtta cancerdiagnoser. Bland dessa åtta även de tre diagnoser (lungcancer, njurcancer och prostatacancer) som tidigare utvecklat och implementerat pilotpatientöversikter. I projektet ingår migrering (överflyttning) av information från de tidiga patientöversikterna över till den nya modellen. För alla åtta diagnoser finns diagnosarbetsgrupper med kliniker som definierat behovet av utformningen för den specifika diagnosen. Under 2020 kommer de första versionerna för samtliga åtta diagnosers patientöversikter att byggas upp, testas och sättas i drift. I slutet av april genomfördes den första driftsättningen, då patientöversikterna för njurcancer, malignt melanom samt bröstcancer startades. Näst på tur är lungcancer. Projektet innebär en  nära dialog över diagnosområdena, allt för att den generiska  modellen för patientöversikterna ska kunna utvecklas kontinuerligt för att kunna vara det verktyg som vården efterfrågar och behöver.

Läs hela artikeln

RISE storsatsar på avancerade terapier: Målet är att Sverige blir världsledande till 2030

RISE storsatsar på avancerade terapier:
Målet är att Sverige blir världsledande till 2030

Det är kanske ingen slump att namnet och målet sammanfaller. Förkortningen RISE står för Research Institutes of Sweden, en sammanslutning av olika statliga forskningsinstitut. Idag satsar RISE för att life science i Sverige ska växa – inte minst inom området avancerade terapier (ATMP), framtidens läkemedel baserade på gen-, cell- och vävnadsprodukter. RISE koordinerar den nationella innovationsmiljön för ATMP inom Vinnovas program Visionsdriven Hälsa. Den djärva visionen är att Sverige ska vara världsledande inom utveckling och användning av avancerade terapier år 2030.

För att sträva mot visionen krävs innovativa lösningar och arbetssätt inom flera delar av samhället. Vägen dit är att engagera samarbetspartners från olika sektorer och discipliner för att tillsammans lösa utmaningarna och skapa de förutsättningar som krävs, säger projektledaren Jukka Lausmaa, docent och senior forskare på enheten för Biologisk funktion i Göteborg.
Trots att RISE idag har omkring 2 800 medarbetare över hela landet är institutet långt ifrån allmänt känt inom den medicinska världen.

– De statliga forskningsinstituten var traditionellt inriktade mot olika industrisektorer men life science-industrin hade länge inget eget forskningsinstitut att vända sig till. Med tanke på hur stor och viktig life science-branschen är för Sverige så behövs en stark och neutral innovationspartner som kan verka i gränsytan mellan akademi, industri, sjukvård och myndigheter, säger Jukka Lausmaa och fortsätter:
– Vi är nu inne i en tillväxtfas där vi driver ett flertal samarbetsprojekt och bygger kompetens utifrån de behov vi ser inom industri och sjukvård. Bland annat utvecklar vi olika typer av testmetoder för ATMP (Advanced Therapy Medicinal Products) och vi driver nationella projekt som adresserar systemfrågor.
– Jag har själv arbetat i gränsytan mellan industri och forskning i drygt 25 år, främst med implantat och annan medicinteknik. När jag för cirka fem år sedan först kom i kontakt med avancerade terapiläkemedel var steget inte så långt att som generalist börja arbeta inom detta spännande framtidsområde. Sedan 2019 är han föreståndare för Centre for Advanced Medical Products (CAMP) som är ett nationellt forskningscenter för utveckling och tillverkning av ATMP.

Läs hela reportaget