Redaktion - Onkologi i Sverige

Barnpatient först i Västsverige att bli behandlad med nytt cancerläkemedel

Nu har Västsveriges första behandling av det cellbaserade läkemedlet CAR-T genomförts på en patient med svårbehandlad leukemi. Behandlingen som genomfördes vid Barncancercentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har i internationella studier visat mycket lovande resultat med bättre överlevnad.

– Det känns helt fantastiskt att få ytterligare ett verktyg i verktygslådan som vi nu kan erbjuda patienter med svårbehandlad leukemi där all annan behandling inte haft någon verkan, säger Karin Mellgren, verksamhetschef för Barncancercentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

CAR-T är ett cellbaserat läkemedel och ges till barn med blodcancer där andra behandlingar inte haft önskad effekt. Behandlingen har i internationella studier visat mycket lovande resultat med bättre överlevnad och kan även ges till vuxna diagnostiserade med lymfom.

Först ut i Västsverige att få den nya CAR-T-behandlingen är en 12-årig pojke med svårbehandlad leukemi. Sammanlagt har därmed fem barn i landet behandlats med CAR-T, fyra vid Karolinska Universitetssjukhuset och ett vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Det är en liten grupp patienter som har den här formen av svårbehandlad blodcancer och som behöver behandlingen. Där har vi sett mycket lovande resultat med bättre överlevnad i de studier som är gjorda internationellt. Vi är ett av två sjukhus i landet som är kvalificerade att utföra behandlingen på barn med leukemi, säger Karin Mellgren, verksamhetschef för Barncancercentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Behandlingen går ut på att man tar ut vita blodkroppar (T-celler) från en patient och omvandlar dem till läkemedel på laboratorium genom att beväpna T-cellerna med en receptor så att de kan angripa cancerceller hos patienter med olika former av blodcancer.

CAR-T-läkemedlet är ett så kallat avancerat terapiläkemedel som är samlingsnamnet för olika läkemedel som baseras på gener, celler eller vävnad. Tidigare i år öppnade Sahlgrenska Universitetssjukhuset ATMP-centret som en del av sjukhusets större satsning på att förenkla processen för att implementera den här typen nya av avancerade terapiläkemedel.

Med det nya centret hoppas man också kunna bidra till att läkemedel blir tillgängliga för patienter genom att förbättra förutsättningar för kliniska studier på sjukhuset men också när det gäller införandet av godkända läkemedel.

Framöver förväntas CAR-T-behandlingen behöva ges till ungefär tio barnpatienter med leukemi i landet per år.

Kontaktuppgifter

Karin Mellgren, verksamhetschef Barncancercentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset: 073-3643810

Om du som journalist har frågor eller vill ha mer information hör av dig till sjukhusets presstjänst på 031-342 96 00 eller [email protected].

Opdivo + Yervoy och kemoterapi godkänt som första linjens behandling vid avancerad icke-småcellig lungcancer

Europeiska kommissionen godkänner Opdivo i kombination med Yervoy och två cykler av kemoterapi som första linjens behandling av patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer

Godkännandet baseras på resultat från fas III-studien CheckMate -9LA, som visar på en signifikant överlevnadsfördel för kombinationen Opdivo (nivolumab) och Yervoy (ipilimumab) tillsammans med två cykler av kemoterapi som första linjens behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer, oavsett tumörens PD-L1-uttryck eller histologi.
Godkännandet är det första inom EU för en behandling med dubbel immunterapi tillsammans med begränsad kemoterapi för patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer.
Opdivo i kombination med Yervoy är nu godkänt som kombinationsbehandling vid tre tumörtyper: icke-småcellig lungcancer, malignt melanom och njurcellscancer.

Bristol Myers Squibb meddelar att den Europeiska kommissionen har godkänt kombinationen Opdivo (nivolumab) och Yervoy (ipilimumab) tillsammans med två behandlingscykler platinabaserad kemoterapi som första linjens behandling av vuxna med metastaserande icke-småcellig lungcancer (NSCLC) vars tumörer varken har sensibiliserande EGFR-mutation eller ALK-translokation. Kombinationen Opdivo och Yervoy tillsammans med två cykler av kemoterapi är det första godkännandet inom EU för en behandling med dubbel immunterapi för denna patientgrupp.

Godkännandet baseras på resultat från fas III-studien CheckMate -9LA, som visade att både primärt effektmått, total överlevnad (OS), samt sekundära effektmått som progressionsfri överlevnad (PFS) och objektiv responsfrekvens (ORR), uppnåddes för kombinationen Opdivo och Yervoy när den ges samtidigt med två cykler av kemoterapi, jämfört med enbart kemoterapi. En fördel avseende varaktighet av respons (responsduration, DOR) observerades också. Säkerhetsprofilen var likvärdig med den redan kända biverkningsprofilen för immunterapi respektive kemoterapi vid första linjens behandling av patienter med icke-småcellig lungcancer.

– Vid en komplex sjukdom som avancerad icke-småcellig lungcancer, är det avgörande att ha tillgång till flera olika behandlingsmöjligheter för att möta patienternas olika behov och utmaningar. Med detta godkännande kommer kliniker i EU att kunna erbjuda ett nytt behandlingsalternativ som kan hjälpa patienter att uppnå en tidig sjukdomskontroll och förbättra överlevnaden, säger Martin Reck, M.D., Ph.D., vid LungenClinic Grosshansdorf, Deutschen Zentrum für Lungenforschung (DZL), och prövare i CheckMate-9LA.

– Den Europeiska kommissionens godkännande av Opdivo (nivolumab) i kombination med Yervoy (ipilimumab) och två cykler av kemoterapi är ett viktigt steg i strävan att förbättra prognosen för patienter med metastaserande icke-småcellig lungcancer. Den här innovativa behandlingsregimen bygger på den idag enda godkända dubbla immunterapibehandlingen, kombinationen Opdivo och Yervoy, två immuncheckpointhämmare med olika verkningsmekanismer, som i detta fall ges tillsammans med två cykler kemoterapi. Kombinationen Opdivo och Yervoy har även tidigare visat sig ge överlevnadsvinster vid flera andra cancerformer, såsom malignt melanom och njurcellscancer. Vi ser fram emot att göra denna terapi tillgänglig också för patienter med metastaserande icke-småcellig lungcancer, säger Anna Åleskog, medicinsk direktör på Bristol Myers Squibb Sverige.

CheckMate -9LA effekt och säkerhet

Interimsanalysen av total överlevnad (OS) efter minst 8,1 månaders uppföljning visade att:

Kombinationen Opdivo och Yervoy tillsammans med två cykler kemoterapi minskade risken för dödsfall med 31 procent, jämfört med enbart kemoterapi (hazard ratio [HR]: 0,69; 96,71% konfidensintervall [KI]: 0,55 till 0,87; p=0,0006).
Mediantiden för progressionsfri överlevnad (PFS) för kombinationen var 6,8 månader, jämfört med 5,0 månader med enbart kemoterapi (HR: 0,70; 97,48% KI: 0,57 till 0,86; p=0,0001).
Objektiv responsfrekvens (ORR) var signifikant högre med 38 procent för kombinationen Opdivo och Yervoy tillsammans med två cykler av kemoterapi, jämfört med 25 procent för enbart kemoterapi (p=0,0003).

En uppföljande analys efter minst 12,7 månader visade på bibehållen fördel med avseende på total överlevnad (OS), jämfört med enbart kemoterapi (HR: 0,66; 95% KI: 0,55 till 0,80).

Majoriteten av utvalda biverkningar som observerats hos patienter som fick Opdivo i kombination med Yervoy tillsammans med två cykler av kemoterapi var milda till måttliga. Behandlingsrelaterade biverkningar av grad 3 eller 4 inträffade hos 47 procent av patienterna. De vanligaste biverkningarna var trötthet (36%), illamående (26%), utslag (25%), diarré (20%), klåda (18%), minskad aptit (16%), hypotyreos (15%) och kräkningar (13%).

Om CheckMate -9LA

CheckMate -9LA är en öppen, multi-center, randomiserad fas III-studie som utvärderar kombinationen Opdivo (360 mg var tredje vecka) och Yervoy (1 mg/kg var sjätte vecka) tillsammans med histologi-baserad kemoterapi (två cykler), jämfört med enbart kemoterapi (upp till fyra cykler följt av underhållsbehandling med pemetrexed om indicerat) som första linjens behandling av patienter med metastaserande icke-småcellig lungcancer oavsett PD-L1-uttryck och histologi. Patienter i studiens experimentarm (n=361) behandlades med dubbel immunterapi i upp till två år eller till sjukdomsprogress eller oacceptabel toxicitet. Patienterna i kontrollarmen (n=358) behandlades med upp till fyra cykler av kemoterapi följt av underhållsbehandling med pemetrexed (om indicerat) till sjukdomsprogress eller toxicitet. Primärt effektmått i studien var totalöverlevnad (OS) i ”intention-to-treat”-populationen. Sekundära effektmått inkluderade progressionsfri överlevnad (PFS)och objektiv responsfrekvens (ORR) bedömt av en blindad, oberoende kommitté. Explorativa analyser av studien utvärderade effektmått med avseende på uttryck av biomarkörer.

Kenneth Villman blir ny representant för NAC i NT-rådet

”Det bör inte ta mer än tre månader”

Kenneth Villman blir ny adjungerad representant för Nationell arbetsgrupp för cancerläkemedel, NAC, i NT-rådet. Han är överläkare i onkologi vid Universitetssjukhuset i Örebro.

Varför tackade du ja till uppdraget att bli ledamot i NT-rådet?

– Därför att den nationella processen för införande av läkemedel är väldigt viktig. Det handlar inte i första hand om att spara pengar åt regionerna. Processen ska i stället garantera att mediciner som är effektiva används på ett jämlikt sätt i hela landet. I dag finns det regionala skillnader i läkemedelsanvändningen, vilket i vissa fall sannolikt tyder på underbehandling.

Vad jobbar du med i dag?

– Jag är överläkare i onkologi vid Universitetssjukhuset i Örebro. Här har jag jobbat sedan ST-utbildningen. Jag har varit verksamhetschef under flera år, och har alltid jobbat kliniskt. Jag är inte ”stråldoktor” utan jobbar med läkemedel, främst vid bröstcancer och mag-tarmcancer. Nu tillträder jag dessutom som ordförande i Nationell arbetsgrupp för cancerläkemedel, NAC. Vi är rådgivande till NT-rådet när det gäller cancerläkemedel.

Vad kan du bidra med i NT-rådets arbete?

– Jag har jobbat länge och känner Onkologisverige ganska väl. Jag är ganska bred i mitt kunnande, jag har inte bara jobbat med en enda cancerdiagnos..

Vilken blir den viktigaste frågan inom läkemedelsområdet under 2021?

– Att få fram rekommendationer om nya läkemedel på så kort tid som möjligt. Det bör inte ta mer är tre månader i normalfallet efter att den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har fattat sitt beslut tills läkemedlet finns tillgängligt inom den svenska sjukvården. Det är oroväckande att TLV varnar för att de inte hinner med att göra alla efterfrågade hälsoekonomiska värderingar. Jag befarar att fler läkemedel till små behandlingsgrupper utan stor budgetpåverkan går vid sidan av det nationella systemet och börjar användas efter beslut inom respektive vårdprogramgrupp – utan att TLV har gjort en hälsoekonomisk värdering av läkemedlet. En sådan utveckling kan öka risken för ojämlik användning av cancerläkemedel.

Vad kan man göra för att snabbare få fram rekommendationer?

– Hela införandeprocessen måste samverka, från horizon scanning till uppföljning via läkemedelsregister. TLV har en nyckelroll i att ta fram hälsoekonomiska värderingar och läkemedelsbolagen har ett ansvar att förse TLV med underlag utan fördröjning.

Early treatment of Advanced Prostate Cancer

Janssen bjuder in till Prostatacancersymposium 2020

Early treatment of Advanced Prostate Cancer
På uppdrag av Janssen bjuder vi härmed in till ett symposium med gästföreläsare Professor Fred Saad från Kanada, som kommer att delta virtuellt. Professor Saad kommer att belysa vikten av tidig behandling för avancerad prostatacancer.

Den digitala föreläsningen följs sedan av en diskussion som leds av Prof. Henrik Grönberg. På plats kommer,
utöver Henrik Grönberg som moderator, även Dr Markus Aly och Dr Chunde Li delta. De avslutar med tre
fallpresentationer som exemplifierar de olika behandlingsalternativ som finns och vilka val som kan göras.

Syftet är att ge en uppdatering om tillgängliga och kommande behandlingsalternativ för patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) och metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC). Under mötet diskuteras vilka vetenskapliga studier, riktlinjer och tekniker som stödjer dagens terapival, samt vikten av planering för kommande behandlingar av dessa patienter.

Vi vänder oss främst till dig som är urolog/kirurg eller onkolog och arbetar med omhändertagande och behandling av prostatacancerpatienter.

När: November 12, 2020
Plats: Elite Hotel Carolina Tower, Stockholm alternativt via webinar
Tid: 17.00–19.00 med efterföljande middag

Anmälan
Anmälan om deltagande, vare sig du är intresserad av att delta fysiskt eller via webinar, till Emily Granell, Business Operations Specialist, på:

Email: [email protected]

Telefon: 073-091 09 85

Mer information gällande anslutning till mötet skickas ut när du har anmält intresse att delta.

Vi vill ha din anmälan senast tisdagen den 10 november.

Välkommen!

Med vänlig hälsning,
Vetenskapliga kommittéen
Henrik Grönberg, MD, PhD
Chunde Li, MD, PhD
Markus Aly, MD, PhD

Första patienten opererad i MR-hybriden på Akademiska

Individualiserad strålterapi och avancerad teknik för kombinerad operation och bildvisning är signum för den nya vård- och behandlingsbyggnaden på Akademiska sjukhuset. För ett år sedan var sjukhuset först i Sveriges med MR-Linac. I förra veckan opererades den första patienten i den nya operationssalen med takhängd, rörlig MR-kamera, en så kallad MR-hybrid. Tekniken möjliggör mer precisa resultat vid operationer av bland annat hjärntumörer.

Nu kan patienter opereras i MR-hybriden på Akademiska sjukhuset, en kombination av MR-kamera och operationssal som möjliggör ökad precision bland annat vid operationer av hjärntumörer.

– Det känns oerhört skönt att vi nu kan börja operera patienter med denna toppmoderna teknik. MR-hybriden gör det möjligt att göra undersökningar under pågående operation genom att ta högupplösta bilder. Härmed minskar risken för att operationer måste göras om, säger Eric Wahlberg, sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset.

Våren 2019 levererades den sju ton tunga magneten till den takhängda MR-kameran. Tanken var att den skulle tas i drift redan i våras, men detta blev uppskjutet på grund av coronapandemin.

En MR-hybrid är en kombination av MR-kamera och operationssal och kallas också intraoperativ MR-operationssal (MR-OP). När kameran ska användas så flyttas MR-kameran in i operationssalen, via en räls i taket. Detta gör undersökningen mycket säker för patienten då man inte behöver flytta på operationsbordet som patienten ligger på. Tekniken kommer framförallt att användas vid operationer av hjärntumörer på barn, komplicerade hjärntumörer på vuxna, epilepsikirurgi och behandling av Parkinsons sjukdom.

Akademiska sjukhusets MR-hybrid är den andra i Norden. I Europa finns liknande utrustning endast på ett fåtal platser.

– Våra patienter är vinnare när Akademiska fortsätter att ligga i framkant med ny toppmodern utrustning som ger läkarna unika möjligheter att genomföra ingreppet. Vi erbjuder säkrare operationer av till exempel hjärntumörer med MR-hybriden då operation och bilddiagnostik sker på samma ställe och patienten inte behöver förflyttas under ingreppet, säger Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L), ordförande i sjukhusstyrelsen, och fortsätter:

– Det är oerhört roligt att vi kan vara det andra sjukhuset i Norden att kunna erbjuda den här mycket avancerade lösningen som leder till att svårt sjuka patienter får ett bättre omhändertagande.