Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ljus framtid för sarkompatienter

Med insikter från nya studier och innovativa behandlingsmetoder går vi mot en framtid där sarkompatienter kan få ännu bättre vård, menar Sharmineh Mansoori, specialist i onkologi och forskar inom GI-cancer, som skrivit denna rapport från sarkommötet i Göteborg i maj.

Den 41:a konferensen för Scandinavian Sarcoma Group (SSG) hölls i Göteborg i maj 2024. Samtidigt pågick den 13:e SSG-konferensen för sjuksköterskor och fysioterapeuter inom området. Konferensen välkomnade deltagare, externa gäster och föreläsare från både de nordiska länderna och internationellt. Med över 130 deltagare är denna konferens den största sammankomsten för kliniker och forskare som sysslar med sarkom inom Norden.

Intensiva mötesdagar

Mötet inleddes första dagen med en gemensam session som fokuserade på ryggrads- och bäckentumörer, inklusive kirurgi och rekonstruktion. Många spännande patientfall med fokus på bland annat kordom, osteosarkom och ewingsarkom diskuterades under dagen. En särskild betoning låg under dagen på lokalbehandling av dessa tumörer med föreläsningar om protonstrålbehandling från Scandionkliniken av Hillevi Rylander, Uppsala och kolfiberterapi av Reiko Imai, Japan.

Dario Callegaro från Milano Italien, presenterade förslag på en studie med neoadjuvant behandling vid mjukdelssarkom, ett initiativ från den italienska sarkomgruppen (ISG). I denna studie kommer man undersöka effekten av tillägg av checkpointhämmare till konventionell kemoterapi före kirurgi.

Användningen av checkpointhämmare är klinisk rutin för behandling av vissa sarkomtyper (ASPS, odifferentierat pleomorfsarkom, angiosarkom) vid generaliserad sjukdom. Konceptet att kombinera kemoterapi och checkpointhämmare används rutinmässigt för behandling av många cancertyper idag, men har ännu ej prövats i större utsträckning för sarkom. Förhoppningsvis kommer studien även att rekrytera patienter i Sverige inom kort.

Eftermiddagssessionen täckte viktiga ämnen som ALK-drivna tumörer, helgenomsekvensering och patologin vid sarkom. Talare var Florian Puls från Göteborg, Felix Haglund de Flon, Stockholm och Nischalan Pillay från London.

Mötets andra dag fokuserade på bensarkom med Emanuela Palmerini som talade om bäckentumörer, även hon från Italien, Bologna.

Studier inom sarkom
Flera studier inom sarkom för barn och unga vuxna pågår för närvarande i Norden med målet att förbättra överlevnaden i denna grupp av patienter. Nedan följer de två viktigaste studierna som fokuserades på vid mötet.

FaR-RMS är en övergripande studie för barn och vuxna med nyupptäckt och recidiverande rhabdomyosarkom. Studien har ett multi- arm, multi-stegs format som inkluderar flera olika forskningsfrågor. FaR-RMS är tänkt att vara ett kontinuerligt forskningsprogram där nya behandlingsarmar introduceras baserat på framväxande data och innovationer.

Läs hela artikeln

Hematologernas världskongress i Madrid

Den största årliga hematologi-konferensen i Europa ägde i år rum i Madrid under 4 dagar i mitten av juni. 18 000 deltagare från närmare 150 länder deltog, och närmare 3000 abstracts presenterades. Det var den 29e kongressen i ordningen, och allt sedan Coronapandemin finns alla föredrag och abstracts också tillgängligt online, både live och flera månader efteråt. Här skriver Carolin Lindholm, ST-läkare hematologi på Karolinska Universitetssjukhuset, sin rapport från mötet.

Jag fick förmånen att åka på EHA-kongressen då jag själv hade en poster, och det var väl representerat med delegater och bidrag från Sverige. Schemat för kongressen var fullspäckat med all typ av hematologi, som tromboser, CAR-T, Gaucher, leukemi, PNH och allt där emellan. Som ST läkare i hematologi var det tufft att välja och prioritera sessions att deltaga i. Några föredrag som hade särskilt lockande titlar var:

The Sherlock Holmes approach to differential diagnosis: Rare and not-so rare hematological cases, Thrombotic thrombocytopenic purpura (TTP): Is plasmapheresis history?

Aging and hematology: The clone wars, The impact of aging in mutant clones and development of disease.

En del av sessionerna var debatt mellan två experter, och andra ”meet the expert” där oftast ett specifikt scenario eller sjukdom diskuterades medan de flesta var sessions där den senaste forskningen presenterades. Den session som drog till sig flest delegater var Plenary Session and Awards, där det var så många åhörare att en del satte sig på golvet och till slut fick man öppna en ny sal där delegaterna fick följa med online.

Studier och lovande resultat
Under denna Plenary Session presenterades sex abstracts, också här med stor variation i de hematologiska sjukdomar som presenterades. Vid den första presentationen redovisades resultaten av IMPROZ studien, där man lagt till Isatuximab till VRD hos patienter med nydiagnostiserat myelom. Denna placebokontrollerade fas 3 studie visade lovande resultat.

Därefter diskuterades KLL, där man hade DNA sekvenserat över 10 000 patienter för att titta närmare på TP53 mutationer. Man såg som väntat att patienter med TP53 mutationer hade sämre PFS och OS, dock var det ingen signifikant försämring av vare sig PFS eller OS under Ibrutinib-baserade tidsbegränsade regimer.

Apollo-studien stod näst på tur, där högrisk APL patienter randomiserats till standard (ATRA+kemoterapi) vs ATRA/ATO (som är standard vid lägre riskkategorier) + 2 initiala doser av kemoterapi. Event-free survival var signifikant högre i ATRA/ATO + 2 doser kemoterapi vs i standardbehandling.

De tre senare presentationerna berörde KML, thalassemi och DLBCL. I ASC4FIRST –studien visade man att Asciminib i första linje vid nydiagnostiserad KML hade bättre biverkningsprofil jämfört med standardterapi. Man såg dessutom att fler nådde remission 48 veckor in i behandlingen jämfört med standard. I ENERGIZE studien, som var en fas 3 dubbel -blindad placebokontrollerad studie, visade man att läkemedlet Mitapivat medförde att Hb steg med 10 enheter efter 12–24 veckors behandling hos icke transfusionsberoende thalassemi –patienter.

Läs hela artikeln

Nyfikenhetsdriven forskning

Har du skrivit en blogg, eller velat skriva en blogg? Här är din chans. Skriv en artikel för #KeepResearchCurious: EACR Science Communication Prize 2024. Vinnaren kommer att publiceras i online-tidningen The Cancer Researcher och får en gratis registrering till en valfri EACR-konferens. Är det du?

För årets tema, ”Keep Research Curious”, ska det bli spännande att höra från cancerforskare som tror på vikten av nyfikenhetsdriven forskning. EACR har en stark tro på att grundforskning har en otrolig potential för vetenskapliga framsteg och framtida medicinska genombrott, som i slutändan leder till förbättrad patientvård och utfall.

Vi välkomnar bidrag som lyfter fram den mångfacetterade och nyfikenhetsdrivna forskning och dess avgörande roll i den pågående kampen mot cancer. Oavsett om du väljer att fördjupa dig i personliga upplevelser, historiska sammanhang eller framtida möjligheter, hoppas vi att årets tema kommer att bidra till att skapa en rik gobeläng av perspektiv på nyfikenhetens kraft i vetenskapen.

Läs hela artikeln

Socialstyrelsen: Cancerrehabiliteringen behöver bli mer jämlik

Tillgången till cancerrehabilitering varierar, mellan regioner, mellan öppen specialistvård, slutenvård respektive primärvård och på grund av geografiska avstånd. Det visar Socialstyrelsens kartläggning av cancerrehabilitering.

Det är dessutom otydligt vad cancerrehabilitering innebär.

– Hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att informera om vad cancerrehabilitering är och vilka insatser som ingår. Det är mer än bara rehabilitering, till exempel förebyggande insatser, säger Sofia Johansson, projektledare på Socialstyrelsen.

Kartläggningen visar också att regioner behöver bli bättre på att anpassa erbjudandet om cancerrehabilitering till olika patientgrupper, exempelvis barn i tonåren och unga vuxna.

Insatserna behöver samordnas bättre
Cancerrehabilitering för vuxna är uppdelad på olika verksamheter och det saknas ofta en tydlig ansvarsfördelning.

– Det behöver bli tydligare vem som ansvarar för vad och insatserna behöver samordnas för att alla patienters rehabiliteringsbehov ska bli tillgodosedda. Det bidrar också till att rehabiliteringen blir mer personcentrerad, säger Sofia Johansson.

När det gäller barn behöver det byggas upp strukturer för uppföljning av rehabiliteringsbehov efter barncancer.

Läs hela artikeln

Win-win med utbyte av ryggkirurger

Det råder brist på ryggkirurger. Därför har två ortopeder på Ryggkirurgiskt centrum vid Sophiahemmet och Karolinska Universitetssjukhuset bytt plats med varandra. Målet är att öka kompetensen och inspirera nyblivna ortopeder att utbilda sig till ryggkirurger.

Carl Mellner, specialistläkare i ortopedi med inriktning ryggkirurgi, har arbetat sex månader på Ryggkirurgiskt centrum (RKC) vid Sophiahemmet. Snart återgår han till sin ordinarie tjänst på Karolinska och RKC får tillbaka den ryggkirurg som Carl har bytt plats med.

Utbytet av ortopeder är det första i ett försök att komma till rätta med bristen på ryggkirurger i Region Stockholm. Martin Skeppholm, verksamhetschef på RKC, ser stora vinster med utbytet – inte minst för de privata vårdgivarna.

– Om det inte finns bra ryggkirurger i akutvården så drabbas vi också, eftersom vi behöver deras hjälp ibland. De unga kirurger som deltar i utbytet får snabbt en bred kompetens. Det är win-win för samtliga aktörer, säger han.

Kunskapsutbyte
Han menar att det inte finns någon motsättning mellan privata och offentliga vårdgivare. Tvärtom tycker han att det känns självklart att utbyta kunskap och erfarenheter. Karolinska och RKC samarbetar friktionsfritt kring utbytesprojektet, som regionen vill ha för att tillgodose behovet av ryggkirurger. För närvarande utbildas en ryggkirurg vartannat år, vilket är för få.

Carl Mellner berättar att han länge har velat göra ett utbyte och att han är glad över att ha fått chansen att arbeta ett halvår på RKC.

– Jag vill bredda min kompetens och lära mig mer om planerad kirurgi av förslitningsskador och här får jag möta betydligt friskare patienter än jag är van vid. Verksamheten är också effektivare och mer standardiserad, vilket är nytt för mig, säger han.

Läs hela artikeln