Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Sveriges nya cancerstrategi

Efter femton år är det dags att förnya Sveriges cancerstrategi. Uppdraget har gått till professor Mef Nilbert, som är cancerläkare och forskare. Här möter vi Mef Nilbert i en intervju för CancerRehabFonden.

Mef Nilbert bekräftar att frågor om rehabilitering efter cancer ingår i hennes direktiv från regeringen.

− Absolut. Vi har tillsatt åtta expertgrupper och en av dem tittar särskilt på rehabfrågorna. Pia Watkinson från CancerRehabFonden ingår i den gruppen. Internationellt talar man nu mycket om ”survivorship care plan”, ungefär ”plan för efterlevandevård”. Det finns en stor medvetenhet om att för patientens och de närståendes livskvalitet behövs insatser också efter den egentliga sjukdomsfasen, berättar hon.

Mef Nilbert, professor i onkologi, är samordnare för cancerfrågor på Socialstyrelsen. Foto: TOVE SMEDS

Primärvården kan få en viktigare roll
Mef Nilbert tar emot på Socialdepartementet. Hon delar nu sin tid mellan Stockholm och Lund där hon bor och fortfarande är verksam som både läkare och forskare. Hon fortsätter:

− Jag nämner det här begreppet för att det påminner om att tiden efter det man skrivits ut från sjukhuset kan rymma behov av många olika slag, även utöver det vi normalt kallar rehabilitering. Genom att behoven varierar så mycket kommer också utförarna att variera. Allt talar till exempel för att primärvården kommer att få en allt viktigare roll i den fasen. Vissa typer av rehabilitering, som kostrådgivning av en dietist, är aktuell vid flera olika diagnoser och den kan mycket väl finnas i primärvården. Detsamma gäller det man förr kallade sjukgymnaster, fysioterapeuter, för att ta ett exempel till.

− Orden ”care plan” ligger nära det vi i Sverige kallar ”rehabiliteringsplan” och påminner om att det här måste styras upp på något vis, så att inga patienter faller mellan stolarna.

Rehabilitering behöver personanpassas
Följdfrågan på det senare infinner sig omedelbart. Deltagarna hos CancerRehabFondens aktiviteter berättar ofta att de fått mycket lite information om vilka möjligheter till hjälp som finns. Hur kan vi göra att den här visionen också blir verklighet?

− Det tillhör det vi arbetar med. Vård- och omsorgsanalys har tagit fram en rapport, ”Lägesbild av den nationella cancerstrategin”, som ligger som en grund för vårt arbete. Där betonas kontaktsjuksköterskornas roll för utvärdering av rehabiliteringsbehoven. I undersökningar av patienternas upplevelse av vårdtiden framgår att de som haft tillgång till en kontaktsjuksköterska är mer positiva.

Läs hela artikeln

13 års data om skalpkylning i nytt register

I årtionden har kemoterapi-inducerad alopeci (CIA) varit en av de mest synliga och besvärande biverkningarna av cancerbehandling. Att hantera de psykologiska och känslomässiga konsekvenserna av cancer är lika viktigt som att hantera de fysiska. Håravfall kan allvarligt påverka en patients identitet, integritet och självförtroende, vilket gör strategier för att hantera denna biverkning avgörande. Den psykologiska påverkan som CIA orsakar kan även drabba familjer och orsaka känslomässigt lidande för alla, inklusive små barn, som ser tydliga fysiska förändringar hos sina nära och kära.

Skalpkylning har länge varit den enda vetenskapligt validerade metoden för att minska håravfall vid cellgiftsbehandling. I Storbritannien finns mekaniserade skalpkylningssystem på 99 procent av alla NHS-sjukhus och privata sjukhus. Tillgången till denna behandling är dock fortfarande ojämn på cancercentra i andra delar av världen.

Nu visar den nya studien Dutch Scalp Cooling Registry, att argumenten för skalpkylning för att förebygga alopeci orsakad av cellgiftsbehandling är starkare än någonsin.

Registret sträcker sig över 13 år och dokumenterar erfarenheterna från 7 424 patienter som genomgick mekanisk skalpkylning på 68 sjukhus. Genom att undersöka patientutfallet vid 24 olika cellgiftsbehandlingar ger studien värdefulla insikter i de faktorer som påverkar effekten av skalpkylning för att motverka cellgiftsinducerad alopeci (CIA).

Foto: Getty Images

Resultaten visar en framgångsgrad på 56% för de 7 424 patienterna, tillsammans med medelvärden för specifika cellgiftsbehandlingar, vilket indikerar en högre framgångsgrad med taxaner.

Resultaten ger också insikter om huruvida kön, cancertyp, livsstilsval, naivitet mot cellgiftsbehandling eller andra faktorer spelar roll för utfallet.

Registret, som är det största i sitt slag globalt, utgör en viktig resurs för läkare som använder skalpkylning för att motverka håravfall orsakat av cellgiftsbehandling.

Omfattande studie
Det nya registret över skalpkylning av Dr. Corina van den Hurk et al. utgör den mest omfattande undersökningen av skalpkylning i verkligheten, den största hittills. I stället för att utgå från ett strikt kliniskt perspektiv undersöktes patienter som behandlades på sjukhus. Studien, som genomfördes mellan 2006 och 2019 och publicerades i The Oncologist i juni 2024, samlade in data om patientdemografi, kemoterapiprotokoll, hårets egenskaper och behandlingserfarenheter. Det är det största datasetet någonsin för forskning om skalpkylning, vilket understryker dess betydelse i den stödjande cancervården.

Läs hela artikeln

Cancer Moonshot -stora ord eller praktisk samverkan

Genom att främja tvärvetenskapliga samarbeten, öka tillgången till kliniska prövningar och integrera avancerad teknologi som precisionsmedicin och artificiell intelligens, strävar Cancer Moonshot initiativet efter att förändra framtiden för cancerbehandling. Initiativet representerar inte bara en strategi för att möta en av vår tids största hälsoutmaningar, utan också ett kraftfullt exempel på hur globalt samarbete kan driva innovation och förbättra folkhälsan.

Cancer Moonshot är ett omfattade program som den amerikanska staten har initierat för att skapa förutsättningar för snabbare framsteg inom implementerad cancerforskning. Sverige har anslutit sig till detta program genom ett implementationsavtal mellan länderna. Men som allt stort och högtidligt uppnås framgång genom människors personliga engagemang och samverkan. Därför har den amerikanska ambassadören i Sverige, Erik D. Ramanathan och Carolina Wallenius, chef för Labvantage Medical Suites, tagit ett initiativ till att skapa dialog runt vad som faktiskt kan göras för att främja grundidén med initiativet Cancer Moonshot.

Under det senaste året har parterna arrangerat en rad samtal med relevanta och kunniga specialister från akademi, näringsliv och intresseorganisationer för att på ett konstruktivt sätt diskutera vad USA och Sverige kan lära av varandra och hur erfarenheter kan delas.

Bakgrund
Cancer Moonshot är ett visionärt federalt initiativ i USA som syftar till att påskynda framstegen inom cancerforskning, förbättra prevention, diagnostik och behandling samt stärka stödet för patienter och deras anhöriga. Programmet lanserades ursprungligen 2016 av dåvarande vicepresidenten Joe Biden och återuppväcktes 2022 under hans presidentskap, med ett ambitiöst mål att halvera cancerdödligheten inom 25 år. Den 13 mars 2024 undertecknades ett bilateralt samarbetsavtal mellan Sverige och USA inom ramen för Cancer Moonshot. Avtalet signerades av Sveriges sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson och USA:s vice hälsominister Andrea Palm vid US-Sweden Cancer Summit i Washington DC. Detta samarbete syftar till att främja kunskapsutbyte, samordna forskningsinsatser och utveckla innovativa vårdmodeller som kan förbättra livskvaliteten för cancerpatienter.

Erik D. Ramanathan, USAs ambassadör i Sverige, och Carolina Wallenius, chef för Labvantage Medical Suites, har under 2024 tagit ett initiativ för att skapa dialog runt vad som faktiskt kan göras för att främja grundidén med initiativet Cancer Moonshot.

Stora visioner
Stora visioner kräver kraftfulla individer som samlas för att omvandla ord till handling. I detta sammanhang har USA:s ambassadör i Sverige, Erik D. Ramanathan, spelat en central roll. Med en utbildningsbakgrund från Johns Hopkins University och Harvard Law School har han visat ett personligt engagemang för hälso- och sjukvårdsfrågor. Tillsammans med Carolina Wallenius, specialist inom digitala system för hälso- och sjukvård, har ambassadören generöst öppnat sitt residens för att vara värd för rundabordssamtal. Dessa möten syftar till att främja konkreta åtgärder och samarbete inom cancervården, vilket understryker vikten av ledarskap och samverkan för att förverkliga ambitiösa mål.

Läs hela artikeln

Fördel med dosintensiv kemoterapi vid högriskbröstcancer

En nyligen publicerad studie, PANTHER-studien, visar att dosintensiv kemoterapi efter operation minskar risken för återfall och förbättrar överlevnaden för patienter med högriskbröstcancer. Studien, som omfattade över 2 000 patienter, visade en 20-procentig minskning av återfallsrisken jämfört med standardbehandling. Resultaten understryker vikten av att individualisera cytostatikabehandling för att optimera resultaten. Alexios Matikas är docent vid Institutionen för Onkologi-patologi vid Karolinska Institutet och studiens förste författare.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor – en av 8 kvinnor kommer att få diagnosen bröstcancer under sin livstid. I Sverige fick 8 486 kvinnor diagnosen bröstcancer och 1379 kvinnor avled med bröstcancer som underliggande dödsorsak under 2022.

Ett stort antal studier av tiotusentals kvinnor med tidig bröstcancer har visat att kemoterapi efter kirurgisk resektion av tumören (adjuvant kemoterapi) förbättrar överlevnaden hos dessa patienter.

Den relativa minskningen på återfallsrisken är oberoende av kliniska och patologiska faktorer såsom tumörstorlek, lymfkörtelmetastasering, uttryck av hormonreceptorer och HER2 samt tumörgrad. Cytostatikabehandling varannan vecka (dostät behandling) efter operation för högrisk bröstcancer har visat sig vara effektivare än samma behandling var tredje vecka.

Dock har förbättrad överlevnad med dostät behandling setts endast i studier som använde paklitaxel var tredje vecka som kontroll. Denna typ av behandling betraktas inte längre som lämplig eftersom en randomiserad studie har visat betydligt sämre prognos med paklitaxel var tredje vecka än andra alternativ såsom docetaxel var tredje vecka.

Foto: Getty Images

Ett viktigt steg att individanpassa dosering PANTHER-studien (Clinicaltrials.gov NCT00798070) som gjordes i Sverige, Tyskland och Österrike är den enda studien som jämfört adjuvant dostät cytostatika (fyra kurer epirubicin och cyklofosfamid följt av fyra kurer med docetaxel, samtliga givna varannan vecka) med en optimal kontrollbehandling innehållande sekventiell antracyklin och docetaxel, båda givna var tredje vecka. PANTHER var ett viktigt steg mot individualisering av behandlingen genom att individanpassa dosering utifrån biverkningar i den experimentella armen enligt en predefinierad algoritm. Studien omfattade 2003 patienter med högrisk bröstcancer (97% hade spridning till en eller flera lymfkörtlar).

Median uppföljning var 10,3 år. Resultaten visade att patienter som fick dosintensiv behandling hade en 20 procent lägre risk för återfall jämfört med nuvarande optimal behandling (HR=0.80, 95% CI 0.65 – 0.98, p=0.03).

Läs hela artikeln

Det unika samarbetet i Lund

Det talas ofta om gränsöverskridande samarbeten i svensk sjukvård. Ofta stannar det bara vid en ambition men på Neuroonkologiska mottagningen på Universitetssjukhuset i Lund har det varit verklighet i mer än tio år. Tack vare ett unikt samarbete mellan Neurologiska och Onkologiska kliniken får patienter med olika former av hjärntumörer neurologisk och onkologisk vård och rehabilitering på ett och samma ställe av ett multiprofessionellt team. Mottagningen, som är den enda i sitt slag, skapades – och leds- av kontaktsjuksköterskor

Neuroonkologiska mottagningen startade i januari 2014 som ett resultat av ett förbättringsarbete i samarbete med Regionalt Cancercenter Syd och Väst samt Chalmers. Projektledare var de båda kontaktsjuksköterskornaSara Malmström och Anna Brynell, som är representant i nationella och regionala arbetsgruppen för Min Vårdplan för tumör i CNS. Anna Brynell, som utsågs till Årets kontaktsjuksköterska 2021, är även en av fyra sjuksköterskor som står bakom NONIS, ett nationellt nätverk för sjuksköterskor inom området.

Sara Malmström arbetar med annat idag men Anna Brynell, som blev färdig sjuksköterska för mer än 30 år sedan och har arbetat som kontaktsjuksköterska sedan 2011, arbetar fortfarande på mottagningen som idag är en del av Skåne University Hospital Comprehensive Cancer Centre (SUHCCC).

Till skillnad från många andra kontaktsjuksköterskor i landet kan hon känna sig nöjd med omhändertagandet av patienter med hjärntumörer- en patientkategori som riskerar att falla mellan olika specialiststolar eftersom de inte bara behöver onkologisk behandling, som kemoterapi och strålning, utan ofta även kirurgi och hjälp med olika neurologiska symptom som orsakas av cancersjukdomen.

– Tack vare god samordning har vi lyckats undvika en uppdelning mellan neurologi och onkologi här på mottagningen, säger Anna Brynell, som leder det dagliga arbetet tillsammans med tre andra kontaktsjuksköterskor. Våra patienter får majoriteten av sin behandling och gör sina besök till både specialistläkare, kontaktsjuksköterska och rehabiliteringsteamet här på Neuroonkologiska mottagningen, som ligger fysiskt nära neurokirurgiska mottagningen, rehabteamet och slutenvårdsavdelningen.

Idén föddes under kontaksjuksköterskeutbildningen
Anna Brynell arbetar med löpande kartläggning av omvårdnads- och rehabiliteringsbehov samt uppföljning av dessa. Hon är även ansvarig för och ger onkologisk behandling på mottagningen.

– Patienten och deras närstående har EN mottagning med en namngiven kontaktsjuksköterska som fast vårdkontakt som följer dem genom hela processen, säger hon.

Idén att starta den unika mottagningen föddes under kontaksjuksköterskeutbildningen som Anna Brynel och Sara Malmström gick 2013.

Kontaktsjuksköterskan Anna Brynell och onkologen och överläkaren Sara Kinhult, har båda varit centrala i arbetet att etablera den tvärdiciplinära mottagning för neuroonkologi i Lund, som etablerades 2014.

– Inom ramen för utbildningen fick vi möjlighet att göra ett kvalitetsdrivet verksamhetsutvecklingsarbete. Utmaningarna med att skapa denna typ av mottagning med multiprofessionellt omhändertagande och två specialiteter som parallella aktörer var många, men mycket givande, konstaterar hon.

– I vårt möte med patienter och deras närstående hade vi sett ett stort behov av samordning över klinikerna, och det var det som låg bakom idén.

– Dessa patienter är extra drabbade eftersom de har både cancer och neurologiska symptom på grund av sina hjärnskador.

Hon betonar vilken viktig roll kontaktssjuksköterskan har i omhändertagandet av denna patientgrupp.

– Vårt arbete handlar mycket om att se och stötta patienten och kanske framför allt närstående. Att ta de ofta krävande samtalen, lyssna och våga svara på de svåra frågorna. Det finns ofta ett stort psykosocialt lidande i familjer där en anhörig drabbas av malign hjärntumör, till exempel glioblastom, som är den vanligaste och mest elakartade varianten. I takt med snabbare utredning och förbättrad diagnostik samt att onkologisk behandling erbjuds allt högre upp i åldern ökar även biverkningarna och därmed behoven av omvårdnad.

Hon betonar att generellt minskade resurser i vården gör att kontaktsjuksköterskans uppdrag, att finnas där för hela familjen, blir ännu viktigare.

– Vi säger sällan nej. Vi vill finnas där hela tiden för dem som behöver oss. De patienter som har ett fungerande socialt nätverk får sitt främsta stöd från sina närmaste. Vårt uppdrag blir då primärt att stötta närstående. För om inte de orkar faller även patienten.

Uppdraget som kontaksjuksköterska på Neuroonkologiska mottagningen innebär även att Anna och hennes tre kollegor har ett nära samarbete med andra vårdgivare runt patienten, som primärvård, andra sjukhus i södra regionen och palliativa team.

Läs hela artikeln