Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

A webinar on the importance of Bone Health Management in Prostate Cancer Patients

Livestream event

A webinar for healthcare professionals in urology, oncology and endocrinology with

Prof Andrea Giustina (IT) and oncologist Daniel Heinrich (NO).

25 January 2021, 18:00-20:00 CET

Progress in prostate cancer research in the past ten years means that patients with advanced prostate cancer now live longer lives. This therefore brings added attention to patient quality of life.

The webinar offers you an opportunity to be updated on the latest insights about the challenges associated with secondary osteoporosis and the options that are available for the bone endocrine-metabolic aspects.

For more information and registration, click here

Ny uppföljningsmetod visar på långsam introduktion av nytt cancerläkemedel

Införandet av läkemedlet abirateron i den svenska prostatacancervården gick långsamt och verksamheternas följsamhet till begränsningarna i användningen var låg. Det visar en ny studie som bygger på en kombination av färska data från tre register som regelbundet sammanförs i Statistikspåret på Socialstyrelsen.

– En kombination av data från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) och nationella hälsodataregister via Statistikspåret på Socialstyrelsen har gjort det möjligt att snabbt och kontinuerligt följa införandet av nya läkemedel och nya indikationer på redan godkända läkemedel, säger Pär Stattin, professor och överläkare i urologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och ordförande för NPCR som lett studien.

Subventionerad användning av abirateron vid nydiagnostiserad metastaserad prostatacancer av högrisktyp godkändes 1 juni 2018, men rekommendationen gällde bara män som hade högriskcancer eller inte var lämpliga att få behandling med cytostatika. För att kunna följa upp både införandet av abirateron och följsamheten till begränsningarna krävdes en kombination av uppgifter från såväl NPCR som Patientregistret och Läkemedelsregistret.

Långsamt införande och låg följsamhet

Den nya uppföljningsmetoden visade att införandet av abirateron gick långsamt och att följsamheten till begränsningarna i användningen var låg.

– Införandet av abirateron på den nya indikationen gick alldeles för trögt på sina håll och det fanns en stor variation mellan regionerna. Följsamheten till att enbart behandla män med högriskcancer var låg. Även följsamheten till att enbart behandla män som inte var lämpliga för cytostatika föreföll vara låg, säger Ingela Franck Lissbrant, överläkare i onkologi, processledare i Västra Götaland och vice ordförande i NPCR.

Hon säger också att en möjlig orsak till den låga användningen av abirateron kan vara att enzalutamid, ett liknande preparat som inte är godkänt på denna indikation, kan ha använts off-label under våren 2020.

– Många onkologer ville inte behandla med cytostatika om det fanns andra alternativ förklarar Ingela Franck Lissbrant.

Kan användas brett

Metoden att använda uppgifter från kvalitetsregister tillsammans med Läkemedelsregistret vid uppföljning av läkemedel skulle kunna användas inom fler diagnoser än prostatacancer. Metoden skulle på så vis kunna bidra till en mer jämlik cancervård.

– Studien är ett utmärkt exempel på hur vår befintliga rapportering till olika register kan användas för att se hur introduktionen av nya cancerläkemedel sker i förhållande till indikation och eventuell rekommendation. Det säger Kenneth Villman, ordförande för RCCs nationella arbetsgrupp för cancerläkemedel (NAC).

Han tycker dock att det är nedslående att det gått så trögt med introduktionen och att vi ser en så påtaglig regional variation.

Systematisk registrering nödvändig

Kenneth Villman påpekar också att NACs rapporter från Register för cancerläkemedel (RCL) indikerat samma sak, men att täckningsgraden där är för låg för att möjliggöra säkra slutsatser. Han välkomnar därför liknade utvärderingar av andra motsvarande behandlingar.

– Men systematisk registrering av nya cancerläkemedel behövs dock fortfarande, antingen i RCL eller i respektive IPÖ (Individuell patientöversikt), inte minst när det gäller immunterapi där ett läkemedel har flera indikationer och används i olika linjer och ibland i kombination med andra läkemedel, säger Kenneth Villman.

Fakta

  • Uppgifter från NPCR användes för att bedöma om patienten hade högriskcancer, det vill säga minst två av dessa faktorer:
    – Gleasonsumma 8–10
    – Fler än tre skelettmetastaser
    – Viscerala metastaser
  • Uppgifter om utskrivningsdiagnoser i Patientregistret användes för att beräkna ett samsjuklighetsindex som användes för att bedöma om patienten var lämplig för cytostatikabehandling.
  • Läkemedelsregistret användes som källa för uppgifter om läkemedlet abirateron.

Lista och karta över användning av abirateron i respektive region:
Användning av abirateron i regioner (pdf, nytt fönster)

Studien om uppföljning av abirateron:
Rapid ascertainment of uptake of a new indication for abiraterone by use of three nationwide health care registries in Sweden, Pubmed

Skillnader i läkemedelsregistreringen försvårar uppföljning

RCC följer årligen upp om användningen av nya cancerläkemedel följer EMAs godkända indikationer och NT-rådets rekommendationer. Uppföljningen ska identifiera eventuella regionala skillnader i användning och implementering i syfte att eftersträva en optimal och jämlik tillgång till cancerläkemedel i hela landet. Regionernas inrapportering måste dock bli mycket bättre för att regionala jämförelser ska bli meningsfulla.

Den nationella uppföljningen av regionernas användning av nya cancerläkemedel sköts av RCCs nationella arbetsgrupp för cancerläkemedel (NAC) och görs med hjälp av Register för cancerläkemedel (RCL). Det främsta syftet med RCL är att bygga kunskap om användningen av nya cancerläkemedel och följa upp om den följer dels EMAs godkända indikationer, dels NT-rådets rekommendationer.

Regionernas inrapportering till RCL ska även bidra till att upptäcka regionala skillnader i användning och implementering av de nya läkemedlen i det övergripande syftet att eftersträva en optimal och jämlik tillgång till cancerläkemedel över hela landet.

Registreringen ökat något

Den senaste uppföljningsrapporten bygger på 2 077 inrapporterade påbörjade behandlingar under första halvåret 2020. Motsvarande siffra första halvåret 2019 var 1 859. Det har alltså skett en viss ökning av inrapporteringen på ca 12%.

– Det är mycket positivt att registreringen på totalen ökar, men de regionala variationerna i inrapportering är fortsatt för stora och det gör det svårt att göra meningsfulla regionala jämförelser, säger Kenneth Villman, ordförande i NAC.
Han tillägger också att antalet läkemedel som ska rapporteras har varierat över tid, vilket kan påverka den totala registreringsnivån åt båda håll.

– Men ska vi få någon ordning på läkemedelsuppföljningen är det viktigt att verksamheterna intensifierar arbetet med inrapporteringen i de regioner där registreringen ännu inte fungerar, säger Kenneth Villman.

Sammanfattningsvis visar den nya uppföljningsrapporten att:

  • Antalet registreringar i ”Register för cancerläkemedel” har ökat med 12 % från 1 859 första halvåret 2019 till 2 077 motsvarande period 2020.
  • Ett av huvudsyftena med RCL – att värdera jämlik tillgång till läkemedelsbehandling – kan fortfarande inte uppfyllas då rapporteringen uppenbart brister eller i stort sett saknas i vissa regioner.
  • Trots att olika registreringsgrader försvårar analysen så finns tecken på signifikanta regionala skillnader i användningen av vissa läkemedel.
  • Registrerad så kallad off label-användning (användning utanför gällande indikationer) ses i ganska liten utsträckning, men skiljer sig påtagligt mellan olika läkemedel.

Användning av nya cancerläkemedel – Redovisning gällande ett urval av cancerläkemedel med registrerad insättning 1 januari – 30 juni 2020 (pdf, nytt fönster)

Tidigare publicerade rapporter över läkemedelsanvändningen

Behandlar du enligt nuvarande riktlinjer?

Tid: 16.00 (CET)
Varaktighet: 75 minuter

Föreläsare: Dr Hossein Borghaei, DO, Medical Oncologist, Fox Chase Cancer Center (USA)
Moderator: Anders Vikström, överläkare vid lungmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

Nu kan du anmäla dig till denna interaktiva webbföreläsning om behandlingsalternativ vid metastaserad NSCLC. Dr Hossein Borghaei kommer dela med sig av sin rika kliniska erfarenhet och sina tankar om olika IO-kombinationer vid metastaserad NSCLC. Till sin hjälp har han Anders Vikström som kommer leda diskussionen.


Vänligen observera att detta webinar kommer hållas på engelska.
Varmt välkommen!


This webinar is not for current U.S.-based or U.S.-practicing Healthcare Professionals.

Inbjudan är enbart avsett för hälso- och sjukvårdspersonal. Deltagare måste se webinaret i en sluten miljö, t ex i ett avskärmat rum. MSD kommer enbart att använda den personliga information som du delar med oss i syfte att arrangera och administrera dessa webinar. Användningen av dina uppgifter stöds av en intresseavvägning för MSD att tillhandahåla denna tjänst till dig. Din information förvaras och hanteras i enlighet med GDPR. Merck Sharp & Dohme Corp., a subsidiary of Merck & Co., Inc., Kenilworth, NJ, USA. All rights reserved. Copyright © 2020 SE-NON-00383 12/2020

Om du har frågor kring en MSD-produkt, vänligen kontakta: [email protected]

 

 

 

 

P-piller minskar risken för äggstocks- och endometriecancer

En studie från Uppsala universitet, där man undersökt över 250 000 kvinnor, visar att p-piller skyddar mot både äggstocks- och endometriecancer. Den skyddande effekten består flera decennier efter att man slutat med p-piller. Forskningen presenteras i den vetenskapliga tidskriften Cancer Research.

Äggstocks- och endometriecancer tillhör de vanligaste typerna av gynekologisk cancer. Ungefär 2 procent av alla kvinnor drabbas av någon av dessa cancersjukdomar under sin livstid. Endometriecancer, den vanligaste formen av livmoderkroppscancer, är något vanligare än äggstockscancer, men eftersom den ofta upptäcks i ett tidigt skede är dödligheten låg. Äggstockscancer upptäcks däremot oftast först när den spridit sig till andra delar av kroppen, och är därför en av de dödligaste cancersjukdomarna.

Det första p-pillret godkändes redan på 1960-talet, och ungefär 80 procent av alla kvinnor i Västeuropa har använt p-piller någon gång under sitt reproduktiva liv. P-piller inkluderar syntetiska former av de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron och den huvudsakliga funktionen är att förhindra ägglossning, vilket därmed förhindrar oönskad graviditet.

I den aktuella studien jämförde forskarna förekomsten av bröst-, äggstocks- och endometriecancer mellan kvinnor som använt p-piller och kvinnor som aldrig använt p-piller.

Åsa Johansson är biträdande universitetslektor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Medicinsk genetik och genomik; Forskargrupp Åsa Johansson, Uppsala universitet. Foto: David Naylor

– Det var tydligt att kvinnor som använt p-piller hade en mycket lägre risk att utveckla både äggstocks- och endometriecancer. Risken var fortsatt lägre, även efter att kvinnorna slutat med p-piller. Fortfarande 15 år efter att kvinnorna slutat använda p-piller, var risken halverad, och vi kunde se att den skyddande effekten kvarstod i över 30 år, säger Åsa Johansson vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, och en av de ledande forskarna bakom studien.

Flera tidigare studier har visat att p-piller kan ge en viss ökad risk för bröstcancer, en effekt som inte var lika tydlig i denna studie.

– Ett ganska oväntat resultat var att vi inte såg en stark effekt av p-piller på risken för bröstcancer. Vi kunde endast se en svagt ökad risk för bröstcancer hos kvinnor som använt p-piller och den ökade risken försvann redan några år efter att de slutat, säger Åsa Johansson.

Resultaten från den aktuella studien är viktiga, då p-piller ofta förknippats med negativa effekter, så som ökad risk för blodpropp och bröstcancer.

– Förutom att skydda mot graviditet har vi visat att p-piller även har andra positiva effekter. Våra resultat kan göra det möjligt för kvinnor och läkare att fatta mer välgrundade beslut med tanke på vilka kvinnor som bör använda preventivmedel, säger Therese Johansson, en av doktoranderna bakom studien.

Karlsson T, Johansson T, Höglund T, Ek W, Johansson Å. (2020) Time-dependent effects of oral contraceptive use on breast, ovarian and endometrial cancers. Cancer Research, DOI: 10.1158/0008-5472.CAN-20-2476