Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

12 miljoner till forskning inom cancer, stroke och Parkinson

Ett blodprov för säkrare diagnos av äggstockscancer, utveckling av ett nytt cancervaccin och av en ny genterapi för cancer. Av de 20,7 miljoner kronor som Mats Paulssonstiftelserna i år delar ut i anslag till forskning inom Life Science kommer 12 miljoner kronor från Mats Paulssons stiftelse för forskning, innovation och samhällsbyggande. Större delen av anslagen går till nya möjligheter att diagnosticera eller behandla cancer.

Mats Paulssons stiftelse för forskning, innovation och samhällsbyggande är ägare till Medicon Village i Lund och modellen är att avkastning på kapital tillsammans med överskott från verksamheten inom Medicon Village går tillbaka till forskning.

Utöver donationer kopplade till cancer, belönas i år också forskning för att förutsäga risk för höftfraktur i den åldrande befolkningen, en ny ultraljudbaserad mjukvara som ska prediktera stroke och hjärtinfarkt samt monitorering av Parkinsons sjukdom i hemmamiljöer via ett digitalt verktyg.

Stiftelsen har sedan 2019 en inriktning mot anslag till akademiska forskningsprojekt som i närtid kan leda till samhällsgynnande innovationer samt anslag till medeldyr utrustning. Inriktningen är ett samarbete mellan Lunds universitet och Malmö universitet, där universiteten bjuder in forskare att ansöka om anslag till projekt inom ramen för inriktningen. Ansökningarna prioriteras först av universiteten själva och därefter av Stiftelsens forsknings- och innovationsråd. I år, liksom föregående år, har Stiftelsen fattat beslut om att bevilja 2 miljoner kronor vardera till 6 av dessa projekt.

– Kvaliteten i årets anslagsrunda har varit hög och det är mycket glädjande att se det fina arbete som universiteten gör för att nominera projekt till Stiftelsen. Årets projekt visar på en imponerande kompetensbredd, från digital hälsa till prevention och riskgruppsklassificering inom ortopediska såväl som kardiovaskulära sjukdomar samt utveckling av nya och innovativa diagnostiska eller terapeutiska metoder. Alla med tydliga mål och innovationspotential. Vi ser med tillförsikt fram emot ett fortsatt samarbete med universiteten, säger Thomas Laurell, professor vid avdelningen för biomedicinsk teknik vid Lunds universitet och medlem av Stiftelsens forsknings- och innovationsråd.

Läs mer om samtliga utdelningar från Mats Paulssonstiftelserna för 2020 i fördjupad information på https://www.matspaulssonstiftelserna.com/.

Mats Paulssonstiftelserna

Mats Paulssonstiftelserna är samlingsnamnet för de stiftelser som entreprenören Mats Paulsson är initiativtagare till. Här i ingår Mats Paulssons stiftelse för forskning, innovation och samhällsbyggande, Mats Paulssons stiftelse och Stiftelsen Stefan Paulssons Cancerfond. En gemensam nämnare för stiftelserna är att stödja ändamål som gagnar vetenskaplig forskning och innovationer inom framför allt medicin och Life Science.

Medicon Village
Medicon Village är den självklara platsen för att göra forskningsidéer för människors nytta till verklighet. Genom att underlätta gränsöverskridande samarbeten skapas förutsättningar för att medicinska framsteg ska ge fler människor ett friskare och hälsosammare liv. På Medicon Village arbetar drygt 2600 personer i mer än 170 organisationer. Fastighetsverksamheten finns i Medicon Village Fastighets AB, medan innovationsverksamheten drivs av Medicon Village Innovation AB. Båda bolagen är helägda av Mats Paulssons stiftelse för forskning, innovation och samhällsbyggande, www.mediconvillage.se. 

 

———————————————————————————————————————————————


Lista över 2020 års anslag

Mats Paulssons stiftelse för forskning, innovation och samhällsbyggande

Projekt: Omprogrammering av celler för immunoterapi mot cancer

Beviljat anslag: 2 miljoner kronor

Huvudsökande: Filipe Pereira, universitetslektor, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Sammanfattning: Cancer är en komplicerad grupp av sjukdomar med en mängd olika orsaker och egenskaper, vilket försvårar möjligheterna att få fram individanpassade och effektiva behandlingar. Omprogrammering av celler är en strategi som innebär spännande möjligheter när det gäller att överbrygga dessa begränsningar. Projektets målsättning är åstadkomma en helt individanpassad terapi som förhindrar att cancertumörer undgår immunförsvarets skyddande effekter.

Projekt: Utveckling av ett nytt blodprov för förbättrad diagnostik av äggstockscancer

Beviljat anslag: 2 miljoner kronor

Huvudsökande: Magnus Jakobsson, PhD, Biträdande universitetslektor, Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet
Sammanfattning: I detta projekt avser man att ta fram underlag för (identifiera biomarkörer) och utveckla ett diagnostiskt test (iDOC). Detta test förväntas användas av kliniker för att bestämma om patienter med misstänkt äggstockscancer ska opereras, eller inte. Dessutom strävar man efter att besvara om patienter med elakartade (maligna) tumörer svarar på modern immun-modulerande behandling.

Projekt: Datorbaserade kliniska studier för att prediktera risk för höftfraktur och behandling

Beviljat anslag: 2 miljoner kronor

Huvudsökande: Hanna Isaksson, Professor, Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet
Sammanfattning: Det övergripande målet med projektet är att utveckla personliga förebyggande lösningar för att förutsäga risk för höftfraktur i den åldrande befolkningen. Detta kommer ske genom utveckling och validering av en ny avancerad metod att förutsäga höftfrakturer. De förväntade resultaten kommer att gynna andra forskare, sätta nya riktmärken för simuleringsbaserade kliniska studier och, viktigast av allt, ge klinikerna mer exakta verktyg för bedömning av frakturrisk.

Projekt: Nya adjuvant för nästa generations cancer-vaccin

Beviljat anslag: 2 miljoner kronor

Huvudsökande: Kristian Riesbeck, Professor, överläkare Medicinska Fakulteten, Lunds universitet

Sammanfattning: Nya immunterapier, som utnyttjar kroppens eget försvar för att bekämpa tumörceller har revolutionerat cancerbehandlingen på kort tid. Trots det svarar långt ifrån alla patienter på behandling. I projektet vill man undersöka om ett visst protein kan användas för att ta fram ett nytt och effektivt cancervaccin. Förhoppningen är att på sikt kunna utveckla ett effektivt vaccin som snabbt och enkelt kan anpassas efter varje individ.

Projekt: Ny ultraljudbaserad mjukvara för att prediktera stroke och hjärtinfarkt

Beviljat anslag: 2 miljoner kronor

Huvudsökande: Isabel Gonçalves, Professor, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Sammanfattning: Hjärtattacker och stroke, de vanligaste orsakerna till för tidig död och sjuklighet i hela världen, orsakas oftast av inflammerade och fettrika åderförkalkningsplack. I den kliniska vardagen saknas en metod för att upptäcka patienter med dessa plack innan de drabbas. Projektet har utvecklat en ny billig, snabb, strålnings- och kontrastfri ultraljudsmetod för åderförkalkningsplack utvärdering och bättre screening, behandling och åderförkalkningsmonitorering.

Projekt: Parkapp

Beviljat anslag: 2 miljoner kronor

Huvudsökande: Dario Salvi, PhD, biträdande universitetslektor, Institutionen för konst, kultur och kommunikation, Malmö universitet

Sammanfattning: Diagnos och bedömning av Parkinsons sjukdom baseras främst på kliniska kriterier, men dessa är subjektiva, oregelbundna och inte alltid tillförlitliga. Användning av smartphones är ett sätt för forskare att genomföra experiment och samla in kompletterande data till kliniska bedömningar som möjliggör för patienter att delta på distans från sina hem. Målsättningen är att utveckla ett digitalt verktyg för kontinuerliga hälsomätningar med fjärrdiagnostik. Projekt har potential att leda till ett system för monitorering av Parkinsons sjukdom i hemmamiljöer för klinisk praktik i Sverige.

Övriga anslag från Mats Paulssonstiftelserna kopplade till Medicon Village

Bland årets utdelningar har ytterligare 5 miljoner kronor beviljats av Mats Paulssons stiftelse till stöd för fortsatt forskningssamarbete mellan Lunds universitet och Swiss Cancer Center i Lausanne. L2 Bridge samarbetet fokuserar på utveckling av innovativa tekniker, forskningsverktyg och metoder som kan möjliggöra nya och patientspecifika former av cancerbehandling. Projektet har bl a identifierat nya behandlingsformer för bröstcancer som nu undersöks vidare. Några av forskarlagen i L2 Bridge har sitt säte på Medicon Village, med professorerna Carl Borrebaeck och Kristian Pietras.

Lund Melanoma Study Group – BioMEL biobank är ännu ett projekt, baserat på Medicon Village, som får utdelning.  Projektet med huvudsökande professor Christian Ingvar har fått ett anslag på 2,1 miljoner kronor från Mats Paulssons stiftelse och Stefan Paulssons cancerfond. BioMEL är Lund Melanoma Study Groups biobank som prospektivt samlar tumörbiopsier och blod med tillhörande klinisk/patologisk information från melanompatienter för koppling till molekylärbiologin. Forskargruppen är multidisciplinär med kliniker, epidemiologer och molekylärbiologer kring malignt melanom.


Läs mer om samtliga utdelningar från Mats Paulssonstiftelserna för 2020 i fördjupad information på https://www.matspaulssonstiftelserna.com/.

Snabbare genetiska analyser – för att möta vårdens behov

Patienter med misstänkt akut leukemi får nu snabbare provsvar. Allt tack vare ett nytt arbetssätt och en effektiv metod som har utvecklats i Skåne. Det innebär att behandlande läkare kan få snabbare svar om en patient har misstänkt akut leukemi. Tidigare tog det alltid över två dygn. Nu tar det bara fyra till fem timmar för medarbetarna på laboratoriet att göra en genetisk analys. Här beskriver sjukhusgenetiker Linda Arvidsson och enhetschef Anna Collin hur utvecklingsarbetet gått till.

Ett omfattande teknikskifte pågår inom sjukvården och innebär att de mer traditionella genetiska undersökningsmetoderna på våra genetiska laboratorier successivt ersätts av storskaliga tekniker som gemensamt benämns next generation sequencing (NGS) eller, mer korrekt, massiv parallell sekvensering (MPS)1,2. Dessa storskaliga tekniker möjliggör undersökningar av vårt genom i en enda analys och används för att hitta genetiska förändringar som ger upphov till sjukdomar eller som kan användas som riskmarkörer och ge varje individ chansen till att få individuellt anpassad behandling (precisionsmedicin). Många frågeställningar som inkommer till genetiska laboratorier kräver snabba svarstider för att möta sjukvårdens och vårdprogrammens behov. Ett område där sådana krav ställs är till exempel utredning av patienter som insjuknat i leukemi.
MPS är en omfattande undersökningsmetod och innebär idag en svarstid på 21 dagar i normalfallet för dessa förvärvade frågeställningar och som snabbast sju dagar för en mycket brådskande analys. För att kunna tillgodose det fortsatta behovet av snabba svarstider har vi, parallellt med införandet av MPS, också satsat på att optimera och förbättra de klassiska genetiska metoderna såsom fluorescense in situ hybridisering (FISH).

Läs hela artikeln

Karolinska Hematology Seminar XVIII – CAR T, allogen SCT, checkpointblockad, KLL, DLBCL och covid-19 i fokus 2020

På grund av den pågående covid-19- pandemin hölls den artonde upplagan av Karolinska Hemotology Seminar i form av ett webbinarium den 3–4 september 2020, som vanligt under ledning av Magnus Björkholm, professor vid Karolinska Institutet. Detta år bjöds deltagarna på föreläsningar om kronisk lymfatisk leukemi och diffust storcelligt B-cellslymfom, behandling med CAR Tceller, allogen stamcellstransplantation och checkpointblockad samt en aktuell översikt av hur covid-19 påverkar hematologiska patienter.

Dr Claire Roddie, Department of Haematology, UCL Cancer Institute i London redogjorde för utvecklingen av den immunologiska behandlingen med CAR T-celler och vilka förbättringar som kan förväntas i framtiden.
Denna terapi bygger på att autologa T-celler från varje enskild patient modifieras så att de, när de återförs till patienten, blir ”superaggressiva” och går till attack mot de maligna cellerna. Metoden är för närvarande mycket arbetsintensiv, tidskrävande och kostsam, och stora ansträngningar görs därför för att förenkla tillverkningen och infrastrukturen för att minska komplexiteten och kostnaderna.

Clarie Roddie berättade bland annat att man försöker få fram tekniker för allogen CAR T-cellsbehandling, så kallad universal CAR. Sådana CAR T-celler skulle kunna tillverkas från såväl T-celler från friska vuxna donatorer, celler från navelsträngsblod, inducerade pluripotenta stamceller (iPSCs) som embryonala stamceller (ES). Det finns dock många barriärer och svårigheter som måste övervinnas för att detta ska bli verklighet, bland annat måste riskerna för GVHD (graft versus host disease) minimeras.

BEHANDLINGFÖRSÖK MED ALLOGEN CAR-TERAPI
Det pågår också behandlingsförsök med modifierade naturliga mördarceller (NK-celler). I en nyligen publicerad studie1 användes sådana celler (anti-CD19 CAR NK-celler) från navelsträngsblod för att behandla 11 patienter med recidiverande eller refraktär (r/r) CD19-positiv non-Hodgkins lymfom eller kronisk lymfatisk leukemi (KLL). Dessa celler var alltså inte HLA-matchade, men behandlingen gav inte upphov till ”cytokinstorm” (cytokin release syndrome, CRS), neurotoxicitet eller GVHD. Åtta av patienterna, 73 procent, svarade på behandlingen inom 30 dagar efter infusionen och CAR NK-cellerna explanderade och fanns kvar i åtminstone tolv månader.
I en annan studie2 användes T-celler från friska donatorer för att framställa genetiskt modifierade CAR T-celler, produkten UCART19 där U står för universal. Såväl pediatriska som vuxna patienter med högrisk r/r B-cells ALL (akut lymfatisk leukemi) som tidigare fått mycket intensiva behandlingar utan önskvärt resultat ingick i studien. Mer än 80 procent av de 20 patienterna uppnådde remission (CR eller CRi) och de allra flesta av dessa även MRD-negativitet. Hos samtliga av de sistnämnda noterades också expansion av UCART19-celler. Svår CRS förekom hos 15 procent av patienterna men bara två patienter drabbades av GVHD (i form av låggradiga hudsymtom) och man såg inga tecken på neurotoxicitet.

Clarie Roddie betonade dock att det behövs betydligt större studier innan man kan uttala sig om effekterna av dessa koncept. Det återstår att se om allogen (universal) CAR-behandling kan göras billigare och enklare, om GVDH och avstötning kan förhindras och vilka långsiktiga effekter och biverkningar som terapin ger. Det pågår en mängd forskningsprojekt och kliniska försök inom detta område, och i många av dessa används den nyligen Nobelprisbelönade gensax-tekniken (CRISPR/Cas9) för den genetiska modifieringen av cellerna.

Läs hela referatet

Partiklar i tumörvävnad och blod för att tidigare upptäcka bukspottkörtelcancer– en uppgift för labb och klinik i samarbete-

Cancer i bukspottkörteln kvarstår sedan decennier som en av de dödligaste tumörtyperna i Sverige såväl som globalt, då symtom och diagnos ofta uppkommer sent i sjukdomsförloppet och riktigt effektiv behandling saknas. Diagnostiska verktyg för att kunna upptäcka cancern i tidigare tumörstadium, och därmed högre chans att kirurgiskt och onkologiskt kunna behandla sjukdomen, är av stor betydelse för patientens sjukdomsförlopp. I en aktuell studie publicerad i Cell (Hoshino, Kim, Bojmar, Gyan et al., 2020), huvudsakligen utförd på Weill Cornell Medicine och Sloan Kettering, New York, USA, har så kallade ”Extracellulära Vesiklar och Partiklar – EVPs” från ett tjugotal cancer typer, däribland bukspottkörtelcancer, undersökts med avseende på tidig biomarkörspotential. Här beskrivs den senaste kunskapen på området av forskarna Linda Bojmar och Per Sandström.

Extracellulära Vesiklar och Partiklar – EVPs är små mikrovesiklar, nanometer (nm) i storlek, som utsöndras från celler och utgörs till stor del av så kallade exosomer, som på senare år studerats flitigt i samband med cancer. EVPs består av både större (Exo-Large – 90-120nm) och mindre (Exo-Small – 60-80nm) exosomer samt mindre partiklar utan distinkt dubbelt fettmembran (Exomere – <50nm) (Zhang el al., 2018, Zhang, Lyden, 2019) (Figur 1). EVPs, och specifikt de mer studerade, samt frekvent använda nomenklaturen, exosomer, avges från celler normalt, men en ökad och förändrad utsöndring uppstår vid malign förändring. Fullständig biogenes av EVPs är okänd men studier har hittills visat specifikt att exosomer bildas via inbuktningar i endosomer och utsöndras i multivesikulära kroppar (multivesicular bodies – MVBs). EVPs tros vara nyckelbudbärare mellan olika celltyper och organ i kroppen och kan överföra material som proteiner och nukleinsyror, och därmed omprogrammera mottagarcellen. Aktivering av stromala celler och immunceller i metastatiska mottagarorgan, tidigt i den metastatiska processen, är ett fenomen kalllat pre-metastatisk nisch, och tros föregå samt bidra till metastasering. EVPs tillhör gruppen utsöndrade tumörfaktorer, som kan avges från en primärtumör och påverka distala organ. I djurstudier har samband mellan EVPs och deras specifika innehåll kopplats till förändringar i den premetastatiska nischen med ökad metastasering som påföljd (Peinado et al., 2012, Costa-Silva et al., 2015, Hoshino et al., 2015, Rodrigues et al., 2019). Studier pågår om förekomsten och betydelsen av den pre-metastatiska nischen hos patienter med bland annat bukspottkörtelcancer.

Läs hela artikeln

Nationella regimbiblioteket– en guldgruva för kunskapsstyrning

Det nationella regimbiblioteket för cancerläkemedel är under ständig utveckling och innehåller i dagsläget nära 500 aktuella regimer. Det är en central kunskaps källa för framförallt läkare, sjuksköterskor och farmaceuter. Regimbiblioteket är i dag en integrerad del av kvalitetsregistren och avgörande för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet i cancervården. Det rymmer även aktuell patientinformation som kan nås via olika e-tjänster.

Mycket har hänt sedan arbetet med det nationella regimbiblioteket startade 2011. Det är i högsta grad ett levande bibliotek och rymmer i dag 486 godkända regimer; tydliga och enhetliga beskrivningar av hur antitumorala läkemedel ska ges, doseras och kombineras. Fler är under arbete och i mitten av nästa år kommer förhoppningsvis 100 nya att vara fastställda och publicerade. AnnSofie Fyhr, apotekare och nationellt ansvarig för regimbiblioteket har varit med sedan arbetet påbörjades.
– Vi har en nära dialog med landets vårdprogramgrupper och de medarbetare som är kliniskt verksamma i vården. Det är ett fantastiskt stimulerande och angeläget arbete. När regimerna är publicerade får vi många relevanta frågor och kommentarer från vårdens medarbetare. Samarbetet innebär att vi kontinuerligt förtydligar och förbättrar innehållet.

STÄNDIGT PÅGÅENDE ARBETE
Regimbiblioteket fyller en viktig funktion, menar AnnSofie Fyhr.
– Det främjar patientsäkerheten och säkerställer att informationen är nationellt enhetlig, kvalitetssäkrad och lätttillgänglig. Vi ser till att uppdatera, komplettera och rensa bort regimer som inte längre är aktuella och vi ansvarar för att regimerna korrekt speglar de behandlingar som ska användas i vården.

Sedan 2015 publiceras de godkända regimerna på en syskonwebb till RCCs webbplats och nås antingen via cancercentrum. se eller på hemsidan för nationella regimbiblioteket (www.regimbiblioteket.se). Publicering av regimerna sker efter granskning och godkännande av regimansvariga inom respektive nationell vårdprogramgrupp. Samtliga regimer kan skrivas ut i pdf-format eller hämtas via xml-filer till Cytodos och CytoBase.
– Vårdprogrammen anger vilka regimer som är rekommenderade, men för en mer utförlig information om exempelvis doser, hur ofta behandling ska ges, provtagning och administrering, kan man vända sig till regimbiblioteket, säger AnnSofie Fyhr.

Läs hela artikeln