Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Bakterieproteiner bryter ner onkogenen MYC och motverkar cancer

En upptäckt gjord av forskare vid Lunds universitet visar att bakterier selektivt påverkar den välkända onkogenen MYC, som är involverad i många cancersjukdomar. Studien publiceras nu i Nature Biotechnology.

Cancerceller växer snabbt, förstör frisk vävnad och kan sprida sig vidare i kroppen och orsaka metastaser. Kunskap om vad som gör cancercellen farlig är viktig för att ta fram nya läkemedel och forskare runt om i världen har sedan länge intresserat sig för onkogener, gener som när de muteras kan ge upphov till tumörceller. Onkogener påverkar både hur snabbt cancerceller växer och hur de sedan sprider sig vidare i kroppen.

En av dessa onkogener som forskarvärlden intresserat sig för heter MYC. Trots olika vetenskapliga angreppssätt har tidigare försök att utveckla användbara MYC-hämmare för cancerbehandling inte lyckats. En utmaning är nämligen att MYC även behövs i våra friska celler, fast då inte i så höga nivåer som i cancerceller.

Nu har forskarna upptäckt att E. coli-bakterier kanske har en lösning på problemet. Forskarna såg att onkogenen MYC förändras vid akuta pågående njurinfektioner hos barn. Aktiviteten och uttrycket av MYC minskade när infektionen pågick, vilket var förvånade. Den naturliga frågan blev då – är det bakterierna som påverkar onkogenen?

Närmare kartläggning visade att E. coli-bakterier producerar olika molekyler som bryter ned MYC i mänskliga celler och olika vävnader.

– Vi såg att bakterierna selektivt bryter ned MYC i de mänskliga cellerna och detta är mycket intressant, säger Catharina Svanborg, professor vid Lunds universitet som lett den internationella studien, som nu publiceras i Nature Biotechnology med rubriken ’’A bacterial protease depletes c-MYC and increases survival in mouse models of bladder and colon cancer.’’

Detta väckte nyfikenheten om vilka mekanismer bakterierna använde för att slå mot MYC. Genom att kartlägga bakteriernas gener fann man molekylen Lon som gjorde detta möjligt. Den renframställda molekylen har använts för att behandla cancer i två olika modeller hos möss.

– Efter att ha följt behandlade möss under längre tid såg vi en bestående, gynnsam effekt med minskad tumörtillväxt och ökad överlevnad. Vi såg liknande effekter hos möss med olika typer av cancer och uttrycket av cancergener gick ner, inklusive MYC, berättar Daniel Butler, PhD vid Lunds universitet.Nu gäller det att använda den nya kunskapen, men att utveckla nya behandlingar tar tid. Nästa steg blir att mer i detalj kartlägga vad den här ”magiska molekylen” gör och att förbereda den för kliniska studier.Publikation
”A bacterial protease depletes c-MYC and increases survival in mouse models of bladder and colon cancer”
Nature Biotechnology, 11 februari 2021, DOI: https://doi.org/10.1038/s41587-020-00805-3

EU-projekt får 15 miljoner euro till forskning i äggstockscancer samt utveckling av diagnostik och behandlingar

Artificiell intelligens i huvudroll när diagnostiken och behandlingen av äggstockscancer ska utvecklas inom nytt omfattande europeiskt forsknings- och innovationsprojekt, DECIDER.
Budgeten för det internationella femåriga forsknings- och innovationsprojektet DECIDER uppgår sammantaget till nästan 15 miljoner euro. Totalt 14 organisationer från sju europeiska länder medverkar i projektet.

Över 40 000 kvinnor i Europa dör årligen i äggstockscancer. De flesta patienterna behandlas kirurgiskt och med platinabaserade cytostatika. Effekten av platinabehandlingarna avtar under behandlingscyklerna, och för närvarande finns det få effektiva behandlingsformer för patienter med äggstockscancer som utvecklar resistens mot cytostatikabehandlingarna.

EU-projektet, som inleds i februari, ska utveckla diagnostiska verktyg som gör det möjligt att bättre och i ett tidigare skede identifiera de patienter för vilka de nuvarande behandlingarna inte fungerar. Syftet med projektet är att hitta fungerande läkemedelskombinationer utifrån cancertumörens data.

– Nya verktyg som gör behandlingen av cancerformer mer effektiv och mer exakt kommer inte bara att minska det mänskliga lidandet, utan även sjukvårdens belastning, berättar Sampsa Hautaniemi, professor vid Helsingfors universitet och koordinator för DECIDER-projektet.

Artificiell intelligens kombinerar och visualiserar data för läkaren

Patientens svar på behandlingen prognosticeras i projektet med hjälp av metoder som använder histopatologiska data från patienten och tumören samt genomdata. Effektiva, individuella behandlingsformer tas fram på basis av genomförändringar i cancerceller och funktionsstörningar i gener.

– Vi kommer att utveckla en programvara med öppen källkod som kombinerar och visualiserar relevant patientspecifik information. Läkare som tillämpar data i vården kan lättare hitta en effektiv behandling för patienten, säger Hautaniemi.

Hautaniemi utvecklar beräkningsmetoder för analys, sammanställning och tolkning av materialet som samlats in från patienterna.

Syftet är att använda projektets lösningar inom den framtida patientvården. Alla patienter som deltar i projektet behandlas i Finland. Patientorganisationerna är starkt involverade i forskningsprojektet som rådgivande part.

Rättsvetare undersöker etiska och juridiska frågor

Utöver den medicinska forskningen kommer projektet att omfatta en rättsvetenskaplig del, som tar upp etiska och juridiska frågor som kan uppstå under projektet. Dessutom ska rättsvetarna utreda om det förekommer inkonsekvenser mellan regleringen av prövning och utveckling av läkemedel och annan tillämplig lagstiftning.

– Vi försöker utreda sådana rättsliga utmaningar, som hindrar eller fördröjer användningen av nya behandlingsmetoder för patienter som inte längre svarar på cytostatika. Vi vill främja kommersialiseringen och tillgängligheten av individuella behandlingsformer på ett juridiskt hållbart sätt, säger forskardoktor Juli Mansnérusvid Helsingfors universitet.

Parter och ansvariga inom projektet DECIDER (Clinical Decision via Integrating Multiple Data Levels to Overcome Chemotherapy Resistance in High-Grade Serous Ovarian Cancer):

  • Helsingfors universitet (Sampsa Hautaniemi, Olli Carpén, Päivi Korpisaari)
  • Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt (Johanna Hynninen)
  • HUS Helsingfors universitetssjukhus (Anni Virtanen)
  • Karolinska Institutet (Jussi Taipale, Sverige) 
  • Kraeftens Bekaempelse (Tuula Kallunki, Danmark) 
  • Universitätsklinikum Heidelberg (Julio Saez-Rodriguez, Tyskland) 
  • Institut Pasteur (Benno Schwikowski, Frankrike) 
  • Universita degli studi di Modena di e Reggio Emilia (Elisa Ficarra, Italien) 
  • Fundacio Institut de Recerca Biomedica (Fran Supek, Spanien)
  • Centro Nacional de Supercomputacion (Salvador Capella, Spanien)
  • Aiforia Technologies Oy (Kaisa Helminen, Finland) 
  • VEIL.AI Ltd (Tuomo Pentikäinen, Finland) 
  • 2cureX A/S (Ole Thastrup, Danmark) 
  • Ab Analitica SRL (Diego Boscarino, Italien)

Projektet är finansierat av EU genom forsknings- och innovationsprogrammet Horisont 2020 med avtalsnummer 965193.

Fem regioner inför screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer i år

Med start i mars är Region Dalarna först ut av fem regioner som börjar införa allmän screening för tidig upptäckt av cancer i tjock- och ändtarm i år. Region Dalarna startar i mars, Skåne i maj, Örebro i augusti och regionerna i Östergötland och Norrbotten under hösten och vintern 2021. Övriga regioner kommer successivt införa screening med start 2022.

Cancer i tjock- och ändtarm är den tredje vanligaste cancerformen bland män och kvinnor i Sverige. Chansen att bli botad ökar om sjukdomen upptäcks tidigt. Socialstyrelsen rekommenderar därför screening för alla i Sverige i åldern 60-74 år.

Screeningen innebär att personer i utvalda åldersgrupper får hem ett brev med ett erbjudande om att göra och skicka in ett avföringsprov. Brevet innehåller instruktioner, en provtub och ett svarskuvert. Avföringsprovet görs hemma och skickas därefter till laboratorium för analys. Om det finns spår av blod i avföringsprovet erbjuds personen en uppföljande koloskopiundersökning i sjukvården.

Provtagning som räddar liv
Region Dalarna kommer börja med att erbjuda alla personer som fyller 60 år under 2021 att delta i provtagningen. Under 2022 utökar de erbjudandet till alla som fyller 60, 62 och 64 år. När programmet är fullt uppbyggt kommer alla kvinnor och män i åldrarna 60–74 år erbjudas provtagning vartannat år.

– Varje år dör nästan 100 personer i Dalarna på grund av cancer i tjock- och ändtarmen. Kan vi minska dödligheten med minst 15 %, vilket studier tyder på är möjligt, skulle vi varje år rädda åtminstone 15 liv bara i Dalarna, säger Daniel Sjöberg, överläkare och samordnare för tarmcancerscreeningen i Region Dalarna.

Goda erfarenheter från Stockholm och Gotland
Regionerna Stockholm och Gotland har erbjudit screening till invånarna mellan 60-69 år i drygt tio år. I år kommer de utöka verksamheten till att omfatta även 70-åringar. Ännu opublicerad statistik därifrån tyder på att screeningen minskar både insjuknande och dödlighet i tjock- och ändtarmscancer.

Att övriga regioner avvaktat med att införa screening beror främst på att regionerna först ville slutföra genomförandet av den nationella screeningstudien SCREESCO, som 18 av landets regioner deltog i 2014-2019.

Stora vinster för både individen och samhället
– Pandemin gjorde 2020 till något av ett förlorat år för införandet av det här screeningprogrammet. Därför är det extra glädjande och betydelsefullt att Region Dalarna nu drar igång och att de fyra andra regionerna som också ska starta i år verkligen kommer igång, säger Hans Hägglund, nationell cancersamordnare vid SKR och ordförande för RCC i samverkan.

För att screeningprogrammet ska ge de önskade effekterna är det viktigt att en stor del av befolkningen väljer att delta. Därför är det centralt att informera befolkningen dels om hur vanlig och allvarlig den här sjukdomen är, dels om vikten av att de som bjuds in att delta verkligen gör och skickar in sitt avföringsprov. Att nå ut och förmedla den kunskapen till så många samhällsgrupper som möjligt är ur jämlikhetssynpunkt särskilt viktigt.

Hans Hägglund påpekar att det är gratis och frivilligt att delta i screeningprogrammet men att fördelarna är många, både för samhället och för individen.

– På nationell nivå, när alla regioner är igång med fullt utbyggda screeningprogram, räknar vi med att vi kan spara minst 300 liv i Sverige med den här screeningen. Det betyder också att färre patienter får en allvarlig sjukdom, vilket innebär mindre personligt lidande och lägre sjukvårds- och sjukförsäkringskostnader för samhället, säger han.

 

Cantargia meddelar att första patienten inkluderats i fas IIa, en extensionsdel av CANFOUR-studien i bukspottkörtelcancer

Cantargia AB meddelade idag att första patienten med bukspottkörtelcancer (PDAC) påbörjat behandling i en fas IIa extensionsdel av CANFOUR studien som undersöker en kombination av CAN04 och cellgiftsbehandling. Extensionsdelen har designats för att ge ytterligare information som kompletterar den primära kohorten av 31 patienter. Nio av dessa patienter behandlas fortfarande vilket fortlöpande ger mer information kring långtidseffekter och säkerhet. Effektparametrar av stor betydelse, såsom progressionsfri överlevnad och varaktighet av tumörrespons planeras avläsas för den primära kohorten under H1 2021 för presentation vid en vetenskaplig konferens.

Cantargia utvecklar antikroppsbaserade läkemedel mot interleukin-1 receptor accessory protein (IL1RAP). Antikroppen CAN04 binder IL1RAP med hög affinititet och fungerar både genom blockad av IL-1-signalering samt s k Antibody-Dependent Cellular Cytotoxicity (ADCC). Prekliniska data visar att CAN04 kan öka effekten av cellgifter. CAN04 undersöks i en öppen fas I/IIa klinisk studie, CANFOUR, som undersöker kombination med två olika cellgiftsbehandlingar i patienter med icke-småcellig lungcancer (NSCLC) eller PDAC i första linjens cellgiftsbehandling (https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT03267316).

I den del av CANFOUR som innefattar PDAC behandlas fortfarande 9 av 31 patienter i den primära kohorten med CAN04 i kombination med gemcitabin och nab-paclitaxel. En interimsanalys av 20 patienter i oktober 2020 visade på s.k. respons i 40% av patienterna (inkluderande 2 patienter som inte behandlats tillräckligt länge för en andra, bekräftande CT-scan), vilket är högre än historiska resultat på 23%1. Resultaten kring effekt och säkerhet planeras att presenteras på en vetenskaplig konferens och kommer då inkludera viktiga effektparametrar som progressionsfri överlevnad, varaktighet av respons samt biomarkörer vilka kommer avläsas under H1 2021.

Parallellt med dokumentationen av dessa parametrar som beskriver långtidseffekter, kommer Cantargia i enlighet med tidigare kommunikation studera ytterligare patienter i en fas IIa extensionsdel. För att få robusta data kring samband mellan dos, effekt och säkerhet kommer några olika dosnivåer studeras. Dessutom kommer rutinerna innan start av behandling förenklas så att tiden från att patienter genomgår förberedande undersökning till första dosen cellgifter kortas ned, bl.a. genom att inte kräva biopsi innan behandlingsstart. Den första patienten i den här fasen har nu startat behandling och planen är att rekrytera 20–40 patienter under sex månader. Parallellt med de pågående kliniska studierna, genomförs de kommande utvecklingsaktiviteterna av CAN04, i enlighet med tidigare kommunikation, vilket innefattar förberedelser av de planerade interaktionerna med större regulatoriska myndigheter.

“CANFOUR-studien fortskrider väl och vi är väldigt nöjda med att ha startat fas IIa extensionskohorten. Med långtidsresultat från den första gruppen av 31 patienter tillsammans med interimsdata från extensionen, förväntar vi oss ha ett robust underlag att diskutera med regulatoriska myndigheter innan start av sen klinisk utvecklingsfas”, säger Göran Forsberg, VD på Cantargia.

Referens
1 Von Hoff et al, N Engl J Med 2013; 369: 1691–703

För ytterligare information kontakta:
Göran Forsberg, VD
Telefon: +46 (0)46-275 62 60
E-post: [email protected]

Clinical experience of extended adjuvant treatment in early HER2-positive/HR positive breast cancer with neratinib

Pierre Fabre Pharma Norden AB invites you to a scientific meeting on: Clinical experience of extended adjuvant treatment in early HER2-positive/HR positive breast cancer with neratinib

INTERNET BASED MEETING: TEAMS
11 Mar 2021 (thu)
16.30-17.30 (cet)

Speakers
Professor DIANA LUFTNER
– University Hospital Charité Berlin, Germany

Adjunct Professor MINNA TANNER (Moderator)
– Tampere University Hospital, Finland

REGISTER
Sign up for the meeting by sending an e-mail to: [email protected] before March 10, 2021. Write “BC webinar” in the subject line. You will receive the link and instructions on how to join.

For more information and registration details