Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

AI kan identifiera bröstcancer lika bra som en röntgenläkare

Forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset har jämfört tre olika AI-algoritmers förmåga att identifiera bröstcancer från tidigare tagna mammografibilder. Den bästa algoritmen visade sig ha lika bra träffsäkerhet som en genomsnittlig röntgenläkare. Resultatet har publicerats i JAMA Oncology och kan visa vägen mot nya sätt att organisera bröstcancerscreening i framtiden. Här beskrivs den nya kunskapen av Fredrik Strand, forskare vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet och röntgenläkare på Karolinska Universitetssjukhuset.

Populationsbaserad inbjudan till screening-mammografi för tidig upptäckt av bröstcancer har varit mycket framgångsrikt. Dödligheten har sänkts med upp till 40 procent för de kvinnor som valt att delta i screening. Arbetsmässigt innebär det initialt att två bröstradiologer granskar omkring 1 000 mammografiundersökningar för att slutligen hitta fem kvinnor med bröstcancer. Det har blivit allt tydligare att det kan finnas gott om utrymme att öka screeningens goda effekter. Cirka 30 procent av de kvinnor som deltar i screening råkar ut för intervallcancer
– det vill säga att cancern upptäcks i intervallet mellan två planerade screeningtillfällen. Dessa är mer aggressiva och förknippade med förhöjd dödlighet. Många av dessa kan upptäckas vid föregående screening – i
en holländsk studie fann man en minskning av intervallcancer med över 80 procent för kvinnor som genomgick screening med magnetkamera (MR).

Vår forskargrupp, med medlemmar från Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Karolinska Universitetssjukhuset samt Capio S:t Görans sjukhus, har undersökt användandet av kommersiella AI-system för cancerdetektion i screening-mammografier. I en retrospektiv kohort bestående av nästan 9 000 kvinnor varav knappt en tiondel diagnostiserats med bröstcancer och övriga var friska genomförde vi två fall-kontrollstudier där AI-algoritmer och deras potentiella tillämpning utvärderades.

Läs hela artikeln

Möjligt att förutse risken för svåra biverkningar av cancerbehandling

Risken för att patienters blodstatus och benmärg ska påverkas kraftigt (så kallad benmärgssuppression) vid kemoterapibehandling är ett stort kliniskt problem. Forskare vid Linköpings Universitet kunde med en prediktionsmodell klassificera patienter med hög eller låg risk för benmärgssuppression. På sikt kan det bli möjligt att identifiera patienter med hög eller låg risk för benmärgssuppression genom analys av arvsmassan och baserat på det dosjustera behandlingar innan de påbörjas. Forskningen, som här beskrivs närmare av Niclas Björn och Henrik Gréen, har publicerats i npj Systems Biology and Applications.

Precisionsmedicin och mer individanpassade behandlingsmetoder har länge varit en eftersökt förbättring av läkemedelsanvändning. Inte bara för att öka och förbättra läkemedels terapeutiska effekter utan också för att
minimera oönskade biverkningar. När det kommer till användandet av kemoterapier och cellgifter blir behovet av precisionsmedicin än större1, 2, dels för att cancer ofta är en allvarlig och heterogen sjukdom, dels för att behandlingarna är starka och har många oönskade bieffekter som påverkar patientens livskvalitet. Allvarliga biverkningar leder också till att cancerbehandlingar behöver justeras, skjutas upp, avbrytas eller bytas vilket inte är optimalt och ger cancern en chans att återhämta sig. Samtidigt blir ekvationen där man vill maximera terapeutisk effekt på samma gång som man minimerar biverkningar alltmer komplex då dessa till viss del går hand i hand.

Vi tror att framgång med individanpassad precisionsmedicin för cancerbehandling med hjälp av genetik bygger på tvåhörnstenar (Figur 1): Att välja de mest effektiva läkemedlen baserat på mutationer i tumörcellerna.Att välja rätt läkemedelsdos baserat på patienters konstitutionella genotyper. Vår forskning fokuserar på det senare, att hitta normal genetisk variation hos patienterna som gör dem mer, eller mindre, känsliga för kemoterapeutiska läkemedelsbiverkningar. Genetisk variation som sedan i modeller kan förutse vilka patienter som har hög eller låg risk för allvarliga biverkningar och som kan användas för att dosjustera behandlingar
redan före behandlingsstart.

Läs hela artikeln

Xospata inkluderat i högkostnadsskyddet med begränsning

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har beslutat att Xospata (gilteritinib) ska ingå i läkemedelsförmånen från och med den 1 mars 2021. Xospata godkändes av EU-kommissionen i oktober 2019 för behandling av vuxna patienter med recidiverande eller refraktär FLT3-positiv akut myeloisk leukemi, AML.

Astellas meddelar att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har beslutat att Xospata (gilteritinib) ska ingå i högkostnadsskyddet från och med den 1 mars 2021 med begränsning till nuvarande indikation: monoterapi för behandling av vuxna patienter som har recidiverande eller refraktär akut myeloisk leukemi, AML, med en FLT3-mutation.1

AML är en cancersjukdom som utgår från omogna förstadier av benmärgens blodbildande celler. I Sverige drabbas cirka 350 personer av AML varje år, och i ungefär 30 procent av fallen har de elakartade cellerna en mutation i FLT3-genen, vilket innebär försämrad prognos för patienterna. TLV bedömer att tillståndet har en mycket hög svårighetsgrad.1

I sitt beslut daterat den 26 februari 2021 skriver TLV:

”Med hänsyn tagen till innehållet i sidoöverenskommelsen är TLV:s samlade bedömning att kostnaden för behandling med Xospata är rimlig i förhållande till nyttan för AML-patienter med mutation i FLT3-genen som fått sin sjukdom tillbaka eller som inte svarat adekvat på initial kemoterapi.”

Mer detaljer om TLV:s beslut finns att läsa här.1

TLV:s beslut om subvention för Xospata baseras på resultat från fas III-studien ADMIRAL.2 Den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) gav ansökan en särskilt hög prioritet samt tilldelade gilteritinib status som orphan drug (särläkemedel).3

Resultaten från ADMIRAL-studien visade en median för total överlevnad (OS) på 9,3 månader för patienter som fick gilteritinib jämfört med 5,6 månader för patienter som fick kemoterapi (hazard ratio, HR=0,64 (95% KI 0,49-0,83), p=0,001)2. Efter ett år levde 37 procent av patienterna som fått behandling med gilteritinib, jämfört med 17 procent för patienter som behandlats med kemoterapi.2 25,5 procent av patienterna som behandlades med gilteritinib fick stamcellstransplantation, jämfört med 15,3 procent av patienterna som fick kemoterapi.2

– Patienter med akut myeloisk leukemi, AML, som har en mutation i FLT3-genen och som fått sin cancersjukdom tillbaka eller som inte svarat adekvat på behandling med kemoterapi har generellt en dålig prognos och för dessa patienter behövs fler behandlingsalternativ. Överenskommelsen innebär att dessa patienter nu har ett ytterligare alternativ, säger Ove Schebye, medicinsk direktör vid Astellas Pharmas nordiska kontor.

Om Xospata (gilteritinib)

Gilteritinib är en oral så kallad FLT3- och AXL-hämmare och tillhör en grupp av cancerläkemedel som kallas proteinkinashämmare. Gilteritinib hämmar FLT3-receptorsignalering och proliferation i celler som exogent uttrycker FLT3-mutationer inklusive FLT3‑ITD, FLT3‑D835Y och FLT3‑ITD‑D835Y, samt inducerar apoptos i leukemiceller som uttrycker FLT3‑ITD.1

Gilteritinib är resultatet av ett samarbete mellan Astellas och Kotobuki Pharmaceutical Co., Ltd. Astellas äger de globala rättigheterna att utveckla och marknadsföra gilteritinib.

Astellas undersöker för närvarande gilteritinib i flera fas III-studier med patienter med FLT3-positiv AML. För mer information om dessa studier, besök http://www.clinicaltrials.gov

För mer information om gilteritinib, se www.fass.se

Om ADMIRAL-studien

ADMIRAL (NCT02421939) 4, en internationell, randomiserad multicenterstudie där 371 vuxna patienter med återfall eller refraktär FLT3-positiv akut myeloisk leukemi (AML) inkluderats. De primära sammansatta effektmåtten för studien var total överlevnad (OS) och komplett remission eller komplett remission med partiell hematologisk återhämtning (CH/CRh). Patienterna randomiserades (2:1) till att få antingen gilteritinib (120 mg) eller kemoterapi (sviktbehandling).2

De vanligaste rapporterade biverkningarna för respektive behandling i ADMIRAL-studien var febril neutropeni (43,7%), anemi (43,4%) och pyrexi (38,6%).2 Vanliga biverkningar av grad 3 eller högre som rapporterades vid behandling med gilteritinib, var anemi (19,5%), febril neutropeni (15,4%), trombocytopeni (12,2%) och minskat antal blodplättar (12,2%). Allvarliga behandlingsrelaterade biverkningar per patientår, justerade i relation till tid för exponering, var mindre vanliga vid behandling med gilteritinib (7,1%) jämfört med kemoterapi (9,2%).2

För mer information kontakta

Ove Schebye, nordisk medicinsk direktör, Astellas Pharma +45 4343 0355

Referenser

1. Beslut TLV, publicerat den 26 februari 2021, https://www.tlv.se/beslut/besl…

2. AE Perl, G Martinelli, JE Cortes et al. N Engl J Med 2019;381:1728–40.

3. European Public Assesment Report – gilteritinib, https://www.ema.europa.eu/en/documents/assessment-report/xospata-epar-public-assessment-report_en.pdf. 2021-03-02

4. ClinicalTrials.gov. A Study of ASP2215 Versus Salvage Chemotherapy in Patients with Relapsed or Refractory Acute Myeloid Leukemia (AML) With FMS-like Tyrosine Kinase (FLT3) Mutation: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02421939. Accessed March 2021.

Färre cancerfall upptäcks under pandemin

Antalet personer som upptäcks och diagnostiseras med cancer har minskat under covid-19-pandemin. Antalet rapporterade tumörer har minskat med strax under 10 % under perioden januari-oktober 2020 jämfört med samma period 2019. Det framgår av Regionala cancercentrum i samverkans tredje rapport om pandemins effekter på cancervården.

Covid-19 pandemin har påverkat stora delar av hälso-och sjukvården. På många håll har resurser på kort tid ställts om till vård av patienter med covid-19-diagnos. Även människors sökmönster till vården har påverkats. Många invånare har avstått från att söka vård för nytillkomna symptom, på grund av oro för smitta eller för att undvika att belasta vården. Inom hjärtkärlsjukvården minskade antalet patienter som sökte för akuta tillstånd, t ex bröstsmärtor, kraftigt i början av pandemin.

Även på cancerområdet har förändringar setts i form av nedgångar i antal nydiagnostiserade tumörer. RCC i samverkans tredje rapport om covid-19-pandemin och cancervård fokuserar på tumörer och förstadier samt nydiagnostiserade fall och återfall som rapporterats till cancerregistret. Jämförelsen gäller mellan åren 2019 och 2020.

Rapporten visar tydlig nedgång i antalet rapporterade tumörer, med vissa skillnader mellan diagnoser och regioner. Antalet rapporterade tumörer har minskat med 9.3% under perioden januari-oktober 2020 jämfört med samma period 2019. Minskningen avviker inte från det som rapporterats från andra länder, Norge rapporterar också en nedgång på ca 9 %, medan andra länder rapporterar ännu fler odiagnostiserade cancerfall, t ex Nordirland (19 %) och Spanien (40 %).

Cancervården prioriterad och välfungerande under pandemin
Cancervården har varit prioriterad och välfungerande under den pågående pandemin, och väntetiderna för cancerkirurgin har till och med minskat i landet. En förklaring är dock att invånarna har tvekat att söka vård.

-Invånarna har både tvekat att söka vård och att delta i screening, på grund av oro att bli smittade eller för att inte belasta vården. Färre har sökt vård och färre har genomgått screening, men det har även varit tillfälliga neddragningar och stängning av screeningverksamheterna, säger Hans Hägglund, nationell cancersamordnare vid Sveriges Kommuner och regioner och ordförande för RCC i samverkan.

Antalet nyregistrerade tumörer under perioden har minskat med totalt 8 938 jämfört med samma period året innan, men det kan inte översättas direkt till antalet patienter som nyinsjuknat i cancer, eftersom en person kan ha flera tumörer. Uppskattningsvis rör det sig om minst 5 000 patienter. Det exakta antalet fastställs i juni med säkra helårsdata för 2020. Störst påverkan syns under första vågen i perioden mars – augusti. I början av hösten ses en återhämtning.

Möjliga konsekvenser
En konsekvens av en fördröjd upptäckt och diagnostiserad cancer är att patientens prognos kan försämras. Patienter kan också komma att behöva en mer intensiv behandling med kombination av operation, cellgifter och strålbehandling på grund av mer avancerad cancersjukdom.

– Dess värre riskerar vi troligen att få se en viss ökad sjuklighet och dödlighet i cancer framöver. Hur stor denna blir vet vi inte ännu, säger Hans Hägglund. Vi vet att tidig diagnostik är särskilt viktig för till exempel hals- och nackpatienter och patienter med lung- och tjocktarmscancer men också olika blodsjukdomar, där tumörerna växer snabbt. Därför är det nu viktigt att söka vård om man får symtom, och att gå på screening när man blir kallad.

Bedömningen är att cancervården kommer att klara av detta, men det blir en utmaning för vården att komma ifatt när det gäller både utredning och behandling.

Regionerna kommer nu att vidta åtgärder som att prioritera screeningverksamheterna och införa självprovtagning/hemtest som en del i livmoderhalsscreening, och informera om symtom vid cancer och när invånarna ska söka. Cancerverksamheterna inom och mellan regionerna kommer att samordnas och man fortsätter att ha god följsamhet till standardiserade vårdförlopp och vårdprogram för jämlik och god vård.

– Sjukvården fortsätter nu att prioritera. Den som har störst behov av vård ska få vård först, enligt hälso- och sjukvårdslagen, avslutar Hans Hägglund.

Uppskjuten cancervård, delrapport 3 – Inrapporteringsstatistik till cancerregistret jämförelseår 2020 och 2019

Fakta

Diagnosspecifika uppgifter

1. Prostatacancer

a. -20 % nyregistrerade i riket (-9.4% Sydöst till -28.7% Väst)

b. Färre söker, gäller framförallt äldre (äldre färre diagnoser)

c. Förändringar i rekommendationer, april – juni, ingen PSA testning till på patienter utan symtom

d. Antalet behandlingar med syfte att bota patienterna har inte minskat

2.Bröstcancer

a. -10.7% nyregistrerade i riket (0.8 väst – 19.0% SG)

b. Färre deltar i screening

c. Antalet screeningupptäckta fall har minskat

3.Lunga

a. -11.9% nyregistrerade i riket (2.7 Norr – 16.3% Väst)

b. Svårigheter på grund av samma symtom som covid-19 (hosta, andnöd, förkylningssymtom, smärta i bröstkorgen, senare avmagring, trötthet och aptitlöshet)

4.Livmoderhalscancer (få fall)

a. -4.9% nyregistrerade i riket (ökat i Sydöst 30.6% till – 30.4 (Syd)

b. Få regioner är igång med självtest (Syd, Stockholm-Gotland, Dalarna, Östergötland)

Regionala skillnader

1. Skillnaderna i regionerna varierar mellan 7.6 till 12.4% fler oupptäckta fall

2. Regionerna varierar i avstånd till vård och andra förutsättningar. De har också drabbats olika hårt och i olika tidsperioder av pandemin

3. Sannolikt också på grund av tillfälliga regionala och lokala förändringar i rutiner för cancerutredning

Makrofager i skottlinjen – nya behandlingar banar väg för effektivare immunterapi

Immunterapi mot cancer har gjort stora framsteg och för många patienter finns nu möjlighet till framgångsrika behandlingar som inte fanns för tio år sedan. Det finns dock vissa typer av cancer där befintlig immunterapi inte har fungerat. I en studie från Karolinska Institutet har en ny typ av immunterapi utvecklats som ger hopp om fler framtida behandlingsalternativ mot cancer. Studien har publicerats i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). Här beskriver forskarna Dhifaf Sarhan, Johan Botling och Mikael Karlsson de senaste fynden på detta högintressanta forskningsområde.

Immunterapi mot cancer har möjliggjort bot och lindring vid tidigare dödliga cancerformer, men är trots alla framgångar endast effektivt hos färre än 40 procent av alla cancerpatienter (Hamid et al., 2013). Effektiviteten av behandlingen är starkt begränsad av tumörstödjande och immunreglerande celler i mikromiljön i tumören som blockerar immuncellerna från att ta död på cancercellerna. Därför har fokus riktats mot dessa celler för strategier som kan göra immunterapi mer effektiv, dels för att förbättra effektiviteten i behandlingen, dels för att terapin ska fungera för fler cancertyper ( Jia, Liu, & Shan, 2020). Vi har tidigare rapporterat att specifika antikroppar mot så kallade makrofager, i flertal tumörtyper dämpar deras härmningsförmåga och förhindrar tumörtillväxten i musmodeller för cancertillväxt.

Våra nya resultat visar nu att dessa makrofager infiltrerar ett flertal cancerformer i människor inklusive lungcancer, melanom, och bukspottkörtelcancer, och begränsar funktionen av immunceller och effektiviteten av immunterapi. Vi kan nu även visa i två oberoende studier som nyligen publicerats att hämning av tumörmakrofager med hjälp av antikroppar kan förstärka immunförsvarets funktion för att döda behandlingsresistenta cancerceller (Eisinger et al., 2020; La Fleur et al., 2020). Detta projekt är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Uppsala universitet, Institute for Research in Biomedicine i Schweiz och Rockefeller University i New York och har stöd från Cancerfonden och Sjöbergstiftelsen. Detta stöd har möjliggjort utveckling av nya humana antikroppar som riktar sig mot de immunhämmande cellerna i tumören och vi planerar nu att ta dessa vidare för att göra terapin tillgänglig för patienter.

Läs hela artikeln