Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nordic RCC Summit 2025: ”Det stora med mötet är kraften när vi gör gemensam sak i Norden”

Utvecklingen inom njurcancerbehandling fortsätter att gå framåt i snabb takt. I början av mars hölls den nordiska konferensen RCC Summit i Stockholm där internationella toppforskare, som Axel Bex och Laurence Albiges, föreläste. Till konferensen var ett 60-tal personer inbjudna för att presentera och diskutera de senaste forskningsnyheterna inom njurcancerbehandling.

Magnus Lindskog, docent och njurcancerforskare som arbetar som onkolog på Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset och är medlem i den vetenskapliga styrkommittén för RCC Summit, hyllar det starka nordiska samarbetet som lett fram till konferensen.

– Det stora med mötet är kraften när vi gör gemensam sak i Norden, vi har ju flera utmärkande drag som förenar oss. Förutom likheter i språk och kultur har vi även liknande skattefinansierade sjukvårdssystem som möjliggör att alla nordiska njurcancerpatienter kan få den bästa utredningen och behandlingen, säger Magnus Lindskog. Vi har unika möjligheter, inte minst tack vare våra kvalitetsregister, att bedriva Real World-studier och kliniskt relevant epidemiologisk forskning eftersom våra patienter inte är selekterade utan representerar ett tvärsnitt av befolkningen när det gäller ålder, samsjuklighet, socioekonomi och allmäntillstånd. Om vi kan visa upp en enad nordisk front blir vi mer intressanta som samarbetspartners inom kliniska studier, något som gagnar våra patienter.

Kombinationsbehandling bör ges i första linjen

När det gäller nyheter inom behandlingsarsenalen nämner Magnus Lindskog HIF 1 alfa-hämmare som ett möjligt tillskott vid behandlingen av klarcellig njurcancer.

– Det är fortfarande oklart i vilket skede av behandlingen de ger störst nytta. Kommande studier får visa om de kanske kan tillföra mer i tidig sjukdomsfas. Vi saknar än så länge prediktiva faktorer, vilket är lite förvånande eftersom det handlar om verkligt målinriktade läkemedel som tycks ha god effekt hos en liten grupp patienter. Viktigast idag är att skaffa oss ökade kunskaper om hur och när vi ska använda de verktyg vi redan har i behandlingsarsenalen, säger Magnus Lindskog och betonar att allmänna onkologiska principer vid behandling av njurcancer inte skiljer sig från andra cancersjukdomar:

– Effektiva behandlingskombinationer bör ges direkt i första linjen, men vad som är mest effektivt och vad som kan tolereras av patienten skiljer sig åt. Riskbaserad behandling är av stor vikt, men flertalet patienter med spridd njurcancer ska erbjudas kombinationsbehandling där minst ett av läkemedlen ska vara en immun-checkpointhämmare. Det är principer som betonas i det kommande nya nationella vårdprogrammet, förklarar Magnus Lindskog.

Lovande långtidsuppföljningar för kombinationsbehandlingar

En stor del av programmet på RCC Summit ägnades åt att analysera olika adjuvanta behandlingar men också en rad kombinationsbehandlingar, bland annat de senaste lovande resultaten inom långtidsuppföljningar som presenterades vid den internationella konferensen ASCO-GU i februari i år. 5,6-årsuppföljning av fas III-studien CheckMate-9ER visade fortsatt signifikant ökad överlevnad och förlängd tid för tumörprogression vid behandling med en kombination av tyrosinkinashämmare och immun-checkpointhämmare vid avancerad njurcellscancer.

Läs hela artikeln

När kroppens eget immunförsvar slår tillbaka

I en tid där cancer fortfarande skördar miljoner liv varje år har svenska Neogap Therapeutics tagit sikte på en ny och revolutionerande metod: att med högteknologisk precision träna patientens eget immunförsvar till att känna igen och slå ut cancerceller – och bara dem. Följ med på en resa in i framtidens cancerbehandling, där varje patients terapi skräddarsys ner till minsta molekyl.

Cancer är fortfarande en av våra mest fruktade sjukdomar. Varje år får miljontals människor i världen en cancerdiagnos – och många svarar inte på standardbehandlingar som cellgifter, strålning eller kirurgi. Särskilt svårt är det att behandla solida tumörer i sena stadier, där cancern hunnit sprida sig och bli resistent mot konventionella metoder.

Men vad händer om man i stället för att attackera cancern med yttre medel – som ofta också slår ut frisk vävnad – aktiverar kroppens eget immunförsvar att hitta och förstöra tumören på egen hand? Det är vad Neogap Therapeutics, ett svenskt bioteknikbolag baserat vid Karolinska Institutet i Solna, nu gör verklighet av.

En idé född ur immunologisk nyfikenhet

Historien om Neogap börjar inte i onkologi utan i immunologi. Docent Hans Grönlund hade under många år forskat på allergier och autoimmuna sjukdomar som multipel skleros (MS) och typ 1-diabetes – sjukdomar där kroppens immunförsvar angriper sin egen vävnad. I detta arbete utvecklade han teknologier för att identifiera och mäta T-cellers reaktioner på specifika måltavlor i kroppen.

En dag ställde han sig frågan: Vad händer om man vänder på det här? I stället för att stoppa ett överaktivt immunförsvar – kan man använda samma teknik för att väcka ett passivt immunförsvar till liv och rikta det mot cancerceller?

Hans Granlund kontaktade professor Samuel Svensson (bilden), farmakolog vid Linköpings universitet och dåvarande vd för CBD Solutions, ett bolag som stöttade forskning inom neurodegenerativa sjukdomar.

– Jag tror att vi kan använda den här teknologin för att bota cancer, med minimala biverkningar, sa Hans. Resten är historia. Tillsammans med investeraren Sten Mörtstedt grundade Hans Neogap Therapeutics 2016. Samuel tillsattes som vd.

En ny generation cancerbehandling: personlig, precis och kraftfull

Kärnan i innovationen är att varje cancer är unik. Två patienter med samma diagnos – exempelvis tjocktarmscancer – kan ha helt olika mutationer i sina tumörer. Därför måste även behandlingen vara individuell.

– Vår strategi är att identifiera neoantigener – förändrade proteiner som uppstår till följd av mutationer i tumören, och som endast finns i cancerceller men inte uttrycks i frisk vävnad. Därefter lär vi patientens egna T-celler att angripa dessa, förklarar Samuel Svensson.

Behandlingen, kallad pTTL (personalised Tumour Trained Lymphocytes), bygger på två teknologier som utvecklats internt i företaget: PIOR® och EpiTCer®, två nycklar i en precisionsbehandling.

Läs hela artikeln

Svensk professor tar plats i Florida

Roger Olofsson Bagge är ny gästprofessor vid Moffitt Cancer Center i Florida. Uppdraget är att stärka samarbetet inom lokoregional cancerbehandling. Under sina första intensiva  veckor har han föreläst, fått se hur sjukvård och forskning samverkar effektivt – och varit på ett Superbowl-party.

Roger Olofsson Bagge är välkänd för sitt arbete inom cancerkirurgi vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Göteborg. Nu breddar han sitt nätverk och sin forskning som första gästprofessor i ett nytt program vid Moffitt Cancer Center i Tampa.

– Det var en stor ära att bli tillfrågad. Moffitt är världsledande inom lokoregional cancerbehandling, och det här är en fantastisk möjlighet att stärka samarbetet mellan våra institutioner, säger han.

Lokoregional cancerbehandling innebär att den drabbade kroppsdelen eller organet isoleras från blodomloppet och får höga doser cellgifter. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset ges avancerad sådan behandling till patienter från hela världen, och Sahlgrenska Akademin bedriver omfattande forskning inom området.

Samarbetet fördjupas

Gästprofessuren har vuxit fram ur ett långvarigt samarbete med professor Jonathan Zager och innebär att flera gemensamma forskningsprojekt nu kan ta form. Enligt Olofsson Bagge är nätverk och internationella kontakter avgörande för framgångsrik forskning.

– Vi har redan skissat på flera nya projekt som går i linje med regeringens samverkansavtal med USA inom Cancer Moonshot. Vi hoppas kunna skicka yngre kollegor hit, och en forskare från Moffitt är intresserad av att komma till oss för att se hur vi arbetar.

Möjligheten för Roger Olofsson Bagge att bli gästprofessor i Tampa har vuxit fram ur ett långvarigt samarbete med professor Jonathan Zager.

Högt tempo och annan arbetsstruktur

Moffitt är kopplat till University of South Florida och har en välutvecklad infrastruktur där klinik och forskning är tätt sammanflätade.

– Tempot är högre, och kirurgerna opererar ofta i parallella salar. Här finns ett mer omfattande system med ”physician assistants” som sköter stora delar av det praktiska och administrativa arbetet. Det gör att en läkare utan problem kan ha 60 patienter per dag på mottagningen. Samtidigt inkluderas många av patienterna i kliniska studier, berättar Roger Olofsson Bagge, och fortsätter:

– Blod och tumörvävnad sparas automatiskt i biobanker, forskningsenheten ligger på våningen ovanför mottagningen och särskilda sekreterare uppdaterar deras register efter varje patientbesök. Det är en väldigt effektiv kombination av sjukvård och forskning.

En skillnad gentemot Sverige är all administration runt omkring. Det var en lång process bara att få komma in på sjukhuset.

– Första dagen handlade mest om säkerhetsgenomgångar, vaccinationsintyg och olika tillstånd. Det var en mer omfattande byråkrati än vad jag är van vid.

Läs hela artikeln

CARMA01 – en första klinisk prövning med NAP-förstärkta CAR T-celler

CAR T-celler har revolutionerat behandlingen av vissa blodcancerformer, men deras effekt är ännu begränsad vid solida tumörer och vissa återfall. I den banbrytande CARMA01-studien, som nyligen inletts i Uppsala, testas nu för första gången i människa en ny generation CAR T-celler förstärkta med det immunaktiverande proteinet NAP. Förhoppningen är att dessa modifierade celler inte bara ska förbättra behandlingsresultaten vid lymfom utan också bana väg för effektiva terapier mot solida tumörer – ett område där CAR T-terapin hittills haft begränsad framgång.

CAR T-celler är en ny immunterapi mot maligna sjukdomar som har visat imponerande behandlingsresultat. Förkortningen CAR T-celler står för Chimeric Antigen Receptor T-celler och innebär att patientens egna T-celler genetiskt modifieras i laboratorium för att rikta in sig på specifika ytantigener hos cancerceller. Denna modifiering sker genom att en virusvektor för med sig den kodande sekvensen för en modifierad T-cellsreceptor som består av ett antikroppsfragment mot ytantigenet och signaleringsdomäner från T-cellsreceptorn samt en eller flera co-stimulerande molekyler. Detta omprogrammerar T-cellernas celldödande förmåga mot tumörceller [Figur 1].

Utvecklingen av CAR T-cellsterapi

CAR T-celler började utvecklas i början av 2000-talet. De flesta CAR T-celler är konstruerade mot hematologiska maligniteter och de första var riktade mot CD19 som uttrycks brett av B-cellsleukemier och lymfom. Behandling av lymfom och leukemier med CAR T-celler har förändrat behandlingspanoramat och patienter med recidiverande sjukdom som tidigare var obotligt sjuka kan nu botas.

Tillverkning och administrering av CAR T-celler

Behandlingen inleds med en leukaferes, där patientens T-celler samlas in och skickas till ett specialiserat tillverkningslaboratorium. Själva tillverkningen av CAR T-celler tar vanligtvis 3–4 veckor. Under denna tid kan patienten få cytostatika eller strålbehandling – en så kallad ”bridging”-behandling. För att CAR T-cellerna ska få bästa möjliga effekt krävs en förbehandling med immunsupprimerande cytostatika, en process som kallas lymfodepletion. På behandlingsdagen administreras CAR T-cellerna via intravenös infusion.

Biverkningar av CAR T-cellsterapi

Tidiga biverkningar
Tidiga biverkningar orsakas av immunaktivering och inkluderar:

  • Cytokinfrisättningssyndrom (CRS) – influensaliknande symtom, behandlas med steroider och tocilizumab.
  • CNS-toxicitet (ICANS) – konfusion, afasi, behandlas med steroider och anakinra.
  • Hematologisk toxicitet (ICAHT) – pancytopeni, långvarig och vanligast förekommande biverkan.

Sena biverkningar
CAR T-celler kan fortsätta angripa celler som uttrycker målantigenet:

  • Brist på immunoglobuliner är vanligt vid B-cellsriktade CAR T-celler, vilket ökar infektionsrisk och minskar vaccinationssvar.

Sveriges erfarenhet av CAR T-celler

I Sverige har vi lång erfarenhet av behandling med CAR T-celler. Den första europeiska patienten behandlades i Uppsala i en studie med en viral CAR T-cellsvektor. 2018 introducerades kommersiella CAR T-celler i Europa och den första standardbehandlingen i Sverige gjordes 2019 på Karolinska Universitetssjukhuset. Behandlingen har visat goda resultat, särskilt tack vare nationellt samarbete genom RCC och SWECARNET.

Läs hela artikeln

Cancer i Europa: Ojämlik tillgång trots framsteg – ny rapport slår larm

Ny IHE-rapport kartlägger tre decenniers utveckling inom cancer: från bättre överlevnad till skenande kostnader och växande klyftor i tillgång till behandling.

En ny rapport från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE), Comparator Report on Cancer in Europe 2025, målar upp en komplex bild av cancerläget i Europa. Trots betydande medicinska framsteg fortsätter stora ojämlikheter att prägla tillgången till läkemedel och diagnostik – och därmed också patienters chanser att överleva.

Rapporten omfattar utvecklingen i 31 europeiska länder över tre decennier, och ger en djuplodande analys av sjukdomsbörda, kostnader, innovationer och policyutmaningar inom cancervården.

”Vi vet vad som krävs för att göra ännu bättre – men är vi beredda att göra det?”, skriver Bengt Jönsson och Nils Wilking i förordet – en tydlig uppmaning till beslutsfattare att omsätta kunskap i handling.

Cancer ökar – men dödligheten har planat ut

Antalet nya cancerfall har ökat med 58 % sedan 1995 – från 2,1 till 3,2 miljoner fall 2022. Prognoser visar att antalet fall kan nå 4,1 miljoner per år till 2050 om förebyggande insatser uteblir. Samtidigt har dödligheten inte ökat i samma takt, vilket visar att förbättrad behandling och tidig upptäckt gör skillnad. I flera västeuropeiska länder är cancer redan den vanligaste dödsorsaken.

Ojämlik överlevnad och tillgång

Femårsöverlevnaden har förbättrats markant för många cancerformer, särskilt för hematologiska sjukdomar. Men variationen mellan länder är stor. Om alla länder matchade Sveriges överlevnadsnivåer skulle nästan 200 000 dödsfall kunna undvikas årligen.

En huvudorsak till skillnaderna är ojämlik tillgång till nya läkemedel och molekylär diagnostik. Medan Tyskland snabbt erbjuder nästan alla nya EMA-godkända läkemedel, får patienter i länder som Rumänien och Lettland ofta vänta flera år – eller får inte tillgång alls.

Läs hela artikeln