Utvecklingen inom njurcancerbehandling fortsätter att gå framåt i snabb takt. I början av mars hölls den nordiska konferensen RCC Summit i Stockholm där internationella toppforskare, som Axel Bex och Laurence Albiges, föreläste. Till konferensen var ett 60-tal personer inbjudna för att presentera och diskutera de senaste forskningsnyheterna inom njurcancerbehandling.

Magnus Lindskog, docent och njurcancerforskare som arbetar som onkolog på Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset och är medlem i den vetenskapliga styrkommittén för RCC Summit, hyllar det starka nordiska samarbetet som lett fram till konferensen.

– Det stora med mötet är kraften när vi gör gemensam sak i Norden, vi har ju flera utmärkande drag som förenar oss. Förutom likheter i språk och kultur har vi även liknande skattefinansierade sjukvårdssystem som möjliggör att alla nordiska njurcancerpatienter kan få den bästa utredningen och behandlingen, säger Magnus Lindskog. Vi har unika möjligheter, inte minst tack vare våra kvalitetsregister, att bedriva Real World-studier och kliniskt relevant epidemiologisk forskning eftersom våra patienter inte är selekterade utan representerar ett tvärsnitt av befolkningen när det gäller ålder, samsjuklighet, socioekonomi och allmäntillstånd. Om vi kan visa upp en enad nordisk front blir vi mer intressanta som samarbetspartners inom kliniska studier, något som gagnar våra patienter.

Kombinationsbehandling bör ges i första linjen

När det gäller nyheter inom behandlingsarsenalen nämner Magnus Lindskog HIF 1 alfa-hämmare som ett möjligt tillskott vid behandlingen av klarcellig njurcancer.

– Det är fortfarande oklart i vilket skede av behandlingen de ger störst nytta. Kommande studier får visa om de kanske kan tillföra mer i tidig sjukdomsfas. Vi saknar än så länge prediktiva faktorer, vilket är lite förvånande eftersom det handlar om verkligt målinriktade läkemedel som tycks ha god effekt hos en liten grupp patienter. Viktigast idag är att skaffa oss ökade kunskaper om hur och när vi ska använda de verktyg vi redan har i behandlingsarsenalen, säger Magnus Lindskog och betonar att allmänna onkologiska principer vid behandling av njurcancer inte skiljer sig från andra cancersjukdomar:

– Effektiva behandlingskombinationer bör ges direkt i första linjen, men vad som är mest effektivt och vad som kan tolereras av patienten skiljer sig åt. Riskbaserad behandling är av stor vikt, men flertalet patienter med spridd njurcancer ska erbjudas kombinationsbehandling där minst ett av läkemedlen ska vara en immun-checkpointhämmare. Det är principer som betonas i det kommande nya nationella vårdprogrammet, förklarar Magnus Lindskog.

Lovande långtidsuppföljningar för kombinationsbehandlingar

En stor del av programmet på RCC Summit ägnades åt att analysera olika adjuvanta behandlingar men också en rad kombinationsbehandlingar, bland annat de senaste lovande resultaten inom långtidsuppföljningar som presenterades vid den internationella konferensen ASCO-GU i februari i år. 5,6-årsuppföljning av fas III-studien CheckMate-9ER visade fortsatt signifikant ökad överlevnad och förlängd tid för tumörprogression vid behandling med en kombination av tyrosinkinashämmare och immun-checkpointhämmare vid avancerad njurcellscancer.

Läs hela artikeln

Bröstonkologer från nio länder deltog när Karolinska Universitetssjukhuset för första gången bjöd in till ett preceptorship inom bröstcancer. I fokus stod trippelnegativ bröstcancer (TNBC), en gång en subtyp med få behandlingsalternativ och dyster prognos, nu ett fält i snabb utveckling. Under två intensiva dagar fick deltagarna fördjupa sig i föreläsningar, case-diskussioner och studiebesök.

Det finns ingen etablerad svensk översättning av ”preceptorship”, men det brukar beskrivas som en strukturerad och tidsavgränsad insats för kompetensutveckling där erfarna experter handleder och ger stöd till kolleger i syfte att stärka klinisk färdighet, professionell trygghet och självständighet inom ett specifikt område.

Ett digert program

Som värd stod Andri Papakonstantinou (bilden), sektionschef och överläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, som utformat programmet i samarbete med kollegan Theodoros Foukakis, professor i onkologi, överläkare och ordförande i nationella vårdprogramgruppen för bröstcancer.

– Det har hänt otroligt mycket inom TNBC på bara några år, säger Andri Papakonstantinou. Från att ha haft kemoterapi som i princip enda behandlingsmöjlighet har vi nu fått flera nya alternativ som påtagligt förbättrat prognosen för våra patienter.

De behandlingsmöjligheter som tillkommit på senare år är dels immunterapi som sedan 2022 också kan ges vid primär sjukdom, PARP-hämmare för patienter med BRCA-mutation och, vid metastaserad sjukdom, antikroppsläkemedelskonjugat. Men det digra programmet sträckte sig långt bortom de nya läkemedlen.

– Vi ville belysa TNBC ur flera vinklar, säger hon. Det handlade om allt från omics, AI-bildanalys och kontrastförstärkt mammografi till theranostics, onkofertilitet och värdet av fysisk träning vid TNBC – för att nämna några exempel.

Programmet var ambitiöst och speglade både bredden och djupet i dagens TNBC-vård. Förutom biologi, biomarkörer och läkemedelsbehandling – såväl neoadjuvant som adjuvant och vid metastaserad sjukdom – avhandlades också teman som genetisk ärftlighet, kirurgiska överväganden och kontaktsjuksköterskans roll. Specifika sessioner ägnades åt läkemedelsutveckling, potentialen av nya radiofarmaka, AI-baserad precisionspatologi och det för Sverige tämligen unika bröstcancerregistret.

– Vi ville visa upp hela bredden av Karolinskas approach till bröstcancer i allmänhet och trippelnegativ i synnerhet, säger Andri Papakonstantinou. Vi jobbar väldigt teambaserat och multidisciplinärt. Våra patienter kommer till ett och samma ställe oavsett om de ska träffa en kirurg, onkolog eller radiolog. Vi har också ett nära samarbete mellan sjukhus och universitet – klinik och forskning samverkar, och det är en fördel att vi sitter så nära varandra geografiskt.

Läs hela artikeln