Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Ny metod på Karolinska ska minska psykisk ohälsa hos cancersjuka unga vuxna

Ett individuellt psykosocialt program; PRISM, ska stärka unga cancerpatienters förmåga att hantera motgångar, vilket i förlängningen kan påverka deras chanser till överlevnad. Hälften av alla tonåringar och unga vuxna med cancer drabbas av psykiska och psykosociala problem.

Varje år drabbas nära 800 tonåringar och unga vuxna av cancer. Hälften av dem rapporterar psykiska och psykosociala problem som posttraumatiskt stressyndrom, ångest och depression.

Forskning visar dessutom på sämre överlevnad hos unga vuxna än hos barn och vuxna med samma sjukdom. Det kopplas till bristande förståelse för behandlingen och därmed sämre följsamhet av de råd sjukvården ger. Nu testas en ny behandlingsmetod inom ett samarbete mellan Karolinska Universitetssjukhuset och patientföreningen Ung Cancer.

Projektet minKod på Karolinska Universitetssjukhuset syftar till att hjälpa cancersjuka tonåringar och unga vuxna ta sig igenom sjukdomstiden. Projektet drivs av Karolinska i samarbete med bland annat patientföreningen Ung Cancer, och består av flera olika delar. I ett av dem görs just nu en pilotstudie kring en ny behandlingsmetod som kallas PRISM, ett individuellt psykosocialt program som utvecklats för unga som nyligen fått en cancerdiagnos.

PRISM består av fem olika delar varav två genomförs på egen hand av patienten, i appen Alltid Öppet. Övriga delar består av tre videomöten med kurator eller psykoterapeut.

– PRISM utgår från begreppet resiliens, som handlar om att kunna resa sig igen när man genomgår motgångar i livet. Vi lär ut tekniker som kan stödja den unga personen med cancer att hantera stress och oro, sätta upp mål, utmana negativa tankar och hitta möjligheter, berättar Jeanette Winterling som är projektledare både för pilotstudien och för huvudprojektet minKod.

Unga människor som får en cancerdiagnos går igenom många undersökningar och behandlingar som kan påverka dem både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. De behöver olika slags stöd under olika stadier av sjukdomen. Tanken är att PRISM ska bli en del av detta stöd.

Flera unga patientrepresentanter har medverkat i utvecklingen av PRISM. Alla är överens om att själva strategierna som lärs ut i PRISM är bra och användbara – men det återstår att se hur det fungerar i praktiken för en patient som nyligen fått en cancerdiagnos.

– PRISM kompletterar den klassiska sjukhusvården och jag tror att den kan fånga upp fler som behöver hjälp. Metoden är enkel att förstå och lättillgänglig i och med att den är digital, säger Trang-Anh Vu som är en de patienter som är deltar i pilotstudien kring PRISM.

Trang-Anh Vu, som drabbades av bröstcancer med BRCA2-mutation år 2015, vet hur tufft det är att drabbas av cancer som ung. Hon tycker att fler unga cancerpatienter ska försöka ta emot den hjälp som erbjuds.

– Mitt råd är att ta all hjälp du kan få när du är redo, i din egen takt. Det är naturligt att allt känns svårt och jobbigt för det är tyvärr en del av processen, säger Trang-Anh Vu.

Janssen har beviljats villkorligt marknadsgodkännande för Rybrevant

Rybrevant (amivantamab) är det första läkemedel som godkänts (Conditional Marketing Authorisation) för behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC), med aktiverande EGFR Exon 20 insertionsmutation vid behandlingssvikt på platinumbaserad terapi. Det villkorliga marknadsgodkännandet baseras på resultaten från fas 1-studien CHRYSALIS, där amivantamab har utvärderats som monoterapi hos patienter som genomgått behandling med platinum-baserad terapi.

Läs pressmeddelande här (engelska).

Immunotherapy in mesothelioma

TISDAG 25 JANUARI 12.05 – 12.45

Nu kan du anmäla dig till denna webbföreläsning som modereras av Ronny Öhman, lungläkare i Lund. Under webbföreläsningen kommer Professor Paul Baas, Head of the Department of Thoracic Oncology at the Netherlands Cancer Institute in Amsterdam, Nederländerna, belysa verkningsmekanismer och behandlingsresultat från det immunonkologiska behandlingsalternativ som nu finns tillgängligt vid malignt pleuramesoteliom i första linjen.

I slutet av webbföreläsningen har vi avsatt tid för Ronny Öhman och Professor Paul Baas att diskutera de behandlingsalternativ som finns tillgängliga vid malignt pleuramesoteliom i första linjen. Vi ser gärna att du engagerar dig under mötet och ställer just dina frågor via live-chat under mötet. Mötet kommer hållas på engelska.

Mer information och anmälan

Varmt välkommen hälsar vi som arbetar med immunonkologi på Bristol Myers Squibb.

Studie om T-lymfocyt som möjlig ny behandling får pengar av Cancerfonden

Hos patienter med tarmsjukdomen mikroskopisk kolit ökar en form av lymfocyter i immunförsvaret som normalt motverkar cancer. Elisabeth Hultgren-Hörnquist har fått 1,8 miljoner kronor av Cancerfonden för att undersöka möjligheter till nya behandlingar.


Elisabeth Hultgren-Hörnquist, foto: Elin Abelssson

—Kronisk inflammation ökar risken för cancer, som för patienter med ulcerös kolit. Däremot har de med sjukdomen mikroskopisk kolit en lägre risk att få cancer i tjocktarmen, säger Elisabeth Hultgren-Hörnquist.

En skillnad mellan de två sjukdomarna är typen av T-lymfocyter, en sorts vita blodkroppar i immunförsvaret, som finns i ökad omfattning i tarmslemhinnan. Typen vid mikroskopisk kolit – CD8+ T-celler – har en viktig roll i att oskadliggöra celler som är på väg att omvandlas till cancerceller.

Elisabeth Hultgren-Hörnquist ska specifikt undersöka hur de ”goda” CD8+ T-cellerna fungerar, hos patienter med de olika tarmsjukdomarna, men även hos friska personer.

—Vi vill se vad som sker i tarmslemhinnan. Målet är att nå fram till nya behandlingar för dessa sjukdomar, men även för andra kroniska inflammationer med ökad risk för att utveckla cancer, säger Elisabeth Hultgren-Hörnquist.

Individanpassad strålbehandling vid spridd neuroendokrin cancer utvärderas i internationellt forskningsprojekt

Målsökande strålbehandling med radioaktivt Lutetium-177 är en vanlig behandling vid spridda neuroendokrina tumörer. Forskare vid Akademiska sjukhuset och Skåne universitetssjukhus i Lund inleder inom kort ett stort forskningsprojekt för att utvärdera om individuellt anpassad stråldos är bättre än dagens standardmodell som innebär att alla patienter får samma dos.

– Spridd neuroendokrin tumör är en obotlig sjukdom förknippad med stort lidande. Målet med studierna är att vässa metoderna för individanpassad behandling med radioaktiva läkemedel, det som brukar benämnas precisionsmedicin, och att bättre förstå vad det är som gör att behandlingen fungerar genom avancerad bildanalys och molekylär profilering av patienternas tumörer, säger Joakim Crona, docent och specialistläkare vid Akademiska sjukhuset.

Idag lever hundratals patienter i Sverige med diagnosen spridd neuroendokrin tumör. En vanlig behandling är en intern strålterapi, med injektioner av ett målsökande strålande preparat som söker upp tumörcellerna och dödar dem, samtidigt som påverkan på de friska organen är liten. Sådan behandling ges idag utifrån ett standardförfarande, utan hänsyn till den unika patientens förutsättningar eller tumörsjukdomens specifika egenskaper.

Genom ett anslag på 20 miljoner kronor från Vetenskapsrådet ges nu forskare i Uppsala och Lund, inom ramen för ett konsortium, möjlighet att studera hur denna behandlingsform kan göras mer effektiv genom en ökad grad av individanpassning.

– Via en kombination av avancerade avbildningsmetoder kommer varje patients unika förutsättningar att kartläggas och sedan ligga till grund för en individuell behandlingsplan, förklarar professor Anders Sundin, överläkare på nuklearmedicinavdelningen där patienterna avbildas och där själva behandlingarna ges.

Totalt delfinansierar Vetenskapsrådet tre projekt: I en första studie kommer 300 patienter behandlas antingen med standardbehandling eller med en mer individanpassad behandling, för att undersöka om den senare verkligen ger bättre resultat. I studie två kommer nästa generations metoder för ännu bättre individanpassning att utvecklas. I den tredje studien kartläggs patienters tumörer i detalj på gennivå.

– Kunskapen om hur tumörens molekylära fingeravtryck påverkar varför vissa patienter svarar bättre än andra är helt outforskad mark för den här typen av strålterapi, berättar Johan Botling, överläkare på patologkliniken där tumörprover hanteras för diagnostik och forskning.

Studierna startar under 2022 och beräknas pågå i fyra år. De kommer att inkludera patienter från hela landet samt patienter vid utvalda internationella centra.

Enligt Joakim Crona är studierna unika i sitt slag och bygger på ett långtgående samarbete mellan forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och vid Skånes universitetssjukhus/Lunds universitet, framför allt cancerläkaren Anna Sundlöv, som doktorerat på denna speciella behandlingsmetod.

Vid Akademiska sjukhuset är Neuroendokrina tumörer ett av fem ”center of excellence” jämte neurotrauma, inflammationer, typ 1-diabetes och aorta. Av de cirka 1 000 patienter som behandlas årligen för neuroendokrina tumörer här är 300 nya patienter. Cirka 60 av dessa genomgår kirurgisk behandling.

– Vår bedömning är att forskningen kan leda till förbättringar i behandlingen av patienter med neuroendokrina tumörer, och i förlängningen även andra liknande behandlingar med radioaktiva läkemedel. Studierna har rönt internationell uppmärksamhet och har därigenom möjlighet att få stort genomslag, avrundar Joakim Crona.


FAKTA: Neuroendokrina tumörer, NET

  • Bildas av celler som ska producera hormoner men som har förändrats så att de har blivit cancerceller.
  • NET är vanligast i mag-tarmkanalen och lungorna, men kan uppstå i andra organ såsom magsäcken, ändtarmen eller bukspottkörteln. Tumörerna sprider sig ofta till lymfkörtlar och lever.
  • De flesta som drabbas är över 60 år och något fler är kvinnor. Exakt vad som orsakar NET är ännu oklart, men viss ärftlighet förekommer framförallt när sådana tumörer utgår från bukspottkörteln.
  • Många patienter opereras, oavsett om tumörerna har hunnit sprida sig eller inte
  • Nästan alla patienter med neuroendokrina tumörer som ger hormonella symtom får behandling med en form av läkemedel, så kallade somatostatinanaloger, för att stoppa tumörtillväxten. Detta gäller framför allt tunntarms-NET, men även vissa NET i bukspottkörteln.
  • När tumören metastaserat/spridits till levern finns ett flertal olika behandlingar, inkluderande kirurgi, läkemedel, värmeablation, hämning av blodkärlsförsörjning till tumörerna och så kallad målsökande strålbehandling.