Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Gamla läkemedel ska testas för nya cancerformer

Klinisk prövning ska testa befintliga läkemedel på cancerpatienter som testat allt.

– I bästa fall hittar vi kanske helt nya indikationer för redan befintliga läkemedel, det vore det allra bästa, säger Edvard Abel, onkolog och ansvarig för studien på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Text: Hanna Brodda

Patientföreningarna med Nätverket mot cancer i spetsen har varit drivande i den här frågan. Utvecklingen inom behandling av cancer har exploderat

Edvard Abel, onkolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Edvard Abel, onkolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

de senaste decennierna och överlevnaden går upp, men alla patienter kan inte räddas.

Varje läkemedel har en eller ett par indikationer de får användas för. Det beror på att stora studier har genomförts för den specifika cancern och resultat har påvisats. Om de fungerar för fler cancersorter, vet man inte, eftersom det inte gjorts någon studie.

Nu har en klinisk studie blivit godkänd som ska kunna testa bredare.

– När en behandlande läkare anser att patienten har gått igenom de behandlingar som finns och cancern fortfarande är kvar, då ska de ha möjlighet att komma till oss, förklarar Edvard Abel.

Focu.se är namnet på den nya studien som kommer att koordnieras från Sahlgrenska Universitetssjukhuset i samarbete med landets sju universitetssjukhus. Målet är att ge fler cancerpatienter tillgång till individanpassad behandling oavsett var i landet de bor. Protokollet för den kliniska prövningen blev godkänd nu i september av de europeiska myndigheterna.

Metoden är att först kartlägga cancertumörens hela genetiska profil och synkronisera det med befintliga behandlingar, för att hitta andra läkemedel som kan tänkas fungera emot patientens tumör. En process som kallas repurposing, det vill säga hitta ett nytt användningsområde för en redan godkänd behandling.

Cirka 1 500 patienter per år kan komma att bli aktuella för den kliniska prövning som kommer att ledas från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i samarbete med alla universitetssjukhus i Sverige. Liknande studier har gjorts i bland annat USA, Danmark och Nederländerna.

Vad visar de tidigare studierna i form av resultat?

– De har alla visat att det går att få resultat för cirka 30 procent av patienterna, det vill säga att tumörens tillväxt åtminstone inte ökar.

Edvard Abel tror att de patienter som kommer att bli aktuella för studien i Sverige kommer att ha de cancerformer som har färre godkända behandlingar, som bukspottkörtelcancer, gallvägscancer, vissa gynekologiska cancersorter och eventuellt några med lung- eller prostatacancer. Egentligen alla solida cancertumörer kan ingå.

– Med detta kommer vi också att utveckla en plattform som kommer att kunna användas framöver i fler kliniska prövningar av som bygger på att hitta genetiskt anpassade behandlingar, förklarar Edvard Abel.

Från början i utvecklingen av Focu.se bildades ett patientråd som aktivt medverkat i framtagandet av studieprotokoll och samtyckesformulär.

– Det har inte varit helt smärtfritt, men vi har lyckats visa hur viktigt det är att patienter är med tidigt i utformningen av studier. Vårt engagemang har också gjort det lättare att inkludera patienter i studien, säger Margareta Haag, patientrepresentant och ordförande för Nätverket mot cancer i ett uttalande på GMS hemsida.

Med nyligen beviljade statliga anslag på 44 miljoner från Socialdepartementet kommer studien att kunna komma igång redan i början på 2026.

Om Molecular Tumor Board

Studien kommer att administreras med verktyget Molecular Tumor Board Portal, där analyserna visar matchning mellan tumör och läkemedel, som ger underlag för behandlingen. Med hjälp av denna kan läkare från olika sjukhus delta i nationella konferenser och diskutera behandlingsalternativ i realtid. Den tekniska lösningen testades först inom det europeiska forskningssamarbetet Cancer Core Europe och anpassas nu för nationellt bruk i Sverige.

Sjukvårdsministern besökte ny filial för cancerbehandling i köpcentrum

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson besökte Uppsala och den nya cancermottagningen i Gränby köpcentrum. Besöket är en del av regeringens arbete för att främja en mer tillgänglig och patientcentrerad cancervård.

I januari 2024 introducerade Akademiska sjukhuset i Uppsala ett nytt koncept för decentraliserad cancervård med målet är att erbjuda en mer tillgänglig och patientcentrerad cancervård, en filial i Gränbystadens köpcentrum. Filialen i Gränbystaden erbjuder cancerbehandlingar som tex immunterapi, antikroppsbehandlingar och enklare cytostatika. I utvecklingsprojektet har patienter även utbildats i att ta vissa subkutana cytostatikainjektioner själva i hemmet.

Sjukvårdsministern fick under besöket initialt en kort presentation av ”Gränbyprojektet” av Maria Andersson Ödman, biträdande verksamhetschef för verksamhetsområdet Blod- och tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset. Sedan följde en rundtur av den nya cancermottagningen i köpcentrumet.

– Detta är ett mycket fint exempel på god och nära vård, säger Acko Ankarberg Johansson under besöket och lyfter fram tillgängligheten och enkelheten för patienter att få sin cancerbehandling i köpcentrat framför på sjukhuset.

Under besöket i Gränbystaden fick sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson både träffa några av eldsjälarna i projektet och patienter under behandling. Foto: ANITA SZAVA, REGION UPPSALA

– Fördelarna för patienterna är många, berättar Margareta Haag, ordförande i patientnätverket Nätverket mot cancer, och nämner hur patienter vittnar om fördelar som tex lättheten att parkera, den fina miljön på mottagningen och möjligheten till Gränbystadens utbud av service och tjänster.

– ”Gränbyprojektet” kan inspirera andra regioner, menar Kjell Ivarsson, Sveriges nationella cancersamordnare vid RCC/SKR och fortsätter: Vi behöver jobba tillsammans, från öst till väst och syd till nord, och fråga patienterna hur de vill ha det, på vägen mot en nära vård över hela landet.

”Gränbyprojektet” startade i januari 2024 i syfte att skapa en, för patienten, mer lättillgänglig och lugnare miljö än på sjukhuset. Sedan mottagningen öppnade har Region Uppsala kunnat erbjuda fler cancerbehandlingar och Akademiska sjukhuset har kunnat ta emot fler patienter i kliniska prövningar. Vid starten gavs cirka tio behandlingar per dag. Idag är man uppe i 20. Målet för 2025 är cirka 20 och för 2027 cirka 30. Flytten beräknas inte medföra några extra kostnader, utan tvärtom en viss besparing.

Läs hela artikeln

Sveriges nya cancerstrategi

Efter femton år är det dags att förnya Sveriges cancerstrategi. Uppdraget har gått till professor Mef Nilbert, som är cancerläkare och forskare. Här möter vi Mef Nilbert i en intervju för CancerRehabFonden.

Mef Nilbert bekräftar att frågor om rehabilitering efter cancer ingår i hennes direktiv från regeringen.

− Absolut. Vi har tillsatt åtta expertgrupper och en av dem tittar särskilt på rehabfrågorna. Pia Watkinson från CancerRehabFonden ingår i den gruppen. Internationellt talar man nu mycket om ”survivorship care plan”, ungefär ”plan för efterlevandevård”. Det finns en stor medvetenhet om att för patientens och de närståendes livskvalitet behövs insatser också efter den egentliga sjukdomsfasen, berättar hon.

Mef Nilbert, professor i onkologi, är samordnare för cancerfrågor på Socialstyrelsen. Foto: TOVE SMEDS

Primärvården kan få en viktigare roll
Mef Nilbert tar emot på Socialdepartementet. Hon delar nu sin tid mellan Stockholm och Lund där hon bor och fortfarande är verksam som både läkare och forskare. Hon fortsätter:

− Jag nämner det här begreppet för att det påminner om att tiden efter det man skrivits ut från sjukhuset kan rymma behov av många olika slag, även utöver det vi normalt kallar rehabilitering. Genom att behoven varierar så mycket kommer också utförarna att variera. Allt talar till exempel för att primärvården kommer att få en allt viktigare roll i den fasen. Vissa typer av rehabilitering, som kostrådgivning av en dietist, är aktuell vid flera olika diagnoser och den kan mycket väl finnas i primärvården. Detsamma gäller det man förr kallade sjukgymnaster, fysioterapeuter, för att ta ett exempel till.

− Orden ”care plan” ligger nära det vi i Sverige kallar ”rehabiliteringsplan” och påminner om att det här måste styras upp på något vis, så att inga patienter faller mellan stolarna.

Rehabilitering behöver personanpassas
Följdfrågan på det senare infinner sig omedelbart. Deltagarna hos CancerRehabFondens aktiviteter berättar ofta att de fått mycket lite information om vilka möjligheter till hjälp som finns. Hur kan vi göra att den här visionen också blir verklighet?

− Det tillhör det vi arbetar med. Vård- och omsorgsanalys har tagit fram en rapport, ”Lägesbild av den nationella cancerstrategin”, som ligger som en grund för vårt arbete. Där betonas kontaktsjuksköterskornas roll för utvärdering av rehabiliteringsbehoven. I undersökningar av patienternas upplevelse av vårdtiden framgår att de som haft tillgång till en kontaktsjuksköterska är mer positiva.

Läs hela artikeln

13 års data om skalpkylning i nytt register

I årtionden har kemoterapi-inducerad alopeci (CIA) varit en av de mest synliga och besvärande biverkningarna av cancerbehandling. Att hantera de psykologiska och känslomässiga konsekvenserna av cancer är lika viktigt som att hantera de fysiska. Håravfall kan allvarligt påverka en patients identitet, integritet och självförtroende, vilket gör strategier för att hantera denna biverkning avgörande. Den psykologiska påverkan som CIA orsakar kan även drabba familjer och orsaka känslomässigt lidande för alla, inklusive små barn, som ser tydliga fysiska förändringar hos sina nära och kära.

Skalpkylning har länge varit den enda vetenskapligt validerade metoden för att minska håravfall vid cellgiftsbehandling. I Storbritannien finns mekaniserade skalpkylningssystem på 99 procent av alla NHS-sjukhus och privata sjukhus. Tillgången till denna behandling är dock fortfarande ojämn på cancercentra i andra delar av världen.

Nu visar den nya studien Dutch Scalp Cooling Registry, att argumenten för skalpkylning för att förebygga alopeci orsakad av cellgiftsbehandling är starkare än någonsin.

Registret sträcker sig över 13 år och dokumenterar erfarenheterna från 7 424 patienter som genomgick mekanisk skalpkylning på 68 sjukhus. Genom att undersöka patientutfallet vid 24 olika cellgiftsbehandlingar ger studien värdefulla insikter i de faktorer som påverkar effekten av skalpkylning för att motverka cellgiftsinducerad alopeci (CIA).

Foto: Getty Images

Resultaten visar en framgångsgrad på 56% för de 7 424 patienterna, tillsammans med medelvärden för specifika cellgiftsbehandlingar, vilket indikerar en högre framgångsgrad med taxaner.

Resultaten ger också insikter om huruvida kön, cancertyp, livsstilsval, naivitet mot cellgiftsbehandling eller andra faktorer spelar roll för utfallet.

Registret, som är det största i sitt slag globalt, utgör en viktig resurs för läkare som använder skalpkylning för att motverka håravfall orsakat av cellgiftsbehandling.

Omfattande studie
Det nya registret över skalpkylning av Dr. Corina van den Hurk et al. utgör den mest omfattande undersökningen av skalpkylning i verkligheten, den största hittills. I stället för att utgå från ett strikt kliniskt perspektiv undersöktes patienter som behandlades på sjukhus. Studien, som genomfördes mellan 2006 och 2019 och publicerades i The Oncologist i juni 2024, samlade in data om patientdemografi, kemoterapiprotokoll, hårets egenskaper och behandlingserfarenheter. Det är det största datasetet någonsin för forskning om skalpkylning, vilket understryker dess betydelse i den stödjande cancervården.

Läs hela artikeln

Cancer Moonshot -stora ord eller praktisk samverkan

Genom att främja tvärvetenskapliga samarbeten, öka tillgången till kliniska prövningar och integrera avancerad teknologi som precisionsmedicin och artificiell intelligens, strävar Cancer Moonshot initiativet efter att förändra framtiden för cancerbehandling. Initiativet representerar inte bara en strategi för att möta en av vår tids största hälsoutmaningar, utan också ett kraftfullt exempel på hur globalt samarbete kan driva innovation och förbättra folkhälsan.

Cancer Moonshot är ett omfattade program som den amerikanska staten har initierat för att skapa förutsättningar för snabbare framsteg inom implementerad cancerforskning. Sverige har anslutit sig till detta program genom ett implementationsavtal mellan länderna. Men som allt stort och högtidligt uppnås framgång genom människors personliga engagemang och samverkan. Därför har den amerikanska ambassadören i Sverige, Erik D. Ramanathan och Carolina Wallenius, chef för Labvantage Medical Suites, tagit ett initiativ till att skapa dialog runt vad som faktiskt kan göras för att främja grundidén med initiativet Cancer Moonshot.

Under det senaste året har parterna arrangerat en rad samtal med relevanta och kunniga specialister från akademi, näringsliv och intresseorganisationer för att på ett konstruktivt sätt diskutera vad USA och Sverige kan lära av varandra och hur erfarenheter kan delas.

Bakgrund
Cancer Moonshot är ett visionärt federalt initiativ i USA som syftar till att påskynda framstegen inom cancerforskning, förbättra prevention, diagnostik och behandling samt stärka stödet för patienter och deras anhöriga. Programmet lanserades ursprungligen 2016 av dåvarande vicepresidenten Joe Biden och återuppväcktes 2022 under hans presidentskap, med ett ambitiöst mål att halvera cancerdödligheten inom 25 år. Den 13 mars 2024 undertecknades ett bilateralt samarbetsavtal mellan Sverige och USA inom ramen för Cancer Moonshot. Avtalet signerades av Sveriges sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson och USA:s vice hälsominister Andrea Palm vid US-Sweden Cancer Summit i Washington DC. Detta samarbete syftar till att främja kunskapsutbyte, samordna forskningsinsatser och utveckla innovativa vårdmodeller som kan förbättra livskvaliteten för cancerpatienter.

Erik D. Ramanathan, USAs ambassadör i Sverige, och Carolina Wallenius, chef för Labvantage Medical Suites, har under 2024 tagit ett initiativ för att skapa dialog runt vad som faktiskt kan göras för att främja grundidén med initiativet Cancer Moonshot.

Stora visioner
Stora visioner kräver kraftfulla individer som samlas för att omvandla ord till handling. I detta sammanhang har USA:s ambassadör i Sverige, Erik D. Ramanathan, spelat en central roll. Med en utbildningsbakgrund från Johns Hopkins University och Harvard Law School har han visat ett personligt engagemang för hälso- och sjukvårdsfrågor. Tillsammans med Carolina Wallenius, specialist inom digitala system för hälso- och sjukvård, har ambassadören generöst öppnat sitt residens för att vara värd för rundabordssamtal. Dessa möten syftar till att främja konkreta åtgärder och samarbete inom cancervården, vilket understryker vikten av ledarskap och samverkan för att förverkliga ambitiösa mål.

Läs hela artikeln

Fördel med dosintensiv kemoterapi vid högriskbröstcancer

En nyligen publicerad studie, PANTHER-studien, visar att dosintensiv kemoterapi efter operation minskar risken för återfall och förbättrar överlevnaden för patienter med högriskbröstcancer. Studien, som omfattade över 2 000 patienter, visade en 20-procentig minskning av återfallsrisken jämfört med standardbehandling. Resultaten understryker vikten av att individualisera cytostatikabehandling för att optimera resultaten. Alexios Matikas är docent vid Institutionen för Onkologi-patologi vid Karolinska Institutet och studiens förste författare.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor – en av 8 kvinnor kommer att få diagnosen bröstcancer under sin livstid. I Sverige fick 8 486 kvinnor diagnosen bröstcancer och 1379 kvinnor avled med bröstcancer som underliggande dödsorsak under 2022.

Ett stort antal studier av tiotusentals kvinnor med tidig bröstcancer har visat att kemoterapi efter kirurgisk resektion av tumören (adjuvant kemoterapi) förbättrar överlevnaden hos dessa patienter.

Den relativa minskningen på återfallsrisken är oberoende av kliniska och patologiska faktorer såsom tumörstorlek, lymfkörtelmetastasering, uttryck av hormonreceptorer och HER2 samt tumörgrad. Cytostatikabehandling varannan vecka (dostät behandling) efter operation för högrisk bröstcancer har visat sig vara effektivare än samma behandling var tredje vecka.

Dock har förbättrad överlevnad med dostät behandling setts endast i studier som använde paklitaxel var tredje vecka som kontroll. Denna typ av behandling betraktas inte längre som lämplig eftersom en randomiserad studie har visat betydligt sämre prognos med paklitaxel var tredje vecka än andra alternativ såsom docetaxel var tredje vecka.

Foto: Getty Images

Ett viktigt steg att individanpassa dosering PANTHER-studien (Clinicaltrials.gov NCT00798070) som gjordes i Sverige, Tyskland och Österrike är den enda studien som jämfört adjuvant dostät cytostatika (fyra kurer epirubicin och cyklofosfamid följt av fyra kurer med docetaxel, samtliga givna varannan vecka) med en optimal kontrollbehandling innehållande sekventiell antracyklin och docetaxel, båda givna var tredje vecka. PANTHER var ett viktigt steg mot individualisering av behandlingen genom att individanpassa dosering utifrån biverkningar i den experimentella armen enligt en predefinierad algoritm. Studien omfattade 2003 patienter med högrisk bröstcancer (97% hade spridning till en eller flera lymfkörtlar).

Median uppföljning var 10,3 år. Resultaten visade att patienter som fick dosintensiv behandling hade en 20 procent lägre risk för återfall jämfört med nuvarande optimal behandling (HR=0.80, 95% CI 0.65 – 0.98, p=0.03).

Läs hela artikeln

Det unika samarbetet i Lund

Det talas ofta om gränsöverskridande samarbeten i svensk sjukvård. Ofta stannar det bara vid en ambition men på Neuroonkologiska mottagningen på Universitetssjukhuset i Lund har det varit verklighet i mer än tio år. Tack vare ett unikt samarbete mellan Neurologiska och Onkologiska kliniken får patienter med olika former av hjärntumörer neurologisk och onkologisk vård och rehabilitering på ett och samma ställe av ett multiprofessionellt team. Mottagningen, som är den enda i sitt slag, skapades – och leds- av kontaktsjuksköterskor

Neuroonkologiska mottagningen startade i januari 2014 som ett resultat av ett förbättringsarbete i samarbete med Regionalt Cancercenter Syd och Väst samt Chalmers. Projektledare var de båda kontaktsjuksköterskornaSara Malmström och Anna Brynell, som är representant i nationella och regionala arbetsgruppen för Min Vårdplan för tumör i CNS. Anna Brynell, som utsågs till Årets kontaktsjuksköterska 2021, är även en av fyra sjuksköterskor som står bakom NONIS, ett nationellt nätverk för sjuksköterskor inom området.

Sara Malmström arbetar med annat idag men Anna Brynell, som blev färdig sjuksköterska för mer än 30 år sedan och har arbetat som kontaktsjuksköterska sedan 2011, arbetar fortfarande på mottagningen som idag är en del av Skåne University Hospital Comprehensive Cancer Centre (SUHCCC).

Till skillnad från många andra kontaktsjuksköterskor i landet kan hon känna sig nöjd med omhändertagandet av patienter med hjärntumörer- en patientkategori som riskerar att falla mellan olika specialiststolar eftersom de inte bara behöver onkologisk behandling, som kemoterapi och strålning, utan ofta även kirurgi och hjälp med olika neurologiska symptom som orsakas av cancersjukdomen.

– Tack vare god samordning har vi lyckats undvika en uppdelning mellan neurologi och onkologi här på mottagningen, säger Anna Brynell, som leder det dagliga arbetet tillsammans med tre andra kontaktsjuksköterskor. Våra patienter får majoriteten av sin behandling och gör sina besök till både specialistläkare, kontaktsjuksköterska och rehabiliteringsteamet här på Neuroonkologiska mottagningen, som ligger fysiskt nära neurokirurgiska mottagningen, rehabteamet och slutenvårdsavdelningen.

Idén föddes under kontaksjuksköterskeutbildningen
Anna Brynell arbetar med löpande kartläggning av omvårdnads- och rehabiliteringsbehov samt uppföljning av dessa. Hon är även ansvarig för och ger onkologisk behandling på mottagningen.

– Patienten och deras närstående har EN mottagning med en namngiven kontaktsjuksköterska som fast vårdkontakt som följer dem genom hela processen, säger hon.

Idén att starta den unika mottagningen föddes under kontaksjuksköterskeutbildningen som Anna Brynel och Sara Malmström gick 2013.

Kontaktsjuksköterskan Anna Brynell och onkologen och överläkaren Sara Kinhult, har båda varit centrala i arbetet att etablera den tvärdiciplinära mottagning för neuroonkologi i Lund, som etablerades 2014.

– Inom ramen för utbildningen fick vi möjlighet att göra ett kvalitetsdrivet verksamhetsutvecklingsarbete. Utmaningarna med att skapa denna typ av mottagning med multiprofessionellt omhändertagande och två specialiteter som parallella aktörer var många, men mycket givande, konstaterar hon.

– I vårt möte med patienter och deras närstående hade vi sett ett stort behov av samordning över klinikerna, och det var det som låg bakom idén.

– Dessa patienter är extra drabbade eftersom de har både cancer och neurologiska symptom på grund av sina hjärnskador.

Hon betonar vilken viktig roll kontaktssjuksköterskan har i omhändertagandet av denna patientgrupp.

– Vårt arbete handlar mycket om att se och stötta patienten och kanske framför allt närstående. Att ta de ofta krävande samtalen, lyssna och våga svara på de svåra frågorna. Det finns ofta ett stort psykosocialt lidande i familjer där en anhörig drabbas av malign hjärntumör, till exempel glioblastom, som är den vanligaste och mest elakartade varianten. I takt med snabbare utredning och förbättrad diagnostik samt att onkologisk behandling erbjuds allt högre upp i åldern ökar även biverkningarna och därmed behoven av omvårdnad.

Hon betonar att generellt minskade resurser i vården gör att kontaktsjuksköterskans uppdrag, att finnas där för hela familjen, blir ännu viktigare.

– Vi säger sällan nej. Vi vill finnas där hela tiden för dem som behöver oss. De patienter som har ett fungerande socialt nätverk får sitt främsta stöd från sina närmaste. Vårt uppdrag blir då primärt att stötta närstående. För om inte de orkar faller även patienten.

Uppdraget som kontaksjuksköterska på Neuroonkologiska mottagningen innebär även att Anna och hennes tre kollegor har ett nära samarbete med andra vårdgivare runt patienten, som primärvård, andra sjukhus i södra regionen och palliativa team.

Läs hela artikeln

AI förbättrar bröstcancerupptäckt med kompletterande MR efter negativ mammografi

AI-baserad triagering ökar bröstcancerupptäckten med kompletterande MR efter negativ screeningmammografi. Det är resultatet av en studie vid Karolinska Universitetssjukhuset där man använt ett AI-verktyg som utvecklats av en forskargrupp från Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan. Här skriver förste författaren Mattie Salim, vid Karolinska Institutet, om resultat från ScreenTrustMRI-studien.

Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor, med omkring 2,3 miljoner nya fall globalt varje år. Traditionell mammografi har varit en mycket effektiv metod för tidig upptäckt av bröstcancer, vilket har lett till en minskning av dödligheten med upp till 40 procent bland de kvinnor som genomgår undersökningen. Trots denna framgång kvarstår utmaningar inom bröstcancerscreening. Cirka 30 procent av cancerfallen bland kvinnor som deltar i screening upptäckts på grund av symptom som uppstår mellan två screeningtillfällen, så kallade intervallcancrar. Därutöver är vissa av de cancrar som upptäcks vid screening så avancerade att de med största sannolikhet fanns i bröstet redan vid föregående screening för ungefär två år sedan. En bidragande orsak till att cancer inte upptäcks vid mammografi är tät bröstvävnad. Bröstvävnad klassificeras i fyra kategorier, A till D, enligt BIRADS-systemet, där kategori A representerar den minst täta vävnaden och kategori D den mest täta.

Tät bröstvävnad och behovet av MR
En högre grad av täthet i bröstvävnaden gör det svårare att diagnostisera cancer, eftersom den täta vävnaden kan skapa skuggor som döljer tumörer på röntgenbilderna. För dessa kvinnor kan magnetkameraundersökning (MR) vara en mer lämplig metod, eftersom den har högre känslighet och har visat sig öka antalet upptäckta cancrar. Trots dess fördelar är användningen av MR inom bröstdiagnostik i dagsläget begränsad på grund av bristen på kvalificerad MR-personal och den höga kostnaden för utrustningen. Därför är det nödvändigt att hitta en metod för att identifiera en mindre grupp av kvinnor som har särskilt hög nytta av riktad tilläggsscreening med MR.

AI förbättrar bröstcancerupptäckt med kompletterande MR efter negativ mammografi.

ScreenTrustMRI-studien: En ny AI-baserad metod
På Karolinska Universitetssjukhuset genomförde vi en randomiserad klinisk studie, ScreenTrustMRI1,där vi med hjälp av ett nyutvecklat AI-verktyg (AISmartDensity) poängsatte varje mammografi utifrån hypotesen att denna poäng var relaterad till risken för icke upptäckt cancer. AISmartDensity har utvecklats i samarbete mellan forskargrupper på Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan.

Ökad upptäckt av cancer med riktad MR
Bland de kvinnor som fick ett negativt resultat från screeningmammografi och erhöll en hög AI-baserad poäng (ungefär 7 procent) erbjöds hälften slumpmässigt att delta i en kompletterande MR-undersökning.

Läs hela artikeln

Från lokala studier till global påverkan – Örebroforskarens resa inom prostatacancer

För 47 år sedan inleddes en banbrytande studie om prostatacancer vid Universitetssjukhuset Örebro, som lade grunden för flera betydelsefulla forskningsprojekt. ”Vi ville verkligen undersöka nyttan av att operera bort prostatakörteln vid tidig prostatacancer” säger forskaren Sven-Olof Andersson. Tillsammans med professor Jan-Erik Johansson påbörjade han en forskningsresa som kom att påverka behandlingen av sjukdomen.

Den som var mest drivande i denna forskning var professor Jan-Erik Johansson, som då var verksamhetschef vid urologkliniken. Under åren har ett omfattande forskningssamarbete utvecklats med kollegor både i Sverige och internationellt. Sven-Olof Andersson, som fortfarande är verksam inom den urologiska forskargruppen, lyfter fram samarbeten med Harvarduniversitetet i USA samt forskare i länder som Italien, Irland och Island.

Naturalförloppsstudien guidade behandlingen av prostatacancer
– Under tidigt 80-tal var den gängse behandlingen i Sverige av tidig prostatacancer konservativ, det vill säga att man avvaktade med behandling tills tumören växte till, blev mera lokalt utbredd och gav symptom i form av ökande urinbesvär, berättar Sven-Olof Andersson, som då var överläkare på urologkliniken.

Patienten erbjöds då en hormonell behandling, oftast i form av sprutor eller tabletter. Den behandlingen är inte botande men kan hålla tillbaka tumörtillväxten under lång tid.

I den studie som startade 1977 ingick 223 patienter med obehandlad tidig prostatacancer.

– Under hela 1980-talet följde vi dessa patienter utan primärbehandling. Vi ville studera hur sjukdomsförloppet såg ut om den initialt inte behandlas med varken hormoner, kirurgi eller strålning. Den kom att kallas naturalförloppsstudien.

När resultaten publicerade i den högt rankade tidskiften The Lancet 1989 fick den stor uppmärksamhet. Den prisades även av tidskiften European Urology för sin 30-årsuppföljning av naturalförloppet vid prostatacancer.

Foto: Getty Images

I USA hade vid den här tiden PSA-testning införts på bred front vilket gjorde att antalet nyupptäckta fall ökade kraftigt liksom antalet patienter som genomgick bortopererande av prostatakörteln, en operation som ofta leder till problem med urinläckage och erektion, något som påtagligt kan påverka livskvaliteten.

Resultaten från naturalförloppsstudien visade att överlevnaden, efter 5 års uppföljning, var förvånansvärt bra och låg på 94 procent. Mot bakgrund av detta ansåg forskarna att varje form av behandling mot tidig prostatacancer måste utvärderas i en studie med primärt obehandlade patienter som kontrollgrupp, så kallad watchful waiting.

Sven-Olof Andersson minns tillbaka på en tid då den svenska inställningen fick massiv kritik, främst från USA men det var också då Örebro sattes på kartan inom urologisk forskning.

– Jag glömmer aldrig då vi var till ett stort urologmöte i USA och Jan-Erik skulle gå upp och prata inför runt 3500 åhörare.

På talarlistan följde sen en amerikanske välkänd forskare som ville såga våra resultat jäms med fotknölarna. Men det var även en del amerikaner som stöttade oss.

Men som det brukar vara med historien så svängde pendeln ett tiotal år senare.

Läs hela artikeln

10 år med vårdprogrammet: Så har cancerrehabiliteringen utvecklats

Det har gått 10 år sedan det första nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering lanserades 2014. Mycket har hänt sedan dess, men det finns fortfarande utvecklingspotential för att göra rehabiliteringen mer jämlik över hela landet.

Pia Dellson, onkolog och psykiatriker och överläkare på Cancerrehabiliteringsmottagningen på Onkologiska kliniken i Lund, har en lång erfarenhet inom cancerrehabilitering. Pia har varit en drivkraft bakom utvecklingen av nationella vårdprogram för cancerrehabilitering. Sedan det första lanserades har arbetssätten inom området förändrats.

– Tidigare var det mer upp till enskilda klinker vilken cancerrehabilitering som erbjöds, men nu sker rehabiliteringen alltmer strukturerat och det finns fler stora cancerrehabiliteringsteam. Man använder sig där av flera professioner i teamet och deras specifika kompetenser. Överlämningarna till primärvården har också utvecklats. Den grundläggande rehabiliteringen behöver ske så nära patienten som möjligt och kan idag även ske digitalt eller via primärvården, säger Pia Dellson.

”Cancerrehabilitering var inte ett eget ämnesområde i den första nationella cancerstrategin 2009, men nu sker rehabiliteringen alltmer strukturerat”, säger Pia Dellson, onkolog och psykiatriker och överläkare på Cancerrehabiliteringsmottagningen på Onkologiska kliniken i Lund.

Hon berättar hur flera insatta inom området reagerade över att cancerrehabilitering inte hade ett eget tydligt avsnitt i den första nationella cancerstrategin 2009. Och hur cancervården fokuserade mer på behandling och operationer, än på stöd till patienterna inför, under och efter avslutad behandling.

– Cancerrehabilitering var inte ett eget ämnesområde, utan man ansåg att det räckte att det stod lite om det psykosociala här och där i de diagnosspecifika vårdprogrammen. Och information om sjukgymnastik, säger Pia Dellson.

Utveckling av vårdprogrammets uppbyggnad
I arbetet med att utforma det efterfrågade vårdprogrammet skapades en arbetsgrupp på ett tjugotal personer, med representanter från hela landet och med olika professioner. Totalt ett hundratal författare bidrog med sin expertis. Vårdprogrammet hade ambitionen att belysa alla aspekter av patienternas liv, det fysiska, psykiska, sociala och existentiella.

– I den senaste uppdateringen av vårdprogrammet har detta blivit ännu tydligare, vilket är användbart och värdefullt. Vårdprogrammet har nu också gått in i en ny fas med en tydligare koppling till rehabiliteringsmedicin, vilket gjort det mer modernt. Man lyfter exempelvis fram den generiska rehabiliteringsmodellen, som bygger på Internationell klassifikation av funktionstillstånd (ICF), säger Pia Dellson.

Modellen ger förutsättningar för alla patienter i behov av rehabilitering att få ett strukturerat omhändertagande med tidig individuell bedömning, upprättande av rehabiliteringsplan, evidensbaserade åtgärder och uppföljning.

Läs hela artikeln

Gratis HPV-vaccination förlängs fram till sommaren

Vaccinationen mot HPV håller just nu mycket högt tempo och de två första regionerna har passerat målet 70 procent vaccinerade.

– Vi ser att målet är inom räckhåll. Det är möjligt att förlänga erbjudandet fram till sommaren, och då vill vi ge regionerna och kvinnorna den chansen. Med det här tempot är det möjligt att nå målet 70 procent före sommaren, säger Elin Ljungqvist nationell screeningsamordnare.

Förlängningen innebär att regionerna får möjlighet att fortsätta erbjuda en första, gratis vaccinspruta av HPV-vaccin till kvinnor födda 1994-1999. Regionerna kommer också att få stöd av Regionala cancercentrum att fortsätta den intensiva kommunikationsinsats som pågått under hösten, med målet att alla kvinnor i åldersgruppen ska uppmärksamma erbjudandet.

– De senaste veckorna är det många som har insett att de är nära att missa erbjudandet, och alla regioner har då inte kunnat ge tider till alla samtidigt. Därför känns det väldigt bra att kunna förlänga projektet ett halvår, säger Elin Ljungqvist.

Erbjudandet fram till årsskiftet är en vaccinspruta nu och ytterligare en efter tre år. Alla regioner kommer troligen inte att kunna erbjuda den andra sprutan inom projektet för de kvinnor som vaccinerar sig under våren. En dos vaccin har visats ge fullgott skydd mot HPV-infektion även vid lång uppföljning.

Målet är att vaccinera minst 70 procent av målgruppen eftersom det beräknas leda till så kallad flockimmunitet där spridningen av viruset avstannar. Det skulle kunna leda till att livmoderhalscancer utrotas redan år 2027.

Onkologi i Sveriges julgåva 2024 – kunskap och blod som räddar liv

Snart är julen här och vi på Onkologi i Sverige vill rikta ett stort tack till dig som läsare. Oavsett om du troget följer tidningen, vårt nyhetsbrev eller om du bara kikar in på Onkologi i Sverige då och då, så är vi glada att du är en del av vår gemenskap.

Foto: Getty Images

Som ett tecken på vår tacksamhet har vi under det gångna året skänkt två gåvor till organisationer som ligger oss nära hjärtat. I somras gav vi en gåva till Läkare utan gränsers arbete i Gaza. En stor del av befolkningen i Gaza lever utan tillgång till elektricitet, mat, rent vatten eller medicinska förnödenheter. Läkare utan gränser har arbetat på sjukhus och kliniker under hela konflikten för att tillhandahålla livräddande medicinsk hjälp.

Årets andra gåva går till en organisation som ligger nära vår vision om att öka kunskap om medicin och hälsa, nämligen initiativet Regnbågsblod via stiftelsen Regnbågshjärtan.

Visste du att det i Sverige går åt en påse blod varje minut, året om? En enda blodpåse kan rädda livet på upp till tre personer, och blod är absolut nödvändigt inom vården. Trots detta utesluts en stor grupp män från att donera blod. Män som har sex med män får idag endast lämna blod om de helt avstår från sex under ett halvår, även om de lever i ett monogamt förhållande. Detta innebär att en stor målgrupp utesluts, baserat på föråldrade regler som Regnbågsblod arbetar för att förändra.

Under jul- och nyårshelgerna larmas det ofta om blodbrist. Genom den här gåvan vill vi stötta Regnbågsblods arbete för en jämlik, säker och kunskapsbaserad blodgivning. Om du tillhör en målgrupp som kan donera blod, ta chansen att ge årets finaste gåva – att rädda liv.

Med en önskan om en riktigt god jul och gott nytt år,
Teamet på Onkologi i Sverige och Add Health Media

Cancerdagen

Akuta biverkningar vid immunterapi

Välkommen till en utbildning om akut biverkningshantering vid behandling med immunterapi. Föreläsaren kommer att gå igenom olika biverkningar och hur de ska behandlas. Föreläsningen avslutas med frågestund.

Föreläsare

Gustav Ullenhag, Överläkare onkologi, Professor i Cancerimmunterapi, Akademiska sjukhuset Uppsala

Agenda

12:05 – 12-10 MSD Hälsar välkomna

12:10 – 12:45 Hantering av akuta biverkningar vid immunterapi- Gustav Ullenhag

12:45- 12:55 Diskussion och tid för frågor

ESMO AI & Digital Oncology Congress 2025

ESMO Gastrointestinal Cancers Congress 2025

Almedalsveckan 2025

ESMO Gynaecological Cancers Congress 2025

EACR 2025 Congress: Innovative Cancer Science

ESMO Breast Cancer 2025