MET är den mest vanliga biomarkören hos patienter med EGFR-muterad lungcancer som utvecklar resistens mot riktad terapi. FAS III-studien SAFFRON som utvärderar denna kombination pågår..
FDA godkänner Enhertu för spridd bröstcancer
Baserat på resultat från DESTINY-Breast04 som visade att Enhertu minskade risken för sjukdomsprogression eller död med 50% och ökade OS med mer än sex månader jämfört med kemoterapi.
Cancertillväxt i möss minskade vid kall rumstemperatur
Att skruva ner värmen i rummet verkar göra det svårare för cancerceller att växa, enligt en studie på möss som forskare vid Karolinska Institutet har gjort. Studien, publicerad i tidskriften Nature, fann att kalla temperaturer aktiverar värmeproducerande brunt fett som tar upp det socker som tumörerna behöver för att växa. Liknande metabola mekanismer sågs hos en cancerpatient efter att rumstemperaturen sänkts.
– Kylaktiverad brun fettvävnad tävlar med tumörerna om glukos och kan hjälpa till att hämma tumörtillväxt i möss. Våra resultat tyder på att exponering för kyla kan vara en lovande ny metod för cancerterapi, men det behöver valideras i större kliniska studier, säger Yihai Cao, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet och korresponderande författare.
Cancertillväxt i möss minskade vid kall rumstemperatur
I studien jämförde forskarna hur kalla respektive varma levnadsförhållanden påverkade tumörtillväxt och överlevnad hos möss som hade olika typer av cancer, till exempel kolorektal-, bröst- och bukspottkörtelcancer. Mössen som levde i rumstemperaturer på 4 grader hade betydligt långsammare tumörtillväxt, och levde nästan dubbelt så länge, jämfört med möss som levde i rumstemperaturer på 30 grader.
För att ta reda på hur det kommer sig analyserade forskarna cellreaktioner i vävnader och använde imagingtekniker för att studera hur sockret, glukosen, i kroppen absorberades. Cancerceller använder vanligtvis stora mängder socker för att växa.
Då fann de att kalla temperaturer stimulerade sockerupptaget i den bruna fettvävnaden, den typ av fett som omvandlar energi till värme för att bibehålla en jämn kroppstemperatur. Samtidigt var sockersignalerna knappt märkbara i tumörcellerna.
När forskarna tog bort det bruna fettet, eller proteinet UCP1 som är avgörande för dess ämnesomsättning, så försvann den gynnsamma effekten av kylexponeringen och tumörerna växte i samma takt som cancercellerna som hade exponerats för högre temperaturer. Den hämmande effekten försvann även när forskarna gav mössen en dryck med hög sockerhalt.
– Ett högt intag av sockrade drycker ser ut att förstöra den gynnsamma effekten av kalla temperaturer på cancerceller. Det tyder på att en begränsad tillgång till glukos sannolikt är en av de viktigaste metoderna för att hämma tumörtillväxt, säger Yihai Cao.
För att studera resultatens relevans för människor rekryterade forskarna sex friska vuxna och en patient med cancer som genomgick kemoterapi. Med hjälp av bildtekniker som positronemissionstomografi (PET) såg forskarna att en betydande andel brunt fett aktiverades runt nacken, ryggraden och bröstkorgen hos friska vuxna som i shorts och t-shirt vistades i ett rum med en sval temperatur på 16 grader i upp till sex timmar per dag under två veckor.
Patienten med cancer vistades svalt klädd i ett rum på 22 grader under en vecka och därefter i ett rum på 28 grader i fyra dagar. Tidigare forskning har visat att även om det finns stora individuella skillnader så anses en behaglig yttertemperatur ligga på runt 28 grader, den termoneutrala zonen, för en människa i vila. Bildundersökningen visade att glukosupptaget i det bruna fettet ökade hos cancerpatienten samtidigt som glukossignalerna från tumörcellerna minskade vid den lägre jämfört med den högre temperaturen.
– Dessa temperaturer tolereras väl av de flesta människor. Vi är därför hoppfulla att kylterapi och aktivering av brun fettvävnad med andra metoder som läkemedel kan bli ytterligare ett verktyg i verktygslådan för behandling av cancer, säger Yihai Cao.
Studien finansierades av det Europeiska forskningsrådet, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Barncancerfonden, Strategiska forskningsområdet stamceller och regenerativ medicin vid Karolinska Institutet, Torsten Söderbergs Stiftelse, Maud och Birger Gustavssons stiftelse, Novo Nordisk Fonden och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Publikation: “Brown-fat-mediated tumour suppression by cold-altered global metabolism.” Takahiro Seki, Yunlong Yang, Xiaoting Sun, Sharon Lim, Sisi Xie, Ziheng Guo, Wenjing Xiong, Masashi Kuroda, Hiroshi Sakaue, Kayoko Hosaka, Xu Jing, Masahito Yoshihara, Lili Qu, Xin Li, Yuguo Chen and Yihai Cao, Nature, online 3 augusti, 2022, doi: 10.1038/s41586-022-05030-3
För mer information, kontakta:
Yihai Cao, professor
Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet
E-post: [email protected]
Tel: 070-559 75 96
Lynparza godkänd inom EU för tidig bröstcancer
Lynparza är den första och enda godkända medicinen som är godkänd för behandling som riktar sig mot BRCA mutationer i tidig bröstcancer.
AstraZeneca and MSD’s Lynparza (olaparib) has been approved in the European Union (EU) as monotherapy or in combination with endocrine therapy for the adjuvant treatment of adult patients with germline BRCA1/2 mutations (gBRCAm), who have human epidermal growth factor receptor 2 (HER2)-negative high-risk early breast cancer previously treated with neoadjuvant or adjuvant chemotherapy.
This approval by the European Commission was based on results from the OlympiA Phase III trial published in The New England Journal of Medicine in June 2021 and follows the recommendation for approvalin the EU by the Committee for Medicinal Products for Human Use of Lynparza in this setting.1 In the trial, Lynparza demonstrated a statistically significant and clinically meaningful improvement in invasive disease-free survival (iDFS), reducing the risk of invasive breast cancer recurrences, new cancers, or death by 42% versus placebo (based on a hazard ratio [HR] of 0.58; 99.5% confidence interval [CI] 0.41-0.82; p<0.0001).
Lynparza also demonstrated a statistically significant and clinically meaningful improvement in overall survival (OS), reducing the risk of death by 32% versus placebo (based on a HR of 0.68; 98.5% CI 0.47-0.97; p=0.009). The safety and tolerability profile of Lynparza in this trial was in line with that observed in prior clinical trials.
Breast cancer is the most diagnosed cancer worldwide with an estimated 2.3 million patients diagnosed in 2020.2 Approximately 90% of all breast cancer patients worldwide are diagnosed with early breast cancer and BRCA mutations are found in approximately 10% of HER2-negative patients in Europe.3-5
Professor Andrew Tutt, Global Chair of the OlympiA Phase III trial and Professor of Oncology at The Institute of Cancer Research, London and King’s College London, said: “Today’s approval marks a new era of care in Europe for patients with an inherited form of breast cancer. For patients with high-risk early-stage breast cancer, including those with germline BRCA mutations, recurrence rates remain unacceptably high, with more than one in four of these patients seeing their cancer return following surgery and systemic treatment. Olaparib is the first PARP inhibitor to demonstrate improved overall survival for high-risk early-stage breast cancer patients with germline BRCA mutations and I am hopeful it will become a new standard of care.”
Dave Fredrickson, Executive Vice President, Oncology Business Unit, AstraZeneca, said:
“With this approval, Lynparza is now the first and only PARP inhibitor available for patients with germline BRCA-mutated HER2-negative early breast cancer in Europe. We can now bring the benefits of Lynparza to this earlier setting to help reduce the risk of life-threatening recurrence.”
Dr Eliav Barr, Senior Vice President, Head of Global Clinical Development and Chief Medical Officer, MSD Research Laboratories, said: “Today’s approval offers patients with germline BRCA-mutated HER2-negative early-stage breast cancer a new, much-needed treatment option. Lynparza as adjuvant treatment can significantly reduce the risk of disease recurrence and death, reinforcing the importance of conducting germline BRCA testing as soon as possible after diagnosis.”
In March 2022, Lynparza was approved in the US for the treatment of gBRCAm, HER2-negative high-risk early breast cancer. Lynparza is also approved in the US, EU, Japan, and many other countries for the treatment of patients with gBRCAm, HER2-negative, metastatic breast cancer previously treated with chemotherapy based on results from the OlympiAD Phase III trial. In the EU, this indication also includes patients with locally advanced breast cancer.
Hormonsänkande behandling vid bröstcancer minskar långsiktig risk för återfall
För att undersöka den långsiktiga nyttan av hormonsänkande behandling har forskare vid Karolinska Institutet gjort en 20-årig uppföljning av premenopausala kvinnor med bröstcancer. Studien, som publicerats i Journal of Clinical Oncology, tyder på att behandlingen ger ett skydd även efter en längre tid samt att olika patienter verkar gynnas av olika hormonella behandlingar.
Hormonsänkande behandlingar, även kallade endokrina behandlingar, har länge använts efter tumöroperation för att minska risken för att bröstcancerceller ska spridas, men det har varit oklart hur lång tid efteråt som behandlingen ger ett skydd. Många cancerformer har en kort återfallsrisk, vanligtvis inom några år.
Annelie Johansson. Foto: Eva Johansson.
För patienter med hormonkänslig bröstcancer sträcker sig dock återfallsrisken ofta över flera decennier. Cirka 80 procent av alla som får diagnosen bröstcancer har östrogenreceptor-positiv bröstcancer vilket innebär att östrogen stimulerar cellen till celldelning så att tumören växer. Eftersom många kvinnor diagnostiseras med bröstcancer i relativt ung ålder är kunskap om behandlingens långsiktiga effekt mycket viktig.
Minskad risk att utveckla fjärrmetastaser
Baserat på den tidigare kliniska studien STO-5, som genomfördes mellan 1990 och 1997, har forskare vid Karolinska Institutet nu undersökt den långsiktiga behandlingsnyttan av hormonsänkande behandling hos 584 premenopausala kvinnor med östrogenreceptor-positiv bröstcancer. Studien inkluderar även en kontrollgrupp som inte hade fått någon hormonsänkande behandling.
– Vi kunde se att efter 20 år hade risken att utveckla fjärrmetastaser, det vill säga spridning till andra organ, minskat bland de kvinnor som hade fått hormonsänkande behandling med läkemedlen tamoxifen eller goserelin eller en kombination av båda, jämfört med de som inte hade fått någon hormonsänkande behandling, säger studiens försteförfattare Annelie Johansson, postdoktor på institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.
Möjligt att förutse framtida risk
Forskarna har under de senaste åren även analyserat patienternas tumörer från den tidigare STO-5-studien med hjälp av modern teknik. De har exempelvis undersökt olika bröstcancermarkörer, såsom östrogenreceptorn och progesteronreceptorn samt tumörernas genuttryck med hjälp av en gen-risk-signatur.
Signaturen mäter aktiviteten hos 70 olika gener vilket summeras till en riskpoäng. Det gör det möjligt att i ett tidigt skede kunna förutse tumörcellernas framtida utveckling och på så sätt kategorisera patienterna i låg respektive hög genomisk risk.
– Tumörerna hos patienter med hög genomisk risk har oftast en högre cancertillväxt. Dessa patienter har därför en tidigare risk för återfall och behöver då en mer aggressiv behandling, till exempel med goserelin som snabbt och effektivt minskar östrogennivåerna. Patienter som har en mindre aggressiv sjukdom verkar däremot ha en långsiktig risk för återfall. I dessa fall verkar tamoxifen erbjuda ett bättre skydd, säger Annelie Johansson.
Även om studien är relativt liten, så belyser den vikten av individanpassad behandling inom hormonkänslig bröstcancer. För vissa patienter kan en mer aggressiv behandling vara nödvändig för att överleva, medan en mildare behandling kan räcka för andra vilket minskar bieffekterna och ger bättre livskvalitet. Uppföljande studier behövs dock innan större ändringar i behandlingsrekommendationer kan genomföras.
Linda Lindström. Foto: Stefan Zimmerman.
– För att ytterligare förstå den långsiktiga risken, behandlingsnyttan och skillnader i samband med ålder kommer vi nu att applicera maskininlärningsmetoder för bildanalys av bröstcancertumörer för att vidare undersöka tumörers olikheter, säger Linda Lindström, forskargruppsledare vid samma institution och studiens sisteförfattare.
Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE), Cancerfonden, Cancerföreningen i Stockholm och Stiftelsen Gösta Miltons donationsfond. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.
Publikation
”20-Year Benefit from Adjuvant Goserelin and Tamoxifen in Premenopausal Breast Cancer Patients in a Controlled Randomized Clinical Trial”, Annelie Johansson, Huma Dar, Laura J van ’t Veer, Nicholas P Tobin, Gizeh Perez-Tenorio, Anna Nordenskjöld, Ulla Johansson, Johan Hartman, Lambert Skoog, Christina Yau, Christopher C Benz, Laura J Esserman, Olle Stål, Bo Nordenskjöld, Tommy Fornander och Linda S Lindström. Journal of Clinical Oncology, online 21 juli 2022, doi: 10.1200/JCO.21.02844.
