Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
CancerStiftelsen i Kronobergs län utlyser för ansökan 250.000 kr i stipendium för att främja forskning och utveckling inom cancerområdet som ett led i vår strävan att skapa bättre förutsättningar för cancervården i länet.
En lokal koppling är ett plus men inget krav. Sista ansökningsdag är 23 sept 2026!
Välkommen!
Har du funderingar kan du e-posta till: [email protected] eller ring 0730-918 889.
Sedan slutet av 1980-talet har AstraZeneca arrangerat en postgraduatekurs om prostatacancer. Det har varit en mycket uppskattad kurs som av många betraktats självklar som ett led i fortbildningen för specialister inom urologi och onkologi. Målsättningen med kursen är att täcka in hela fältet om handläggning av män med misstänkt eller bekräftad prostatacancer.
Tyngdpunkten kommer att läggas på frågeställningar och falldiskussioner ur den kliniska vardagen. Målgruppen för kursen är specialister i urologi och onkologi. Antagningen till kursen sker löpande med prioritering för specialister.
Anmäl dig till utbildningen senast den 3 september 2026.
Observera att anmälan är personlig och bindande. Platsantalet är begränsat.
För er bekvämlighet har vi reserverat ett antal hotellrum på Steningevik. För att boka ett rum, vänligen kontakta Steningevik direkt via e-post [email protected], senast den 25 september 2026. Vid bokning, använd referensen: “AZ PGPC 1-3/12 2026” och inkludera fullständig faktureringsadress om fakturering önskas. Priset per natt för ett hotellrum är 2 670 kr (exklusive moms), och en fakturaavgift på 100 kr (inklusive moms) tillkommer.
Vänligen notera att tillgänglighet för hotellrum inte kan garanteras vid bokningar efter den 3 september 2026. Vid avbokning efter detta datum kommer fullt pris för rummet att debiteras i enlighet med Steningeviks bokningsregler.
Deltagarna ansvarar själva för resor och logi. AstraZeneca står för kursavgift och förtäring.
10.30 – 10.40 Introduktion – C Thellenberg Karlsson, J Kindblom, J Styrke
10.40 – 11.10 Epidemiologi och ärftlighet – J Styrke
11.10 – 11.30 Tidig diagnostik, screening och OPT – logiskt eller ologiskt? – J Styrke
11.30 – 11.45 Riskvärdering med PSA och biomarkörer – T Nordström
11.45 – 12.15 MR vid diagnostik – F Jäderling
12.15 – 13.25 Lunch
13.25 – 14.00 Prostatabiopsi – T Nordström
14.00 – 14.30 Patologi: Prostatabiopsier – V Gaspar
14.30 – 14.40 Riskgrupper och stadieindelning – T Nordström
14.40 – 15.00 MR & CT vid primär riskgruppsindelning – F Jäderling
15.00 – 15.10 Skelettscintigrafi vid primär riskgruppsindelning – E Trägårdh
15.10 – 15.40 Fika
15.40 – 16.35 PET‑CT – E Trägårdh
16.35 – 17.20 Case riskgruppsindelning- E Trägårdh, T Nordström, F Jäderling
17.20 – 17.30 Summering av riskgruppsindelning – T Nordström
17.30 – 17.35 Utvärdering – C Thellenberg Karlsson, J Kindblom, J Styrke
17.35 Slut för dagen
08.15 – 08.20 Återkoppling från gårdagen – C Thellenberg Karlsson, J Kindblom, J Styrke
08.20 – 08.30 Behandlingsval – Bakgrund – J Kindblom
08.30 – 08.45 Diagnosbesked och delat beslutsfattande – C Mårtensson, J Styrke
08.45 – 09.00 Faktorer som styr valet mellan kirurgi och strålbehandling – C Thellenberg Karlsson, T Nordström
09.00 – 09.20 Aktiv monitorering – T Nordström
09.20 – 09.40 Falldiskussion aktiv monitorering – T Nordström
09.40 – 10.10 Fika
10.10 – 10.35 Primär strålbehandling & adjuvant hormonell terapi – J Kindblom
10.35 – 10.50 Case primär strålbehandling & hormonell terapi – J Kindblom
10.50 – 11.15 Radikal prostatektomi – T Nordström
11.15 – 11.25 Bensträckare
11.25 – 11.55 Patologi: Prostatektomi – V Gaspar
11.55 – 12.15 Fokal behandling – T Nordström
12.15 – 13.25 Lunch
13.25 – 13.35 Bakgrund till behandling av återfall efter kurativt syftande behandling – J Kindblom
13.35 – 13.55 PET‑CT vid recidiv – E Trägårdh
13.55 – 14.30 Återfall efter kirurgi – introduktion och case – J Kindblom
14.30 – 15.00 Lokalt återfall efter strålning – C Thellenberg Karlsson, J Styrke
15.00 – 15.30 Fika
15.30 – 16.00 Sexuell rehabilitering – M Hyleborg
16.00 – 16.25 Bäckenrehabilitering efter prostatacancerbehandling – C Mårtensson, C Thellenberg Karlsson, J Styrke
16.25 – 17.20 Falldiskussioner – C Thellenberg Karlsson, J Kindblom, T Nordström, J Styrke
17.20 – 17.25 Utvärdering – C Thellenberg Karlsson, J Kindblom, J Styrke
17.25 Slut för dagen
08.15 – 08.20 Återkoppling från gårdagen – C Thellenberg Karlsson, J Kindblom, J Styrke
08.20 – 08.30 Introduktion – C Thellenberg Karlsson
08.30 – 09.45 mHSPC – C Thellenberg Karlsson, J Kindblom
09.45 – 10.15 Fika
10.15 – 10.35 Falldiskussion mHSPC – C Thellenberg Karlsson, J Kindblom
10.35 – 12.00 CRPC – C Thellenberg Karlsson, J Kindblom
12.00 – 13.05 Lunch
13.05 – 13.30 Frakturprofylax & skelettstärkande behandling – J Styrke
13.30 – 13.50 Palliativ strålbehandling – C Thellenberg Karlsson
13.50 – 14.15 Kurssammanfattning genom Quiz – J Styrke
14.15 – 14.30 Runt hörnet & framtidsvision – C Thellenberg Karlsson, J Styrke
14.30 – 14.45 Utvärdering och utdelning av diplom – C Thellenberg Karlsson, J Kindblom, J Styrke
14.45 Slut
Viktoria Gaspar
Martin Hyleborg
Fredrik Jäderling
Camilla Thellenberg Karlsson
Jon Kindblom
Carina Mårtensson
Tobias Nordström
Johan Styrke
Elin Trägårdh
Steningevik, Steningevik
Märsta, Steningevik alle 11 Stockholm
01 december 2026, 10:30 – 03 december 2026, 15:15
In 2026, the Karolinska Hematology Seminar is organized for the twenty-fourth time.
The seminar is a one-day webinar with the aim of offering State-of-the-art lectures by internationally leading experts in selected hematological areas.
The lectures are followed by interesting discussions and exchange of experience between participants and lecturers.
Welcome!
PROGRAM
Friday September 4
State-of-the-art lectures on Chronic lymphocytic leukemia, Waldenstrom macroglobulinemia, Infections in the immunocompromised host, Acute promyelocytic leukemia, and Acute lymphoblastic leukemia
08.30-08.40 Welcome to Webinar
Magnus Björkholm/Torsten Dahlén, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
08.40-09.50 Chronic lymphocytic leukemia: an update
Eugen Tausch, Department of Internal Medicine III, University Hospital Ulm, Ulm, Germany.
Discussant: Maria Andersson, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
09.50-10.00 “Leg stretcher”, coffee break
10.00-11.10 Waldenstrom macroglobulinemia: an update
Christian Buske, Department of Medicine III, University Hospital Ulm, Ulm, Germany.
Discussant: Christopher Melén, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
11.10-11.20 “Leg stretcher”, coffee break
11.20-12.30 Infections in the immunocompromised host: an update
Johan Maertens, Department of Haematology, University Hospitals Leuven, Leuven, Belgium.
Discussant: Ola Blennow, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
12.30-13.30 Lunch break
13.30-14.40 Acute promyelocytic leukemia: an update
Lionel Adès, Service d’Hématologie-Sénior, Hôpital Saint-Louis, APHP, Université de Paris Cité, Paris Saint-Louis Leukaemia Institute, Paris, France.
Discussant: Stefan Deneberg, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
14.40-14.50 “Leg stretcher”, coffee break
14.50-16.00 Acute lymphoblastic leukemia: an update
Hagop Kantarjian, The University of Texas MD Anderson Cancer Center, Houston, Texas, USA.
Discussant: Joel Joelsson, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
16.00-16.10 Concluding Remarks and End of Seminar
Magnus Björkholm/Torsten Dahlén
The seminar takes place digitally and is free of charge. Karolinska Hematology Seminar is for you who are clinically active in
hematology or oncology.
Register by August 26, 2026 at the latest.
For questions, please e-mail: [email protected]
Welcome!
Magnus Björkholm
Karolinska University Hospital
Den aktuella behandlingsstrategin baseras på samtidig administrering av strålbehandling och cytostatika i kurativt syfte, en etablerad standardbehandling vid analcancer. Centralisering av behandlingen till högvolymcentra har i tidigare studier visats vara associerad med förbättrade behandlingsresultat, inklusive ökad överlevnad.
Akademiska sjukhuset utgör i dag det största behandlande centrumet för analcancer i Norden. Sedan 2017 är sjukhuset ett av fyra nationella centra för kurativ radiokemoterapi inom ramen för den nivåstrukturering som genomförts av Regionala cancercentrum i samverkan. Enligt ansvariga kliniker har denna koncentration av vården bidragit till förbättrade behandlingsresultat, med överlevnadsnivåer som ligger bland de högsta i Europa.
– Det nya tillståndet innebär flera positiva konsekvenser för både patienter och medarbetare. Erfarenhet visar att centralisering av behandlingen leder till förbättrade resultat och ökad överlevnad. Dessutom ger större patientvolymer ökade möjligheter att behålla och rekrytera specialiserad personal, men också att bedriva forskning och utveckling, säger Nina Cavalli-Björkman, överläkare i onkologi på Akademiska sjukhuset.
Nina Cavalli-Björkman, överläkare i onkologi på Akademiska sjukhuset.
Analcancer är en relativt ovanlig malignitet i den distala delen av analkanalen och utgör cirka 1–2 procent av alla gastrointestinala tumörer. I Sverige diagnostiseras omkring 200 nya fall årligen, med en svagt ökande incidens. Sjukdomen är vanligast i åldersgruppen 65–70 år och förekommer något oftare hos kvinnor än hos män. Den dominerande histologiska typen är skivepitelcancer, som i majoriteten av fallen är associerad med persistent infektion av humant papillomvirus (HPV).
Standardbehandlingen vid lokaliserad sjukdom är sedan flera decennier samtidig radiokemoterapi, vilket i många fall möjliggör bot utan primär kirurgi.
Vid Akademiska sjukhuset har ett multidisciplinärt team successivt etablerats för handläggning av patienter med analcancer, bestående av specialiserade onkologer, kontaktsjuksköterskor, koordinator och forskningspersonal i nära samarbete med strålbehandlingsverksamheten. Verksamheten är integrerad i sjukhusets ackrediterade Organisation of European Cancer Institutes Comprehensive Cancer Centre-struktur, vilket innebär att cancervården uppfyller europeiska kvalitetsstandarder genom hela vårdkedjan, från prevention och diagnostik till behandling och uppföljning.
Tilldelningen av NHV-uppdraget innebär även ett utökat ansvar för kunskapsspridning och klinisk forskning inom området, både nationellt och internationellt.
Malignt melanom är en allvarlig form av hudcancer som är vanligast hos personer över 60 år. Cancern startar i kroppens pigmentceller. Den kan uppstå var som helst på huden, men vanligast är bröstet, ryggen och benen. Samtliga patienter i studien hade spridd cancer som inte längre svarade på behandling med en vanlig typ av immunterapi, så kallade immuncheckpointhämmare. Deltagarna hade tidigare fått en eller flera immunterapibehandlingar utan tillräcklig effekt. Alla patienter fick en genterapi kallad LOAd703 i kombination med immunterapin atezolizumab.
– Vår förhoppning var att genterapin skulle göra patienterna känsliga igen för immunterapi, efter att tidigare behandlingar slutat fungera. Resultaten tyder på att kombinationsbehandlingen kan bromsa cancern. Den genomsnittliga överlevnaden var 19,3 månader och 46 procent av patienterna levde fortfarande två år efter studiestart, säger Gustav Ullenhag, överläkare i onkologi på Akademiska sjukhuset och professor i cancerimmunterapi vid Uppsala universitet, som lett den svenska delen av studien vars resultat publiceras i Nature Communications.
Gustav Ullenhag, överläkare inom onkologi, Akademiska sjukhuset och professor inom cancerimmunologi, Uppsala universitet.
Enligt Gustav Ullenhag är detta bättre resultat än vad man vanligtvis sett hos liknande obehandlade patienter i tidigare studier och även bättre än för vissa andra avancerade behandlingar. Forskarnas slutsats är också att en kombination av gen- och immunterapi är säker att använda i denna patientgrupp.
Det vanligaste första symtomet är en ny brunsvart fläck som växer, ändrar färg eller form, börjar klia och/eller blöda. Malignt melanom kan spridas till lymfkörtlar och inre organ. När melanomtumörer har spritt sig genom blodet kan de orsaka metastaser på många ställen i kroppen, inklusive i inre organ som lungor, lever och hjärna.
Den aktuella studien pågick under perioden 2021-2023 på Akademiska sjukhuset, som behandlade majoriteten av patienterna i studien, samt på Baylor College of Medicine i Houston och Angeles Clinic i Los Angeles.
– Genterapin förändrar och programmerar om tumörens närmiljö. Behandlingen gör att kroppen själv börjar bilda immunceller (T-celler och NK-celler) som kan känna igen och angripa cancerceller, förklarar Gustav Ullenhag.
Han betonar samtidigt att studien bör följas upp med fler kliniska prövningar; inte minst att det behövs en större, jämförande (randomiserad) studie för att avgöra om kombinationsbehandlingen är tillräckligt effektiv för att bli en standardbehandling.
Studien sponsrades av företaget Lokon Pharma. Genterapin LOAd703 har tidigare testats tillsammans med cellgifter hos patienter med avancerad cancer i bukspottkörteln. Resultaten från den studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Oncology.
