Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

En missionsdriven dag i Almedalen

Den 26 juni 2025 samlades ledande aktörer inom cancervård, politik, industri, forskning och civilsamhälle under Almedalsveckan i Visby för Cancer Mission Day 2025. Evenemanget, som arrangerades av Nollvision Cancer i samarbete med Testbed Sweden Precision Health Cancer, var en heldag som satte framtidens cancervård i centrum. Under dagen diskuterades både utmaningar och möjligheter för att bygga en mer jämlik, innovativ och hållbar cancervård, i linje med EU:s övergripande Cancer Mission.

Med ett omfattande program som sträckte sig från seminarier och paneldebatter till workshops och nätverksmöten, var dagen en möjlighet för alla aktörer att diskutera aktuella frågor. Fokus låg på att definiera konkreta vägar för att förbättra cancervården genom samverkan mellan vårdpersonal, patienter, myndigheter och industrin. ”Vi har nått en kritisk punkt där vi måste gå från ord till handling. Cancervården behöver systemförändringar för att säkerställa jämlikhet och tillgång till de senaste behandlingsmöjligheterna för alla patienter,” konstaterar Ebba Hallersjö Hult, medgrundare av Nollvision Cancer och en av arrangörerna.

Jämlik cancervård börjar med fakta

Dagen inleddes med seminariet ”Rättvis cancervård börjar med fakta – så mäter vi oss till jämlikhet”. Här belystes de betydande skillnader som finns i tillgången till cancervård beroende på geografi, socioekonomi och sjukdomstyp. Paneldeltagarna, däribland Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), enades om att de ojämna förutsättningarna i vården inte kan kvarstå om vi ska uppnå rättvis cancervård.

I ett engagerat samtal pekade Jonas Edström från Roche på att ”Fakta är grunden för förändring”. Han lyfte fram vikten av att ha systematiska mätningar och transparens i data för att identifiera och minska de skillnader som finns i vården. Maria Thell från Ung Cancer påpekade att patienter i yngre åldrar ofta ”faller mellan stolarna” och får en sämre vård beroende på var de bor.

En annan viktig aspekt som diskuterades var användningen av genomisk profilering och modern terapi, där Mef Nilbert, professor vid Lunds universitet, betonade att ”vi måste implementera nya behandlingar likvärdigt i hela landet, för annars går vi miste om deras fulla potential.”

Sverige i frontlinjen: precisionsmedicin och kliniska studier

Eftermiddagen fortsatte med seminariet ”Sveriges väg till frontlinjen – precisionsmedicin, kliniska prövningar och globalt ledarskap”. Här diskuterades hur Sverige kan ta ledningen inom precisionsonkologi. Trots att Sverige har mycket att erbjuda i form av avancerad diagnostik och forskning, påpekade talarna att vi är i riskzonen att halka efter om vi inte snabbt implementerar nationella strukturer för kliniska studier.

Richard Rosenquist Brandell, professor vid Karolinska Institutet, betonade vikten av att integrera olika aktörer – vård, industri och akademi – för att skapa en enad front. ”Genom att kraftsamla och överbrygga dagens stuprör kan vi skapa nationella plattformar för att snabbt omsätta forskning till patientnytta”, sa han.

Ebba Hallersjö Hult från Nollvision Cancer påpekade också att den största vinsten för patienter i framtiden kommer att vara tillgången till fler kliniska prövningar: ”Fler studier innebär snabbare väg till behandlingar för patienter, och det är där Sverige måste satsa för att vara globalt konkurrensfähig.”

Barncancervård – kvalitet och nya möjligheter

Ett av de mest känsloladdade samtalen på Cancer Mission Day handlade om barncancervård. I Sverige överlever idag 85 % av de barn som drabbas av cancer, men många får allvarliga biverkningar av behandlingarna. Detta lyftes av Pernilla Grillner, barnonkolog och ordförande för sektionen för pediatrisk onkologi/ hematologi.

”Det handlar inte bara om att rädda liv – vi måste också rädda livskvaliteten”, sa Grillner, och fortsatte: ”Det är dags att utveckla nya och mer skonsamma behandlingar för barn, så att vi inte offrar framtiden för dessa unga människor.”

Panelen var enig om att Sverige behöver stärka sitt deltagande i internationella kliniska studier för barn, så att nya behandlingar snabbare kan komma till de unga patienterna. Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden, betonade vikten av att prioritera forskning och finansiering för att utveckla skonsammare behandlingar för barn.

Gunilla Andrew-Nielsen från Läkemedelsverket påpekade att regulatoriska processer behöver snabba upp, så att barn inte behöver vänta så länge på behandlingar som redan är godkända för vuxna. Enligt Andrew-Nielsen tar det ofta över sex år innan nya cancerläkemedel som godkänts för vuxna blir tillgängliga för barn.

Läs hela artikeln

FORCE – ny internationell cancersatsning för svårbehandlad och sällsynt cancer

Genom det nystartade forskningskonsortiet FORCE ska 14 cancerorganisationer från hela Europa – däribland Barncancerfonden och Cancerfonden – forma ett gemensamt program för kliniska prövningar inom svårbehandlad och sällsynt cancer.

I början av juli samlades deltagarna i FORCE-konsortiet i Paris för att fortsätta arbetet med att utforma projektet och de planerade utlysningarna. Foto: MARIE-AMÉLIE JOURNEL

Bakom initiativet står Europeiska kommissionen, som inom ramen för Cancerplanen investerar 3,35 miljoner euro i ett fyraårigt samarbete mellan några av Europas mest etablerade cancerorganisationer. Syftet är att utforma en hållbar modell där ideella aktörer driver och finansierar pragmatiska kliniska prövningar – det vill säga studier som är anpassade till verkliga kliniska miljöer, och utgår från patienternas mest akuta behov.

– För barnonkologin med många sällsynta diagnoser och på nationell nivå ofta små patientgrupper så är internationell samverkan en nödvändighet. Genom denna gemensamma utlysning kan vi samla resurserna och på så sätt ge bättre förutsättningar än som enskilda organisationer var för sig, säger Kerstin Sollerbrant, senior expert på Barncancerfonden.

Fokus på sällsynta och svårbehandlade cancerformer

Ideella aktörer har inte samma behov av kommersiella incitament som exempelvis läkemedelsindustrin. Inom FORCE konsortiet ligger fokus på att möjliggöra forskning med lågt kommersiellt intresse men som ger stor nytta för patienten och som relativt snabbt kan bidra till förbättringar i den kliniska rutinsjukvården. Genom samarbetet inom FORCE vill de deltagande cancerorganisationerna bidra till en långsiktigt hållbar struktur för finansiering av kliniska studier som i dag inte blir av inom det traditionella forskningssystemet.

– Det handlar om att ta det ideella engagemanget till nästa nivå. Vi ska inte bara stötta forskning i våra egna länder utan genom internationellt samarbete vaska fram de projekt som har bäst möjlighet att göra skillnad och ta fram evidens där dagens kunskapsluckor finns, säger Kerstin Sollerbrant.

Det kan innebära att Barncancerfonden stöttar projekt även om inga svenska forskare deltar.

– Forskning är resurskrävande. Svenska forskare kanske inte har möjlighet att starta eller ingå i något samarbetsprojekt just nu men vi vet att forskningsresultaten kommer svenska barn till godo ändå, menar Kerstin Sollerbrant.

Läs hela artikeln

Forskare avslöjar dold mekanism som driver spridning av kolorektalcancer

En ny studie visar hur ett protein som normalt styr embryonal utveckling istället kan göra kolorektalcancer mer aggressiv. Upptäckten av forskare vid professor Claudio Cantùs laboratorium vid Linköpings universitet öppnar för nya behandlingsstrategier som kan bromsa cancern utan att skada frisk vävnad.

Under många år har professor Claudio Cantùs forskargrupp vid Linköpings universitet studerat en av de viktigaste signalvägarna under embryonal utveckling – den så kal lade Wnt-signaleringen. Wnt är en molekyl som celler utsöndrar för att kommunicera. När Wnt binder till en receptor på cellytan startas en serie biokemiska händelser som styr cellernas beteende på ett förutsägbart sätt. En receptor på cellytan kan känna av det extracellulära Wnt-proteinet och initiera en serie biokemiska händelser inne i cellen som på ett deterministiskt sätt styr dess beteende. Wnt-signalering är avgörande för utvecklingen av i stort sett alla vävnader och organ under embryogenesen. Det är därför många utvecklingsbiologer är intresserade av denna signalväg och försöker kartlägga dess mekanismer och funktioner.

Middag med Cantù-labbet. Tamina Weiss (andra från vänster), Simon Söderholm (fjärde från vänster) och Amaja Jauregi-Miguel (första från höger) är huvudförfattarna till studien.

Wnt:s roll i tarmens stamceller och cancer

Wnt-signalering är inte bara viktig under embryonal utveckling. Den bibehåller också proliferation och identitet hos stamceller i tarmens epitel. Just denna funktion gör att Wnt-signalering, om den är felreglerad och konstitutivt aktiv, kan driva bildningen av polypösa adenom – det första steget mot aggressiv kolorektal cancer.

Vi bär alla på två kopior av en gen som heter APC, vars proteinprodukt fungerar som en broms på Wnt-signaleringen. När APC är muterad blir Wnt-signaleringen konstitutivt aktiv, och tillståndet Adenomatous Polyposis Coli (genen är uppkallad efter sjukdomen) utvecklas. Denna kunskap har vi haft sedan början av 1990-talet. Trots detta har det visat sig extremt svårt att blockera den onkogena Wnt-signaleringen. En avgörande anledning är att en sådan blockad visserligen kan döda cancern, men också förstöra tarmens stamceller – vilket kan leda till döden genom oförmåga att smälta mat, en ännu snabbare död. En ny upptäckt vid Linköpings universitet kan dock förändra detta scenario.

TBX3 – ett oväntat samband med cancer

Cantùs forskargrupp har nu identifierat ett protein, TBX3, som verkar spela en roll i kolorektala cancerceller men inte i friskt tarmepitel. TBX3 är en transkriptionsfaktor, som är ett protein som binder till DNA i närheten av andra gener för att reglera deras uttryck och som tidigare har kopplats till embryonal utveckling av armar, hjärta och bröstkörtlar. Det kom därför som en överraskning när forskarna i Cantùs laboratorium upptäckte att TBX3 även är aktivt i kolorektala cancerceller, där det gör dem mer benägna att bilda metastaser.

Läs hela artikeln

Immunterapi med skräddarsydda NK-celler för svårbehandlad barncancer

Immunterapi har revolutionerat behandlingen av cancer genom att effektivt aktivera kroppens immunförsvar till att bekämpa de sjuka cellerna. Trots framstegen är utvecklingen av immunterapier inom vissa diagnoser särskilt utmanande. Cancerformer som drabbar barn är generellt svåra för immunförsvaret att känna igen, men det finns hopp. Karl-Johan Malmberg och Ebba Sohlberg är två forskare på Karolinska Institutet som arbetar med att förstå hur NK-celler kan styras till att bli mer effektiva för behandling av just barncancer.

Bland de genombrott som syns inom gen- och cellterapiforskningen sker just nu en lovande utveckling av nya metoder för att ytterligare förbättra NK-cellernas effektivitet som immunterapi. NK-celler är en del av vårt medfödda immunförsvar och
de har en unik förmåga att identifiera och eliminera tumörceller och virusinfekterade celler.

Runt om i världen pågår just nu kliniska studier med nästa generations NK-cellterapier. Hit hör till exempel CAR-NK-celler som är genetiskt modifierade med målsökande receptorer. En speciellt attraktiv egenskap hos NK-celler, jämfört med till exempel T-celler, är att de lätt kan isoleras och expanderas från friska, obesläktade givare och sparas för att ges till patienter när behov uppstår.

Karl-Johan Malmberg, din forskargrupp arbetar intensivt med att förstå hur NK-celler kan styras till att bli mer effektiva som cellterapi. Kan du berätta mer om potentialen hos NK-celler och hur långt forskningen har kommit?

– I vår forskning fokuserar vi på att identifiera de mest potenta NK-cellerna samt öka deras precision och livslängd. Vi utvecklar redskap som kan styra aktiviteten mer exakt mot tumörceller och vi använder avancerad genredigering och syntetiska molekyler för att hjälpa NK-celler att känna igen fler tumörtyper och samtidigt motstå kroppens försvarsmekanismer. Genom att studera NK-cellens inre organisation i detalj försöker vi även förstå hur den cytotoxiska förmågan att eliminera tumörceller kan bibehållas över tid, vilket troligtvis är avgörande för att skapa effektiva terapier.

Finns det särskilda utmaningar med NK-cellterapi för behandling av just barncancer?

– Det gör det absolut. Barncancer skiljer sig från vuxencancer både biologiskt och immunologiskt. Många barncancerformer, såsom neuroblastom och vissa leukemier, har färre genetiska mutationer och uttrycker inte alltid samma målstrukturer som tumörer hos vuxna gör. Då blir det svårare att utveckla målsökande immunterapier, inklusive NK-cellbaserade behandlingar, säger Ebba Sohlberg, nära samarbetspartner med Karl-Johan på Karolinska Institutet.

Läs hela artikeln

Tumörens dolda kraftverk: Mitokondrier som nya terapimål vid melanom

I decennier har vi fokuserat på Warburg-effekten – tanken att cancerceller främst utnyttjar glykolys även i närvaro av syre. Men under de senaste åren har bilden vidgats: mitokondrierna är inte bara ”cellens kraftverk”, utan agerar också som signalcentraler som styr tillväxt, överlevnad och immunförsvar. I många tumörer ser vi hur mitokondriell energiomvandling och produktion av reaktiva syreradikaler (ROS) samspelar för att driva snabb proliferation och undvika apoptos. Dessutom kan mitokondriella signaler hämma immuncellernas förmåga till igenkänning och destruktion av tumörceller.

Melanom är en särskilt illustrativ modell för detta ”dolda” mitokondrieberoende. Både BRAF- och NRAS-mutanta melanom aktiverar PGC-1α-vägen – en huvudregulator av mitokondriell biogenes – vilket leder till ökad oxidativ fosforylering (OXPHOS)-aktivitet och ett kraftfullt antioxidantförsvar. Resultatet är en djupt rotad metabola flexibilitet där tumören kan växla mellan glykolys och mitokondrieandning, vilket både understöder aggressiv tillväxt och skapar motståndskraft mot behandling.

Melanomets omfattning och immunförsvar

År 2023 rapporterades 5 490 nya fall av malignt melanom i Sverige, vilket motsvarar en åldersstandardiserad incidens på 53,7 fall per 100 000 invånare hos män och 45,9 per 100 000 hos kvinnor. Trots ökad upptäckt är dödlighete förhållandevis stabil; 521 personer avled i melanom under 2023, motsvarande cirka 500 dödsfall per år.

Melanom är en av de snabbast växande cancerformerna i Sverige och utgör en betydande klinisk utmaning i avancerade stadier. Införandet av immuncheckpoint- hämmare (t.ex. anti–PD-1/CTLA-4) har revolutionerat behandlingen och förbättrat långtidsöverlevnad, men upp till en tredjedel av patienterna svarar inte på behandlingen, eller utvecklar resistens över tid. Detta beror delvis på immunosuppressiva mekanismer i tumörmikromiljön där mitokondriella signaler hämma T-cellernas aktivitet och antigenpresentation.

Tillsammans understryker dessa siffror behovet av nya strategier som inte bara riktar sig mot tumörceller, utan även kan modulera immunförsvaret för att övervinna behandlingsresistens.

Jeovanis Gil och forskargruppen på avdelningen för translationell medicin vid Lunds universitet. Foto: FILIP ÅRMAN

Mitokondriernas hemliga avtryck i melanom

Genom omfattande proteomiska analyser av 151 melanomtvävsprover jämfört med omgivande icke-tumörceller kunde vi kartlägga en tydlig ”mitokondriell signatur”. Tumörcellerna visade konsekvent uppreglering av både mitoribosomala proteiner och alla fem OXPHOS- komplex, vilket speglade ökad energiomvandling och proteinproduktion inuti mitokondrierna. Denna pro¬teomiska fingerprint var särskilt framträdande i metastaserande och behandlingsresistenta prov, där mitokondriernas roll som drivmotor för tumörens överlevnad blev tydlig.

För att säkerställa att vi inte bara såg en artefakt i vårt eget material jämfördes resultaten med offentliga TCGA-transkriptomdata från 430 melanomprover. Där bekräftades samma mönster: gener kopplade till elektrontransportkedjan och mitokondriell translation var starkt överuttryckta i aggressiva tumörer. Detta korsvaliderade fynd förhöjer både studiens tyngd och relevans, och pekar mot en grundmurad mitokondrieberoende i melanom som vi nu kan utnyttja i jakten på nya behandlingsstrategier.

Försök i prekliniska cellmodeller visar mitokondriell sårbarhet

I våra prekliniska studier visade kliniskt godkända antibiotika, såsom doxycyklin, tigecyklin och azitromycin, en tydlig antiproliferativ effekt i melanomcellinjer utan att påverka friska melanocyter. Effekten förklaras av att antibiotika riktar in sig på mitokondriella ribosomer, vilket slår ut tumörcellernas förmåga att syntetisera nödvändiga mitokondrieproteiner – en mekanism som vi bekräftade med proteomiska analyser. Dessa analyser visade markant minskade nivåer av både mitoribosomal subenhet och mitokondrie-kodade proteiner efter behandling, vilket styrker att cellernas inre ”kraftverk” faktiskt tystades ned.

Parallellt utvärderade vi små molekyler som hämmar elektrontransportkedjans komplex I–V (VLX600, IACS- 010759 och BAY 87-2243). Även dessa gav dose‐beroende tillväxthämning i melanommodeller utan större cytotoxicitet i friska celler, och proteinprofilering bekräftade omfattande blockering av OXPHOS och cellernas energimetabolism [Figur 1B].

Att kombinera mitokondrie-riktade läkemedel med etablerade BRAF-/MEK-hämmare eller immuncheckpoint- blockad framstår som en lovande strategi för att övervinna resistens. Eftersom både antibiotika och OXPHOS-hämmare redan är i kliniskt bruk eller sena prövningar, kan vi snabbt gå vidare till kliniska studier och på så sätt erbjuda nya behandlingsalternativ för patienter med behandlingsresistent melanom.

Läs hela artikeln