Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Akademiska får nationellt uppdrag för högspecialiserad vård vid analcancer

Tillsammans med Region Skåne, Region Västerbotten och Västra Götalandsregionen har Region Uppsala och Akademiska sjukhuset tilldelats tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid analcancer med inriktning på kurativ radiokemoterapi. Beslutet fattades i mars av Nämnden för nationell högspecialiserad vård och innebär att vården koncentreras till fyra nationella centra. Med detta uppdrag innehar sjukhuset totalt 24 NHV-tillstånd.

Den aktuella behandlingsstrategin baseras på samtidig administrering av strålbehandling och cytostatika i kurativt syfte, en etablerad standardbehandling vid analcancer. Centralisering av behandlingen till högvolymcentra har i tidigare studier visats vara associerad med förbättrade behandlingsresultat, inklusive ökad överlevnad.

Akademiska sjukhuset utgör i dag det största behandlande centrumet för analcancer i Norden. Sedan 2017 är sjukhuset ett av fyra nationella centra för kurativ radiokemoterapi inom ramen för den nivåstrukturering som genomförts av Regionala cancercentrum i samverkan. Enligt ansvariga kliniker har denna koncentration av vården bidragit till förbättrade behandlingsresultat, med överlevnadsnivåer som ligger bland de högsta i Europa.

– Det nya tillståndet innebär flera positiva konsekvenser för både patienter och medarbetare. Erfarenhet visar att centralisering av behandlingen leder till förbättrade resultat och ökad överlevnad. Dessutom ger större patientvolymer ökade möjligheter att behålla och rekrytera specialiserad personal, men också att bedriva forskning och utveckling, säger Nina Cavalli-Björkman, överläkare i onkologi på Akademiska sjukhuset.

Nina Cavalli-Björkman, överläkare i onkologi på Akademiska sjukhuset.

Analcancer är en relativt ovanlig malignitet i den distala delen av analkanalen och utgör cirka 1–2 procent av alla gastrointestinala tumörer. I Sverige diagnostiseras omkring 200 nya fall årligen, med en svagt ökande incidens. Sjukdomen är vanligast i åldersgruppen 65–70 år och förekommer något oftare hos kvinnor än hos män. Den dominerande histologiska typen är skivepitelcancer, som i majoriteten av fallen är associerad med persistent infektion av humant papillomvirus (HPV).

Standardbehandlingen vid lokaliserad sjukdom är sedan flera decennier samtidig radiokemoterapi, vilket i många fall möjliggör bot utan primär kirurgi.

Vid Akademiska sjukhuset har ett multidisciplinärt team successivt etablerats för handläggning av patienter med analcancer, bestående av specialiserade onkologer, kontaktsjuksköterskor, koordinator och forskningspersonal i nära samarbete med strålbehandlingsverksamheten. Verksamheten är integrerad i sjukhusets ackrediterade Organisation of European Cancer Institutes Comprehensive Cancer Centre-struktur, vilket innebär att cancervården uppfyller europeiska kvalitetsstandarder genom hela vårdkedjan, från prevention och diagnostik till behandling och uppföljning.

Tilldelningen av NHV-uppdraget innebär även ett utökat ansvar för kunskapsspridning och klinisk forskning inom området, både nationellt och internationellt.

Text: Gunnel Lindström

Ökad överlevnad med svårbehandlad malignt melanom

Patienter med spridd malignt melanom, som inte längre svarar på immunterapi, har en dålig prognos med hög dödlighet. En studie vid Akademiska sjukhuset och två amerikanska sjukhus visar att en kombinationsbehandling med gen- och immunterapi kan bromsa cancern. Två år efter studiestart levde fortfarande 46 procent av patienterna.

Malignt melanom är en allvarlig form av hudcancer som är vanligast hos personer över 60 år. Cancern startar i kroppens pigmentceller. Den kan uppstå var som helst på huden, men vanligast är bröstet, ryggen och benen. Samtliga patienter i studien hade spridd cancer som inte längre svarade på behandling med en vanlig typ av immunterapi, så kallade immuncheckpointhämmare. Deltagarna hade tidigare fått en eller flera immunterapibehandlingar utan tillräcklig effekt. Alla patienter fick en genterapi kallad LOAd703 i kombination med immunterapin atezolizumab.

– Vår förhoppning var att genterapin skulle göra patienterna känsliga igen för immunterapi, efter att tidigare behandlingar slutat fungera. Resultaten tyder på att kombinationsbehandlingen kan bromsa cancern. Den genomsnittliga överlevnaden var 19,3 månader och 46 procent av patienterna levde fortfarande två år efter studiestart, säger Gustav Ullenhag, överläkare i onkologi på Akademiska sjukhuset och professor i cancerimmunterapi vid Uppsala universitet, som lett den svenska delen av studien vars resultat publiceras i Nature Communications.

Gustav Ullenhag, överläkare inom onkologi, Akademiska sjukhuset och professor inom cancerimmunologi, Uppsala universitet.

Enligt Gustav Ullenhag är detta bättre resultat än vad man vanligtvis sett hos liknande obehandlade patienter i tidigare studier och även bättre än för vissa andra avancerade behandlingar. Forskarnas slutsats är också att en kombination av gen- och immunterapi är säker att använda i denna patientgrupp.

Tumörens närmiljö

Det vanligaste första symtomet är en ny brunsvart fläck som växer, ändrar färg eller form, börjar klia och/eller blöda. Malignt melanom kan spridas till lymfkörtlar och inre organ. När melanomtumörer har spritt sig genom blodet kan de orsaka metastaser på många ställen i kroppen, inklusive i inre organ som lungor, lever och hjärna.

Den aktuella studien pågick under perioden 2021-2023 på Akademiska sjukhuset, som behandlade majoriteten av patienterna i studien, samt på Baylor College of Medicine i Houston och Angeles Clinic i Los Angeles.

– Genterapin förändrar och programmerar om tumörens närmiljö. Behandlingen gör att kroppen själv börjar bilda immunceller (T-celler och NK-celler) som kan känna igen och angripa cancerceller, förklarar Gustav Ullenhag.

Han betonar samtidigt att studien bör följas upp med fler kliniska prövningar; inte minst att det behövs en större, jämförande (randomiserad) studie för att avgöra om kombinationsbehandlingen är tillräckligt effektiv för att bli en standardbehandling.

Studien sponsrades av företaget Lokon Pharma. Genterapin LOAd703 har tidigare testats tillsammans med cellgifter hos patienter med avancerad cancer i bukspottkörteln. Resultaten från den studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Oncology.

Källa TT

Text: Gunnel Lindström

Kombination minskar risken för återfall eller död vid klarcellig njurcellscancer

Adjuvant behandling med pembrolizumab i kombination med belzutifan kan komma att sätta en ny standard i Europa för patienter med klarcellig njurcellscancer med hög risk för återfall efter nefrektomi. Detta visar LITESPARK-022-studien, där kombinationsbehandlingen signifikant minskade risken för återfall eller död jämfört med pembrolizumab som monoterapi.

Ettårsdatan från studien presenterades av Toni K. Choueiri, chef för Lank Center for Genitourinary Oncology vid Dana-Farber Cancer Institute i USA. Presentationen hölls på ASCO Genitourinary Cancers Symposium 2026 i San Francisco.

Enligt ett pressmeddelande från American Society of Clinical Oncology om LITESPARK-022-studien utvärderades adjuvant behandling med pembrolizumab i kombination med belzutifan jämfört med pembrolizumab som monoterapi hos patienter med klarcellig njurcellscancer med förhöjd risk för återfall efter nefrektomi. Totalt inkluderades 1 841 patienter från Nordamerika, Europa och Asien. Samtliga hade tumörer med hög risk för återfall trots fullständig kirurgisk resektion.

Tillägg av belzutifan till pembrolizumab resulterade i en kliniskt betydelsefull minskning av risken för sjukdomsåterfall eller död. Efter en medianuppföljning på cirka 28 månader uppskattades den tvååriga sjukdomsfria överlevnaden till 80,7 procent i kombinationsarmen jämfört med 73,7 procent i gruppen som fick enbart pembrolizumab.

Förbättringen i sjukdomsfri överlevnad åtföljdes av en högre förekomst av biverkningar i kombinationsgruppen. De vanligaste var anemi, förhöjda nivåer av alaninaminotransferas samt hypoxi, vilket överensstämmer med den kända säkerhetsprofilen för belzutifan. Biverkningarna bedömdes dock i regel vara hanterbara, och andelen patienter som fullföljde hela behandlingsregimen var likartad i de båda grupperna.

Enligt Toni K.Choueiri talar resultaten för att adjuvant behandling med pembrolizumab i kombination med belzutifan skulle kunna bli en ny standardbehandling för patienter med klarcellig njurcellscancer med hög risk för återfall efter nefrektomi.

Studien pågår fortfarande, och forskarna kommer att fortsätta följa deltagarna för att utvärdera långsiktig sjukdomsfri överlevnad och totalöverlevnad samt för att identifiera potentiella biomarkörer som kan användas för patientselektion.

Text: Jan Andreasen

Postgraduate utbildning i bröstcancer

AstraZeneca Onkologi bjuder in läkare till Postgraduate utbildning i bröstcancer. Målsättningen med kursen är att kunna erbjuda en bred utbildning inom området bröstcancer; från epidemiologi, riskfaktorer, biologiska markörer till det senaste inom kirurgi, radiologi och medicinsk behandling. I slutet av kursen får deltagarna använda sina kunskaper under en workshop i form av en bröstkonferens.

Målgruppen för kursen är nyblivna specialister i onkologi, kirurgi, röntgen/mammografi och patologi. Även du som är specialist sedan tidigare, eller snart färdig ST-läkare är välkommen att söka till kursen.

Anmälan sker via https://qr.short.az/PGBC2026 senast den 21 augusti 2026 och är bindande. AstraZeneca står för kursavgift och förtäring.

Vid frågor kontakta: Piiha-Lotta Jerevall Jannok, Medical Advisor, Bröstcancer, Telefon: 072-208 74 62, [email protected].

KURSLEDARE: Överläkare, Med Dr Lotta Wadsten

FÖRELÄSARE:
Överläkare, Anne Andersson
Professor, överläkare Jonas Bergh
Adjungerad professor, överläkare Jana de Boniface
Docent, överläkare Hans Ehrencrona
Specialistläkare i onkologi, Maria Feldt
Överläkare, Med Dr Irma Fredriksson
Professor, överläkare Jan Frisell
Professor, överläkare Johan Hartman
Läkare, Med Dr Ylva Heyman
Professor, överläkare Per Karlsson
Docent, överläkare Niklas Loman
Docent, överläkare, Alexios Matikas
Docent, överläkare Hanna Sartor
Docent, överläkare Antonios Valachis
Överläkare, Med Dr Lotta Wadsten
Professor, överläkare Fredrik Wärnberg

PROGRAM

KURSLEDARE: Överläkare, Med Dr Lotta Wadsten
ONSDAG 23 SEPTEMBER 2026
09.30 – 10.00 Samling med kaffe
10.00 – 10.15 Välkomna
10.15 – 10.45 Epidemiologi
10.55 – 11.40 EBCTCG
11.50 – 12.30 Bröstpatologi I
12.30 – 13.25 Lunch
13.25 – 14.05 Bröstpatologi II
14.15 – 15.00 Bilddiagnostik
15.00 – 15.20 Kaffe
15.20 – 16.40 Hereditär bröstcancer

TORSDAG 24 SEPTEMBER 2026
08.00 – 08.45 Bröstkirurgi I
08.55 – 09.45 Bröstkirurgi II
09.45 – 10.05 Kaffe
10.05 – 10.55 Bröstkirurgi III
11.05 – 11.50 Graviditetsrelaterad bröstcancer
11.50 – 13.00 Lunch
13.00 – 14.45 Grundläggande principer för onkologisk behandling
14.45 – 15.05 Kaffe

PARALLELLT PROGRAM 1
15.05 – 15.55 Bröstkirurgi IV
16.05 – 17.05 Onkoplastisk kirurgi

PARALLELLT PROGRAM 2
15.05 – 16.05 Strategier vid onkologisk behandling av metastaserad bröstcancer
16.15 – 17.05 Metastaserad bröstcancer i praktiken – patientfall

FREDAG 25 SEPTEMBER 2026
08.00 – 09.00 Strålbehandling
09.10 – 09.45 Vem har rätt – patienten eller vårdprogrammet?
09.45 – 10.05 Kaffe
10.05 – 11.30 Bröstkonferens – workshop
11.30 – 12.30 Lunch
12.30 – 13.30 Bröstkonferens – workshop
13.30 – 14.15 Avslutning

Aktuellt från RCC – april 2026

Aktuellt från Regionala Cancercentrum, RCC, april 2026

Uppdaterat vårdprogram för akut onkologi ger handfasta råd vid akut omhändertagande

Cancerpatienter kan ibland få akuta symtom av sjukdomen eller behandlingen. Då är det viktigt att hälso- och sjukvårdens medarbetare snabbt kan identifiera och hantera dem, oavsett var patienten söker vård. Därför finns det nationella vårdprogrammet för akut onkologi, som nu har uppdaterats.

Vårdprogrammet riktar sig primärt till medarbetare inom hälso- och sjukvården som möter patienter i andra sammanhang än på den behandlande kliniken, till exempel i primärvården, på jourcentraler, i hemsjukvården eller på akuten.

Nya avsnitt har lagts till i vårdprogrammet för att tydliggöra primärvårdens, den palliativa vårdens och omvårdnadens roll i en akut situation. Det finns också ett nytt kapitel om biverkningar av nya behandlingar så som CAR-T och bispecifika antikroppar.

Stora och ojämlika kunskapsluckor om vad som ökar risken för cancer

En ny svensk studie visar att kunskapen om flera riskfaktorer för cancer är förvånansvärt låg. Skillnaderna mellan utbildningsgrupper är dessutom betydande. För nästan hälften av de 20 undersökta riskfaktorerna känner färre än 50 % av befolkningen till sambanden. Rökning är mest känt – men kunskapen om övervikt, fysisk inaktivitet, rött kött, lågt intag av fullkorn och fibrer är låg.

Studien är framtagen av forskare kopplade till RCC och publicerad i BMC Public Health.

– Att information når alla är avgörande för att inte förstärka redan ojämlika skillnader i hälsa, men Sverige behöver både generella och riktade insatser som gör det lättare att leva hälsosamt – och kommunikation som faktiskt når fram till alla. säger Cecilia Hultstrand, PhD och ordförande för RCC:s nationella arbetsgrupp för cancerprevention.

Uppdaterade kunskapsstöd

Nationella vårdprogram som uppdaterats under vintern:

• Akut lymfatisk leukemi
• Akut onkologi
• Basalcellscancer
• Bröstcancer
• Cancer i urinblåsa, njurbäcken, urinledare och urinrör
• Cancer utan känd primärtumör, CUP
• Hodgkins lymfom
• Kronisk lymfatisk leukemi
• Livmoderkroppscancer
• Neuroendokrina buktumörer
• Tjock- och ändtarmscancer
• Palliativ vård av barn
• Ärftliga tumörrisksyndrom hos barn och vuxna (nytt)

Patienter och närstående sammanställer sina önskemål

Broschyren ”Så vill vi ha det!” handlar om patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården. Skriften riktar sig till dig som arbetar inom hälso- och sjukvården och kan användas som stöd i att bemöta och förstå patienters och närståendes situation.

Samtliga sex patient- och närståenderåd knutna till RCC står bakom materialet, som finns för tryck eller utskrift.

Patientsamverkan – Regionala cancercentrum i samverkan

Ny handlingsplan för barncancervården 2026–2028

RCC har tagit fram en ny nationell handlingsplan för barncancervården för 2026–2028. Den omfattar nio målområden och omkring 80 insatser som ska stärka kvaliteten, jämlikheten och samordningen i vården för barn och unga med cancer i Sverige.

Arbetet har letts av RCC:s nationella arbetsgrupp för barncancer (NAG barncancer) inom Regionala cancercentrum i samverkan, i nära samarbete med professionen, patientföreträdare och nationella nätverk.

– Just nu arbetar vi intensivt med att förbättra organisationen kring uppstart av barnonkologiska behandlingsprotokoll och att säkerställa jämlik tillgång till kliniska studier och precisionsmedicin. Ett annat viktigt område är att införa patientrapporterade utfallsmått, PROM, brett i barncancervården, säger Frans Nilsson, ordförande i NAG barncancer.

Läs handlingsplanen.

Dashboard med realtidsdata ger kontroll över SVF-flödet

På Bild och funktion vid Skånes universitetssjukhus har man utvecklat en dashboard som dagligen uppdaterar data över remisser och ledtider inom standardiserade vårdförlopp (SVF). Verktyget ger verksamheten bättre kontroll över flöden, möjliggör snabbare prioriteringar och gör det lättare att identifiera flaskhalsar i processen. Resultatet är mer faktabaserade beslut och effektivare planering

Samverkansgruppen för svensk cancervård har haft sitt första möte

I den uppdaterade cancerstrategin fick RCC i uppdrag att ingå i Samverkansgruppen för svensk cancervård. Gruppen är ett partnerskap mellan Socialstyrelsen, svenska Comprehensive Cancer Center-nätverket och RCC i samverkan.

Samverkansgruppen diskuterade två uppdrag som RCC ansvarar för: Utvärderingen av SVF och planen för att stärka svensk
strålbehandling. Under våren kommer gruppen att fortsätta att utveckla strukturerna för samarbetet, inte minst när det gäller samverkan med patient- och närståendeföreträdare.

Kalendarium

Se allt som händer i RCC:s kalendarium, till exempel sjukvårdsregionala webbinarier om utvecklingsarbeten och utlysning av medel.

Användarträff Min vårdplan
Datum: 14.30–15.30 den 16 april och 28 maj
Användarträffarna vänder sig till dig som är kontaktsjuksköterska eller arbetar med Min vårdplan i klinik. Här delar du dina erfarenheter och funderingar med andra som arbetar med Min vårdplan. Användarträffarna är komplement till utbildningar och regionala nätverksträffar.

MDK-lajv: fördjupningsutbildning i livmoderhalscancerprevention för barnmorskor/sjuksköterskor
Datum: 17 april Tid: 9.00–12.00
Vid detta utbildningstillfälle lajvar vi en multidisciplinär konferens där kluriga fall diskuteras tillsammans med gynekolog och patolog.

Digital prehabilitering via stöd- och behandling, 1177, webbinarium
Datum: 28 april Tid: 14.30–15.30
Webbinariet introducerar det digitala verktyget Inför din cancerbehandling. Verktyget vänder sig till patienter som ska påbörja behandling för sin cancer där behandlingen förväntas påverka måendet. Målet är att ge patienter bästa möjliga start inför sin cancerbehandling genom insatser kring psykosociala reaktioner, kost, fysisk aktivitet och tobak/ alkohol. Verktyget finns på stöd och behandlingsplattformen, 1177, och kan användas av alla regioner.

Levnadsvanor och cancer
Datum: 25–29 maj Tid: 12.10–12.50
RCC uppmärksammar varje år The Association of European Cancer Leagues initiativ “European week against cancer” med webbföreläsningar om det senaste inom forskningen kring levnadsvanor och cancer. Föreläsningarna riktar sig till personal inom cancervården, primärvården och tjänstepersoner.