Den 3 februari invigdes Pediatriskt palliativt kompetenscentrum, PPKC. Syftet med satsningen är att möjliggöra en jämlik palliativ vård av barn i norra sjukvårdsregionen, oavsett diagnos, bostadsort och vårdform.

Frans Nilsson och Nina Fållbäck Svensson invigningstalade under den välbesökta invigningen i Kristallens konferensyta på Norrlands universitetssjukhus, Nus. Foto av Ulrika Bergfors

Den 3 februari var det invigning av centret med tal av Frans Nilsson, medicinsk chef för Barnonkologen vid Norrlands universitetssjukhus, Nus, och Nina Fållbäck Svensson, förbundsdirektör vid Norra sjukvårdsregionförbundet, NRF.
– Att ha tio procent av befolkningen på halva Sveriges yta är speciellt och det går inte att bygga en verksamhet på samma sätt som i Stockholms innerstad. Vi får göra det på vårt sätt. Från och med nu ska det finnas någonstans att vända sig för de som tar sig an uppdrag att vårda barn med palliativa vårdbehov. Vi hoppas också att vi ska nå de här barnen och familjerna i tidigare faser av palliation och inte bara i livets slutskede, sade Frans Nilsson.

Frans Nilsson. Foto av Ulrika Bergfors

PPKC är ett multiprofessionellt konsultteam som ska finnas till för alla som möter barn och ungdomar med palliativa vårdbehov i norra sjukvårdsregionen. Det ska tillhandahålla rådgivning och utbildning till vård- och omsorgspersonal i form av telefonrådgivning, utbildning och multidisciplinär konferens (MDK).

Nina Fållbäck Svensson. Foto av Ulrika Bergfors

– Jag är otroligt glad att vi står här nu idag och kan inviga ett pediatriskt palliativt centrum. Det är glädjande att vi kan börja arbeta på vårt eget norrländska sätt och att det kan komma alla regioner i norra sjukvårdsregionen till godo. Nu är det viktigt att sprida budskapet om den här verksamheten till alla som behöver den, sade Nina Fållbäck Svensson.

PPKC etableras av RCC Norr tillsammans med Barn- och ungdomscentrum och Palliativ medicin på Norrlands universitetssjukhus (Nus), i samarbete med barn- och ungdomsklinikerna och de palliativa verksamheterna i regionerna Norrbotten, Västernorrland och Jämtland Härjedalen.

Läs mer om Pediatriskt palliativt kompetenscentrum

Cancer är en av våra största hälsoutmaningar. En av tre personer i Sverige förväntas någon gång få en cancerdiagnos, och över 600 000 människor lever idag med, eller har haft sjukdomen. Cancer förväntas snart vara den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor.

Sedan 1970-talet har insjuknandet i cancer ökat. Tack vare framsteg inom forskning, vård och tidig diagnostik har dödligheten i många cancerformer minskat både bland män och kvinnor – men stora utmaningar kvarstår.

För att möta dessa utmaningar lanserar Socialstyrelsen nu ett nytt analysverktyg som ska ge en djupare inblick i cancerns utveckling och skillnader över landet.

– Vårt mål är att alla, oavsett var de bor eller vilken bakgrund de har, ska få tillgång till bästa möjliga cancervård. Detta verktyg hjälper oss att identifiera geografiska och socioekonomiska skillnader som grund för vårdens riktade insatser, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen.

Sammanfattning
Under tidsperioden 1970 till 2023 har insjuknandet i cancer ökat men dödligheten minskat. Det gäller för både kvinnor och män. Det finns skillnader mellan könen. Fler män än kvinnor insjuknar i cancer, och fler män dör med cancer som underliggande dödsorsak.

Skillnader mellan regioner och grupper
Statistikrapporten visar att insjuknande och dödlighet i cancer varierar beroende på var i Sverige du bor och vilken socioekonomisk bakgrund du har. Ett exempel är malignt melanom. I början av 1970-talet insjuknade mellan 7 och 12 personer per 100 000 invånare i malignt melanom i huden. Sedan dess har insjuknande i malignt melanom ökat kraftigt i samtliga regioner bland både män och kvinnor. Ökningen har varit störst i sydöstra och södra sjukvårdsregionerna, där mellan 62 och 77 personer per 100 000 invånare insjuknade per år 2019–2023.

Det finns även skillnader mellan män och kvinnor. Det är generellt fler män än kvinnor som drabbas av cancer, med sedan mitten av 2000-talet har cancerdödligheten minskat i snabbare takt för män än för kvinnor. Statistiken visar även att vissa cancerformer ökar bland kvinnor och snart förväntas cancer bli den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor.

Positiva trender – tidig upptäckt räddar liv
Även om insjuknandet i flera cancerformer ökat över tid, har dödligheten minskat påtagligt, till exempel i bröstcancer, tarmcancer och barncancer.

Cancer är fortsatt den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige efter cirkulationsorganens sjukdomar, men förväntas snart vara den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor. Denna förändring beror inte på att dödligheten i cancer ökat, utan att dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar har minskat i en snabbare takt än dödligheten i cancer.

– Vi ser tydliga framgångar tack vare systematiska insatser som screening och nya behandlingsmetoder. Tidig upptäckt är avgörande för framgångsrik behandling, säger Mef Nilbert, sakkunnig på Socialstyrelsen.
Dessa resultat visar på vikten av fortsatt forskning och tillgång till cancervård av hög kvalitet.

Framtidens cancerstatistik
Det nya analysverktyget är ett viktigt steg i kampen mot cancer. I första versionen innehåller det information om insjuknande och dödlighet i 20 olika cancerformer, inklusive barncancer och ovanliga diagnoser. Data kan analyseras baserat till exempel på region, ålder, stadium och socioekonomiska faktorer. Under 2025 planeras också data kring prognoser och andelen som lever med en cancerdiagnos att läggas till.

– De skillnader i insjuknande och överlevnad vi ser är systematiska och utbredda. Orsakerna är en komplicerad mix av olika faktorer. Analysverktyget sätter ljus på skillnader och ger unika möjligheter för beslutsfattare, forskare och vårdgivare att analysera cancerns utveckling. Med fakta kan vi se skillnader och rikta strategiska insatser till grupper med högre risk att insjukna säger Mef Nilbert.

Docrates Cancersjukhus öppnar sin första klinik i Sverige. Den nya kliniken i Stockholm kommer att erbjuda patienter i Sverige individanpassad cancervård utan väntetid. Kliniken leds av onkologen och forskaren Dr. Renske Altena, tidigare överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. 

Den svenska kliniken kommer att ledas av Dr Renske Altena, som tidigare var verksam som överläkare inom onkologi och internmedicin vid Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Docrates.

Docrates Cancersjukhus grundades 2007 och är internationellt erkänt för specialisering inom diagnostik, behandling och uppföljning av cancerpatienter. Det är det enda privata specialistkliniken i sitt slag i norra Europa. Över 2 000 svenska patienter har sökt vård vid Docrates Cancersjukhus i Helsingfors, Finland, varav 40 procent från Stockholmsregionen. I slutet av mars 2025 öppnar Docrates en klinik i Stockholm för att erbjuda patienter i Sverige snabbare tillgång till konsultationer och individanpassade behandlingsplaner. Kliniken kommer att ligga i Life Science Hub Hagastaden, intill gamla Karolinska sjukhuset.

– I Sverige ökar antalet cancerdiagnoser varje år och bröstcancer och prostatacancer är de vanligaste cancerformerna. Lyckligtvis kan de flesta cancerformer behandlas framgångsrikt om de upptäcks i ett tidigt skede, och dödligheten i cancer sjunker. Vi har behandlat svenska patienter i 15 år, och den nya kliniken i Stockholm kommer att ge ännu snabbare tillgång till vård eftersom besökstider kan bokas även till nästa dag, säger Jani Mikkola, vd för Docrates Sverige.

Jani Mikkola, vd för Docrates Sverige. Foto: Docrates.

Ett komplement till den offentliga vården
Docrates blir ett tryggt och viktigt komplement till den svenska offentliga cancervården. Hos oss får varje enskild patient stöd genom hela vårdprocessen av ett dedikerat vårdteam bestående av en onkolog och en sjuksköterska. Erfarna onkologer tar fram individanpassade behandlingsplaner för varje enskild patient utifrån de senaste framstegen inom onkologi, som kan handla om evidensbaserade, avancerade medicinska behandlingar och terapier som speglar den snabba utvecklingen inom cancerforskningen.

Patienter kan även få remisser för avancerad diagnostik, strålbehandling och kirurgiska ingrepp, som antingen genomförs vid Docrates Cancersjukhus i Helsingfors eller genom samarbetspartners i Sverige. Kliniken välkomnar patienter både med och utan en bekräftad cancerdiagnos. Mottagningen tar emot bokningar från och med mars 2025.

Erfaren onkolog och forskare ska leda den svenska kliniken
Den svenska kliniken kommer att ledas av Med. dr. Renske Altena, som innan hon anslöt till Docrates var verksam som överläkare inom onkologi och internmedicin vid Karolinska Universitetssjukhuset i sju år. Hon är även docent i onkologi vid Karolinska Institutet, där hon aktivt deltar i kliniska forskningsprojekt.

– Docrates erbjuder patienter diagnostik och medicinsk vård i världsklass. Vi anpassar också vården efter varje individ och finns där genom hela vårdresan. Vi vet att väntan på behandling efter en cancerdiagnos kan vara psykiskt påfrestande, och möjligheten att snabbt få träffa en specialist innebär en stor trygghet för många patienter. Hos Docrates kan patienter välja att genomgå hela sin behandling hos oss eller endast vissa delar, exempelvis diagnos eller avancerade och evidensbaserade behandlingar som ännu inte är tillgängliga någon annanstans, säger Dr. Renske Altena.

Docrates Cancersjukhus

• Docrates Cancersjukhus är en internationellt ledande klinik i Helsingfors, specialiserad på diagnostik, behandling och uppföljning av cancer. Kliniken är känd för sin individanpassade vård och möjligheten till snabb behandling.
• Docrates grundades 2007 och är den enda privata, fullskaliga cancerkliniken i Norden. Med 130 specialister tar kliniken årligen emot över 1 600 nya patienter från mer än 60 länder. Under 2024 genomfördes närmare 19 000 patientbesök vid kliniken i Helsingfors.
• Docrates ingår i Mehiläinen Group, Finlands största aktör inom vård och omsorg.

Centrum för barn och läkemedel startades av Läkemedelsverket i januari 2025 för att stärka barnhälsoperspektivet i myndighetens arbete och i nationell samverkan med hälso- och sjukvård och andra aktörer främja säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning för barn och ungdomar.

Läkemedel behöver användas i rätt dos, på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Läkemedelsverket arbetar sedan flera år med ett särskilt fokus på att öka kunskapen inom området barn och läkemedel och därmed förbättra barns och ungas läkemedelsanvändning. Foto: Läkemedelsverket

Läkemedelsverket arbetar sedan flera år med ett särskilt fokus på att öka kunskapen inom området barn och läkemedel och därmed förbättra barns och ungas läkemedelsanvändning. Myndigheten arbetar också för att fler läkemedel ska bli godkända, anpassade och tillgängliga för barn.

Anpassade läkemedel och stärkt kunskap viktigt för barns hälsa
–  För att säkerställa en säker och effektiv läkemedelsbehandling av barn behövs tillgång till läkemedel som är anpassade efter individens behov. Därför behövs samlad kunskap om effekt och biverkningar för olika åldersgrupper, från nyfödd till tonåring. Läkemedel behöver användas i rätt dos, på rätt sätt och vid rätt tillfälle. En viktig del i detta är att stärka kunskapen hos både barn, vårdnadshavares och vårdpersonalen. Här kan centrumet spela en viktig roll, säger Elin Kimland, senior utredare och ansvarig för det nya centrumet, Läkemedelsverket.

Elin Kimland, senior utredare och ansvarig för det nya centrumet, Läkemedelsverket.

Centrum för barn och läkemedel (CBOL) ska bidra till:
•att ge hälso- och sjukvård och andra aktörer aktuell kunskap om hur läkemedel för barn används ändamålsenligt och säkert samt hjälpa till att förebygga problem

•att säkerställa att barns och ungas användning av läkemedel följs upp på ett systematiskt och vetenskapligt sätt

•att arbeta för att fler läkemedel godkända och anpassade för barn blir tillgängliga

•att barnperspektivet genomsyrar hela Läkemedelsverkets verksamhet.

Samverkan viktigt för kunskapsutbyte och identifiering av angelägna behov
För att Läkemedelsverkets arbete ska göra största möjliga nytta krävs samverkan med hälso- och sjukvårdspersonal, patienter, myndigheter samt andra relevanta aktörer.

– Vår förhoppning är att Läkemedelsverket i ännu större utsträckning ska kunna fungera som ett nationellt expertnav inom läkemedelsfrågor för barn och unga. Vi tror att bildandet av ett centrum kommer göra det lättare för externa intressenter att hitta rätt väg in till relevant expertis på myndigheten. Genom att tydliggöra och satsa på området hoppas vi också kunna bli ännu mer behovsstyrda och relevanta för våra målgrupper i genomförandet av Läkemedelsverkets uppdrag inom barn och läkemedel, säger Veronica Arthurson, direktör, Läkemedelsverket.

Veronica Arthurson, direktör, Läkemedelsverket.

Under 2025 planerar Centrum för barn och läkemedel bland annat att:
•Genomföra flera samverkansmöten med vården och andra berörda aktörer

•Delta i den nationella barnkonferensen Barnveckan

•Kartlägga problem med tillgänglighet av läkemedel till barn

T-celler från lever och lymfkörtlar visar på lovande möjligheter för framtida behandlingar av levercancer, enligt en ny studie. Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt hur immunceller reagerar på tumörspecifika antigen i den komplexa miljön som omger levercancer.

Getty Images.

Levercancer, eller hepatocellulär cancer (HCC), är en sjukdom som präglas av en unik och ofta immunhämmande miljö. Detta gör att många patienter inte svarar på dagens immunterapier. Samtidigt spelar T-celler, en viktig del av kroppens immunförsvar, en dubbel roll i tumörens utveckling. Å ena sidan kan de bekämpa tumören, men de kan också bidra till en miljö som skyddar tumören från attack.

I en ny studie, publicerad i tidskriften Gut, har forskare vid Karolinska Institutet analyserat T-celler från tumörer, lever, och närliggande lymfkörtlar hos patienter med avancerad HCC. Studien syftade till att undersöka om det går att identifiera reaktiva T-celler trots den immunhämmande miljön.

Stora framsteg
Forskarna analyserade totalt 542 potentiella tumörspecifika antigen, så kallade neoantigen, från sju patienter. Genom avancerad laboratorieteknik, inklusive enkelcells-RNA-sekvensering, kunde de visa att vissa T-celler reagerade på dessa antigen.

– Våra resultat visar att T-celler som samlats in från lever och lymfkörtlar kan ha potential att användas i nya immunterapier mot levercancer, säger Anna Pasetto, forskningsspecialist vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet.

Anna Pasetto, forskningsspecialist vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet.

Studien visade att T-celler från levervätska hade profiler som indikerar både central minnesfunktion och cytotoxiska egenskaper – alltså en förmåga att bekämpa tumörceller. T-celler från lymfkörtlarna visade däremot tecken på utmattning, vilket innebär att de förlorat en del av sin funktion.

Möjligheter för nya behandlingar
Ett viktigt fynd är att de T-celler som reagerade på tumörens antigen bar specifika receptorer, vilket öppnar för möjligheten att använda dem i nya behandlingsmetoder, såsom T-cellsbaserad immunterapi.

– Genom att bättre förstå hur dessa immunceller fungerar och var de finns, kan vi ta ett steg närmare mer effektiva och individanpassade behandlingar för levercancer, säger Anna Pasetto.

Forskarna hoppas nu kunna använda dessa kunskaper för att utveckla nya immunterapier som riktar sig direkt mot tumörspecifika antigen i levercancer. Arbetet visar också hur viktigt det är att analysera olika delar av tumörens mikromiljö för att få en komplett bild av sjukdomen.

Denna studie ger hopp om att framtida behandlingar kan utnyttja patientens eget immunförsvar för att effektivt bekämpa levercancer.

Studien utfördes inom Karolinska ATMP Centrum och i samarbete med Neogap AB, University and University-Hospital of Modena and Reggio Emilia, Italy, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, och Rockefeller Cancer Institute, University of Arkansas for Medical Sciences, Little Rock, Arkansas. Studien har finansierats av Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Sjöbergsstiftelsen, CIMED, Region Stockholm ALF medel.

Publikation
”Unlocking novel T cell-based immunotherapy for hepatocellular carcinoma through neoantigen-driven T cell receptor isolation”, Maravelia P, Yao H, Cai C, Nascimento Silva D, Fransson J, Nilsson OB, Lu YW, Micke P, Botling J, Gatto F, Rovesti G, Carlsten M, Sallberg M, Stål P, Jorns C, Buggert M, Pasetto A, Gut, online 27 januari 2025.

Den 4 februari infaller Världscancerdagen, en dag som i år sätter ljuset på sambandet mellan matvanor och cancerrisk. I samband med detta håller Klara Nypelius Standley, dietist och patientprocessledare vid Regionalt cancercentrum Syd, en öppen föreläsning i Göteborg om hur kosten kan påverka risken för att utveckla cancer. Detta rapporterar VGR i sitt nyhetsbrev VGR Fokus.

Klara Nypelius Standley föreläser om sambandet mellan matvanor och cancerrisk. Bild: Monne Ljungberg, Skånes universitetssjukhus

Matens betydelse för hälsan
Mat är en central del av vardagen för oss alla, och enligt Klara Nypelius Standley kan vad vi äter ha en stor inverkan på vår hälsa. Hon poängterar att det ibland kan kännas komplicerat att följa råd om kost och cancer, vilket kan leda till antingen onödigt restriktivt ätande eller en uppgiven inställning där man tror att ”allt ger cancer”. Att sprida korrekt information är därför av stor vikt.

Forskning om kost och cancer
De senaste årens forskning har betonat att det är den samlade kosten snarare än enskilda livsmedel eller näringsämnen som spelar störst roll för cancerrisken. En varierad, växtbaserad kost rik på fibrer, vitaminer och mineraler verkar skyddande mot flera cancerformer. Dessutom har studier visat att metabola faktorer, såsom obesitas och insulinresistens, har en stark koppling till ökad cancerrisk. Här kan kostval bidra indirekt genom att påverka kroppsvikt och insulinkänslighet.

Att nå ut med budskapet utan pekpinnar
Enligt Standley är det viktigt att hjälpa individer att hitta sitt eget sätt att göra hållbara förändringar. Små justeringar i kosten som är lätta att behålla på lång sikt är mer effektiva än drastiska ändringar som kan vara svåra att upprätthålla.

Vanliga missuppfattningar
En seglivad myt är att socker orsakar cancer. Det finns dock inget vetenskapligt stöd för att socker i sig leder till cancer. Vad forskningen visar är att ett högt intag av socker, särskilt genom sockersötade drycker, kan bidra till övervikt och obesitas, vilket i sin tur ökar risken för vissa cancerformer.

Förhållningssätt till levnadsråd
För att minska cancerrisken är det viktigt att fokusera på positiva förändringar snarare än på restriktioner. Standley förespråkar ett tilläggstänkande där man fokuserar på att öka intaget av näringsrika livsmedel, som fullkorn, frukt, grönsaker, nötter och frön, istället för att fokusera på vad man ska utesluta.

Sammanfattningsvis spelar kost en viktig roll för att minska cancerrisken, men det handlar om helheten snarare än enskilda livsmedel. Genom små och hållbara förändringar kan vi göra mycket för vår hälsa utan att fastna i pekpinnar och förbud.

Vid Skaraborgs Sjukhus arbetar anaplastologerna Ida Tollhag och Benjamin Rosenberg med att tillverka realistiska proteser för ansiktet, såsom öron-, näs- och ögonproteser. De flesta patienter har genomgått cancerbehandling och befinner sig i den sista fasen av sin rehabilitering. Detta skriver VGR Region i sitt nyhetsbrev.

Ansiktsproteserna spelar en avgörande roll i patienternas återhämtning genom att återskapa både utseende och funktion, vilket förbättrar livskvaliteten och självkänslan. Enligt Ida Tollhag kan proteserna bidra till att patienterna undviker påfrestande frågor om sitt utseende och därmed slipper påminnas om sin sjukdom. Behovet av sådana proteser har ökat.

Öronprotes på Skaraborgs Sjukhus. Bild: Garbis Sarafian/Bild och Media

Skaraborgs Sjukhus tar emot patienter från hela Sverige, och remisserna har ökat markant under de senaste tio åren. I framtiden planeras användning av 3D-skrivare för att effektivisera tillverkningsprocessen och förbättra anpassningen av proteser och andra hjälpmedel inom sjukvården.

Avancerad ansiktsprotetisk rehabilitering kan bidra till att återge patienter som drabbats av cancer ett mer normalt liv genom att återställa deras utseende och underlätta social interaktion.

Anaplastologerna Benjamin Rosenberg och Ida Tollhag är i grunden utbildade tandtekniker med en master i ansiktsprotetisk rehabilitering från King´s College London.

Läs artikeln i sin helhet hos VGRfokus.

Positiva topline-resultat i en fas 3-studie visar att Pfizers sasanlimab i kombination med BCG (Bacillus Calmette Guerin) förbättrade händelsefri överlevnad hos patienter med BCG-naiv, högrisk icke-muskelinvasiv urinblåsecancer jämfört med enbart BCG.

Resultaten från CREST-studien, som var kliniskt meningsfulla och statistiskt signifikanta, är de första fas-3-data för sasanlimab, en subkutant administrerad PD-1-hämmare.

– Patienter med BCG-naiv högrisk icke-muskelinvasiv urinblåsecancer har ökad risk för återfall och progression. Resultaten från denna studie visar att sasanlimab i kombination med BCG kan komma att förändra behandlingen för dessa patienter, inklusive de med carcinoma in-situ (CIS). Behandlingen gav förlängd händelsefri överlevnad som kan minska eller skjuta upp behovet av mer aggressiva behandlingar, säger Johannes Arpegård, senior medicinsk rådgivare inom onkologi på Pfizer.

Varje år diagnostiseras cirka 100 000 personer globalt med högrisk icke-muskelinvasiv urinblåsecancer.¹ Induktionsterapi med BCG följt av underhållsbehandling har varit standardbehandling för dessa patienter i årtionden.²

Ungefär 40 till 50 procent av patienterna får återfall, vilket ofta kräver radikal cystektomi, ³ ⁴ ⁵ vilket är förknippat med betydande risker och blåssparande behandlingsalternativ är fortfarande begränsade. ⁶ ⁷ ⁸ ⁹ ¹⁰

Läs mer om studien i pressmeddelande på engelska.

Källor:

1. Pfizer’s Sasanlimab in Combination with BCG Improves Event-Free Survival in Patients with BCG-Naïve, High-Risk Non-Muscle Invasive Bladder Cancer. https://www.pfizer.com/news/press-release/press-release-detail/pfizers-sasanlimab-combination-bcg-improves-event-free

2. Babjuk M, Bohle A, Burger M, et al. EAU guidelines on non-muscle-invasive urothelial carcinoma of the bladder: update 2016. Eur Urol. 2017;71(3):447–61.

3. Babjuk M, Burger M, Compérat EM, Gontero P, Mostafid AH, Palou J, et al. European association of urology guidelines on non-muscle-invasive bladder cancer (TaT1 and carcinoma in situ): 2019 update. Eur Urol . 2019;76(5):639–657.

4. Gaul Frau J, Palou J, Rodriguez O, et al. Failure of Bacillus Calmette-Guerin therapy in non-muscle-invasive bladder cancer: definition and treatment options. Arch Esp Urol. 2016;69(7):423–33.

5. Chang SS, Boorjian SA, Chou R, et al. Diagnosis and treatment of non-muscle invasive bladder cancer: AUA/SUO guideline. J Urol . 2016;196(4):1021–1029.

6. Liedberg F. Early Complications and Morbidity of Radical Cystectomy. Eur Urol. Supplements, 2010;9(1)25–30.

7. Shabsigh A, Korets R, Vora KC, et al. Defining early morbidity of radical cystectomy for patients with bladder cancer using a standardized reporting methodology. Eur Urol . 2009;55(1):164–76.

8. Tan WS, Lamb BW, Kelly JD. Complications of radical cystectomy and orthotopic reconstruction. Adv Urol . 2015:323157.

9. Dinney CP, Greenberg RE, Steinberg GD. Intravesical valrubicin in patients with bladder carcinoma in situ and contraindication to or failure after bacillus Calmette-Guérin. Urol Oncol . 2013;31(8):1635–1642.

10. Steinberg, GD, Bahnson R, Brosman S, et al. Efficacy and safety of valrubicin for the treatment of Bacillus Calmette-Guerin refractory carcinoma in situ of the bladder. The Valrubicin Study Group. J Urol . 2000;163(3):761–7.

Sahlgrenska Universitetssjukhusets experter summerar 2024 och berättar vad de tror om utvecklingen kommande år.

Bild kollage från Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

”Möjlighet att behandla sjukdomar vi i dag inte kan behandla”

Karin Mellgren, överläkare Barncancercentrum, Drottning Silvias barnsjukhus

Vad är det viktigaste som har hänt inom barncancersjukvården under 2024?

– Det viktigaste som hänt under året är att vi öppnat ATMP-centrum för barn på Drottning Silvias barnsjukhus. Vi ser att ATMP-behandlingar i framtiden kommer att ges till många barn och att skapa ett centrum innebär att vi samlar alla kompetenser inom barnsjukvården för att kunna möta en sådan utveckling.

Vad tror du om utvecklingen kommande år?

– Flera ATMP-studier för barn, både inom genterapi och inom CAR-T kommer att öppnas inom en snar framtid. Jag tror att dessa nya behandlingsmetoder kommer att ge oss möjlighet att behandla sjukdomar vi i dag inte kan behandla. Förhoppningsvis kommer vi att kunna bota patienter vi inte kan bota i dag.

”Ett utbrott som kräver hög vaksamhet är fågelinfluensaviruset H5N1”

Magnus Gisslén, professor och överläkare infektionssjukdomar, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är det viktigaste som har hänt inom ditt expertområde under 2024?

– Långverkande lenacapavir med en injektion var sjätte månad har visat mycket god effekt för att förebygga hiv-smitta bland unga kvinnor i Afrika och andra personer med ökad risk (PURPOSE 1&2). Behandlingen, som nyligen utsågs till Breakthrough of the Year av Science, har potential att ytterligare minska hiv-infektioner globalt, men för att realisera detta krävs att priset sänks avsevärt.

Vad tror du om utvecklingen kommande år?

– Mpox (klad 1b) sprider sig i Centralafrika, och Sverige rapporterade under året det första fallet utanför den afrikanska kontinenten. Tillsammans med KI, Max Planck-institutet och universitetet i Kinshasa har vi på Sahlgrenska påbörjat en storskalig genetisk studie (GWAS) i DRC för att identifiera genetiska faktorer som påverkar risken för allvarlig sjukdom. Mpox-virus är ett ortopoxvirus, precis som variola som orsakade smittkoppor, vilket sannolikt är det virus som orsakat flest dödsfall i människans historia. Mpox ger därmed en unik möjlighet att studera hur ortopoxvirus påverkat människans evolution.

– Ett annat utbrott som kräver hög vaksamhet är fågelinfluensaviruset H5N1, där ett större utbrott pågår i Nordamerika. Viruset sprids bland både fåglar och däggdjur inklusive mjölkkor och har även smittat människor. Influensapandemier har haft stor betydelse historiskt och vi kan förvänta oss fler i framtiden. H5N1 utgör ett potentiellt allvarligt hot, vilket kräver noggrann övervakning och åtgärder för att begränsa smittspridningen.

”Alla är överens om att förändrade levnadsvanor skulle få stor hälsoeffekt”

Mats Börjesson, föreståndare Centrum för livsstilsintervention, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är det viktigaste som har hänt inom livsstilsinterventionsområdet under 2024?

– Utifrån min horisont är det viktigaste som hänt 2024 den angelägna och engagerande diskussionen om prevention. I en åldrande befolkning ökar dessutom andelen livsstilsrelaterad ohälsa. Alla är överens om att våra levnadsvanor står för en stor del av vår totala hälsa, liksom att förändrade levnadsvanor skulle få stor hälsoeffekt. Effektiva metoder för levnadsvaneförändring behövs i hälso- och sjukvården. Vår forskargrupp kunde under året presentera en studie som visar att en ökning av konditionstalet hos en arbetsför grupp, mitt i livet, var kopplat till minskade sjukhusinläggningar, framför allt för dem som varit sjukhusinlagda tidigare. Vi kunde också visa att större delen av hälsoeffekten av fysisk aktivitet är kopplat till förbättrad kondition, som ett tecken på en viss mängd aktivitet av tillräcklig intensitet faktiskt genomförts.

Vad tror du om utvecklingen kommande år?

– De kommande åren kommer forskningen inom området sannolikt att koncentreras på hur man kan få individer att ändra beteende, en utveckling mot precisionshälsa. En nyckel är ökad individanpassning av livsstilsråd, men även av stöd till beteendeförändring och uppföljning. För att göra dessa råd mer specifika behövs förfinad metodutveckling för att kunna säkrare uppskatta nuvarande fysisk aktivitetsnivå, kondition och hälsofrämjande kost på en mer detaljerad nivå. Sådan forskning bedrivs på CLI, i samarbete med nyckelpartners inom bland annat Göteborgs universitet och Chalmers.

”Viktigt att införandet av precisionsmedicin blir jämlikt över landet”

Charlotta Ljungman, föreståndare Precisionsmedicinskt Centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är det viktigaste som har hänt inom precisionsmedicin under 2024?

– Det har hänt så mycket men att regeringen har tagit fram en Life science-strategi med satsningar inom precisionsmedicin och precisionshälsa är viktigt. Det innebär en tydlig riktning och visar att det är ett prioriterat område. Vi behöver fortsätta jobba med implementeringen av precisionsmedicin i hälso- och sjukvård och under året har vi etablerat ett nationellt nätverk där vi ska ta fram en gemensam färdplan för precisionsmedicin i Sverige. Det är de sju hälso- och sjukvårdsdirektörerna i universitetssjukhusregionerna som går samman för en gemensam färdplan och det säger något om hur viktigt det är och att vi också tydligt kan lära av varandra. Risken är annars att det blir ojämlikt över landet med införande av behandlingar och metoder som är kostsamma och kräver mycket resurser i form av hög kompetens och teknik.

Vad tror du om utvecklingen kommande år?

– Utvecklingen går väldigt fort framåt och det betyder att det kommer nya terapier som ofta kan vara effektiva för patienten. Det gäller till exempel olika cancerformer och sällsynta tillstånd som inte gått att behandla tidigare och som nu kan erbjudas behandling men som ofta är ganska kostsamma. När enskilda behandlingar blir väldigt dyra kommer vi på en samhällsnivå behöva jobba mer med hälsoekonomi och ett ordnat införande av hur vi ska nyttja behandlingar och diagnostik på bästa sätt med det vetenskapliga stöd som finns. Men vi står väl rustade på Sahlgrenska Universitetssjukhuset där vi i många fall leder utvecklingen av nya terapier och ny diagnostik vilket är positivt. Jag ser med tillförsikt fram emot utvecklingen kommande år.

”Vi har gått från att prata om potentialen med AI till verkliga tillämpningar”

Magnus Kjellberg, föreståndare Kompetenscentrum AI, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är det viktigaste som har hänt när det gäller utvecklingen av AI i sjukvården under 2024?

– Vi har sett ett ökande antal tillämpningar dyka upp, både rent medicinska lösningar och administrativa – vi har gått från att prata om potentialen med AI till verkliga tillämpningar. Det handlar både om kommersiellt tillgängliga produkter och om lösningar vi utvecklar på egen hand. Dock så har vi än så länge ganska få tillämpningar införda i vården vilket är en utmaning som vi behöver jobba vidare med. På sjukhuset har antalet internationella samarbeten inom AI ökat, det är viktigt att ta intryck av omvärlden och lära av de som kommit långt, och gärna driva gemensamma projekt.

Vad tror du om utvecklingen kommande år?

– Jag tror vi kommer se allt fler tillämpningar inom allt fler områden, AI har potential överallt i samhället. Men vi kommer också se en ökad diskussion om AI:s roll i samhället och hur ansvaret för detta ska fördelas. Dessutom kommer vi mogna ytterligare och lära oss mer om när AI fungerar och inte fungerar och kunna bestämma oss för att inte använda AI i vissa situationer, till exempel av etiska skäl, trots att det finns tillgängliga lösningar. På sjukhuset kommer vi att behöva bygga nya strukturer för att ta nästa steg i vår AI-resa så vi kan skala upp både utveckling och införande av AI.

”Helt klart förbättrade behandlingsmöjligheter för HER2-positiv och trippelnegativ bröstcancer”

Per Karlsson, professor och överläkare onkologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är det viktigaste som har hänt inom bröstcancervården under 2024?

– Det viktigaste som hänt inom bröstcancerområdet 2024 är att flera olika ADC:er (antibody drug conjugates) kommit in i kliniken. Det innebär att antikroppar mot ytmarkörer för olika typer av bröstcancerceller, som HER-2 och Trop-2, används och till dessa binds en cytostatikadel som mer specifikt och effektivt kan slå mot tumörcellerna. Detta har helt klart förbättrat behandlingsmöjligheterna för HER2-positiv och trippelnegativ bröstcancer. Genexpressionsanalyser har också blivit alltmer använt i kliniken och dessa kan avgöra vem som har nytta eller inte av kemoterapi vid hormonreceptorpositiv bröstcancer.

Vad tror du om utvecklingen kommande år?

– Utvecklingen går mer och mer mot precisionsdiagnostik som kan fördjupa den biologiska förståelsen av vilken behandling som varje patient gagnas av. Detta har förstås många fördelar på sikt med förbättrade behandlingsresultat att förvänta. De nya läkemedlen har dock en del nya biverkningar, som kan bli allvarliga om rätt åtgärder inte snabbt sätts in. Här finns ett viktigt behov av observationsplatser. De nya behandlingsmöjligheterna inom onkologin gör också att spridd cancersjukdom många gånger framgångsrikt kan behandlas. Här kan gränssättningen mot hur länge behandlingarna ska ges vara svår, då det är viktigt att inte missa bestående gynnsamma effekter, men samtidigt inte behandla i alltför sent skede av tumörsjukdomen.

”Vi har sett en betydande ökning av spelande i högstadie- och gymnasieåldern”

Annika Hofstedt, enhetschef Mottagning för spelberoende och skärmhälsa, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är det viktigaste som har hänt inom spelberoendevården under 2024?

– Både beroende av spel om pengar och datorspelsberoende är områden som påverkas mycket av den digitala utvecklingen i samhället. När det gäller spel om pengar har man exempelvis sett en betydande ökning av spelande redan i högstadie- och gymnasieåldern under de senaste åren. På Mottagning för spelberoende och skärmhälsa har vi sett en tydlig ökning av antalet som söker vård för spelberoende och datorspelsberoende, även om de flesta som söker är vuxna. Vi hoppas att detta beror på att fler känner till möjligheten att söka vård. Under året har vi i form av ett innovationsprojekt arbetat med att utveckla ett internetbaserat behandlingsprogram för spelberoende, så att vi ska ha möjlighet att erbjuda vård till fler på ett flexibelt och lättillgängligt sätt. Redan nu går det dock att genomföra hela sin behandling digitalt via videomöte.

Vad tror du om utvecklingen kommande år?

– Under 2025 planerar Socialstyrelsen vara klar med sin översättning av WHO:s internationella diagnossystem, vilket gör att det då kommer finnas en officiell svensk översättning av diagnosen för beroende av datorspel. Det kommer göra det möjligt för oss att kartlägga hur många som söker vård för datorspelsberoende i Sverige, och bättre kunna dimensionera vårdinsatser utifrån detta. På mottagningen kommer vi fortsätta arbeta för att utveckla och utvärdera våra behandlingar, för att kunna hjälpa fler. Vi har också ett flertal forskningsprojekt igång, både vad gäller datorspelsberoende och spel om pengar, och planerar att kunna publicera lite mer resultat från dessa under året.

”Lecanemab och nya blodtester – det är jättestort”

Henrik Zetterberg, överläkare klinisk kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är det viktigaste som har hänt inom Alzheimervården under 2024?

– Det är EMA:s (Europeiska läkemedelsmyndigheten) godkännande av Lecanemab, den första sjukdomsmodifierande behandlingen mot Alzheimers sjukdom, kombinerat med våra nyutvecklade blodtester som gör det lättare att diagnostisera sjukdomen. Det här är jättestort och kommer förhoppningsvis revolutionera sjukvården.

Vad tror du om utvecklingen kommande år?

– Plasma P-tau217, ett blodprov för Alzheimers sjukdom, kommer att börja användas i klinisk rutin i basala minnesutredningar och positiva patienter kommer att snabbutvärderas för att se om de skulle kunna vara kandidater för Lecanemab-behandling. Vi hoppas att det ska finnas tillgängligt för kliniskt rutinbruk under våren 2025.

”Fler än någonsin är sjukskrivna på grund av exempelvis stress”

Kerstin Wentz, fil dr överpsykolog Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är det viktigaste som har hänt inom arbetsmiljöområdet under 2024?

– Att den Arbets- och miljömedicinska kliniken i Region Örebro numera erbjuder digitala problemlösande samtal för den som mår dåligt psykiskt av sin arbetsmiljö. Regioninnevånarna får kontakt med den förebyggande åtgärden via hemsidan för 1177. Efter årsskiftet kommer metoden börja användas i Blekinge och Arbets- och miljömedicinska kliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset planerar att införa metoden i Västra Götalandsregionen. Arbetsmiljöinsatser har en avgörande betydelse för hälsan men de positiva resultaten kring sjukskrivning och välbefinnande från rådgivning kring arbetsituationen i Region Örebro visar på ett tydligt behov även av den här typen av preventiva åtgärder.

 Vad tror du om utvecklingen kommande år?

– Att fler än någonsin är sjukskrivna på grund av exempelvis stress kan betraktas som en brist på strategiskt arbetsmiljöarbete. Varför har vi inte tillräckligt bra strategiskt arbetsmiljöarbete idag? En förklaring kan vara ledarskapspassivitet, som en följd av en överbelastande arbetsmiljö. Det skulle kunna åtgärdas genom att man rekryterar fler med god kompetens för att göra (ledarskaps)arbetsuppgifterna. En betydelsefull metod för att få en kraftfull lösningsorienterad metodik i arbetsmiljöarbetet är att aktörer som gör offentliga upphandlingar även inkluderar arbetsmiljökrav i avtalen. Arbets- och miljömedicinska enheter kan vara en resurs vad gäller att identifiera högrisksituationer, vilket Region Stockholm insåg när de skulle upphandla städtjänster. Det är dessutom viktigt är att följa upp upphandlingarna, annars riskerar de korrekta kravspecifikationerna att bli verkningslösa. Kunskapsläget och upphandlingsinitiativ pekar trots allt mot en bättre arbetsmiljö framöver.

”Vi har en palett av utbyten att erbjuda kollegor under specialistutbildning”

Charlotte Sjöberg Larsson, internationell studierektor Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är det viktigaste som har hänt inom det internationella utbytet under 2024?

– Under året har vi på Sahlgrenska International Care haft möjlighet att med stipendiemedel och administrativ hjälp stötta såväl utresande som inresande ST-läkare som velat göra ett internationellt utbyte inom ramen för en sidoplacering. Att vi nu har en liten ”palett” av utbyten att erbjuda kollegor under specialistutbildning känns väldigt roligt och också viktigt utifrån att Sahlgrenska Universitetssjukhuset behöver öka sitt internationella utbyte med olika delar av världen. Vi fortsätter också att utveckla och fördjupa vårt samarbete med Sahlgrenska akademin. Vi har många gemensamma beröringspunkter och det finns en rad positiva synergieffekter att uppnå genom ett strategiskt samarbete kring den internationella färdplanen.

Vad tror du om utvecklingen kommande år?

– Vi ser ett ökat intresse för internationalisering, allt fler medarbetare hör av sig med olika typer av frågor vilket gör att vi successivt, genom våra stöttande processer, bygger på vår kunskapsbank och vårt internationella nätverk. Jag hoppas och tror att detta kommer att leda till att vi i ännu högre grad kan underlätta för såväl verksamheter som enskilda medarbetare att engagera sig i internationella samarbeten och utbyten. På så sätt kan vi möjliggöra fortsatt kompetensutveckling, stärka Sahlgrenska Universitetssjukhusets varumärke samt öka sjukhusets bidrag till global hälsa.

Den elektroniska versionen av Kloka listan 2025 är nu publicerad och den tryckta Kloka listan 2025 kommer att skickas ut till vården under de närmaste veckorna.

Den elektroniska versionen av Kloka listan innehåller, utöver rekommendationerna, motiveringar till rekommendationerna som nås genom att klicka på plustecknet bredvid substansnamnet.Syftet med motiveringstexten är att förskrivaren snabbt ska få veta varför ett läkemedel rekommenderas på Kloka listan. Rekommendationer för specialiserad vård syns i färgade rutor. Kloka listan finns tillgänglig via Janusinfo och på klokalistan.se.

Kloka listan för patienter byter namn

Patientversionen byter namn till Om Kloka listan och råd om läkemedelsbehandling. Broschyren innehåller nu lite mer information om hur det går till när läkemedel väljs till Kloka listan, att det är Region Stockholms läkemedelskommitté som står bakom valen samt några fler råd kring läkemedelsanvändning.

Listan över vilka läkemedel som rekommenderas har tagits bort i den tryckta versionen men finns kvar på 1177.se/stockholm/klokalistan.

Broschyren är inte längre bunden till ett visst år och varje lådställ innehåller nu dubbelt så många exemplar mot tidigare. När broschyrerna tar slut går de att beställa via e‑post; [email protected].

Om Kloka listan och råd om läkemedelsbehandling finns förutom i tryckt form även på 1177.se/stockholm/klokalistan.

Kloka listan till vården

Till vårdcentralerna, akutsjukhusen, vissa privata mottagningar samt till de geriatriska enheterna i Stockholms län kommer den tryckta förskrivarversionen att skickas ut automatiskt de närmaste veckorna.

Lådställ med den tryckta versionen av Om Kloka listan och råd om läkemedelsbehandling kommer att levereras till vårdcentralerna och akutsjukhusen under första kvartalet 2025. Ifall broschyren Om Kloka listan och råd om läkemedelsbehandling önskas tidigare går de att beställa via e‑post; [email protected].

Övriga vårdgivare är välkomna att beställa Kloka listan via e‑post; [email protected].

Fortbildning

För närmare kunskap om Kloka listans rekommendationer, Kloka råden och egen verksamhets läkemedels­användning kan informationsläkare och informationsapotekare kontaktas. Se kontaktuppgifter på Läkemedel (akademisktprimarvardscentrum.se) eller e‑posta din intresseanmälan till; [email protected].

FAKTA Kloka listan 2025
Kloka listan innehåller evidensbaserade rekommendationer av kostnadseffektiva läkemedel för vanliga sjukdomar. Kloka listan tas fram av Region Stockholms läkemedelskommitté och dess expertgrupper inom olika terapiområden. Kloka listan finns i två versioner:

• Kloka listan vänder sig till förskrivare inom såväl öppen som sluten vård.
• Om Kloka listan och råd om läkemedelsbehandling är anpassad för målgruppen och förklarar vad rekommenderade läkemedel innebär och att det är Region Stockholms läkemedelskommitté som står bakom valen. I broschyren finns även viktiga råd om läkemedelsbehandling.

Årets ATMP-rapport från ATMP Sweden ger en såväl internationell som nationell överblick och visar bland annat att Sverige ligger relativt bra till sett till kliniska prövningar, framför allt cell- och genterapier, och att det finns både små och stora företag i Sverige som bedriver utveckling på området, men också att utvecklingen av avancerade läkemedel släpar efter på barnsidan.  Tvådagarsseminariet i Malmö bekräftar bilden av ett dynamiskt fält och behovet av prövningar på barn berättar Barncancerfondens Kerstin Sollerbrant.

Barncancerfonden är medlem i föreningen ATMP, som nu etableras efter att projektet ATMP Sweden avslutas, och representeras av Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert, i föreningens styrelsen.

Sammanfattningsvis visar rapporten att behandlingar med ATMP blir allt vanligare i svensk hälso- och sjukvård. Det finns ett flertal avancerade terapier rekommenderade av NT-rådet och antalet kliniska studier och forskning som utförs av ATMP-utvecklare i Sverige och världen över borgar för att fler nya läkemedel och behandlingar kommer framöver.

Barncancerfonden är medlem i föreningen ATMP, som nu etableras efter att projektet ATMP Sweden avslutas, och representeras av Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert, i föreningens styrelsen. Hon ingår även i EMAs arbetsgrupp för avancerade terapier, Committee for Advanced Therapies (CAT), vilken har en central roll i att bedöma och övervaka avancerade terapiläkemedel (ATMP) inom Europeiska unionen, som patientföreträdare.

– När man läser rapporten ur ett patientperspektiv är det glädjande att se att Sverige ligger bra till inom forskning och utveckling av nya och avancerade terapier men det är också som alltid lite smolk i bägaren när det handlar om utveckling av läkemedel för barn. Trots tydliga behov ligger utvecklingen på barnsidan efter utvecklingen på vuxensidan.

Incitament saknas

Förklaringen är mindre patientgrupper men också brist på incitament. Såväl lagöversikter som olika satsningar görs just nu på EU-nivå för att accelerera utvecklingen av produkter för mer sällsynta diagnoser. Både finansieringsmodeller och processer behöver ses över för att snabba på införandet av nya behandlingar i hälso- och sjukvården.

– Jag hoppas verkligen att vi får in tydliga incitament i den översyn av den europeiska läkemedelslagstiftningen som just nu pågår men också att vi i Sverige hittar nya sätt att öppna upp för andra aktörer som akademiska forskare, mindre företag och även patientorganisationer att få stöd för att ta dessa ofta mindre lönsamma produkter ända fram till ett marknadsgodkännande, säger Kerstin Sollerbrant.

Inom barnonkologin har användandet av ATMP kommit längst inom akut lymfatisk leukemi (ALL) där idag CAR-T terapier används när patienten inte svarar på första linjens behandling men även för solida tumörer så har forskningen kommit så långt att studier på patient börjar bli aktuellt:

– Både för hjärntumörer och svårbehandlade neuroblastom så hoppas vi att CAR-T ska kunna utvecklas och på så sätt öka behandlingsrepertoaren för några av de allvarligare diagnoserna, säger Kerstin Sollerbrant.

Tvådagarsseminarium i Malmö

Den 25 – 26 november arrangerade ATMP Sweden sin årliga konferens, denna gång i Malmö. Kerstin Sollerbrant deltog och tog med sig hem att ATMP-läkemedel redan idag används, kommer att användas i än högre grad, och förhoppningsvis bli en ”game changer” för många olika sjukdomar. Men hon konstaterar också att det fortfarande är mycket som måste falla på plats innan ATMP-läkemedlen kan ingå som ett naturligt behandlingsalternativ.  Först och främst måste produktionsmetoderna för ATMP-läkemedel som idag är komplicerade förbättras, skalas upp och effektiviseras. Men vi måste också standardisera diagnostiken och se till att långtidsuppföljningen av effekt och säkerhet tas med i planeringen på ett bättre sätt. Vården behöver helt enkelt anpassas för dessa nya typer av läkemedel.

När detta är på plats så hoppas Kerstin Sollerbrant att det ska bidra till ökad kostnadseffektivitet.

– Förbättringar inom dessa områden tror jag skulle minska priset på ATMP-läkemedlen och underlätta diskussioner kring prismodeller och tillgänglighet av ATMP-läkemedel, det som dominerar debatten idag. Jag hoppas också att forskningen inom området stimuleras så att vi verkligen ser ännu fler nya läkemedel i framtiden.

Inom barnonkologin har användandet av ATMP kommit längst inom akut lymfatisk leukemi (ALL) där idag CAR-T terapier används när patienten inte svarar på första linjens behandling.

Nyckeltal i ”ATMP annual report” som beskriver nuläget för användning inom svensk hälso- och sjukvården är:

•Sverige har 4 ATMP-centra vid universitetssjukhusen i Uppsala, Stockholm, Göteborg och Lund.

•Kliniska prövningar inom ATMP fördubblades från 2021 till 2024 (och räknas fortfarande – minst 48 för närvarande aktiva)

•77% ökning av CAR T-behandlingar från 2022-2024 (och räknas fortfarande – 146 infusioner givna som standardbehandling)

•Svenska små och medelstora utvecklare får över 16 miljoner EUR i EU-finansiering

•Sverige leder Europa i ATMP-publikationer per capita och fortsätter att öka

•7 rekommenderade ATMP:er i Sverige – 4 CAR T och 3 genterapier. 6 till är under utredning av TLV/NT-rådet

•Endast en behandling är godkänd för barnonkologisk behandling och det är CAR-T för en specifik form av leukemi.

Läs hela rapporten här:
ATMP2030 releases annual ATMP report for 2024 | ATMP Sweden

Inom barnonkologin har användandet av ATMP kommit längst inom akut lymfatisk leukemi (ALL) där idag CAR-T terapier används när patienten inte svarar på första linjens behandling.

En ny internationell studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet visar att AI-baserade modeller kan överträffa mänskliga experter i att identifiera äggstockscancer via ultraljudsbilder. Studien har publicerats i tidskriften Nature Medicine.

– Tumörer i äggstockarna är vanliga och upptäcks ofta av en slump. Det råder brist på ultraljudsexperter på många håll i världen, vilket har lett till oro för onödiga ingrepp och försenade cancerdiagnoser. Därför ville vi undersöka om artificiell intelligens kan komplettera mänskliga experter, säger Elisabeth Epstein, professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet och överläkare vid Kvinnokliniken, Södersjukhuset.

Elisabeth Epstein, professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet och överläkare vid Kvinnokliniken, Södersjukhuset.

AI överträffar experter

Forskarna har utvecklat och validerat AI-modeller som kan skilja mellan godartade och elakartade äggstocksförändringar. Totalt använde de över 17 000 ultraljudsbilder från 3 652 patienter vid 20 sjukhus i åtta länder för att träna och testa AI-modellerna. Sedan jämförde de AI-modellernas diagnostiska förmåga mot en stor grupp experter och mindre erfarna ultraljudsundersökare.

Resultaten visade att AI-modellerna presterade bättre än både experter och mindre erfarna undersökare när det gäller att identifiera äggstockscancer. De uppnådde en genomsnittlig träffsäkerhet på 86,3 procent jämfört med 82,6 för experterna och 77,7 procent för de mindre erfarna undersökarna.

– Det tyder på att AI-modeller kan erbjuda ett värdefullt stöd i diagnostiken av äggstockscancer, särskilt i svårdiagnostiserade fall och i situationer där det råder brist på ultraljudsexperter, säger Elisabeth Epstein.

Minskat behov av remisser

AI-modellerna kan också minska behovet av remisser till experter. I en simulerad triage (prioritering av patienter) minskade AI-stödet remisserna med 63 procent, samtidigt som andelen felaktiga diagnoser minskade med 18 procent. Detta kan leda till snabbare och mer kostnadseffektiv vård för patienter med äggstocksförändringar.

Trots de lovande resultaten betonar forskarna att ytterligare studier behövs för att fullt ut förstå AI-modellernas potential och begränsningar i klinisk praxis.

– Med fortsatt forskning och utveckling kan AI-baserade verktyg bli en integrerad del av framtidens sjukvård som avlastar experter och optimerar vårdresurserna, men det är viktigt att säkerställa att de kan anpassas till olika kliniska miljöer och patientgrupper, säger Filip Christiansen, doktorand i Elisabeth Epsteins forskargrupp vid Karolinska Institutet och delad försteförfattare tillsammans med Emir Konuk vid KTH.

Filip Christiansen, doktorand i Elisabeth Epsteins forskargrupp vid Karolinska Institutet och delad försteförfattare tillsammans med Emir Konuk vid KTH.

Utvärderar AI-stödets säkerhet

Forskarna genomför nu prospektiva kliniska studier på Södersjukhuset för att utvärdera AI-stödets säkerhet och användbarhet i klinisk vardag. Framtida forskning kommer även att inkludera en randomiserad multicenterstudie för att undersöka dess påverkan på patienthantering och sjukvårdskostnader.

Studien har genomförts i nära samarbetet med forskare vid KTH och finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Region Stockholm, Radiumhemmets forskningsfond och Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP).

Elisabeth Epstein, Filip Christiansen och tre medförfattare har genom företaget Intelligyn ansökt om ett patent som omfattar metoder för ett datorstött diagnostiskt system. Elisabeth Epstein, Filip Christiansen och Kevin Smith, forskare vid KTH, äger också aktier i Intelligyn, där Epstein har en obetald ledarroll. Se den vetenskapliga artikeln för en fullständig förteckning över intressekonflikter.

Publikation: ”International multicenter validation of AI-driven ultrasound detection of ovarian cancer”, Filip Christiansen, Emir Konuk, Adithya Raju Ganeshan, Robert Welch, Joana Palés Huix, Artur Czekierdowski, Francesco Paolo Giuseppe Leone, Lucia Anna Haak, Robert Fruscio, Adrius Gaurilcikas, Dorella Franchi, Daniela Fischerova, Elisa Mor, Luca Savelli, Maria Àngela Pascual, Marek Jerzy Kudla, Stefano Guerriero, Francesca Buonomo, Karina Liuba, Nina Montik, Juan Luis Alcázar, Ekaterini Domali, Nelinda Catherine P. Pangilinan, Chiara Carella, Maria Munaretto, Petra Saskova, Debora Verri, Chiara Visenzi, Pawel Herman, Kevin Smith & Elisabeth Epstein, Nature Medicine, online 2 januari 2025, doi: 10.1038/s41591-024-03329-4.

https://doi.org/10.1038/s41591-024-03329-4

Lymfom är en typ av cancer som finns i kroppens lymfsystem och utgår från immunceller. Idag har överlevnaden hos de drabbade barnen förbättrats avsevärt tack vare tung kombinationsbehandling med cytostatika. Något som tyvärr kan orsaka komplikationer senare i livet. En europeisk behandlingsstudie pågår just nu för att undersöka om biverkningarna kan minskas med en mer anpassad cytostatikabehandling. Barnonkolog Nina Mogensen har beviljats uppstartsbidrag från Barncancerfonden för att studien ska kunna öppna i Sverige.

Nina Mogensen, barnonkolog vid Barnonkologen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Mira Sardi

Det finns tre huvudtyper av lymfom som kan uppstå när en typ av vita blodkroppar (lymfocyter) börjar växa på ett okontrollerat sätt: Hodgkins lymfom, B och T-cells-lymfom. B- och T-cellslymfom är vanligare hos barn och kan delas in i flera undergrupper, där en variant av T-cellslymfom är anaplastiskt storcelligt lymfom (ALCL). I dag överlever de flesta av barnen som drabbas, men risken för biverkningar, både på kort och lång sikt, är stor. Infektioner är vanligt förekommande och hjärt-kärlsjukdom kan uppstå lång tid efter att behandlingen är avslutad.

Barn med lägre risk för återfall

I Sverige beräknas 1 till 3 barn och ungdomar per år få möjlighet att delta i studien som koordineras från NHL-BFM forskningscentrum vid University Medical Center Hamburg-Eppendorf i Tyskland. Ansvarig för studien i Sverige är barnonkolog Nina Mogensen vid Barnonkologen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset.

– Det är enbart de med lägre risk för återfall som erbjuds den nya och mer skonsamma behandlingen med vinblastin, en typ av cytostatika som är lättare att tolerera för kroppen och inte kräver lika lång tid för återhämtning innan det är dags för nästa behandlingsomgång. Vinblastin kommer ges under totalt två år, de första 18 månaderna veckovis och de sista sex månaderna varannan vecka, förklarar Nina Mogensen.

Patienterna som inkluderas måste alla vara drabbade av den ALK-positiva typen av ALCL. ALK-genen är känd för att vara överaktiv i vissa cancerformer, men det kan ske på olika sätt. Just i ALCL råkar ALK-genen ofta klistras ihop med delar av en annan gen och det bildas en helt ny variant som driver på tumörutvecklingen.

Dagvård eller vård hemma

Den planerade behandlingen har redan visats ha god effekt vid återfall i ALCL. Erfarenheterna hittills visar också att biverkningarna är betydligt färre jämfört med dagens standardbehandling som bland annat medför en stor risk för infektioner. Att barnen i och med den mer skonsamma vinblastinbehandlingen kan få vård hemma eller via dagvård, i stället för att vara inlagda på sjukhus under behandlingsomgångarna, är positivt.

– Dagens standardbehandling av ALCL består av en kombination av cytostatika som utöver sin effektivitet medför betydande biverkningar och risker, inklusive infektioner, hjärtpåverkan och i vissa fall fertilitetsproblem, berättar Nina Mogensen.

Syftar till att förbättra behandlingen

Över 100 europeiska barn planeras delta i studien och den är redan startad i Finland och Danmark. Förhoppningen är att minska risken för infektioner och de svåra biverkningarna jämfört med den behandling som ges i dag.

– Vi vill minska risken för biverkningar hos patientgruppen utan att äventyra möjligheten till bot, sammanfattar Nina Mogensen.

Studien riktar sig till drabbade barn och ungdomar under 18 år och stöds av organisationen NOPHO (Nordic Society of Paediatric Haematology and Oncology) som samlar nordiska och baltiska barnhematologer, onkologer och forskare i samverkan.

FAKTA ANAPLASTISKT STORCELLIGT LYMFOM

Anaplastiskt storcelligt lymfom (ALCL) är ett aggressivt och snabbväxande T-cellslymfom som hör till gruppen non-Hodgkins lymfom. Det utvecklas i lymfsystemet och eftersom lymfvävnad finns i hela kroppen kan också ALCL starta på och sprida sig till olika ställen. Ihållande infektioner och svullna lymfkörtlar är vanliga symptom.  För att diagnosticera ALCL används olika markörer som lymfomcellerna är positiva eller negativa för. En viktig markör är ALK, anaplastiskt lymfomkinas, som spelar en betydande roll i cancerutvecklingen genom att ALK-genen blir onormalt överaktiv.

FAKTA UPPSTARTSBIDRAG

Barncancerfonden utlyser uppstartsbidrag för internationella, fas III/IV multicenterstudier för behandling av barncancer. Syftet med utlysningen är att snabbt komma i gång med nya studier i Sverige och att fler barn i Sverige ska ges möjlighet att behandlas inom ramen för en studie. Utlysningen är öppen under hela året och inkomna ansökningar behandlas löpande.

Foto Sofia Sabel.

Rybrevant (amivantamab) i kombination med Lazcluze (lazertinib) visar på en medianöverlevnad på över ett år jämfört med osimertinib.

Behandlingsregimen är den första och enda som har en bättre total överlevnad jämfört med nuvarande standardbehandling vid förstahandsbehandling av EGFR-muterad lungcancer. Förbättringen i median OS förväntas överstiga ett år.

EU-kommissionen har också godkänt kombinationsbehandlingen som har visat på signifikanta förbättringar av progressionsfri överlevnad hos patienter med tidigare obehandlad EGFR-muterad avancerad NSCLC, inklusive de med hjärnmetastaser, jämfört med osimertinib som monoterapi.

Godkännandet baseras på resultat från fas 3-studien MARIPOSA (NCT04487080). Studien uppnådde sin primära endpoint och vid en median uppföljningstid på 22 månader var progressionsfri medianöverlevnad (PFS) för Rybrevant och Lazcluze 23,7 månader jämfört med 16,6 månader för osimertinib (HR=0,70; 95 procent CI, 0,58–0,85; P<0,001). Resultaten visar att Rybrevant i kombination med Lazcluze jämfört med osimertinib resulterade i en minskning av sjukdomsprogression eller död med 30 procent (Hazard Ratio [HR]=0,70; 95 procent Konfidensintervall [CI], 0,58–0,85; P<0,001) vid förstalinjens behandling av patienter med lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer med EGFR-mutationerna exon 19-deletion (ex19del) eller substitutionsmutation L858R.

Varaktigheten av svar (DoR) var i median längre för patienter som fick Rybrevant i kombination med Lazcluze jämfört med osimertinib, en förbättring av median DoR på nio månader (25,8 jämfört med 16,8 månader).

De globala pressmeddelandena finns att läsa här och här.

MARIPOSA

MARIPOSA är en randomiserad, öppen fas 3-studie med 1 074 patienter, som utvärderar Rybrevant® i kombination med Lazcluze jämfört med osimertinib, samt jämfört med enbart Lazcluze som förstahandsbehandling för patienter med lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) med EGFR mutationerna exon 19-deletion (e19del) eller substitutionsmutation L858R i Exon21 (L858). Studiens primära endpoint är progressionsfri överlevnad (PFS) (enligt RECIST v1.1-riktlinjerna), bedömd av en blindad och oberoende central granskning. Sekundära mål inkluderar total överlevnad (OS), total svarsfrekvens (ORR), varaktighet av svar (DoR), intrakraniell progressionsfri överlevnad (PFS), progressionsfri överlevnad efter första efterföljande behandling (PFS2) och tid till symtomatisk progression.

Lungcancer

I Sverige drabbas cirka 4200 personer av lungcancer varje år, vilket gör den till den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Icke-småcellig lungcancer (NSCLC) står för ungefär 85 procent av alla fallen. Aktiverande mutationer i EGFR (epidermal tillväxtfaktorreceptor) påvisas hos 10–15 procent av alla patienter med NSCLC. Lungcancer är en av de cancersjukdomar som har sämst prognos. Det beror på att majoriteten av personer som diagnostiseras med lungcancer har långt gången sjukdom, är äldre och lider dessutom ofta av andra sjukdomar som är kopplade till rökning, såsom KOL eller hjärt-kärlsjukdomar. Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland män och kvinnor sammantagna. Beräknad relativ 5-årsöverlevnad är ca 20 procent (män 17 procent, kvinnor 24 procent).

NT-rådet har uppdaterat processen för PD-(L)1-hämmare. Syftet är att använda NT-rådets och TLV:s resurser på ett effektivt sätt och samtidigt ge ett stöd till regionerna.

Från och med 2025 lyfts NT-rådets generella rekommendation fram mer; när flera PD-(L)1-hämmare är godkända vid samma indikation ska det läkemedel eller den läkemedelskombination som har lägst kostnad användas.

Följande läkemedel är upphandlade och omfattas av NT-rådets generella rekommendation:

• Bavencio (avelumab)
• Imfinzi (durvalumab)
• Jemperli (dostarlimab)
• Keytruda (pembrolizumab)
• Libtayo (cemiplimab)
• Opdivo (nivolumab)
• Tecentriq (atezolizumab)

NT-rådet publicerar inte längre rangordnade rekommendationer eller rekommendationer för adjuvanta/neoadjuvanta indikationer. Rådet kommer inte heller att ha någon översikt på webbplatsen med rekommenderade indikationer för PD-(L)1-hämmare.

Från och med 2025 redovisas i stället endast rekommendationer för indikationer som inte omfattas av den generella rekommendationen på webbplatsen. Det innebär att det finns specifika rekommendationer om att avvakta i väntan på värdering och om att avstå om behandlingen inte bedömts kostnadseffektiv eller inte bedöms medföra säker patientnytta. Alla övriga indikationer omfattas av NT-rådets generella rekommendation: när flera PD-(L)1-hämmare är godkända vid samma indikation ska det läkemedel eller den läkemedelskombination som har lägst kostnad användas.

Kostnaden för respektive läkemedel är sekretessbelagd på läkemedelsföretagens begäran. Regionernas fullmaktspersoner har information om avtalspriser. Personer i regionerna som har behov av att känna till kostnaderna kan kontakta fullmaktspersonen i sin region.

Sahlgrenska akademin tar stora steg i cancerforskningen genom en ny satsning på forskningsenheten Core Facilities. Ett anslag på 2,5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse har bidragit till att en toppmodern masspektrometer kunnat införskaffas (totala kostnaden för masspektrometern är 13,5 miljoner kronor). Denna teknologiska innovation möjliggör både snabbare diagnoser och mer individanpassade behandlingar.

Proteomik, studiet av kroppens proteiner vid en viss tidpunkt, är avgörande för att förstå sjukdomsutveckling och upptäcka biomarkörer – biologiska signaler som kan indikera sjukdom. Den nya tekniken erbjuder forskare enastående precision och känslighet, vilket gör det möjligt att identifiera proteiner i extremt låga koncentrationer – upp till åtta gånger känsligare än tidigare metoder.

– Den här tekniken öppnar helt nya möjligheter att upptäcka biomarkörer i ett tidigt stadium, vilket är avgörande för både snabbare diagnoser och mer effektiva behandlingar. Tidig upptäckt av cancer ger förbättrade chanser för lång överlevnad, säger Carina Sihlbom Wallem, enhetschef för Proteomics Core Facility (PCF) vid Göteborgs universitet.

Carina Sihlbom Wallem, enhetschef för Proteomics Core Facility (PCF) vid Göteborgs universitet.

Forskarna strävar efter att utveckla metoder som kan ersätta invasiva biopsier (ett vävnadsprov där cancer riskerar att spridas) med blodanalyser, vilket förenklar diagnostiken och minskar risken för komplikationer. Detta är också en nyckelkomponent i precisionsmedicin, där behandlingar skräddarsys för att passa varje patients unika biologiska profil.

– En proteinforskare kan liknas vid en musiker som spelar ett enskilt instrument, medan en proteomforskare analyserar hela orkestern. Vi studerar kroppens alla processer samtidigt, där proteiner som receptorer och enzymer har betydelsefulla roller. Den nya tekniken gör det möjligt att upptäcka proteiner som tidigare inte kunnat studeras, säger Carina Sihlbom Wallem.

Proteomics Core Facility är en central resurs för forskare från Göteborgs universitet, Chalmers, andra akademiska institutioner och företag. Enheten erbjuder avancerad forskningssupport, hjälper forskare att designa studier och utför högkvalitativa analyser. Varje år stödjer enheten cirka 80 forskargrupper från en mängd olika discipliner.

– Det är otroligt stimulerande och inspirerande att arbeta tvärvetenskapligt. Genom att samarbeta med forskare från olika discipliner kan vi bidra med vår expertis som en del av större projekt, säger Carina Sihlbom Wallem.

Med starka kopplingar till klinisk forskning och fokus på banbrytande teknologier banar Sahlgrenska och Core Facilities väg för framtidens cancerforskning. Målet är att förbättra diagnostik och behandling, rädda fler liv och bidra till att göra individanpassad vård tillgänglig för fler.