Fru Berta Kamprads Stiftelse donerar 420 miljoner till cancerforskning vid Lunds universitet. Det är den enskilt största donationen till lärosätet sedan grundandet 1666.

Donationen är tillägnad translationell cancerforskning, det vill säga tillämpad cancerforskning inom antikropps- och cellterapier med målsättning att förbättra sjukdomsprognos och livskvalitet för dagens cancerpatienter.

Administrativ mottagare är CREATE Health Translational Cancer Centre med Carl Borrebaeck, professor i immunteknologi och Kristian Pietras, professor i molekylär medicin som huvudansvariga forskare. Pengarna fördelas över en femårsperiod och kommer att gå till några befintliga seniora forskare samt till nyrekrytering.

Forskningen sker i samarbete med Swiss Cancer Center och EPFL i Lausanne.

– Vårt samarbete inom programmet L2CancerBridge kommer nu att ytterligare fördjupas med forskargruppen som leds av Douglas Hanahan som varit ledande inom translationell cancerforskning i många år. Detta är en once in a lifetime-möjlighet att driva immunonkologisk cancerforskning, säger Carl Borrebaeck.

– Detta är ett glädjande besked för många cancerforskare vid Lunds universitet och ett kvitto på att de väcker stort intresse utanför landets gränser. Internationella samarbeten är nödvändiga för att förbli i framkant och attrahera stora anslag, säger Erik Renström, rektor vid Lunds universitet.

Fru Berta Kamprads Stiftelse har sedan bildandet 1986 bidragit med mer än 770 miljoner kronor till cancerforskningen vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Läs mer om Fru Berta Kamprads stiftelse för utforskning och bekämpande av cancersjukdomar.

Kristian Pietras, cancerforskare och professor i molekylär medicin vid Medicinska fakulteten, är tillsammans med Carl Borrebaeck, Create Health vid LTH, huvudansvariga forskare för donationen från Berta Kamprads stiftelse. Foto Kristian Pietras: Kennet Ruona.

Foto: Fredric Möller Eklund

Karolinska Universitetssjukhuset rankas som världens femte bästa sjukhus och för andra gången som Europas bästa, enligt tidskriften Newsweeks globala lista World’s Best Hospitals. Placeringen är Karolinskas bästa sedan sjukhuset tog plats på topplistan år 2020.

Karolinska Universitetssjukhuset klättrar flera placeringar i den globala sjukhusrankningen World’s Best Hospitals, som idag publicerats av tidskriften Newsweek.

– Att Karolinska nu rankas som världens femte bästa sjukhus och för andra gången utses till Europas bästa är framför allt ett erkännande för den världsledande sjukvård, forskning och utbildning som alla våra medarbetare bedriver tillsammans. Utan gemensamma ansträngningar hade den här framgången inte varit möjlig, säger Christophe Pedroletti, sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset, och fortsätter:

– För mig känns det särskilt glädjande att placeringen som världsledande sjukhus förklaras av den skillnad Karolinska gör för våra patienter. Dels vad gäller behandlingsresultat, dels återkommande goda betyg för bemötande och vårdens kvalitet. Ytterst är det därför vi finns som universitetssjukhus.

Karolinska är högst rankat i Europa
Den globala sjukhusrankningen toppas av de två amerikanska sjukhusen Mayo Clinic, Cleveland Clinic, på tredje plats kanadensiska Toronto General och på fjärde plats återfinns The Johns Hopkins Hospital. Karolinskas femteplats gör det till det högst rankade sjukhuset i Europa, före Charité i Berlin som hamnar på sjunde plats och Universitätsspital Zürich på tionde plats.

– Jag skulle säga att det som förenar de bästa sjukhusen är förmågan att attrahera kompetenta, nyfikna och lösningsorienterade medarbetare och chefer. För Karolinska har den omfattande kliniska forskningen och det nära samarbetet med Karolinska Institutet stor betydelse för att vi har lyckats med det, fortsätter Christophe Pedroletti och tillägger:

– En annan faktor som förenar de sjukhus som rankas högt i internationella jämförelser är förmågan att snabbt ta till sig ny medicinsk teknik och nya behandlingsmetoder. Också här bidrar utan tvekan närheten till akademin och näringslivet till Karolinskas framgångar.

Vårdnära styrning och ansvar
Karolinska Universitetssjukhusets ledningsfilosofi är att beslut och utformningen av vården i så hög utsträckning som möjligt ska tas av dem som möter patienterna.

– Decentraliserat ledarskap frigör kreativitet och bidrar till ökat samarbete i organisationen. Sedan kan, och ska, inte alla beslut decentraliseras på ett sjukhus men jag tror att den verksamhetsnära styrningen bidragit till att vi når så bra resultat på många områden, säger Christophe Pedroletti.

Newsweeks rankning baseras på fyra huvudsakliga datakällor:

• Rekommendationer från tusentals experter inom hälsosektorn, inklusive läkare och vårdchefer.
• Resultat från patientenkäter, med fokus på bemötande och information.
• Kvalitetsindikatorer som väntetider, patientsäkerhet och hygienrutiner.
• Användning av patientrapporterade utfallsmått, som mäter patienters upplevda nytta av vården och livskvalitet efter behandling.

Totalt sju svenska sjukhus finns med på listan. Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg placerar sig på plats 69 och Akademiska sjukhuset i Uppsala återfinns på plats 82.

Karolinskas placering på World’s Best Hospitals:
2020: plats 10
2021: plats 7
2022: plats 8
2023: plats 6
2024: plats 7
2025: plats 5

Läs hela rankingen här hos Newsweek:

https://www.newsweek.com/rankings/worlds-best-hospitals-2025

(öppnas i nytt fönster)

En färsk studie visar att datoralgoritmer kan användas för att hitta potenta molekyler som skulle kunna utvecklas till läkemedel mot inflammation. I artikeln presenterar forskarna också hur samma strategi kan användas för att söka igenom 10 sextiljoner alternativ för att hitta den bästa läkemedelskandidaten.

Struktur för proteinet OGG1 (färg: lila, vänster) och en av de molekyler som hämmar enzymets aktivitet (Färg: gul, mitten och höger). Bild: Andreas Luttens

En av de största utmaningarna inom läkemedelsutveckling är att hitta rätt kandidat bland ett enormt antal potentiella molekyler. En ny studie, som publicerats i Nature Communications, visar att det går att hitta läkemedelsmolekyler genom att modellera dem med hjälp av datoralgoritmer.

− Vi utnyttjar datormodellerna för att söka igenom databaser med flera miljarder molekyler. Metoden kommer kunna snabba upp den kostnadskrävande läkemedelsutvecklingsprocessen, säger Jens Carlsson, en av författarna till studien.

Läkemedelspotential för inflammation
I den aktuella studien, som är ett samarbete med Karolinska institutet och Stockholms universitet, fokuserade man på enzymet OGG1, ett protein som reparerar skador på cellens DNA. Forskarna var intresserade av att hitta en molekyl som kunde binda till detta målprotein och på så sätt påverka enzymets aktivitet. Med hjälp av modeller av proteinet designade de fler än hundra olika molekyler som sedan tillverkades. När molekylerna testades mot enzymet kunde forskarna se att de hämmade dess aktivitet och hade antiinflammatorisk effekt.

− Det är fantastiskt att vi idag kan designa molekyler och visa att de faktiskt fungerar exakt som vi hoppats. Samma strategi kommer att fungera för många andra proteiner och sjukdomar, säger Jens Carlsson.

Börjar med enkla molekyler
Tidigare har läkemedelsutveckling fokuserat på att screena stora kemiska bibliotek som innehåller läkemedelsliknande molekyler. Denna metod är dock mycket kostnadskrävande och misslyckas ofta att hitta bra startpunkter för läkemedelsutveckling. I den aktuella studien har forskarna i stället använt sig av så kallad fragmentbaserad läkemedelsdesign. Metoden innebär att man först identifierar en mycket liten molekyl som kan binda till målproteinet. När en sådan molekyl har hittats, så kan forskarna stegvis vidareutveckla den för att skapa ett läkemedel.

− Det är som att lägga ett pussel. Vi startar med en pusselbit och bygger sedan upp en läkemedelsmolekyl succesivt genom att addera nya bitar. Till slut har vi en läkemedelsmolekyl som passar perfekt i målproteinet, säger Jens Carlsson.

I studien har forskarna använt sig ett företag som tillverkar molekyler på beställning. De har sedan skapat datorprogram som kan söka igenom alla miljarder molekyler som idag finns att köpa. Med hjälp av superdatorer kan de utforska vilka molekyler som kan binda till målproteinets yta.

− Vi letade först bland miljarderna, där kunde vi snabbt få molekylerna tillverkade och testade. Och det gick bra, vi hittade molekyler som fungerade. Mot slutet av studien började vi tänka – hur långt kan vi gå, om vi inte har kravet att vi måste kunna köpa dem?

Doktoranden Andreas Luttens skrev då ett nytt datorprogram som kunde generera alla möjliga molekyler. Antalet potentiella alternativ landade då på 10 sextiljoner (10²² eller en etta följt av 22 nollor). Forskarna kunde sedan visa att samma metod som de använde för att söka bland molekylerna som finns att köpa, kommer också fungera för att söka bland de 10 sextiljonerna.

− Med vår strategi kan vi söka igenom 10 sextiljoner läkemedelsmolekyler på ett effektivt sätt. Vi kommer inom en snar framtid att kunna testa alla möjliga läkemedelsmolekyler i våra datormodeller, ett genombrott som har stor potential.

Ställer nya krav på läkemedelskemisterna
Även om det nu finns beräkningskraft att utforska ett enormt antal molekyler i jakt på nya läkemedel är det inte alltid säkert att de nya substanserna faktiskt går att tillverka.

− Framtiden kommer att kräva utveckling av nya tillverkningsmetoder för att lyckas ta fram molekylerna som datorberäkningarna så snabbt kan designa, säger Jens Carlsson.

Jens Carlsson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet och SciLifeLab

Oncopeptides announces that a new real-world study on melflufen (melphalan flufenamide, branded in Europe as Pepaxti) plus dexamethasone in patients with relapsed, refractory multiple myeloma (RRMM) has been published in the peer-reviewed journal European Journal of Haematology.

The study, authored by researchers at the Dana-Farber Cancer Institute in Boston, Massachusetts, USA found that melflufen demonstrated clinically meaningful efficacy, with an overall response rate (ORR) of 55%, including complete responses in 27% of patients. The safety profile was consistent with previous clinical trials, with manageable hematologic toxicities. The findings indicate that melflufen is an effective treatment option for patients with heavily pretreated RRMM in the real-world setting.

The article, titled “Outcomes of Melflufen Treatment in Patients with Relapsed/Refractory Multiple Myeloma,” evaluates real-world data from patients treated at the Dana-Farber Cancer Institute. The study provides additional clinical insights into the efficacy and safety of melflufen outside of the controlled clinical trial setting, reinforcing its potential role in the treatment of RRMM.

“Our real-world experience has strengthened our understanding of melflufen’s important role in treating relapsed and refractory multiple myeloma, as reflected by our data,” says Paul G. Richardson, MD, Clinical Program Leader and Director of Clinical Research at Dana-Farber Cancer Institute and senior author of the article. “The results indicate that melflufen’s efficacy and safety profile observed in clinical trials have favorably translated into real-world practice. In my view, this offers hope to our patients who may have limited remaining treatment options, and in particular need therapeutic strategies that circumvent immune exhaustion with a novel mechanism of action, as well as having the advantage of outpatient, “off the shelf” administration and low rates of infection.”

The full article can be accessed here.

About the Study
The retrospective study analyzed 12 patients with RRMM treated with melflufen plus dexamethasone at the Dana-Farber Cancer Institute. The cohort had a median of 5.5 prior lines of therapy, with a significant proportion exhibiting high-risk disease characteristics. Key findings include:

55% ORR, with 27% achieving complete response (CR)

21.3-week median duration of response

Manageable safety profile, with primarily hematologic adverse events

No new safety signals compared to clinical trial data

Reasons for treatment discontinuation included disease progression (42%), drug withdrawal from the US market (33%), adverse events (17%), and one unrelated sudden death (8%).

Framgångsrika forskares tidiga karriär utmärks av internationell mobilitet, fria forskningsmedel, gott om forskningstid, framstående och stödjande forskningsmiljöer samt förutsättningar att utveckla egna forskningslinjer. Det visar en ny analys från Vetenskapsrådet.

Finns det gemensamma nämnare som utmärker framgångsrika forskare? För att ta reda på det har Vetenskapsrådet tittat på hur karriären sett ut för de forskare i Sverige som i hård konkurrens fick konsolideringsbidrag från Europeiska forskningsrådet, ERC, år 2012–2023. Vi har analyserat vad som utmärker dem och deras förutsättningar från det att de doktorerade tills att de fick bidraget från ERC 7–12 år senare.

Resultaten visar att det finns några nyckelfaktorer som kännetecknar denna grupp framgångsrika forskare. De mest framträdande är att de har:

• varit internationellt mobila i hög grad
• haft tillgång till medel för fri forskarinitierad forskning
• haft gott om forskningstid
• varit verksamma i framstående och stödjande forskningsmiljöer
• haft förutsättningar att utveckla sin egen forskningslinje.

– Vi ser att de flesta har arbetat som forskare i flera länder och därmed byggt upp starka internationella nätverk. Ungefär hälften av dem har en doktorsexamen från ett annat land än Sverige, säger Maud Quist, analytiker på Vetenskapsrådet.

De flesta har också tidigt i karriären varit verksamma inom framstående, inspirerande och kreativa forskningsmiljöer med bra förebilder och kollegor. Dessutom har de haft tillgång till fria medel för forskning, gott om tid att forska och goda möjligheter att utveckla sin egen forskningslinje.

– Allt detta är även faktorer som de själva anser varit viktiga för deras framgång och dessutom tar flera av de som svarat upp betydelsen av mer personliga egenskaper som till exempel att vara uthållig och nyfiken, tillägger Maud Quist.

Forskares väg till framgång – en analys av nyckelfaktorer för mottagare av konsolideringsbidrag från ERC

Så kan forskningsfinansiärer och lärosäten bidra till forskarnas framgång

Rekommendationer ur rapporten:

• Stärk förutsättningarna för internationell mobilitet och nätverksbyggande när det gäller både finansieringsmöjligheter och meritvärde vid ansökningar om forskningsmedel och anställningar.
• Säkerställ att villkor för forskningsbidrag och anställningar ger lovande unga forskare goda förutsättningar att ta sin forskarkarriär framåt.
• Fortsätt satsa på att utveckla starka forskningsmiljöer.

I undersökningen ingick information om samtliga 133 forskare som fått ERC:s konsolideringsbidrag år 2012–2023 och haft svenska värdinstitutioner. Alla forskarna har också sökt medel från Vetenskapsrådet och underlaget för analysen består dels av information hämtad ur dessa ansökningar, dels av en enkät som besvarades av 88 personer.

Karolinska Universitetssjukhuset har antagit en ny strategi för forskning, utbildning och utveckling för perioden 2025–2027 och nya mål för det kommande decenniet. Strategin ska stärka sjukhusets akademiska miljö, förbättra tillgången till hälsodata, fördubbla externa forskningsmedel och främja tidig forskarkarriärutveckling. Genom att fokusera på sju strategiska områden vill Karolinska bidra till att Sverige förblir en världsledande aktör inom klinisk forskning och medicinsk innovation, vilket stärker patientnyttan genom snabbare implementering av nya behandlingsmetoder.

Karolinska Universitetssjukhuset lanserar nu en ny strategi för forskning, utbildning och utveckling (FoUU) för perioden 2025–2027. Strategin syftar till att stärka sjukhusets roll som internationellt ledande inom medicinsk innovation. Foto: Jesper Collovin

Olof Akre

– Vår ambition är att skapa en ännu starkare miljö för våra forskare där nya behandlingsmetoder och ny teknik snabbt kan omsättas till patientnytta. Genom att stärka samarbetet med Karolinska Institutet och industri säkerställer vi att Karolinska Universitetssjukhuset tillsammans med Karolinska Institutet förblir internationellt ledande inom medicinsk forskning och utveckling, säger Olof Akre, FoUU-direktör på Karolinska Universitetssjukhuset och professor i onkologisk kirurgi vid Karolinska Institutet.

Sverige har unika förutsättningar att bli världsledande inom artificiell intelligens inom hälso- och sjukvården, tack vare omfattande nationella hälso- och populationsdatabaser, kvalitetsregister och tillgång till bildmaterial och biologiska prover. Samtidigt finns det utmaningar kopplade till tillgängliggörande av data. Genom att sätta en tydlig strategi vill Karolinska Universitetssjukhuset maximera dessa möjligheter och säkerställa att forskning och utbildning bidrar till utvecklingen av högspecialiserad vård.

Sju strategiska fokusområden

Strategin omfattar sju nyckelområden där sjukhuset sätter mål för det kommande decenniet, med konkreta insatser under de närmaste tre åren:

1. Tillgängliggörande av hälsodata
– Skapa en central funktion för vårddatakällor och en gemensam plattform för datautlämning.
– Förbättra samarbetet med Region Stockholm och Karolinska Institutet för effektivare datautlämning.

2. Ökade externa forskningsmedel
– Dubblera externa forskningsanslag de närmaste 10 åren.
– Stärka samverkan med privata donatorer och näringslivet.

3. Främja tidig forskning och hållbar karriärutveckling
– Sänka medelåldern för disputation bland kliniskt verksamma läkare.
– Öka rekryteringen av forskare från grundutbildningen och vårdprofessionerna.

4. Stärkt utbildningskultur
– Förbättra utbildningsuppdragets attraktionskraft genom tydligare meritvärde.
– Engagera fler erfarna experter i undervisning och handledning.

5. Utveckling av infrastruktur för kliniska studier
– Utveckla fler kompetenscentrum för stöd till kliniska studier.
– Förenkla administrativa processer och stärka strukturer för kliniska prövningar.

6. Implementering och utveckling av artificiell intelligens
– Befästa Karolinska Universitetssjukhusets ställning som en världsledande AI-aktör inom vården.
– Etablera en plattform för AI-samarbete mellan sjukvård, forskning och näringsliv.

7. Stärkt akademisk kultur
– Förbättra den fysiska integreringen av vård, forskning och utbildning.
– Skapa fler tvärdisciplinära seminarier och stärka samarbetet med prekliniska forskare.

Se här för samtliga mål och åtgärder i Karolinska Universitetssjukhusets FoUU-strategi.

(öppnas i nytt fönster)

– Med denna strategi stärker vi den akademiska kulturen vid sjukhuset genom att ge forskare och vårdpersonal bättre möjligheter att bedriva forskning. Genom ökad tillgång till hälsodata, fler karriärvägar för unga forskare och satsningar på fler kliniska studier skapar vi en miljö där ny kunskap snabbare kan omsättas i bättre diagnostik och behandling för våra patienter, säger Olof Akre.

Regionalt perspektiv och internationell konkurrenskraft
Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutets FoUU-verksamhet omfattar alla Region Stockholms invånare och patienter. Ett starkt regionalt samarbete och samverkan med näringslivet är en förutsättning för att Sverige ska stärka sin internationella position inom medicinsk forskning och utveckling. Genom denna strategi vill sjukhuset inte bara förbättra de egna förutsättningarna utan också bidra till att hela regionen utvecklas.

Nu släpps rapporten om Gränbyprojektet. Patienterna uppskattar cancervård i köpcentrum och kostnaden per behandling har halverats, meddelar Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande. Gränbyprojektet är ett skolexempel på hur ett framgångsrikt trippel helix samarbete ska genomföras (Redaktionens anm.)

Gränbyprojektet är ett utvecklingsprojekt där Akademiska sjukhuset, tillsammans med läkemedelsföretag och vårdutvecklingsföretag, skapat en behandlingsavdelning i Gränby köpcentrum för patienter med blod- och tumörsjukdomar där patienterna bland annat får blodtransfusion, enklare cytostatikabehandling och immunterapi. En ny rapport visar att patienterna uppskattar den lugna och lättillgängliga miljön och att kostnaden per behandling är cirka 50 procent lägre i Gränby jämfört med på sjukhuset.

Sedan drygt ett år har Akademiska sjukhuset en behandlingsmottagning för blod- och tumörsjukdomar i Gränby köpcentrum. En ny rapport visar att patienterna uppskattar den lugna och lättillgängliga miljön och att kostnaden per behandling är cirka 50 procent lägre än på sjukhuset. På bilden förbereder sjuksköterskan Johanna Nilsson en behandling.

(Arrangerad bild) Akademiska sjukhuset

– Det framgår tydligt av enkäter att patienterna uppskattar satsningen på decentraliserad och personcentrerad cancervård. 97 procent av dem som behandlats i Gränby säger att de hellre vill ha sin nästa behandling där i stället för på sjukhuset. Patienterna upplever miljön som lugnare och mer trivsam och uppger att de slipper ”sjukhuskänslan”. Mottagningen ligger nära E4 och det är enkelt att hitta gratis parkering alldeles intill, säger Maria Andersson Ödman, biträdande verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset.

Maria Andersson Ödman, biträdande verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset. Foto: Staffan Claesson

Hon framhåller vidare att utlokaliseringen innebär att vårdpersonalen roterar ut till Gränby från sjukhuset vilket ger variation i arbetet samtidigt som patienterna känner sig trygga med att möta samma personal.

Gränbyprojektet inleddes under hösten 2023 i syfte att utveckla och göra cancervården i Region Uppsala mer tillgänglig. Samtidigt vill man erbjuda fler patienter möjlighet att delta i kliniska studier och skapa en attraktiv arbetsplats för vårdpersonalen. Behandlingsmottagningen i Gränby köpcentrum invigdes för drygt ett år sedan och nu summeras resultaten i rapporten Gränbyprojektet – tillgänglig cancervård.

Bakgrunden till att flytta cancervård utanför sjukhusets väggar är ökningen av cancerpatienter. Inom 15 år beräknas antalet patienter som behöver cancerbehandling att fördubblas jämfört med idag. Även om fler sjuksköterskor anställs räcker inte de fysiska platserna på Akademiska sjukhuset. Tidigare utvecklingsprojekt har visat att patienterna uppskattar den goda vården, men att restid och brist på parkeringsplatser kan vara en utmaning i samband med sjukhusbesök.

Gränbyprojektets olika delar
I projektet har patienternas upplevelse av att få behandling i köpcentrum undersökts, liksom vårdpersonalens upplevelse av att behandla cancerpatienter utanför sjukhus. Patienter har utbildats i att ta subkutana injektioner i hemmet, i stället för att resa till sjukhuset för en kort behandling. Andra delar som ingått är cancerrehabilitering och att öka användningen av 1177. Det har även gjorts en hälsoekonomisk analys, där olika värden och kostnader kopplade till patient, personal, betalare och samhället i stort har analyserats.

Analysen visar att kostnaden per behandling är cirka 50 procent lägre i Gränby jämfört med på sjukhuset och att behandlingstiden i genomsnitt är 13 minuter kortare i Gränby vilket kan bero på färre störningsmoment än på sjukhuset. I rapporten framgår också att antalet patienter i kliniska studier ökat på Akademiska och att sjukhuset har kunnat ta emot fler patienter från andra län.

– Projektet visar hur cancervården kan utvecklas och förbättras genom samverkan jämfört med om enskilda aktörer arbetar var för sig. Vi har haft modet att våga prova något nytt till gagn för både patienter och vårdpersonal, avrundar Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset.

Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Foto: Anita Szava

Henrik Lindman, verksamhetschef blod- och tumörsjukdomar (BOT), Akademiska sjukhuset Foto: Staffan Claesson

Gränbyprojektet är ett utvecklingsprojekt i samarbete mellan Akademiska sjukhuset, vårdutvecklingsföretaget Adxto Care och läkemedelsföretagen Beigene Nordics, Bristol Myers Squibb och Pfizer.

Läs rapporten om Gränbyprojektet här. 

Nu släpps rapporten om Gränbyprojektet. Patienterna uppskattar cancervård i köpcentrum och kostnaden per behandling har halverats, meddelar Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande. Gränbyprojektet är ett skolexempel på hur ett framgångsrikt trippel helix samarbete ska genomföras (Redaktionens anm.)

Gränbyprojektet är ett utvecklingsprojekt där Akademiska sjukhuset, tillsammans med läkemedelsföretag och vårdutvecklingsföretag, skapat en behandlingsavdelning i Gränby köpcentrum för patienter med blod- och tumörsjukdomar där patienterna bland annat får blodtransfusion, enklare cytostatikabehandling och immunterapi. En ny rapport visar att patienterna uppskattar den lugna och lättillgängliga miljön och att kostnaden per behandling är cirka 50 procent lägre i Gränby jämfört med på sjukhuset.

Sedan drygt ett år har Akademiska sjukhuset en behandlingsmottagning för blod- och tumörsjukdomar i Gränby köpcentrum. En ny rapport visar att patienterna uppskattar den lugna och lättillgängliga miljön och att kostnaden per behandling är cirka 50 procent lägre än på sjukhuset. På bilden förbereder sjuksköterskan Johanna Nilsson en behandling.

(Arrangerad bild) Akademiska sjukhuset

– Det framgår tydligt av enkäter att patienterna uppskattar satsningen på decentraliserad och personcentrerad cancervård. 97 procent av dem som behandlats i Gränby säger att de hellre vill ha sin nästa behandling där i stället för på sjukhuset. Patienterna upplever miljön som lugnare och mer trivsam och uppger att de slipper ”sjukhuskänslan”. Mottagningen ligger nära E4 och det är enkelt att hitta gratis parkering alldeles intill, säger Maria Andersson Ödman, biträdande verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset.

Maria Andersson Ödman, biträdande verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset. Foto: Staffan Claesson

Hon framhåller vidare att utlokaliseringen innebär att vårdpersonalen roterar ut till Gränby från sjukhuset vilket ger variation i arbetet samtidigt som patienterna känner sig trygga med att möta samma personal.

Gränbyprojektet inleddes under hösten 2023 i syfte att utveckla och göra cancervården i Region Uppsala mer tillgänglig. Samtidigt vill man erbjuda fler patienter möjlighet att delta i kliniska studier och skapa en attraktiv arbetsplats för vårdpersonalen. Behandlingsmottagningen i Gränby köpcentrum invigdes för drygt ett år sedan och nu summeras resultaten i rapporten Gränbyprojektet – tillgänglig cancervård.

Bakgrunden till att flytta cancervård utanför sjukhusets väggar är ökningen av cancerpatienter. Inom 15 år beräknas antalet patienter som behöver cancerbehandling att fördubblas jämfört med idag. Även om fler sjuksköterskor anställs räcker inte de fysiska platserna på Akademiska sjukhuset. Tidigare utvecklingsprojekt har visat att patienterna uppskattar den goda vården, men att restid och brist på parkeringsplatser kan vara en utmaning i samband med sjukhusbesök.

Gränbyprojektets olika delar
I projektet har patienternas upplevelse av att få behandling i köpcentrum undersökts, liksom vårdpersonalens upplevelse av att behandla cancerpatienter utanför sjukhus. Patienter har utbildats i att ta subkutana injektioner i hemmet, i stället för att resa till sjukhuset för en kort behandling. Andra delar som ingått är cancerrehabilitering och att öka användningen av 1177. Det har även gjorts en hälsoekonomisk analys, där olika värden och kostnader kopplade till patient, personal, betalare och samhället i stort har analyserats.

Analysen visar att kostnaden per behandling är cirka 50 procent lägre i Gränby jämfört med på sjukhuset och att behandlingstiden i genomsnitt är 13 minuter kortare i Gränby vilket kan bero på färre störningsmoment än på sjukhuset. I rapporten framgår också att antalet patienter i kliniska studier ökat på Akademiska och att sjukhuset har kunnat ta emot fler patienter från andra län.

– Projektet visar hur cancervården kan utvecklas och förbättras genom samverkan jämfört med om enskilda aktörer arbetar var för sig. Vi har haft modet att våga prova något nytt till gagn för både patienter och vårdpersonal, avrundar Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset.

Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Foto: Anita Szava

Henrik Lindman, verksamhetschef blod- och tumörsjukdomar (BOT), Akademiska sjukhuset Foto: Staffan Claesson

Gränbyprojektet är ett utvecklingsprojekt i samarbete mellan Akademiska sjukhuset, vårdutvecklingsföretaget Adxto Care och läkemedelsföretagen Beigene Nordics, Bristol Myers Squibb och Pfizer.

Läs rapporten om Gränbyprojektet här. 

Alvida Qvick har genom att analysera ämnen som frisätts i blodet när tumörer växer visat hur biomarkörer kan användas inom olika områden av cancervården.

 – Det gör att vi kan skräddarsy behandling och effektivisera uppföljning av våra patienters hälsa, säger Alvida Qvick.

I sin doktorsavhandling i biomedicin vid Örebro universitet har Alvida Qvick testat fyra metoder för att upptäcka så kallade cirkulerande biomarkörer, vilket har visat sig vara lovande i flera olika studier.

En studie handlar om att i blodet upptäcka rester av tumörer i huvud- och halsområdet som orsakats av humant papillomvirus, HPV.

– Metoden har visat sig ha hög känslighet för att upptäcka HPV och studien följer nu upp patienterna. Studien är upplagd så att om vi får stigande värden i två på varandra följande prov kontaktar vi behandlade läkare med informationen. Läkarna har till och med efterfrågat resultaten inför patientbesök, vilket känns väldigt givande, säger Alvida Qvick, som också studerat cirkulerande biomarkörer hos patienter med lungcancer.

Ospecifika symptom

I en annan studie har hon undersökt metylering av arvsmassa som utsöndras från tumörceller. Metylering är en process som påverkar hur celler producerar proteiner, och genom att analysera denna process hos patienter med allvarliga ospecifika symptom har forskaren identifierat skillnader mellan de som har cancer och de som inte har det.

– Det var oväntat att vi kunde se så tydliga skillnader i metyleringen mellan cancerpatienter och patienter med allvarliga ospecifika symtom. Detta stärker hur robusta cirkulerande biomarkörer kan vara när det gäller att särskilja cancer från andra sjukdomar, säger hon.

Möjlighet till snabbare svar

Den största nyttan med denna forskning är att den kan förändra hur cancer diagnostiseras och behandlas. För patienter som inte kan genomgå vävnadsprovtagningar – exempelvis om tumören är svårtillgänglig – kan ett enkelt blodprov ge värdefull information om diagnos och behandlingsalternativ. Detta gör det möjligt att ge snabbare svar, mer individanpassad behandling och effektivare uppföljning av patienter.

– Det är otroligt spännande att få upptäcka något nytt och omsätta den kunskapen i praktisk nytta för patienterna. Vår forskning har potential att förbättra cancervården på många sätt, säger Alvida Qvick.

Text: Elin Abelson
Foto: Maria Bergman

Fakta:

Cirkulerande biomarkörer och cancer
När en tumör växer och nya tumörceller bildas och dör så frisätts olika ämnen ut i blodbanan och dessa ämnen kallas för cirkulerande biomarkörer. Dessa har potentialen att användas som markörer för cancer i många olika steg av diagnostiken, allt från screening, diagnos, val av behandling till uppföljning.

Metylering 
DNA-metylering är en process som styr vilka gener som ska vara aktiva och vilka som ska vara avstängda – ungefär som en strömbrytare för gener. Alla celler har samma arvsmassa med samma gener men tack vare metylering kan till exempel en hudcell och en muskelcell använda olika gener för att utföra sina olika uppgifter. Samma sak gäller för en cancercell som vill förändra vilka gener som är aktiva så att det är mest fördelaktigt för tumören.

Mikael skapar minnen för barn i cancerbehandling – Kan vi väcka ett leende är det värt det, säger Odström.

På strålningsenheten vid Norrlands universitetssjukhus arbetar personalen målmedvetet med att stärka tryggheten för cancersjuka barn. Förhoppningen är att utveckla behandlingen och skapa en bättre vårdupplevelse. – Om jag under den här svåra tiden kan locka fram några leenden så är det värt det, säger onkologisjuksköterskan och barnrättsombudet Mikael Odström som också axlar rollen som dinosaurien Dino.

Onkologisjuksköterskan Mikael Odström, som också axlar rollen som dinosaurien Dino.

Följ med och se barnens reaktioner när dinosaurien Dino och enhörningen Uni besöker en barnavdelning. Foto: Daniel Marklund

Missa inte videon ovan där du får följa med Dion och Uni på en avdelning och höra barnens reaktioner.

Den 15 februari uppmärksammas internationella barncancerdagen världen över. När ett barn diagnostiseras med cancer innebär det stor psykisk påfrestning för familjer som ställs inför en okänd behandling som kan upplevas skrämmande.

– Det kommer många barn hit. Det är bland annat barn med hjärntumörer och buktumörer, säger Mikael Odström, onkologisjuksköterska.

Hoppas kunna behandla mer vaket

Strålbehandlingen sker i ett rum med två meter tjocka väggar där barnet behöver ligga helt själv, hissas en bra bit upp från golvet och ligga helt stilla. För att upplevelsen ska bli mindre stressig och påfrestande sövs i regel barn under sju år. Det handlar om 30 tillfällen under en sexveckorsperiod.

Genom att försöka öka barnets medvetenhet och delaktighet i behandlingen finns förhoppningar om att kunna behandla fler barn i vaket tillstånd. Det kräver mer från patienten men också att verksamheten skapar den trygghet som barnet behöver.

– Om jag var liten, hur skulle jag vilja att miljön var? Hur hade jag velat att personalen skulle bete sig? Exempelvis kan mamma få läsa en saga i högtalarsystemet eller så kan vi fästa en surfplatta i strålbehandlingsapparaten.

Får känna att de äger situationen

På strålningsenheten arbetar personalen utifrån barnperspektivet för att skapa förutsättningar för en så bra behandling och upplevelse som möjligt för patienter och närstående.

– Exempelvis får en patient vid varje behandlingstillfälle sätta ett klistermärke på strålbehandlingsapparaten. Det är en liten grej men det kan göra stor skillnad.

Vid behandling av en hjärntumör skapas en mask som avbildar patientens ansikte. Den är nödvändig för att ansiktet ska fixeras i en bestämd position under strålbehandlingen. Den är hård och är hårt åtsittande vilket vissa upplever som obehagligt.

– Vi tänker att barnen ska få pynta den och göra till sin egen. De upplever då att de använder den för sig själv i stället för något används emot dem. De får äga situationen på ett annat sätt.

Starta barnteam inom kort

Cancercentrum ska inom kort starta upp ett barnteam. Minst en person med utbildning i att behandla barn ska finnas med vid varje tillfälle.

– Om den som behandlar inte är bekväm med att möta barn så känner barnet det på en gång.

Skapar för barnen sent på nätterna

Mikael Odström har ett stort engagemang för de barn som behandlas. På fritiden och sent in på nätterna har han målat och skapat 3D-utskrifter för barnen, bland annat en miniatyrmodell av strålningsapparaten.

– En sådan här modell gör det lättare att relatera till då den är kopplad till vardagens lek.

3D-utskrift av strålningsapparaten i leksaksstorlek. Foto: Daniel Marklund.

Tavlor som Mikael målat till barnen. Målningar: Mikael Odström.

Skattkarta över strålbehandlingsrummet. Illustration: Mikael Odström.

Dessutom har Mikael Odström blivit en dinosaurie. Idén uppstod under behandlingen av ett barn som bar olika dinosaurietröjor. Mikael fick då idén om att pojken på sista behandlingsdagen skulle få besök av en dinosaurie. Genom Barncancerfonden norra fick strålningsenheten två uppblåsbara dräkter som väcker två busiga kompisar till liv, dinosaurien Dino och enhörningen Uni. De har nu blivit ett återkommande inslag i behandlingen för barn i cancerbehandling men de besöker också andra barnavdelningar på sjukhuset.

– Jag får träda in i den här mycket tunga tiden i deras liv och får göra lite skillnad. Om jag kan väcka ett leende så är det helt klart värt det, säger Mikael Odström.

Text: Daniel Marklund för Region Västerbotten

Pfizer tillkännager positiva fas 3-resultat från studien TALAPRO-2, där Talzenna (talazoparib) i kombination med enzalutamid visade en statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull förbättring av den totala överlevnaden jämfört med en kombination av placebo och enzalutamid hos patienter med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC), oavsett HRR-mutationsstatus.

Fas 3-resultat visar: Pfizers Talzenna (talazoparib) i kombination med enzalutamid förbättrar överlevnadsresultaten vid metastaserad kastrationsresistent prostatacancer jämfört med placebo i kombination med enzalutamid. Foto: Johnér bildbyrå

Studieresultaten, som presenterades på American Society of Clinical Oncology Genitourinary Cancers Symposium (ASCO GU) i San Francisco, visar att Talzenna i kombination med enzalutamid förbättrade medianöverlevnaden med nästan 9 månader, jämfört med placebo i kombination med enzalutamid.¹

Studien TALAPRO-2 utvärderade två grupper av patienter: oselekterade och de med HRR-genmutationer.

Efter mer än fyra års uppföljning var medianöverlevnaden i kohort 1 (oselekterade) 45,8 månader med Talzenna i kombination med enzalutamid, jämfört med 37,0 månader med placebo och enzalutamid.

I kohort 2 observerades en förbättring av den totala överlevnaden hos patienter med HRR-muterad mCRPC, med en medianöverlevnad på 45,1 månader med Talzenna i kombination med enzalutamid, jämfört med 31,1 månader med placebo och enzalutamid.

– Metastaserad kastrationsresistent prostatacancer har generellt dålig överlevnadsgrad på grund av dess avancerade stadium. De nya resultaten från TALAPRO-2 visar att Talzenna och enzalutamid signifikant kan förlänga överlevnaden oavsett HRR-status, vilket kan förändra behandlingen av denna cancerform, säger Johannes Arpegård, senior medicinsk rådgivare inom onkologi på Pfizer.

Läs mer om studien i vårt globala pressmeddelande på engelska.

Johan Henriksson menar att tekniken för att analysera arvsmassa från enskilda celler (ATAC-seq) behöver omvärderas. Foto: Mattias Pettersson

Forskning från Umeå universitet banar väg för en kvantitativ dataanalysmetod för att studera celldelningsprocessen i enskilda celler. Den förbättrade upplösningen kommer att främja avancerad cellanalys i människokroppen, särskilt vid felaktig celldelning som vid cancer.

– Vi fick inte de resultat vi förväntade oss! Men studien gav oss som tur var en bättre förståelse av arvsmassan och hur det kan mätas vid sekvensering med hjälp av transposoner, en slags genetiskt modifierad rörlig gensekvens. Transposonerna beter sig olika under celldelning och detta kan bland annat användas för att följa celldelningsprocessen, säger Johan Henriksson, docent vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.

Varje organ i kroppen är byggt av ett stort antal olika celler, som var och en utför olika funktioner. Därför är det viktigt att kunna studera cellerna individuellt. Redan i biologivetenskapens tidiga skede var detta möjligt med hjälp av mikroskopi, men det var begränsat till att studera högst fem eller tio gener åt gången.

Drunknar i data och dyr teknik
Avancerade en-cellsmetoder började användas på 2010-talet och har revolutionerat förmågan att effektivt räkna ett stort antal informationsbärande molekyler i cellen. Metoden är beroende av sekvensering för att studera alla (över 20 000) gener i en enskild cell. Nuförtiden är det också möjligt att studera miljontals celler, en i taget, och det genererar en ofantlig mängd data.

Studier av enskilda celler behöver inte bygga på en hypotes eftersom inget tidigare urval av gener behövs. Detta kallas för ett ”datadrivet” tillvägagångssätt, i och med att insamlad data snarare än en hypotes leder forskningsriktningen och resultat.

– Syftet blir att upptäcka nya oväntade biologiska mönster, som kan leda till nya forskningsfrågor, säger Johan Henriksson,

Detta kommer dock med två stora problem: Vi drunknar nu helt enkelt i data och tekniken är dyr. Det var en viktig drivkraft för det forskningsprojekt som Johan Henriksson och hans grupp startade. Frågor de ställde sig var: Om metoden är så dyr, hur kan man använda den på ett bättre sätt? Vad kan vi mer utläsa från datan som vi inte tänkt på tidigare?

Projektet gick inte som planerat
En teori var att det skulle vara möjligt att mäta längden på telomerer – DNA-strukturer som utgör ändarna på våra kromosomer och skyddar dem. Varje gång en cell delar sig blir telomererna kortare. När de blir för korta kan cellen inte längre dela sig; den blir inaktiv eller genomet skadas, vilket kan omvandla den till en cancercell.

Projektet gick dock inte som planerat. Den initiala analysen av data såg lovande ut, men ju mer data som analyserades, desto fler motsägelser märktes.

– Efter en intensiv jakt på data från andra lab, som idag kan tankas hem och jämföras, blev vårt team desperat. Vi började istället fokusera på att undersöka vilka andra biologiska faktorer som kan påverka telomerlängdmätningen, säger Johan Henriksson.

Dataanalysen tvingade forskarna att bli alltmer uppmärksamma på detaljer i tidigare forskning om telomerer. Till exempel finns den förväntade sekvensen av humana telomerer – upprepade DNA-sekvenser av TTAGGG – även i andra delar av arvsmassan. Telomeren är dessutom inte en perfekt upprepning av TTAGGG, eller alls en upprepning. Snarare är telomermodellen nu så daterad och alltför förenklad att den kanske snarare är kontraproduktiv.

Tekniken för analys bör omvärderas
Avancerad sekvenseringsteknik har bidragit med ny data om telomersekvensen, men den är komplex och svår att tolka. Tolkningen påverkas också av hur mätningen utförs. Johan Henriksson menar att tekniken för att analysera arvsmassa från enskilda celler (ATAC-seq) behöver omvärderas. ATAC-seq använder en typ av genetiskt modifierad rörlig gensekvens, så kallad transposon, för att skära upp DNA:t i små bitar som kan sekvenseras.

– Baserat på några ganska komplicerade experiment visade det sig att transposonet varken duplicerar lokalt DNA som tidigare forskning antyder, och inte heller verkar det hacka upp telomeren lika mycket som andra delar av arvsmassan. Att mäta telomerlängd var helt enkelt inte möjligt med det här tillvägagångssättet, säger Johan Henriksson.

I en annan studie har forskarna redan använt mätmetoden för att lokalisera ett nytt outforskat tillstånd hos T-celler vilket verkar vara intressanta för immunterapi, en typ av cancerbehandling där kroppens egna immunsystem används för att bekämpa cancer.

Om den vetenskapliga artikeln
Iryna Yakovenko, Ionut Sebastian Mihai, Martin Selinger, William Rosenbaum, Andy Dernstedt, Remigius Gröning, Johan Trygg, Laura Carroll, Mattias Forsell, och Johan Henriksson: Telomemore enables single-cell analysis of cell cycle and chromatin condensation.

https://doi.org/10.1093/nar/gkaf031

På Världscancerdagen den 4 februari inledningstalade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson på Nätverket mot cancers evenemang på Kulturhuset i Stockholm. Ministern betonade vikten av bättre livskvalitet för cancerpatienter och deras anhöriga.

Sjukvårdsministern lyfte i sitt tal bland annat regeringens pågående arbete med den uppdaterade nationella cancerstrategin. Foto: Simon Samuelsson/Regeringskansliet

– En cancerdiagnos behöver inte vara en dödsdom, men det förändrar livet för både de drabbade och deras anhöriga. Vi arbetar för bättre vård och förebyggande åtgärder, men vi måste också säkerställa god livskvalitet under och efter behandling, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Nätverket mot cancer består av patient- och intresseorganisationer som arbetar med cancer. Evenemanget på Världscancerdagen hade bättre livskvalitet som tema, med fokus på att patienter och närstående ska kunna leva med bästa möjliga livskvalitet under alla faser av cancerupplevelsen, inklusive de utmaningar som kan kvarstå efter behandling.

Sjukvårdsministern lyfte i sitt tal bland annat regeringens pågående arbete med den uppdaterade nationella cancerstrategin. I november 2024 överlämnade utredaren Mef Nilbert förslag till en uppdaterad cancerstrategi till regeringen. Nu är förslaget ute på remiss till och med den 17 mars. Strategin planeras därefter att färdigställas under året.

Livskvalitet och delaktighet lyfts särskilt fram 

I förslaget till uppdaterad cancerstrategi finns tre övergripande mål:

• minskad risk för att utveckla cancer och att fler diagnostiseras tidigt,
• ökad canceröverlevnad
• bästa möjliga livskvalitet under och efter cancersjukdom.

För att uppnå dessa mål föreslås bland annat ett stärkt fokus på rehabilitering, den palliativa vården och en harmonisering av standardiserade vårdförlopp, som beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras samt vilka tidsgränser för dessas genomförande.

Livskvalitet genom förbättrad rehabilitering och precisionshälsa
Regeringen gav nyligen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell strategi och handlingsplan för effektiv och jämlik rehabilitering, habilitering och användning av hjälpmedel. Syftet är att höja livskvaliteten för patienter över hela landet. Myndigheten ska under arbetet med strategin beakta det parallella arbetet med att fastställa cancerstrategin.

Under 2025 avsätter regeringen också 50 miljoner kronor för ett jämlik införande av precisionshälsa. Med utgångspunkt i den enskilde patientens unika förutsättningar möjliggör precisionshälsa skräddarsydd prevention, diagnostik, behandling och uppföljning.

I och med satsningen säkrar regeringen en långsiktig finansiering av en jämlik implementering av precisionshälsa. För 2026 och framåt avser regeringen avsätta 100 miljoner kronor årligen till detta ändamål.

Miriam Merad, Mount Sinai, USA, har studerat hur celler i det medfödda immunförsvaret påverkar kroppens egen förmåga att bekämpa tumörer. Hennes upptäckter har starkt bidragit till att dessa cellers funktion blivit en lovande måltavla för utvecklingen av nya cancerterapier. Hon tilldelas nu Sjöbergpriset på en miljon US dollar.

När vi drabbas av cancer kan vårt eget immunförsvar ibland hjälpa oss att bekämpa sjukdomen. Det sker bland annat genom att T-celler från det adaptiva immunsystemet attackerar tumören. Men runt omkring tumören finns även myeloida celler, däribland makrofager, som är en del av vårt medfödda immunsystem.

Miriam Merad började studera dessa celler redan för över 20 år sedan och gjorde då en viktig grundläggande upptäckt. Hon visade att alla makrofager inte har sitt ursprung i celler från det omgivande blodsystemet. I stället uppstår en del av dem tidigt under embryoutvecklingen. Hon undersökte därefter vilken roll myeloida celler spelar i miljön runt en tumör vid olika former av cancer.

Kroppens städpatruller
I vanliga fall fungerar makrofagerna som kroppens städpatruller som bland annat tar hand om döda bakterier och celler ute i våra vävnader.

– Men vid cancer utnyttjar tumören ofta makrofagerna för att göra T-cellerna dåsiga. Det försämrar T-cellernas möjligheter att attackera tumören och den får ökad möjlighet att växa, förklarar Urban Lendahl, sekreterare i Sjöbergpriskommittén.

Under de senaste åren har Miriam Merad gått vidare och publicerat nya data från studier av bland annat lungcancer i möss och människor. I dessa har hon blockerat signalerna från bland annat makrofager så att T-cellerna blir piggare och kan attackera tumören med ökad kraft. I bästa fall kan det leda till att tumören slutar växa eller rent av minskar i storlek. Med hjälp av pengarna från Sjöbergstiftelsen får hon nu ännu bättre möjligheter att fortsätta sin forskning inom området.

Stora förhoppningar
– Jag är hedrad över att få ta emot ett så prestigefullt pris. Min förhoppning är att vi kommer att kunna använda anslaget till våra senaste ansträngningar där vi försöker påverka inflammatoriska myeloida celler som bidrar till cancertillväxt hos äldre patienter. Förebyggande behandling av den här typen är svår att finansiera och därför kom det här priset väldigt lägligt för oss, säger hon.

Kommittén för Sjöbergpriset vid Vetenskapsakademien har stora förhoppningar på vad hon kommer att kunna åstadkomma i framtiden.

– Miriam Merad är en pionjär inom detta starkt växande fält, immunoterapi mot cancer. Hennes forskning om myeloida celler är ett genombrott som har stor potential att ligga till grund för utvecklingen av nya cancerbehandlingar i framtiden, säger Thomas Perlmann, ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien och ordförande av Sjöbergpriskommittén.

I prisvideon får du veta mer om pristagaren och forskningen bakom. Videon kan bäddas in från Youtube. Titta på videon

Bilder av pristagaren möjliga att ladda ned hittar du på www.kva.se

FAKTA Pristagare:
Miriam Merad, är verksam vid Icahn School of Medicine at Mount Sinai, New York, USA. Hon är professor i cancerimmunologi och Director of the Precision Immunology Institute samt Director of the Marc & Jennifer Lipschultz Precision Immunology Institute.

Född 1969 i Paris men växte upp i Algeriet. Medicine doktor (MD) år 1992 vid universitetet i Alger. Flyttade sedan till Paris, Frankrike, och därefter till Stanford University, Kalifornien, USA, där hon doktorerade 2001 i ett samarbete med Université Paris Diderot.

Miriam Merad, Icahn School of Medicine at Mount Sinai

Prismotivering:
”För upptäckter kring myeloida celltypers ursprung och hur dessa celler påverkar immunsvaret mot tumörer.”

FAKTA Sjöbergpriset:

Priset utdelas i samarbete mellan Kungl. Vetenskapsakademien och Sjöbergstiftelsen. Stiftelsen står även för finansieringen. Priset inrättades efter en donation av affärsmannen Bengt Sjöberg som gick bort i sviterna av cancer 2017, och ska gå till den eller de som gjort avgörande bidrag för cancerforskningen. Det uppgår till 100 000 US dollar i form av ett personligt pris och 900 000 US dollar i anslag till fortsatt forskning. 2025 års Sjöbergpris kommer att delas ut i samband med Akademiens högtidssammankomst 31 mars. Prisföreläsningen hålls samma dag på Karolinska Institutet.

Läs mer om priset

Se kalendariet för ytterligare information om föreläsningen

EU-kommissionen godkänner LAZCLUZE (lazertinib) i kombination med Rybrevant (amivantamab) för första linjens behandling av patienter med EGFR-muterad avancerad icke-småcellig lungcancer.

Senaste topplinjedata från fas 3-studien MARIPOSA visar att amivantamab i kombination med lazertinib är den första behandlingsregimen som har en bättre total överlevnad (OS) jämfört med nuvarande standardbehandling osimertinib.

Förbättringen i median OS förväntas överstiga ett år.

Godkännandet baseras på resultat från fas 3-studien MARIPOSA som utvärderar lazertinib i kombination med amivantamab i jämförelse med osimertinib som en första linjens behandling för patienter med lokalt avancerad eller metasterad icke-småcellig lungcancer med EGFR exon 19-deletion (el19del) eller substitutionsmutation L858R i Exon21 (L858).

Studien uppnådde både det primära effektmåttet med progressionsfri överlevnad (PFS) och det sekundära effektmåttet med total överlevnad. Kombinationsbehandlingen visade klinisk meningsfull och statistiskt signifikant förbättring av total överlevnad jämfört med osimertinib.

Europeiska kommissionens godkännande kommer efter ett motsvarande godkännande i december 2024. Kommissionen godkände då ansökan om en typ II variation utökning av indikationen för den bispecifika antikroppen amivantamab i kombination med lazertinib för första linjens behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer med EGFR mutationerna exon 19-deletion (e19del) eller substitutionsmutation L858R i Exon21 (L858).

Det globala pressmeddelandet finns att läsa här.

Nätverket mot cancer är stolta att utse Mef Nilbert till Årets Cancernätverkare 2025. Denna hedersutmärkelse tilldelas en person eller verksamhet som genom sitt engagemang stöttar Nätverket mot cancers målsättning att stärka patientens inflytande och möjligheter till optimal vård.

Under 2024 tog Mef Nilbert på sig uppdraget att föreslå en uppdaterad nationell cancerstrategi med ett helhetsperspektiv som omfattar prevention, tidig upptäckt, diagnostik, behandling, rehabilitering, palliativ vård och uppföljning. Hon har under loppet av nio månader lyssnat till alla berörda aktörer, inklusive patienter och närstående, för att skapa en strategi som möter dagens och framtidens behov inom cancervården.

”Mef Nilbert har med enastående engagemang och förmåga att skapa samverkan drivit arbetet med att uppdatera den nationella cancerstrategin. Hennes inkluderande arbetssätt och vilja att lyfta olika perspektiv har varit avgörande för att stärka nätverket mellan viktiga aktörer inom cancervården. Hennes insatser kan bidra till en mer sammanhållen och effektiv vård”, säger Margareta Haag, ordförande i Nätverket mot cancer.

”Jag är så överraskad och överväldigad speciellt eftersom det handlar om just nätverkande. Det är ju precis det jag brinner för; nätverk mellan civilsamhälle och hälso- och sjukvård, mellan forskning, klinik och innovation. Och nätverk handlar ju inte bara om människor, utan om ideer och möjligheter,” säger Mef Nilbert själv om utmärkelsen.

Mef Nilbert är adjungerad professor i onkologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus i Lund. Hon har en lång och framstående karriär inom svensk och internationell cancervård, bland annat som chef för Regionalt cancercentrum Syd, professor vid Köpenhamns universitet och forskningschef för den danska cancerfonden. Hennes forskning har särskilt fokuserat på ärftlig tjock- och ändtarmscancer samt sarkom. Sedan hösten 2023 är hon även ämnesexpert på Socialstyrelsen.

Mef Nilbert till Årets Cancernätverkare 2025.

Nätverket mot cancer är stolta att utse Mef Nilbert till Årets Cancernätverkare 2025 för hennes exceptionella arbete och engagemang för att utveckla och förbättra cancervården i Sverige.

Sepsis innebär att en infektion ger en livshotande påverkan på kroppens organ och innebär att hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Barn med leukemi har en förhöjd risk att drabbas eftersom sjukdomen i sig och många behandlingar, exempelvis cytostatika, påverkar immunförsvaret. På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har en studie startats som syftar till att utveckla mer träffsäker diagnostik och behandling för denna patientgrupp.

I en ny studie på Akademiska sjukhuset ska forskare utveckla mer träffsäker diagnostik och behandling av sepsis för barn med leukemi. Under de kommande tre åren kommer blod, urin, luftvägssekret och ryggmärgsvätska samlas in från barn med blodsjukdomar som vårdas på barnintensiven eller barnonkologen. Bild: Johnér bildbyrå.

–Allvarliga infektioner är den vanligaste orsaken till kortsiktig dödlighet hos barn med blodcancer. Målet är att utveckla ny, mer träffsäker diagnostik och behandlingar för sepsis hos barn med leukemi, säger Robert Frithiof, specialistläkare inom barnanestesi och operation, tillika professor vid Uppsala universitet.

Sepsis, eller blodförgiftning som det också kallas, orsakas av immunförsvarets reaktion på en infektion orsakad av bakterier, virus, parasiter eller svamp, vare sig de finns i blodet eller inte. Oftast börjar sepsis med en lokal infektion, till exempel lunginflammation, urinvägsinfektion eller sårinfektion.

– En cancerdiagnos och behandling med cytostatika eller strålning kan försvaga immunförsvaret, vilket gör det svårt för kroppen att bekämpa infektioner. Barn med leukemi, som genomgår cytostatikabehandling, kan vara särskilt mottagliga. Om barnet drabbas av sepsis kan detta leda till chock, organsvikt och till och med dödsfall, säger Robert Frithiof.

I studien ska forskarna mer specifikt undersöka neutrofila extracellulära fällor (NETs). Det är nätliknande strukturer, som är en del av det medfödda immunförsvaret och som frigörs för att fånga och döda invaderande mikroorganismer.

– NETs kan även göra skada genom att bidra till ökad inflammation och försämra funktionen för kroppens egna celler. Det är ännu okänt hur de påverkar infektioner hos barn med blodsjukdomar, förklarar Robert Frithiof.

Han betonar att sepsis hos barn med cancer skiljer sig från sepsis hos barn utan cancer genom andra infektionsvägar, infektionstyper och immunsvar.

– Biomarkörer och behandlingsstrategier fungerar sämre för denna grupp, och forskning anpassad för deras behov är begränsad. Detta gör att dödligheteten är hög och behovet av ny diagnostik och behandling stor, avrundar Robert Frithiof.

Studien är del av ett europeiskt samarbetsprojekt där en viss del av finansieringen redan har beviljats på europeisk nivå genom utlysningen HORIZON-MSCA-2022-DN-01. Forskargruppen tilldelades nyligen ett anslag från Barncancerfonden på 1,2 miljoner kronor för studien.

FAKTA om den kliniska studien ”Novel therapeutic targets and diagnostic tools for sepsis in paediatric leukaemia”

Under de kommande tre åren kommer blod, urin, luftvägssekret och ryggmärgsvätska samlas in från barn med blodsjukdomar som vårdas på barnintensiven eller barnonkologen på Akademiska sjukhuset.

Proverna kommer att användas för att identifiera biomarkörer och nya behandlingsmål kopplade till NETs-produktion.

Både befintliga och nya biobanker kommer att användas.

Ett fokus är mediatorer, faktorer som förklarar viktiga steg i NETs-bildningsprocessen, och hur dessa kan kopplas till organsvikt och kortsiktig dödlighet.

Därefter kommer specifika diagnostiska verktyg och läkemedelsbehandlingar som riktar sig mot dessa mediatorer att utvecklas.

Slutligen kommer forskarna att undersöka hur effektiva dessa nya verktyg är för att upptäcka och påverka NETs-bildning i de insamlade proverna.