SEPTA-studien, med över 2 000 amerikanska och kanadensiska män av olika etniskt ursprung som genomgått biopsier, har publicerats i onkologitidskriften Journal of Clinical Oncology. Resultaten från SEPTA-studien visar nyttan och möjligheten till bred användning av Stockholm3 för att minska onödiga biopsier och hitta prostatacancer hos män med såväl afrikansk, asiatisk, latinamerikansk som europeisk etnicitet.

”En utmaning som kliniska prövningar inom prostatacancer länge brottats med är den begränsade etniska mångfalden, en parameter som är särskilt relevant givet de stora skillnaderna i förekomst av prostatacancer hos olika etniska grupper. Resultaten från SEPTA-studien visar nyttan och generaliserbarheten av Stockholm3 för att minska onödiga biopsier och hitta prostatacancer hos såväl asiatiska, svarta, latinamerikanska som vita män. Det innebär en viktig förbättring av avvägningarna mellan skada och nytta vid diagnos av prostatacancer,” skriver Iona Cheng, PhD, MPH, Associate Editor Journal of Clinical Oncology i publikationen.

Stockholm3 är väl bevisat att förbättra upptäckten av prostatacancer hos män med PSA mellan 1,5 och 20 ng/ml, både genom att minska antalet onödiga magnetkamera-undersökningar och biopsier och genom att identifiera signifikanta cancerformer hos män med låga eller normala PSA-värden. En stor del av den kliniska evidensen för Stockholm3 är från Skandinavien, vilket medför begränsningar i möjligheten att generalisera resultaten mellan olika etniska grupper. I SEPTA-studien rekryterades patienter med afrikansk, asiatisk, latinamerikansk och europeisk etnicitet som uppfyllde lokal vårdstandard för biopsi från 17 amerikanska och kanadensiska vårdgivare, både akademiskt inriktade och allmänna. Totalt testades 2 129 män med Stockholm3 före biopsi och 1 160 av dessa män var av afrikansk, asiatisk eller latinamerikansk etnicitet (1).

Resultaten visar att utfallet av Stockholm3 var nästan identiskt för asiatiska (AUC: 0,82), svarta (0,82) och latinamerikanska (0,83) män jämfört med vita (0,82) män. Resultaten visar också att Stockholm3 kunde minska onödiga biopsier med 45% och att detta var konsekvent mellan de olika etniska grupperna. Resultaten validerar att den starka evidens som byggts kring Stockholm3 är generaliserbar till flera etniska grupper, ett viktigt steg för att tillhandahålla bättre vård och minska de etniska skillnader som finns inom prostatacancer runt om i världen.

SEPTA-studiens resultat presenterades tidigare i år av professor Scott Eggener, vid ASCO-GU Cancer Symposium i San Francisco, Kalifornien och har nu publicerats i Journal of Clinical Oncology ( Stockholm3 in a Multiethnic Cohort for Prostate Cancer Detection (SEPTA): A Prospective Multicentered Trial | Journal of Clinical Oncology (ascopubs.org)

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos amerikanska män. År 2024 beräknas 300 000 män diagnostiseras med och 35 000 att dö av prostatacancer i USA (2). Tidig upptäckt och minskad överdiagnostik är avgörande för förbättrade behandlingsresultat, minskad dödlighet och bättre användning av sjukvårdsresurser.

Stockholm3 finns tillgängligt i USA genom CLIA-certifierade BioAgilytix Laboratory, med huvudkontor i Durham, North Carolina.

1. Vigneswaran, H., Eklund, M., Discacciati, A., et al. Stockholm3 validation in a multi-ethnic cohort for prostate cancer (SEPTA) detection: A multicentered, prospective trial. Journal of Clinical Oncology (J Clin Oncol) Epub July 22, 2024
2. Siegel RL, Giaquinto AN, Jemal A. Cancer statistics, 2024. CA Cancer J Clin. 2024 Jan-Feb;74(1):12-49. doi: 10.3322/caac.21820. Epub Jan 17, 2024

CHMP ger ett positivt utlåtande för Pierre Fabres BRAFTOVI® (encorafenib) i kombination med MEKTOVI® (binimetinib) för behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) med en BRAFV600E mutation

Pierre Fabre Pharma Norden erhåller positivt utlåtande från CHMP för BRAFTOVI® (encorafenib) i kombination med MEKTOVI® (binimetinib) för behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) med en BRAF^V600Emutation

• Det positiva utlåtandet från CHMP baseras på resultat från fas II-studien PHAROS,¹ som visade en objektiv responsfrekvens (ORR) på 75 % hos behandlingsnaiva patienter och 46 % hos tidigare behandlade patienter. Säkerhetsprofilen överensstämmer med den som observeras vid den godkända indikationen för metastaserande melanom¹

• EU-kommissionens beslut för BRAFTOVI® (encorafenib) + MEKTOVI® (binimetinib) väntas senare i år.

Pierre Fabre Pharma Norden meddelade idag att kommittén för humanläkemedel (CHMP) har avgett ett positivt utlåtande och rekommenderar ett godkännande av BRAFTOVI® (encorafenib) i kombination med MEKTOVI® (binimetinib) för behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) med en BRAF^V600Emutation. Det positiva utlåtandet kommer nu att lämnas till EU-kommissionen och ett beslut om försäljningstillstånd i EU väntas senare under året.

Det positiva utlåtandet från CHMP stöds av data från den globala, fas II-studien PHAROS (NCT03915951), som är en pågående oblindad, enarmad, icke-randomiserad, multicenter fas II-studie för att fastställa effekt och säkerhet av BRAFTOVI® (encorafenib 450 mg dagligen) i kombination med MEKTOVI® (binimetinib 45 mg två gånger dagligen) hos patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) med en BRAF^V600Emutation. 98 patienter har inkluderats från 56 studiecentra i 5 länder (Italien, Nederländerna, Sydkorea, Spanien och USA). Patienterna är antingen behandlingsnaiva eller tidigare behandlade med platinabaserad kemoterapi och/eller behandling med anti-PD-1/PD-L1-hämmare.¹

Vid primär analys (datum: 22 september 2022) uppnåddes studiens primära effektmått (objektiv responsfrekvens [ORR] fastställd genom oberoende radiologisk granskning [IRR]). PHAROS-studien visade att hos patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer med en BRAF^V600Emutation gav BRAFTOVI® och MEKTOVI® en meningsfull klinisk fördel med en ORR på 75 % (95 % KI: 62, 85) hos behandlingsnaiva patienter (n=59), där 59 % av dem bibehöll sitt svar i minst 12 månader. För de patienter som tidigare fått behandling (n=39) var ORR 46 % (95 % KI: 30; 63), där 33 % bibehöll sitt svar i minst 12 månader.¹

Medianvärdet för progressionsfri överlevnad (PFS) enligt IRR kunde inte uppskattas (NE) för den behandlingsnaiva gruppen (95 % KI: 15,7, NE) och var 9,3 månader (95 % KI: 6,2, NE) för den tidigare behandlade gruppen. Medianöverlevnaden (OS) kunde inte uppskattas för någon av undergrupperna.¹

De vanligaste (≥20 procent) behandlingsrelaterade biverkningarna (TRAE) som observerades i PHAROS-studien var illamående (50 %), diarré (43 %), trötthet (32 %) och kräkningar (29 %). Behandlingsrelaterade allvarliga biverkningar förekom hos 14 % av patienterna, varav den vanligaste var kolit (3 %).¹ En grad 5 TRAE av intrakraniell blödning rapporterades.

PHAROS-studien sponsras av Pfizer Inc. och genomförs med stöd från Pierre Fabre Laboratories.

Överläkare Ronny Öhman, Skåne Universitetssjukhus säger:

” Braftovi + Mektovi har nu getts positivt förhandsbesked för registrering inför behandling av lungcancer med mutation i BRAF V600. Mutation i BRAF V600 drabbar ca 2% av patienter med lungcancer. Det finns sedan tidigare två läkemedel som har kunnat användas vid denna sjukdom.⁴ Det är glädjande att det nu inom kort kan finnas ett till behandlings-alternativ för dessa patienter med Braftovi + Mektovi. Dessa nya läkemedel har visat god behandlingskontroll av lungcancer med BRAF mutation.”

Regeringen avsätter 4 miljoner kronor 2024 till Regionala cancercentrum i samverkan för deras arbete tillsammans med Cancerfonden att främja en hög och jämlik vaccinationstäckningsgrad mot HPV.

Livmoderhalscancer orsakas av humant papillomvirus (HPV). Tack vare vaccination och screening mot HPV finns i dag möjligheten att helt utrota HPV och livmoderhalscancer.

– Det är oerhört stort att vi idag faktiskt kan utrota den här sjukdomen. Målet är att livmoderhalscancer ska vara utrotat i Sverige till 2027, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Foto: Sjukvårdsministerns Instagram.

Medlen ska användas för att stödja regionerna i arbetet med den nationella studien om catch-up-vaccinationer som benämns ”Utrotningsprojektet”. Utrotningsprojektet bedrivs vid Karolinskainstitutet och syftar till att erbjuda alla kvinnor födda mellan 1994–1999 kostnadsfri vaccination mot HPV.

Det vaccin som erbjuds i dag skyddar mot 90 procent av fallen och målet är att nå en vaccinationstäckningsgrad på 70 procent i denna målgrupp före 2025.  I nuläget är den nationella vaccinationstäckningsgraden i denna grupp 38 procent. För att uppnå målet finns det behov av fler riktade insatser.

– Målet att utrota livmoderhalscancer i Sverige är inom räckhåll men vi har den avgörande spurten kvar. Vaccinationstäckningsgraden bland unga kvinnor behöver öka. Nu ger regeringen sportdryck i form av ekonomiska medel för att åstadkomma detta. Vi ska utrota HPV och livmoderhalscancer, säger Moderaternas socialpolitiska talesperson Johan Hultberg.

Regionala cancercentrum i samverkan får därför nu fyra miljoner kronor för att i samverkan med Cancerfonden främja en hög och jämlik vaccinationstäckningsgrad mot HPV bland kvinnor födda 1994–1999.

– Vår målsättning om att utrota livmoderhalscancern i Sverige är nära. Genom att fortsatt stöttaregionala cancercentrum i deras viktiga arbete med att erbjuda kvinnor födda 1994-1999 provtagning men framförallt vaccination, så kan vi nå målet redan 2027. Det är en framgång och vore fantastiskt om vi kan utrota en cancerdiagnos, säger Sverigedemokraternas socialpolitiska talesperson Linda Lindberg.

– Det behövs fler satsningar på jämställd hälsa. Den satsning som regeringen nu gör för att öka vaccinationstäckningen mot livmoderhalscancer är ett konkret exempel på just detta. Att Sverige har möjlighet att bli det första landet i världen som utrotar livmoderhalscancer är fantastiskt, säger jämställdhetsminister Paulina Brandberg.

Med hjälp av en unik samling genetiska och kliniska data för tjock- och ändtarmscancer har forskare vid Uppsala universitet identifierat nya genetiska förändringar och tagit fram ett nytt sätt att klassificera olika tumörvarianter, något som kan förbättra möjligheterna att utveckla individanpassad behandling. Det visar en studie som nyligen publicerats i tidskriften Nature.

Tjock- och ändtarmscancer, eller kolorektalcancer som det också heter, är den tredje vanligaste cancerformen och den näst dödligaste. Sjukdomen uppkommer då mutationer i vissa så kallade cancergener gör att celler växer till på ett okontrollerat sätt.

För att förstå kopplingen mellan de genetiska förändringarna och sjukdomsutveckling och ‑prognos har Uppsalaforskarna och deras samarbetspartner sekvenserat arvsmassan i tumör- och normalvävnad från över tusen patienter med kolorektalcancer.

– Eftersom vi också har tillgång till klinisk information för dessa patienter har vårt arbete lett till en av världens största samlingar av både genetiska och kliniska data för kolorektalcancer. Det är en banbrytande studie med stora mängder information för forskare inom detta område, säger Tobias Sjöblom, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, och en av forskarna som har lett studien.

I den första studien av det insamlade materialet har forskarna identifierat nästan hundra muterade cancergener. Av dessa var 9 nya för kolorektalcancer och 24 var inte kända sedan tidigare för någon cancerform. Forskarna analyserade också vilka typer av genetiska förändringar som förekom, som enstaka mutationer och förändringar av hela bitar av dna, samt förändringar som påverkade genernas aktivitet.

– Den genetiska information som vi fick fram jämförde vi sedan med den kliniska, och då specifikt data kring överlevnad. På så sätt kunde vi identifiera genetiska förändringar som har betydelse för sjukdomsprognos för vissa patientgrupper. En del av dessa fynd bekräftade tidigare resultat, en del var helt nya, säger Luis Nunes, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet och en av studiens försteförfattare.

Forskarna har också använt resultaten från studien för att ta fram ett nytt sätt att molekylärt klassificera kolorektalcancer.

– Vår klassificering bygger på genernas aktivitet och med den kan man dela in nästan alla tumörer i fem olika subtyper med specifika molekylära egenskaper. Det är en mer förfinad indelning än de metoder som använts tidigare och ger en tydligare prognostisk bild för olika grupper av tumörer, säger Luis Nunes.

Luis Nunes, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet och en av studiens försteförfattare.

Forskarna bakom studien tror att deras upptäckt av prognostiska mutationer och nya molekylära subtyper av tumörer har betydelse både för fortsatta studier av cancergener vid kolorektalcancer och för utvecklingen av nya diagnos- och behandlingsstrategier.

– Vår studie är ett viktigt framsteg i kampen mot kolorektalcancer. Vi hoppas att den kan leda till mer individanpassade och effektivare behandlingar som förbättrar utsikterna för patienterna, säger Tobias Sjöblom.

Tobias Sjöblom, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, och en av forskarna som har lett studien.

Studien har gjorts i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Umeå universitet och BGI Genomics i Kina.

Publikation:

Luis Nunes et al: “Prognostic genome and transcriptome signatures in colorectal cancers”, Nature. DOI: 10.1038/s41586-024-07769-3, https://www.nature.com/article…

Astrid Lindgrens barnsjukhus är medlem i European Childrens Hospitals Organisation (ECHO) som är de europeiska barnsjukhusens samarbetsorganisation. Vi gör nu ett kraftfullt uttalande med anledning av den ryska attacken mot Ukrainas största barnsjukhus, Okhmadyt i Kyiv i juli i år.

Svante Norgren chef för Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Nneka Magnusson Amu

– Vi fördömer alla krigshandlingar som riktas mot sjukhus, oskyldiga barn och sjukvårdspersonal som enligt internationell rätt ska vara fredade också i krig. Tillsammans med våra partners i de europeiska barnsjukhusens samarbetsorganisation är vi redo att bistå våra kollegor på Okhmadyt så att de ukrainska barn som har behov högspecialiserad vård kan fortsätta få det, säger Svante Norgren chef för Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Astrid Lindgrens Barnsjukhus och RegionStockholm har sedan tidigare ett direkt samarbete med Okhmadyt, som främst omfattar kunskapsutbyte. Under våren genomförde tre läkare och en sjuksköterska från Okhmadyt ett fellowship på ALB och under hösten kommer ytterligare fyra medarbetare.

ECHO kommer tillsammans med EU och nationella myndigheter samordna hjälp för att bygga upp barnsjukhuset. ALB tillsammans med Region Stockholm, svenska myndigheter och Beredskapslyftet kommer att bidra. Vi har tät kontakt med våra kollegor på Okhmadyt och har flaggat för att vi är beredda att med kort varsel ta emot patienter.

Se de europeiska barnsjukhusens samarbetsorganisation, ECHO:s gemensamma uttalande.

Karolinska är det svenska sjukhus som tagit emot flest sjuka och skadade patienter från Ukraina, 97 stycken. Hjälpen har hittills omfattat patienter med krigsskador, cancersjuka och barn. De två första patienterna kom till Karolinska i Huddinge den 29 mars 2022, en dryg månad efter att Ukraina anfallits av Ryssland.