Osteosarkom är den vanligaste formen av skelettcancer som drabbar barn och unga vuxna. Standardbehandlingen har inte förändrats mycket sedan 1980-talet och botar endast cirka 65 procent av patienterna. Nu har forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset fått Barncancerfondens uppstartsbidrag för att kunna delta i en stor europeisk studie där effekten av ett nytt läkemedel ska studeras med förhoppningen att förbättra överlevnaden genom att minska risken för återfall.

Det var över tio år sedan enliknande europeisk forskningsstudie gjordes på osteosarkom. Studien som nu har fått uppstartsbidrag kallas FOSTER-CabOS och planerar för att inkludera majoriteten av alla nydiagnostiserade osteosarkom.

Tumörproverna som ska samlas in vid diagnos, kirurgi och återfall kommer att analyseras på flera olika sätt och studien kommer också att öka kunskapen om skelettsarkom i stort, säger Fredrik Baecklund. Foto: Johan Artursson

Både barn och vuxna ingår i studien
De flesta patienterna kommer vara barn under 18 år och läkemedlet som ska testas ska ges som så kallad underhållsbehandling till patienterna efter att standardbehandlingen med kirurgi och cytostatika är avslutad.

– Effekten av det här läkemedlet på osteosarkom kommer undersökas i ytterligare en klinisk läkemedelsprövning i Nordamerika de närmaste åren, men studierna har lite olika upplägg. I vår studie, har vi till exempel valt att inkludera nydiagnostiserade osteosarkom hos patienter från två år och uppåt. Det finns med andra ord ingen övre åldersgräns. Vidare kommer vi i vår studie ge läkemedlet enbart som underhållsbehandling och inte samtidigt med standardbehandlingen, berättar Fredrik Baecklund som är medicinskt ansvarig för studien vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet.

Vill minska risken för återfall
Forskarna ska först och främst undersöka om risken för återfall kan minskas. Läkemedlet som prövas efter att standardbehandlingen är avslutad är en så kallad tyrosinkinashämmare som riktar in sig på att blockera en typ av proteiner som förväntas bidra till sarkomtillväxten. Verkningsmekanismen är därför annorlunda jämfört med hur standardbehandlingen med cytostatika angriper tumörcellerna.

Deltagarna kommer att lottas till läkemedel eller placebo som sedan ges som underhållsbehandling i 12 månader.

– Standardbehandlingen vid osteosarkom har många biverkningar och är redan väldigt krävande som den är för patienterna, så vi tror att det är en fördel att vi lägger till läkemedlet efter att den vanliga behandlingen är avslutad i stället för att kombinera allt på en gång, förklarar Fredrik Baecklund.

Inte utan biverkningar
Livskvalitet är ett annat utfallsmått som ingår i studien och eventuella biverkningar som uppstår kommer dokumenteras.

– Tidigare studier har visat att tyrosinkinashämmare kanfördröja sjukdomsförloppet, men samtidigt är denna grupp av läkemedel ofta förknippad med biverkningar som högt blodtryck, hypotyreos, minskad aptit och försämrad sårläkning, berättar Fredrik Baecklund.

Ger också mer kunskap om osteosarkom
Den första svenska patienten kommer troligtvis påbörja behandlingen i januari 2025 och studien pågår fram till oktober 2026. Totalt ska 530 patienter inkluderas i Europa om allt går enligt plan.

Fredrik Baecklund hoppas att studien kan leda till att fler drabbade blir hjälpta i sin sjukdom.

– Uppföljningen av patienterna planeras till tio år och vi vill förstås se en förbättrad överlevnad. Men det kan också vara så att vi hittar vissa undergrupper av osteosarkom som har större eller mindre nytta av behandlingen.

Tumörproverna som ska samlas in vid diagnos, kirurgi och återfall kommer att analyseras på flera olika sätt och kompletteras med blodprov för att undersöka cirkulerande tumör-DNA som markör för respons, prognos och återfall. Även radiologiska undersökningar och maskininlärning kommer ingå i studien.

– Vi testar inte bara om behandlingen förbättrar överlevnaden i osteosarkom, utan studien kommer också att öka kunskapen om skelettsarkom i stort och inte minst vilka diagnostiska metoder, eller markörer för att följa sjukdomen, som är att föredra, sammanfattar Fredrik Baecklund.

Studien FOSTER-CabOS är nationellt förankrad i Vårdplaneringsgruppen för solida tumörer hos barn (VSTB) samt i nätverket av sarkomonkologer för vuxna och kommer vara öppen för patienter från hela Sverige.

FAKTA UPPSTARTSBIDRAG
Barncancerfonden utlyser uppstartsbidrag för internationella, fas III/IV multicenterstudier för behandling av barncancer. Syftet med utlysningen är att snabbt komma i gång med nya studier i Sverige och att fler barn i Sverige ska ges möjlighet att behandlas inom ramen för en studie. Utlysningen är öppen under hela året och inkomna ansökningar behandlas löpande.

En ny behandlingsmetod för lokalt avancerad ändtarmscancer visar goda resultat genom att operation ibland kan undvikas helt. Dessutom minskar risken för återfall. Metoden har i en omfattande studie gjord vid Uppsala universitet och publicerad i eClinMedicine, bekräftats vara effektiv.

–Tumören försvinner fullständigt oftare och man ökar därigenom chansen att slippa operationen och behåller då sin vanliga ändtarm och ändtarmsfunktion. Dessutom får man färre metastaser, säger Bengt Glimelius, professor i onkologi vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset, om den nya metoden.

Bengt Glimelius, seniorprofessor i onkologi vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset. Bild:Mikael Wallerstedt

Ändtarmscancer drabbar årligen cirka 2 000 personer i Sverige. Av dessa har en tredjedel hög risk för återfall. När en person drabbas av ändtarmscancer opereras ofta en del av tarmen bort, vilket kan leda till stomi eller till problem med att kontrollera tarmen. Patienten har ofta först fått strålbehandling eller en kombination av strålbehandling och samtidig cytostatika under fem veckor och efter operationen ges ofta ytterligare cytostatika under upp till ett halvt år.

En studie gjord av Uppsala universitet i vardagssjukvården visar att det går att dubblera chansen att slippa operera bort en bit av tarmen om all strålning och all cytostatikabehandling ges först och därefter opereras patienten om det behövs.

–Om tumören försvinner helt under behandlingen låter man bli att operera, man bevarar alltså ändtarmen, slipper stomi och slipper att man har en ny ändtarm. När en del av ändtarmen opereras bort fattar den nya ändtarmen inte riktigt att den ska klara av att låta bli att ge en signal till hjärnan att man behöver gå på toaletten i tid och otid, säger Bengt Glimelius.

Ett stort antal läkare, forskare och forskningssjuksköterskor har bidragit till studien. Data om patienterna har hos många patienter samlats in via kvalitetsregistret för tjock- och ändtarmscancer (SCRCR) och omfattar 461 personer.

Lokalt avancerad ändtarmscancer har traditionellt behandlats med en kombination av strålbehandling och cytostatika följt av operation och ytterligare cytostatika. För fyra år sedan visade en slumpmässig studie att en alternativ metod med en veckas strålbehandling följt av drygt fyra månaders cytostatika resulterade i att fler tumörer försvann helt och färre fick fjärrmetastaser. Senare sågs dock att något fler fick lokala återfall. Först Uppsala och därefter flertalet regioner valde att införa denna behandling, men med en förkortad cytostatikaperiod på tre månader.

Den nya studien bekräftar den tidigare slumpmässiga studiens resultat, men också att den ökning av lokala återfall som noterades inte observerades här.

–Med den gamla behandlingen kunde man i den slumpmässiga studien inte hitta någon tumör hos 14 procent av patienterna om de opererades. Med den nya modellen dubblerade man den siffran till 28 procent. Den nya svenska studien fick samma resultat utan att fler fick lokalt återfall efter nästan fem års uppföljning. Det är viktigt att visa att experimentella behandlingar fungerar också i vardagssjukvården, säger Bengt Glimelius.

Studien är delvis finansierad av Cancerfonden.

Publikation:

Bengt Glimelius et al (2024), Total neoadjuvant treatment using short-course radiotherapy and four CAPOX cycles in locally advanced rectal cancer with high-risk criteria for recurrence: A Swedish nationwide cohort study (LARCT-US), eClinicalMedicine

Forskare vid Guy’s and St Thomas’ samt King’s College London har upptäckt att en bakterie är giftig för huvud- och halscancer, vilket kan leda till bättre behandlingsresultat för patienter.

Fusobacterium is usually associated with the progression of bowel cancer. However, new research published in Cancer Communications shows that in the most common type of head and neck cancer, Fusobacterium, does the opposite – the bacteria destroys tumour cells and could act as a biomarker for how patients will react to treatment.

Head and neck cancer is the sixth most common cancer globally, and around 1,000 people in the UK are diagnosed every month. Survival rates vary widely, depending on how far the cancer has spread at the time of diagnosis. There have been few therapeutic advances in the last 20 years.

Through international collaboration, the team of researchers led by Dr Miguel Reis Ferreira, consultant in head and neck cancers at Guy’s and St Thomas’, found that head and neck cancer patients harbouring higher levels of Fusobacterium, which is commonly found in the mouth, consistently had a better prognosis, than those with lower levels of the bacteria.

Following these observations, Dr Anjali Chander, senior clinical research fellow at King’s College London, found that there was a 70-99% reduction in the number of viable cancer cells in head and neck cancer cell cultures after being infected with Fusobacterium. The bacteria destroy the tumour by releasing toxic molecules, reducing its viability.

This research will help further knowledge of how bacteria and cancers interact, and is the first step in optimising head and neck cancer treatment outcomes for patients – by helping to develop kinder treatments with less side effects. Fusobacterium could also act as a potential predictive biomarker for the efficacy of head and neck cancer treatment.

Dr Miguel Reis Ferreira, consultant in head and neck cancers at Guy’s and St Thomas’ and senior clinical lecturer at King’s College London, and senior author, said:

This research reveals that these bacteria play a more complex role than previously known in their relationship with cancer – that they essentially melt head and neck cancer cells. However, this finding should be balanced by their known role in making cancers, such as those in the bowel, get worse.

Next we want to better understand how we can translate this new knowledge into improvements in the treatment of patients with head and neck, and other cancers.

Dr Anjali Chander, senior clinical research fellow at King’s College London and lead author, said:

Our findings are remarkable and very surprising. We had a eureka moment when we found that our international colleagues also found data that validated the discovery.

The research was funded by Guy’s Cancer Charity with thanks to Wilson + Olegario Philanthropy, and Cancer Research UK through the City of London Cancer Centre.

To read the paper, visit Cancer Communications website.

MSD har meddelat att de avbryter sin fas 3-studie, KeyVibe-008, efter rekommendation från en oberoende datagranskningskommitté. Studien utvärderade en kombination av de experimentella läkemedlen vibostolimab och pembrolizumab (KEYTRUDA®) tillsammans med kemoterapi för förstalinjebehandling av patienter med omfattande småcellig lungcancer (ES-SCLC). Vid en planerad analys visade data att studiens primära mål, total överlevnad (OS), inte uppnåddes enligt förutbestämda kriterier. Dessutom upplevde patienter i behandlingsgruppen med vibostolimab och pembrolizumab fler biverkningar, inklusive immunrelaterade sådana, jämfört med kontrollgruppen.

MSD informerar nu de deltagande läkarna om beslutet och rekommenderar att patienter som behandlas med kombinationen ska erbjudas alternativ behandling med atezolizumab. Resultaten från studien kommer att delas med forskare. Trots att dessa resultat inte var de förväntade, betonar MSD att de är fortsatt engagerade i att utforska nya behandlingsmetoder för småcellig lungcancer och andra lungcancerformer.

Länk till det globala pressmeddelandet: Merck Provides Update on Phase 3 KeyVibe-008 Trial Evaluating an Investigational Fixed-Dose Combination of Vibostolimab and Pembrolizumab in Patients With Extensive-Stage Small Cell Lung Cancer.

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA rekommenderar att viktläkemedlet Mysimba inte används av personer som behandlas med opioidläkemedel. Efter en rutingranskning av säkerheten för Mysimba stärker EMA nu råden för användandet av läkemedlet tillsammans med läkemedel som innehåller opioider. Detta görs för att minimera riskerna för interaktioner mellan Mysimba och läkemedel som innehåller opioider.

Opioider finns i vissa smärtstillande läkemedel så som morfin och kodein och i läkemedel som används i samband med operationer, samt vissa läkemedel mot hosta och diarré.

Smärtstillande opioidläkemedel riskerar att inte fungera effektivt hos patienter som tar Mysimba, eftersom en av de aktiva substanserna i Mysimba, naltrexon, blockerar effekterna av opioider. Patienter som behandlas med Mysimba och som behöver opioidbehandling, till exempel på grund av en planerad operation, bör därför sluta ta Mysimba i minst tre dagar innan behandling med opioidläkemedel påbörjas.

Dessutom finns det risk för sällsynta men allvarliga och potentiellt livshotande reaktioner, såsom krampanfall och serotonergt syndrom som beror på för höga nivåer av serotonin i kroppen hos människor tar både Mysimba och opioider samtidigt.

Personer som behandlas med Mysimba bör alltid berätta detta i kontakt med sjukvården för att minska risken för att ett opioidläkemedel av misstag ges samtidigt.

Patienter som behandlas med Mysimba och som behöver opioidbehandling, till exempel på grund av en planerad operation, bör sluta ta Mysimba i minst tre dagar innan behandling med opioidläkemedel påbörjas.