Dostät adjuvant cytostatikabehandling kan förbättra överlevnaden för patienter med högrisk bröstcancer, visar forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Den internationella PANTHER-studien, som omfattade över 2000 patienter där 97% hade metastas till lymfkörtlar i armhålan, jämförde två olika upplägg för behandling med cytostatika och fann att den dosintensiva behandlingen minskade risken för återfall och spridning av sjukdomen. Resultaten presenteras i Journal of Clinical Oncology.

Adjuvant cytostatikabehandling är en typ av behandling som ges efter en primär behandling, oftast kirurgi, för att minska risken för att cancer återkommer. Genom att ge cytostatika efter operationen kan man fördröja eller förhindra tillväxten av metastaser, vilket kan förbättra patientens överlevnadschanser.

Cytostatikabehandling varannan vecka (dostät behandling) efter operation för högrisk bröstcancer har visat sig vara mer effektivt än samma behandling var tredje vecka. Dock har tidigare publicerade studier använt paklitaxel var tredje vecka som kontrollbehandling. Denna typ av behandling betraktas inte längre som lämplig, och därför ville forskarna jämföra dostät behandling med nuvarande optimala behandling.

Docent Alexios Matikas.

-Vår studie visar för första gången att dostät cytostatikabehandling leder till bättre överlevnad jämfört med optimal cytostatikabehandling med antracyklin och docetaxel var tredje vecka, säger Alexios Matikas, docent vid institutionen för onkologi-patologi och studiens förste författare.

PANTHER-studien visade att patienter som fick dosintensiv behandling hade en 20% lägre risk för återfall jämfört med nuvarande optimal behandling. Den dosintensiva behandlingen förbättrade även den sjukdomsfria överlevnaden med 22%. Trots förbättringar i återfallsrisk och sjukdomsfri överlevnad var skillnaden i total överlevnad inte statistiskt signifikant.

Studien, ledd av professor Jonas Bergh och docent Theodoros Foukakis, också vid institutionen för onkologi-patologi, understryker vikten av att fortsätta utforska och optimera behandlingsstrategier för att förbättra prognosen för bröstcancerpatienter.

Publikation

Tailored Dose-Dense Versus Standard Adjuvant Chemotherapy for High-Risk Early Breast Cancer: End-of-Study Results of the Randomized PANTHER Trial.
Matikas A, Möbus V, Greil R, Andersson A, Steger GG, Untch M, Fornander T, Malmström P, Schmatloch S, Johansson H, Hellström M, Brandberg Y, Gnant M, Loibl S, Foukakis T, Bergh J,
J Clin Oncol 2024 Jul;():JCO2400178

Män med spridd kastrationsresistent prostatacancer bör i första hand behandlas med andra generationens hormonläkemedel, som ger bättre behandlingssvar och ökad livslängd jämfört med cellgifter. Men effekten beror även på vilka mutationer som finns i patientens tumör. Det visar resultat från ProBio-studien, som leds av forskare vid Karolinska Institutet. Fynden publiceras i Nature Medicine.

Preliminära fas II-resultat från Lytix Biopharmas kliniska studie på patienter med hudcancer (BCC) visar en total minskning av tumörstorleken med 86 procent, fullständig tumöreliminering hos hälften av patienterna och potential för första linjens behandling

Lytix Biopharma meddelar att deras Nasdaq-noterade licenspartner Verrica Pharmaceuticals rapporterar positiva fas II-resultat från sin studie på patienter med basalcellscancer (BCC) – den största hudcancersjukdomen globalt med en beräknad global marknad på 11,5 miljarder USD 2028 (CAGR 7,9%) och 3,6 miljoner nya fall i USA årligen^[1].

Studien som utvärderade behandling med Lytix ledande läkemedelskandidat LTX-315 på BCC-patienter visar på imponerande:

• 86 procents total minskning av tumörstorlek
• 51 procents fullständig utläkningsfrekvens av basalcellscancer (total eliminering)
• 71 procents genomsnittlig minskning av tumörstorleken hos patienter med kvarvarande carcinom

Baserat på fas II-data och primära marknadsundersökningar konstaterar Verrica att Lytix ledande läkemedelskandidat ”har potential att användas som en första linjens behandling”. De preliminära effektresultaten baserades på 93 patienter och uppvisade även en mycket gynnsam säkerhetsprofil och frånvaro av allvarliga biverkningar.

”Tillsammans med vår partner Verrica är vi oerhört stolta över dessa resultat, som visar att vår ledande läkemedelskandidat LTX-315 har en kraftfull anticancereffekt vid basalcellscancer. LTX-315 har potential att användas antingen som enda behandling eller i kombination med kirurgi för tidig behandling av denna stora cancerpopulation. Detta är ett stort steg för vår unika behandlingsteknologi och en avgörande milstolpe för utvecklingen av LTX-315 mot kommersialisering”, säger Dr. Øystein Rekdal, VD för Lytix Biopharma.

Licenspartners för hudcancersjukdomar
Under 2020 ingick Lytix ett globalt licensavtal med Verrica Pharmaceuticals för att utveckla och kommersialisera LTX-315 för onkologiska tillstånd inom dermatologi förutom metastaserande melanom och merkelcellscancer. Verrica Pharmaceuticals är ett USA-baserat dermatologiskt pharmabolag som utvecklar läkemedel för behandling av hudsjukdomar som kräver medicinska ingrepp.

Basalcellscancer uppträder vanligtvis i områden på kroppen som är mer utsatta för solen, med ~80 % av BCC i ansiktet och på huvudet,^[2] och det finns ett stort medicinskt behov av nya behandlingsalternativ för sjukdomen.

”De uppmuntrande fas II-resultaten med vår ledande läkemedelskandidat visar vårt engagemang för att utveckla innovativa immunterapier för behandling av cancerpatienter. Och det är med stor förväntan vi kommer att följa Verricas fortsatta utveckling av LTX-315 till kommersialisering. Resultaten från Verrica bekräftar Lytix framträdande roll i läkemedelsutvecklingen inom det globala cancersegmentet”, säger Rekdal.

Verrica förväntar sig att fas II-studien slutförs under H1 2025 och planerar att begära ett möte med Food and Drug Administration (FDA) i slutet av fas II för att besluta om nästa steg för utvecklingen av VP-315 (Verricas benämning av LTX-315) för behandling av BCC under första halvåret 2025.

Finansiella konsekvenser och nästa steg
Enligt licensavtalet med Verrica Pharmaceuticals kan Lytix erhålla sammanlagda betalningar på upp till 110 miljoner USD om vissa kliniska, regulatoriska och försäljningsmässiga milstolpar uppnås och därutöver stegvis ökande royaltybetalningar baserade på nettoförsäljning på 10-15%.

”Detta är ett resultat av engagemang och hårt arbete i mer än 20 år. LTX-315:s effekt är nu bevisad i en av de största cancerindikationerna globalt. Verrica har redan lyckats kommersialisera ett läkemedel mot hudsjukdomar och vi är övertygade om att Verrica kommer att gå vidare på det mest optimala sättet för att utforska möjligheterna och vägarna framåt för att kommersialisera LTX-315 (VP-315)”, tillägger Rekdal.

Utvidgar med patienter i tidigt stadium i ny fas II-studie
Lytix har för närvarande pågående fas II-studier på patienter med olika typer av hudcancer, både i USA och Europa. De positiva resultaten hos patienter med basalcellscancer är uppmuntrande för Lytix nya fas II-studie vid Radiumsjukhuset i Norge.

LTX-315 kommer att testas på patienter i tidigt stadium av melanom av sjukdomen före kirurgiskt ingrepp, en så kallad neoadjuvant behandling. Studien kommer att inledas under innevarande kvartal 2024 under ledning av Dr. Henrik Jespersen, chef för melanomonkologi vid Radiumsjukhuset.

”Interimsdata från denna studie förväntas presenteras under nästa år och utgör nästa stora milstolpe för Lytix. Dessutom gör de positiva nyheterna från Verrica oss ännu mer motiverade att ta vår nästa läkemedelskandidat LTX-401 till klinik. Vi ser en stor kommersiell potential för denna substans i djupt liggande cancertyper som levercancer”, fortsätter Rekdal.

Allt fler mobilappar använder AI för att analysera bilder av misstänkta hudförändringar. Men många appar för självundersökning brister i informationen om hur de fungerar. Det visar två studier ledda av Åsa Ingvar, överläkare i hudsjukvård på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.

Många mobilappar för självundersökning av misstänkta hudförändringar, brister i informationen om hur de fungerar. Det visar två studier ledda av Åsa Ingvar, överläkare i hudsjukvård på Skånes universitetssjukhus.

Att tidigt upptäcka hudcancerformen malignt melanom är viktigt, och idag finns det många mobilappar som utlovar snabb och smidig analys av egentagna bilder av leverfläckar och födelsemärken. Men det är svårt för en enskild konsument att veta om apparna håller måttet, konstaterar Åsa Ingvar, som i två studier forskat om AI-baserade appar för självundersökning av hudförändringar.

– För att kunna avgöra om det går att lita på appens kvalitet behöver man som användare få information om hur den är uppbyggd – och det saknas ofta idag, säger Åsa Ingvar.

Studierna genomfördes i Australien, och syftet med dem var dels att undersöka vilken typ av märkning och information som tillverkarna ger kring apparna – dels komma med riktlinjer för hur informationen om apparna bör se ut.

Uppfyllde inte rekommendationer
I den ena studien granskade forskarna 21 AI-baserade dermatologiska mobilappar och kunde konstatera att ingen av apparna uppfyllde helt vanliga märkningsrekommendationer.

– Det är ett bekymmer eftersom man som användare inte får kunskap om apparnas begränsningar, säger Åsa Ingvar.

Åsa Ingvar, överläkare i hudsjukvård på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.

Som exempel nämner hon att flera av de AI-baserade apparna ofta är ”tränade” på bilder på hudförändringar tagna på personer med ljus hudton, vilket kan göra dem sämre på att analysera bilder från personer med annan hudfärg. Apparna kan också begränsas av att de bara tränats på bilder från en viss typ av kamera, eller om de tränats på för få eller inga bilder alls av vissa hudförändringar.

– Det är välkänt bland utvecklare att AI-appar är känsliga för avvikelser från den data de är tränade på. Men denna kunskap måste även spridas bland användare, oavsett om de är sjukvårdspersonal eller inte, säger Åsa Ingvar.

Låg tröskel
Ytterligare en begränsning är att apparna ofta har låg tröskel när det gäller att varna användarna för hudförändringar.

– Apptillverkarna vill inte riskera att missa till exempel malignt melanom, så de ger hellre rådet att söka vård för ofta än för sällan. Det kan innebära ökad belastning på den mer traditionella vården genom en ökad andel onödiga besök som inte medför ett medicinskt mervärde i form av förbättring av ett sjukdomstillstånd, säger Åsa Ingvar.

I den andra studien tog forskarna hjälp av en expertpanel för att reda ut vilka krav och vilken märkning som bör gälla för AI-baserade dermatologiska appar. Expertpanelen landade bland annat i att det behöver vara tydligt hur apparna testats och tränats, vilka kliniska studier som eventuellt gjorts, och om det finns begränsningar i appen.

– Precis som många andra har jag goda förhoppningar på användandet av AI inom sjukvården. Men AI-baserade appar har begränsningar när det gäller att upptäcka elakartad hudcancer. Förhoppningsvis kan tydligare riktlinjer leda till att kvaliteten höjs, säger Åsa Ingvar.

Vetenskapliga publikationer:
Examining labelling guidelines for AI-based software as a medical device: A review and analysis of dermatology mobile applications in Australia – PubMed (nih.gov)

Minimum labelling requirements for dermatology artificial intelligence-based Software as Medical Device (SaMD): A consensus statement – PubMed (nih.gov)