EU-kommissionen godkänner Tepkinly (epkoritamab) för behandling av vuxna som fått återfall eller inte svarat på tidigare behandlingar av follikulärt lymfom

• Tepkinly (epkoritamab) är den första och enda subkutana bispecifika antikroppen som är godkänd inom EU som behandling av vuxna som fått återfall eller inte svarat på tidigare behandlingar av follikulärt lymfom
• Follikulärt lymfom är en obotlig form av lymfom med cirka 13 000 personer som insjuknar i Europa varje år ¹
• Tepkinly är sedan tidigare godkänd inom EU för behandling av vuxna med diffust storcelligt B-cellslymfom, DLBCL, som fått två eller fler linjer av systemisk behandling

AbbVie meddelar att Europeiska kommissionen har gett Tepkinly (epkoritamab) ett villkorat godkännande som monoterapibehandling av vuxna personer som drabbats av follikulärt lymfom och som fått återfall (relaps) eller inte svarat på två eller flera linjer av tidigare behandling (refraktär). Tepkinly är den första och enda subkutana T-cellsaktiverande bispecifika antikroppen för behandling av denna patientgrupp inom EU.

− För patienter med follikulärt lymfom som fått återfall eller blivit motståndskraftiga mot cytostatika eller målriktade läkemedel är det av yttersta vikt att vi får nya alternativ för att behandla deras sjukdom, säger Ingrid Glimelius, professor och överläkare på Akademiska sjukhuset, Uppsala. Här är immunterapi ett nytt och spännande alternativ och vi har en bred erfarenhet av epkoritamab i Skandinavien tack vare att läkemedlet varit tillgängligt via flera kliniska prövningar.

Follikulärt lymfom är vanligtvis en långsamt växande sjukdom som börjar i B-lymfocyterna (en typ av vita blodkroppar).² Cirka 250 svenskar insjuknar årligen i follikulärt lymfom.⁷ Patienterna får ofta återfall och för varje återfall blir tiden i remission kortare och kortare och behovet av ny behandling blir större.⁴

För vissa kan follikulärt lymfom så småningom transformeras (omvandlas) till en annan blodcancersjukdom, diffust storcelligt B-cellslymfom, DLBCL, som är en mer aggressiv sjukdom och förknippad med försämrad överlevnad. Transformationen kan över en 10-årsperiod ske hos upp till 20 % av patienterna som drabbats av follikulärt lymfom.⁵

Det villkorade godkännandet för marknadsföring stöds av data från fas I/II-studien EPCORE NHL-1: en öppen, multi-kohort, multi-center, enarmad studie.

Säkerhetsprofilen för epkoritamab liknar det som tidigare rapporterats i andra epkoritamabstudier.⁶

De vanligaste biverkningarna (≥ 20 %) var reaktioner på injektionsstället, trötthet, virusinfektioner, neutropeni, muskuloskeletal smärta, feber och diarré. Den vanligaste allvarliga biverkningen (≥ 10 %) var cytokinfrisättningssyndrom (CRS) (34 %). 14 patienter (3,7 %) fick en dödlig biverkning [lunginflammation hos 9 (2,4 %) patienter, virusinfektion hos 4 (1,0 %) patienter och immuneffektorcell-associerat neurotoxiskt syndrom (ICANS) hos 1 (0,3 %) patient].

Fullständigt globalt pressmeddelande inklusive information om studiedata, indikation, kontraindikation, biverkningar, dosering och referenser återfinns här.

I en tid då vetenskaplig kunskap är mer tillgänglig än någonsin, blir forskningens roll i samhället allt viktigare. Forskning inom läkemedelsområdet är särskilt kritisk, med tanke på de globala hälsoutmaningar vi står inför. Med Scheelepriset lyfter Apotekarsocieteten fram forskare som har gjort banbrytande upptäckter inom läkemedelsforskning. Pristagarna är internationellt erkända forskare som fortfarande är aktiva inom sina respektive områden.

”Syftet är att priset både ska erkänna tidigare framgångar och stimulera fortsatt forskning. Det ska bli väldigt spännande att se viket område som tar hem nästa pris”, säger Lisa Bandholtz, vetenskaplig sekreterare på Apotekarsocieteten.

 

Scheelepriset hyllar framstående forskare

Den världsberömda forskaren Carl Wilhelm Scheele är särskilt känd för sin upptäckt av syre men hans upptäckter ligger till grund för mycket av den vetenskap vi tar för given idag.

För att hedra Scheeles bidrag till vetenskapen, instiftade Apotekarsocieteten år 1961 Scheelepriset. Priset har sedan dess delats ut vartannat år till forskare som gjort exceptionella insatser inom läkemedelsområdet. Senast i raden av pristagare är Peter G Schultz, kemisk och syntetisk biologi, Craig Crews, PROTAC, Emmanuelle Charpentier, CRISPR samt Charles L Sawyers, molekylära mekanismer som orsakar tumörers resistens mot cancerläkemedel. Flertalet av dessa forskningsinsatser har banat väg för nya effektiva läkemedel inom många sjukdomsområden och bidragit till en bättre global hälsa.

Priset består av 250 000 kronor samt en medalj och ett diplom. Prisutdelningen kompletteras med ett symposium till pristagarens ära, vilket skapar en mötesplats för att bygga nätverk mellan Sverige och omvärlden inom aktuella forskningsområden. Målet med symposiet är att lyfta Sveriges roll som en viktig aktör inom den globala forskningsvärlden och Apotekarsocietetens ambition är att stärka den vetenskapliga dialogen.

”Vi fungerar som en plattform och underlättar nätverkande mellan forskare”, säger Lena Ring, VD för Apotekarsocieteten.

Inspirera unga forskare

Sverige, med sin starka forskningskultur och sina framstående universitet, spelar en ledande roll i den globala vetenskapen. Genom att ge offentlig uppmärksamhet och erkännande till vetenskapliga prestationer uppmuntrar priser fortsatt forskning och utveckling inom olika vetenskapsområden.

”Vi hoppas att Apotekarsocietetens Scheelepris och symposium ska inspirera unga forskare och studenter att engagera sig i vetenskaplig forskning och att ta sig an komplexa problem och utmana existerande gränser inom sina respektive fält vilket kan leda till nya teknologiska och vetenskapliga framsteg”, säger Lena Ring, VD Apotekarsocieteten

Sista dagen att nominera till Scheelepriset är den 15 september. Du hittar all information du behöver för att nominera din egen forskning eller en kollegas på Apotekarsocietetens hemsida.

FAKTA:

Scheeles vetenskapliga bidrag

Under sin karriär upptäckte Scheele inte bara syre utan också en rad andra grundämnen såsom barium, klor, mangan, molybden och volfram. Han identifierade även flera viktiga organiska syror, vilket ytterligare underströk hans förmåga att bidra med ny förståelse för världens byggstenar. Trots att Scheele arbetade under relativt enkla förhållanden, och utan den moderna vetenskapens verktyg, lyckades han utföra experiment som förändrade vår förståelse av kemiska processer.

Hans arbete publicerades i en rad viktiga vetenskapliga skrifter, där Chemische Abhandlung von der Luft und dem Feuer från 1777 är ett av de mest kända. I detta verk dokumenterade han sina observationer om syre, ett ämne som han var först med att isolera.  Scheeles insikter om luftens sammansättning och förbränningsprocessen lade grunden för den moderna kemin och cementerade hans plats som en av Europas mest betydelsefulla kemister.

Svenska Läkaresällskapets Fullmäktige beslutade idag den 13 maj 2024 att utse Catharina ”Cia” Ihre Lundgren till ny ordförande för Svenska Läkaresällskapet (SLS).

Regionstyrelsen har vid sitt sammanträde den 20 augusti utsett Christophe Pedroletti till ny sjukhusdirektör för Karolinska universitetssjukhuset.

Christophe Pedroletti som idag arbetar som vd för Danderyds sjukhus efterträder Patrik Rossi som varit tillförordnad sjukhusdirektör efter Björn Zoëga.

Christophe Pedroletti har en bred bakgrund inom Region Stockholms olika verksamheter och har tidigare bland annat varit vd för Södertälje sjukhus och arbetat som chef för barnmedicinska akuten på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

– Karolinska universitetssjukhuset är ett av världens bästa sjukhus och med Christophe Pedroletti som sjukhusdirektör kan vi räkna med en fortsatt stark utveckling. Jag förknippar Christophe med tydlighet i ledarskapet men också med värme och patientfokus, säger regiondirektör Emma Lennartsson.

– Christophe Pedroletti har den erfarenhet och den kompetens som krävs för det här komplexa och mycket viktiga uppdraget. Han har en mer än 20-årig bakgrund inom universitetssjukvården och har bidragit till att utveckla nya metoder som gjort skillnad för många patienter. Christophe har också varit starkt bidragande till att stärka vårt samarbete inom hela den egenägda vården i regionen, säger Mikael Ohrling, sjukvårdsdirektör i Region Stockholm.

– I sina tidigare uppdrag har Christophe Pedroletti visat att han är en skicklig ledare som förmår bygga starka och trygga lag som sätter patienterna i främsta rummet. Medarbetarna på Karolinska kommer få en chef som är lyhörd och lyssnar in olika perspektiv men samtidigt inte är rädd för att göra tydliga vägval, säger Göran Stiernstedt, ordförande i Karolinska universitetssjukhusets styrelse.

Christophe Pedroletti är legitimerad läkare och specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin samt specialist i barnallergologi. Förutom uppdragen i regionen har han varit chef för barnsjukhuset vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han har en bakgrund inom forskning, bland annat vid Karolinska Institutet och är disputerad inom barnallergologi och en av grundarna av det nationella luftvägsregistret.

– Det känns hedrande och ansvarsfullt att utses till sjukhusdirektör för Karolinska universitetssjukhuset. Karolinska representerar bland det bästa vi har i Sverige, sjukhuset står för innovation och forskning som ligger i framkant. Karolinska är motorn i det stora förändringsarbete som svensk sjukvård just nu genomgår. Sen ska det bli fantastiskt roligt att få komma tillbaka till Karolinska som tidigare medarbetare, säger Christophe Pedroletti.

– Pandemin lärde oss vikten av ett nära samarbete mellan olika delar av vårdsystemet i Stockholm. Jag hoppas kunna stärka och utveckla samarbetet inom regionen. Karolinska har ett ansvar att gå före och utveckla vården men också vara en viktig del av en större helhet, fortsätter Christophe Pedroletti.

För att undvika en jävssituation kommer Corinne Pedroletti, idag temachef för Kvinnohälsa och hälsoprofessioner, att gå vidare till nya ledande uppdrag i Region Stockholm.

– Det är speciellt att två syskon har tunga ledarroller i regionen och det kräver ett särskilt hänsynstagande. Vi kommer att återkomma med besked kring en ny roll där Corinne Pedroletti fortsätter att bidra till att utveckla ledningen och styrningen av vården i regionen, säger Mikael Ohrling, sjukvårdsdirektör i Region Stockholm.

– Christophe är rätt person att leda Karolinska universitetssjukhuset och jag är övertygad om att han kommer att göra ett bra jobb som sjukhusdirektör. Jag står bakom regionstyrelsens beslut. Jävssituationen behöver däremot hanteras och jag tycker att vi har haft en konstruktiv dialog kring detta. Nu blir mitt fokus att göra en så bra överlämning som möjligt, säger Corinne Pedroletti, temachef för Kvinnohälsa och hälsoprofessioner på Karolinska universitetssjukhuset.

Christophe Pedroletti tillträder tjänsten som sjukhusdirektör den 1 oktober. Styrelsen för Danderyds sjukhus föreslår att produktionsdirektör Erik Sköldenberg utnämns till vd vid nästa möte med styrelsen, till dess att en ny ordinarie vd är rekryterad.

Nu kan kvinnor som i Region Stockholm genomgår behandling för höggradiga cellförändringar i livmoderhalsen få HPV-vaccination kostnadsfritt för att ytterligare minska insjuknandet i livmoderhalscancer.

I Sverige utvecklar årligen 500–550 kvinnor livmoderhalscancer och varje år dör cirka 150 kvinnor i sjukdomen. Risken att drabbas av livmoderhalscancer är två-tre gånger så hög hos kvinnor som haft höggradiga cellförändringar jämfört med resten av befolkningen som är kvinnor.

Flera orsaker till satsningen

Nya studier visar att vaccination i samband med behandling minskar återfallsrisken. Utifrån detta lämnade expertgruppen för vaccinationer inom Region Stockholms läkemedelskommitté, i mars 2024 en rekommendation att HPV-vaccinering bör erbjudas till kvinnor som behandlas för höggradiga cellförändringar.

• Ett ytterligare skäl till att vi har beslutat att satsa på vaccineringen är att det nya ramavtalet avseende HPV-vaccinationer nu ger ett betydligt lägre pris för vaccinet, säger Lena Sharp, verksamhetschef, Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland.
• Beslutet är ett mycket betydelsefullt steg i arbetet för att minska förekomsten av både återfall av höggradiga cellförändringar och Det är också ett viktigt bidrag till WHO:s globala ansträngningar att utrota livmoderhalscancer, säger Hanna Milerad, medicinskt ansvarig och verksamhetsutvecklareEnheten för Cancerprevention och Screening.

Berörda kvinnor får tre vaccinationsdoser

Den första dosen ges i samband med behandlingen av cellförändringarna, och de två efterföljande doserna ges vid uppföljningsbesök på mottagningen.

Faktaruta:

Humant papillomvirus (HPV)

Viruset är mycket vanligt i befolkningen och det överförs via sexuell kontakt. Det kan orsaka cellförändringar som potentiellt kan utvecklas till cancer om de inte behandlas. Kombinationen av HPV-vaccination och regelbunden cellprovtagning utgör ett effektivt skydd mot livmoderhalscancer. Cellförändringar upptäcks vanligtvis genom cancerscreening eftersom de ofta inte ger några symtom. Det är därför av stor vikt att kvinnor deltar i screeningprogrammet vid varje kallelse för att möjliggöra tidig upptäckt och behandling av cellförändringar.

WHO:s utrotningsprogram av livmoderhalscancer

I augusti 2020 antog Världshälsoförsamlingen den globala strategin för utrotning av livmoderhalscancer. Som ett led i detta beslutade Sveriges riksdag våren 2021 att skynda på arbetet. Därför erbjuds alla kvinnor födda 1994–1999 kostnadsfri vaccination mot nio HPV-typer och efterföljande provtagning.