Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Win-win med utbyte av ryggkirurger

Det råder brist på ryggkirurger. Därför har två ortopeder på Ryggkirurgiskt centrum vid Sophiahemmet och Karolinska Universitetssjukhuset bytt plats med varandra. Målet är att öka kompetensen och inspirera nyblivna ortopeder att utbilda sig till ryggkirurger.

Carl Mellner, specialistläkare i ortopedi med inriktning ryggkirurgi, har arbetat sex månader på Ryggkirurgiskt centrum (RKC) vid Sophiahemmet. Snart återgår han till sin ordinarie tjänst på Karolinska och RKC får tillbaka den ryggkirurg som Carl har bytt plats med.

Utbytet av ortopeder är det första i ett försök att komma till rätta med bristen på ryggkirurger i Region Stockholm. Martin Skeppholm, verksamhetschef på RKC, ser stora vinster med utbytet – inte minst för de privata vårdgivarna.

– Om det inte finns bra ryggkirurger i akutvården så drabbas vi också, eftersom vi behöver deras hjälp ibland. De unga kirurger som deltar i utbytet får snabbt en bred kompetens. Det är win-win för samtliga aktörer, säger han.

Kunskapsutbyte
Han menar att det inte finns någon motsättning mellan privata och offentliga vårdgivare. Tvärtom tycker han att det känns självklart att utbyta kunskap och erfarenheter. Karolinska och RKC samarbetar friktionsfritt kring utbytesprojektet, som regionen vill ha för att tillgodose behovet av ryggkirurger. För närvarande utbildas en ryggkirurg vartannat år, vilket är för få.

Carl Mellner berättar att han länge har velat göra ett utbyte och att han är glad över att ha fått chansen att arbeta ett halvår på RKC.

– Jag vill bredda min kompetens och lära mig mer om planerad kirurgi av förslitningsskador och här får jag möta betydligt friskare patienter än jag är van vid. Verksamheten är också effektivare och mer standardiserad, vilket är nytt för mig, säger han.

Arbetssätt som inspirerar
På Karolinska arbetar han med svårare och mer specialiserade fall, som han inte stöter på inom RKC. Det kan till exempel handla skolios, traumafall eller spridd cancer.

På RKC opereras bland annat diskbråck och spinal stenos på löpande band, cirka 8 – 10 ryggoperationer per dag, vilket ger Carl den mängdträning han behöver för att bli en ännu vassare kirurg.

Förutom operationerna har han också lärt sig nya och bättre arbetssätt med exempelvis flödesscheman och system för bokningar vilka han skulle vilja implementera på Karolinska.

Tror på projektet
Martin Skeppholm är mycket nöjd med Carl Mellners insats och hoppas att projektet ska fortsätta, med nya utbyten kommande år.

– De två ryggkirurger som hittills deltagit i utbytet är väldigt kompetenta. Carl har snabbt kommit in i alla nya rutiner, så erfarenheten har bara varit positiv.

Martin Skeppholm tror stenhårt på projektet och hoppas att det ska locka fler att utbilda sig till ryggkirurger.

– Medelåldern på de ryggkirurger vi har i dag är hög och vi kommer behöva fylla på med nya för att kunna möta vårdbehovet framöver.

Läs mer om Ryggkirurgiskt centrum vid Sophiahemmet
Läs mer om Sophiahemmet Sjukhus

EU godkänner Rybrevant® i kombination för avancerad EGFR-muterad lungcancer

Europeiska kommissionen godkänner Rybrevant®▼ (amivantamab) i kombination med kemoterapi för behandling av vuxna patienter med avancerad EGFR-muterad icke-småcellig lungcancer efter behandlingssvikt. 

Patienter med EGFR-mutation ex19del eller L858R, de vanligaste EGFR-mutationerna inom icke-småcellig lungcancer, har hittills haft en dålig prognos och begränsade behandlingsalternativ efter sjukdomsprogression med en EGFR-tyrosinkinashämmare.
Amivantamab i kombination med kemoterapi är den första behandling som visar signifikant förbättring av progressionsfri överlevnad (PFS) jämfört med enbart kemoterapi i denna patientpopulation.

Godkännandet av den utökade indikationen baseras på resultat från fas 3-studien MARIPOSA-2 (NCT04988295) som utvärderat effekten och säkerheten av amivantamab och kemoterapi (karboplatin och pemetrexed) hos patienter med lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer med EGFR-mutation ex19del eller L858R med sjukdomsprogression under eller efter behandling med osimertinib. Gruppen som fick amivantamab plus kemoterapi uppfyllde studiens primära mål, att signifikant minska risken för sjukdomsprogression eller död med 52 procent, jämfört med enbart kemoterapi, med en medianprogressionsfri överlevnad (PFS) på 6,3 månader, jämfört med 4,2 månader (hazard ratio [HR]=0,48; 95 procent konfidensintervall [CI], 0,36–0,64; P<0,001).

Dessutom hade amivantamab plus kemoterapi en objektiv svarsfrekvens (ORR) på 64 procent, jämfört med 36 procent för gruppen som fick enbart kemoterapi.

Det globala pressmeddelandet finns att läsa här.

MARIPOSA-2
MARIPOSA-2 är en randomiserad, öppen fas 3-studie med 657 patienter som utvärderar effekten och säkerheten av två kombinationsbehandlingar med amivantamab (med och utan lazertinib) samt kemoterapi. Patienter med lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer med EGFR-mutation ex19del eller L858R randomiserades till behandling med amivantamab plus kemoterapi, amivantamab och lazertinib plus kemoterapi eller enbart kemoterapi.

Rybrevant (amivantamab)
Rybrevant (amivantamab) är godkänt för följande indikationer:

  • I kombination med karboplatin och pemetrexed, för första linjens behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer med aktiverande insertionsmutationer i den epidermala tillväxtfaktorreceptorns (EGFR) exon 20
  • Som monoterapi för behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer med aktiverande insertionsmutationer i den epidermala tillväxtfaktorreceptorns (EGFR) exon 20 efter svikt på platinumbaserad kemoterapi
  • I kombination med karboplatin och pemetrexed, för vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer med mutationer i EGFR ex19del eller L858R med sjukdomsprogression efter behandling med en EGFR-tyrosinkinashämmare.

Mekanismer för hur morfin lindrar smärta kartlagda

I en studie publicerad i Science beskriver forskare vid Karolinska Institutet nervprocesserna bakom hur morfin lindrar smärta. Det är värdefull kunskap eftersom läkemedlet har så pass allvarliga biverkningar.

Morfin är ett kraftigt smärtstillande läkemedel som ingår i gruppen opioder. Läkemedlet blockerar signaler i smärtbanorna och det förstärker samtidigt också njutningskänslorna. Morfin verkar på flera centrala och perifera smärtvägar i kroppen, men nervprocesserna bakom vad som åstadkommer smärtlindringen har tidigare inte varit helt kända.

Forskare har nu undersökt hur morfin lindrar smärta genom att använda flera nya experimentella metoder. De har bland annat exponerat försöksdjur för morfin och därefter lyckats ”fånga” de nervceller som morfinet aktiverat hos djuren. På så sätt har forskarna kunnat identifiera, klassificera och syntetiskt styra de nervceller i nervbanorna som är inblandade i smärtlindringen.

Forskarna upptäckte att morfinet påverkar en utvald uppsättning nervceller i hjärnan i den del som kallas rostrala ventromediala medulla (RVM). Tillsammans bildar de här nervcellerna en slags ”morfinensemble”. Det är en grupp nervceller vars förändring i aktivitet leder till smärtlindring.

När forskarna inaktiverade nervcellerna i denna grupp på syntetisk väg avskaffade de fullständigt morfinets effekter på smärta. När de åter aktiverade nervcellerna kunde de på motsvarande sätt återskapa smärtlindringen.

– En särskild typ av nervceller som har trådar till ryggmärgen visade sig spela en central roll i ”morfinensemblen”. I ryggmärgen kopplas de här nervcellerna till så kallade inhibitoriska nervceller som bromsar smärtsignaleringen i ryggmärgen och därmed förhindrar smärta, säger Patrik Ernfors, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet och den som lett studien.

Patrik Ernfors

Patrik Ernfors, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska institutet. Foto: Martin Stenmark
När morfin används som läkemedel i hälso- och sjukvården har det potentiellt mycket allvarliga biverkningar i form av beroende, missbruk, överdoser och död.

– Det har varit svårt att hitta strategier för att behandla smärta utan att utlösa de här farliga biverkningarna, säger Patrik Ernfors.
Han och hans kollegor hoppas nu att fördjupade kunskaper om hur morfin fungerar i kroppen kan bidra till minskade biverkningar i framtiden.

– Studien är viktig eftersom kunskaper om nervbanan och cellerna kan förklara hur morfin kan ha en så kraftfull smärtlindrande effekt. Det kan också ge information om hur dessa processer skiljer sig från dem som framkallar känslan av eufori, välbefinnande och beroende, säger Patrik Ernfors.
I nästa steg vill forskarna gå vidare och undersöka orsakerna till varför smärtlindringen avtar allt mer vid långtidsanvändning av morfin.
Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, European Research Council och Knut and Alice Wallenbergs Stiftelse.

Publikation: ”Morphine-responsive neurons that regulate mechanical antinociception”, Michael P. Fatt, Ming-Dong Zhang, Jussi Kupari, Müge Altınkök, Yunting Yang, Yizhou Hu, Per Svenningsson, Patrik Ernfors, Science, online 29 augusti 2024, doi: 10.1126/science.ado6593

EU godkänner Balversa för vuxna med urotelcellscancer

Balversa är det första läkemedel i klassen tyrosinkinashämmare, för patienter med avancerad urotelcellscancer med påvisad förändring i FGFR3 genen, som godkänns inom EU.

Godkännandet är baserat på resultat från kohort 1 i fas 3-studien THOR, som visar 36 procents minskning av risken för död med erdafitinib jämfört med kemoterapi. THOR utvärderade effekten och säkerheten av erdafitinib (n=136) jämfört med kemoterapi (n=130) hos patienter med inoperabel eller metastaserad urotelcellscancer med påvisad förändring i FGFR3 genen som genomgått en eller två tidigare behandlingar, varav minst en inkluderade en PD-(L)1-hämmare.

”Behovet av fler behandlingsmöjligheter för patienter med inoperabel eller metastaserad urotelcellscancer är stort. Godkännandet av Balversa innebär tillgång till ytterligare en ny behandlingsprincip och understryker vikten av analys för eventuell förekomst av FGFR3-mutationer i klinisk rutin för alla patienter med avancerad sjukdom”, säger Anders Ullén, professor och överläkare vid Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset.

Länk till det engelska pressmeddelandet finns här.

Balversa (erdafitinib)
Erdafitinib, en pan-FGFR (fibroblast tillväxt faktorreceptor) hämmare är godkänd för behandling av vuxna patienter med inoperabel eller metastaserad urotelcellscancer, med påvisad förändring i FGFR3 genen som tidigare har fått minst en behandlingslinje som innehåller en PD-1- eller PD-L1-hämmare. Erdafitinib är en tablettbehandling som tas en gång om dagen. Erdafitinib är även godkänt i USA sedan januari 2024.

THOR-studien
THOR (NCT03390504) är en öppen randomiserad fas 3 multicenterstudie som utvärderar effekten och säkerheten av erdafitinib. Alla patienter som ingick i studien hade metastaserad eller inoperabel urotelcellscancer med FGFR genförändringar och visade sjukdomsprogression under eller efter en eller två tidigare behandlingslinjer.

Urotelcellscancer
Urotelcellscancer är en tumörsjukdom som omfattar urinblåse- och urinvägscancer. Urinblåsecancer är den vanligaste cancerformen i urinvägarna och drabbar ungefär 3200 personer per år i Sverige. Över 90 % av dessa tumörer utgår från urotelet, d v s urinblåseslemhinnan. Sjukdomen är ungefär tre gånger vanligare hos män än hos kvinnor. Cirka 700 personer dör varje år i Sverige till följd av urinblåsecancer. Urotelcellscancer är den dyraste cancerformen i Sverige räknat per patient och överlevnaden är den samma som för 30 år sedan.

NORDIC MEDICAL WEBINAR

NORDIC MEDICAL WEBINAR: Newest developments in the treatment of advanced prostate cancer and the value for patients

September 26, 2024 at 4:00 pm – 5:30 pm CET

Docrates Cancer Center välkomnar dig till ett webbseminarium som riktar sig till allmänläkare, urologer och andra medicinska specialister som är intresserade av området och presenterar de senaste behandlingsmetoderna för avancerad prostatacancer.

Agenda

4:00 pm Opening words
Mrs. Liv Greben, Siemens Healthineers, Head of Marketing and Communication, Nordic and Baltic countries

4:05 pm Introduction to prostate cancer and its treatment options
Dr. Renske Altena, Karolinska Institutet Medical University, Docent, AssistantChief Physician in Oncology and Internal Medicine
Dr. Katariina Lassila, MD, Siemens Healthineers, Head of Development Services, Nordic and Baltic countries

4.15 pm New methods for accurate, personalized radiation treatment planning of prostate cancer
Dr. Sushil Beriwal
, Varian, Vice President, Multi-Disciplinary Oncology in Medical Affairs

4:30 pm Real world evidence (RWE) from multimodal treatment of metastatic prostate cancer
Dr. Juha Kononen, Docrates Cancer Centre, Chief Clinical Director, Personalized Oncology and Specialist in Medical Oncology, M.D., Ph.D.

4:50 pm Voice of a former prostate cancer patient
Mr. Steinar Hopland

5:00 pm Panel discussion
Future outlook: Medical management of patients with advanced prostate cancer Facilitated by Mrs. Liv Greben

Panelists:
Mr. Olov Berggren, Swedish Prostate Cancer Association, Secretary General
Dr. Renske Altena, Karolinska Institutet Medical University, Docent, Assistant Chief Physician in Oncology and Internal Medicine
Dr. Juha Kononen, Docrates, Chief Clinical Director, Personalized Oncology and Specialist in Medical Oncology, M.D., Ph.D.
Mr. Steinar Hopland, former prostate cancer patient

5:25 pm Q&A and closing remarks Facilitated by Mrs. Liv Greben

Webinariet organiseras och arrangeras av Siemens Healthineers