Med dr Linda Thorén, Karolinska institutet, tilldelas »Folke Sjöqvists pris för bästa avhandling i klinisk farmakologi« för sin avhandling »CYP2D6-polymorphism and effect of adjuvant tamoxifen in breast cancer patients«, detta skriver Läkartidningen.

Priset delas ut av Stiftelsen för Klinisk farmakologi och farmakoterapi, som i motiveringen bland annat skriver: »Avhandlingens kappa är innehållsrik och välskriven. Doktoranden, som är överläkare i onkologi, presenterar gedigna kunskaper i kliniskt farmakologiska principer och tänkesätt. Avhandlingen lägger grunden för framtida studier med målet att individanpassa tamoxifenbehandling utifrån avhandlingens resultat.«

Folke Sjöqvists pris för bästa avhandling i klinisk farmakologi delas sedan 2022 ut vartannat år till den doktorand vid ett svenskt lärosäte som avlagt den bästa avhandlingen i klinisk farmakologi under föregående tvåårsperiod.

Linda Thorén vid sin dispu­tation 2023. Foto: Södersjukhuset/Johan Adelgren

Risken för vuxna under 50 år att drabbas av hudcancer minskar nu för första gången i Sverige, enligt en studie från Karolinska Institutet som publicerats i JAMA Dermatology.

Risken att drabbas av hudcancer, malignt melanom, ser nu ut att minska i Sverige – i alla fall hos de under 50 år.

– Vi kan se ett trendbrott hos unga vuxna runt 2015 där kurvorna för förekomst viker nedåt, säger förstaförfattaren Hildur Helgadottir, överläkare och docent i onkologi vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska institutet.

Hon och hennes forskarkollegor har analyserat data från det svenska melanomregistret och följt förekomst och dödlighet i melanom för olika ålderssegment över tid. Det innebär att de har jämfört individer som är i ett visst åldersspann vid en tidpunkt med individer i samma åldersspann vid en annan tidpunkt.

Resultatet visar att kurvorna över nyinsjuknande hos personer över 50 år stadigt pekar uppåt, men för åldersgrupperna yngre än 50 år börjar kurvorna över nyinsjuknandet gå ner runt 2015.

– Det är första gången vi ser detta i Sverige, och vi är faktiskt första europeiska land som rapporterar om en nedgång, säger Hildur Helgadottir.

Även när det gäller dödligheten har kurvorna vänt nedåt i åldrarna upp till 59 år, men inte hos dem över 60 år. Hildur Helgadottir menar att minskningen i dödlighet hos de yngre grupperna både beror på minskat insjuknande och på att det tillkommit nya onkologiska läkemedel som har förbättrat prognosen för sjukdomen. Att dödligheten inte minskar hos de äldre menar hon beror på att insjuknandet fortfarande är så högt i den gruppen.

Frågan är vad den minskade risken för melanom beror på.

– Orsakerna bakom har vi inte direkt analyserat i vår studie, men vi har hypoteser om faktorer som vi tror har samverkat, säger Hildur Helgadottir.

Det handlar i huvudsak om fyra faktorer, berättar hon.

Den första är en ökad medvetenhet om solskydd.

– Den första nationella kampanjen ”Sola Säkert” på 90-talet pekade särskilt ut vikten av att skydda barnen. Ungefär 20 år senare tror vi att det lett till minskat insjuknade hos yngre vuxna, säger Hildur Helgadottir.

Ännu en faktor är att tillgången till solarier har minskat drastiskt. Sedan 2018 finns det en 18-årsgräns på solarier, men antalet offentliga solarier minskade långt tidigare.

För det tredje gör mobiltelefoner och datorer att barn och ungdomar sitter mer inne och utsätts inte för solljus på samma sätt i dag. Och till sist gör invandringen att det finns fler individer i Sverige med en mörkare pigmentering som tål solen bättre.

Hildur Helgadottir pekar på hur nödvändigt det är att fortsätta arbetet med att trycka på vikten av solskydd så att minskningen av melanom hos de yngre håller i sig och att förekomsten så småningom också ska minska hos dem som är äldre.

–  Vi har en ovanligt varm och solig september. Då är det viktigt att komma ihåg att från april till september kan solen vara stark och man ska vara försiktig, säger Hildur Helgadottir.

Forskningen finansierades av bland andra Regionala cancercentrum i samverkan, Cancerfonden, Region Stockholm och Radiumhemmet. Forskarna rapporterar att det inte finns några intressekonflikter.

Publikation: “Melanoma incidence and mortality trends in Sweden”, Hildur Helgadottir, Rasmus Mikiver, Karina Schultz, Kari Nielsen, Francesca Portelli, Jan Lapins, Susana Puig, Karolin Isaksson. JAMA Dermatology online September 9, 2024, doi: 10.1001/jamadermatol.2024.3514

Fakta: Malignt melanom
Malignt melanom är en form av hudcancer som startar i pigmentcellerna (melanocyterna) längst ner i överhuden. Det är den näst vanligaste cancerformen bland både kvinnor och män, efter bröstcancer och prostatacancer. Varje år är det cirka 5 000 personer som diagnostiseras med maligna hudmelanom och cirka 500 dör i sjukdomen. Medelåldern vid diagnos är drygt 60 år men varje år är det cirka 750 personer som diagnostiseras i åldrarna 20 – 49 år.

Det finns en tydlig koppling mellan hudcancer och solens ultravioletta strålning som orsakar skador i cellernas arvsmassa. Risken för melanom ökar hos personer som har utsatts för många brännskador av solljus eller solarium. Det anses särskilt riskabelt att få sådana skador som barn och ung eftersom huden är mer sårbar än hos en vuxen.

Det är vanligare för människor med ljus hud att drabbas av malignt melanom, hos personer med mörk hud är malignt melanom ovanligt. Melaninrik hud ger ett bra skydd mot sjukdomen. Men malignt melanom och andra former av hudcancer kan drabba alla, oavsett hudtyp.

Hildur Helgadottir Foto: Stefan Zimmerman

Omkring en femtedel av alla som får bröstcancer har nära släktingar med samma sjukdom. Men det är bara cirka fem procent av alla bröstcancerfall som kan kopplas till en nedärvd genetisk förändring, så kallad mutation. Dessa mutationer kan föras vidare genom generationer och medföra en utökad risk för att utveckla bröstcancer. Nu lanserar Bröstcancerförbundet ett nytt informationsmaterial för att ge stöd och vägledning till personer med funderingar och frågor om ärftlig bröstcancer.

Varje år drabbas drygt 9000 personer i Sverige av bröstcancer. Ungefär fem procent av de drabbade har en genetisk förändring, det vill säga en ärftlig form av bröstcancer.

– Ärftlig bröstcancer berör alltid fler personer utöver den drabbade. Därför känns det extra angeläget att kunna erbjuda ett informationsmaterial som ger stöd och vägledning vid ärftlig bröstcancer, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet.

Broschyren om ärftlighet och bröstcancer innehåller bland annat en introduktion till genetik, information om ärftlighet och riskgener samt information om utredning och vilka frågor som patienten behöver ta ställning till.

I Sverige är det patienten – inte vården – som bär ansvaret för att informera familj och släktingar om att det finns en upptäckt ärftlig cancerrisk. Men genom vården och ärftlighetsmottagningen får berörda hjälp och stöd.

– Att få besked om bröstcancer är tufft, att dessutom få veta att man bär på anlag som ökar risken för cancer kan vara omskakande. Man kan känna skuldkänslor gentemot barn och närstående. Men kunskap om förhöjd risk ger möjlighet till förebyggande åtgärder som faktiskt räddar liv, menar Susanne Dieroff Hay.

Det nya informationsmaterialet riktar sig till alla som på något sätt berörs av ärftlig bröstcancer.
Ladda ner broschyren här.