Prostatacancerförbundet presenterar inför år 2025 en årskalender med 12 män från landets patientföreningar och alla anser att det är dags att införa allmän nationell screening.

Markus Kuster, Håkan Florin, Sten-Göran Fock och Kaj Harju, fyra av männen i Prostatacancerförbundets kalender. Foto: Eva–Marie Rundquist.

– Prostatacancerförbundet vill med kalendern uppmärksamma att införande av allmän nationell screening är viktigt för alla män och deras anhöriga, eftersom prostatacancer är så extremt vanligt. Var femte man får prostatacancer, vilket gör sjukdomen till Sveriges vanligaste cancersjukdom. Tidig upptäckt påverkar möjligheten till botande behandling och ingen man får missas. Ett införande av allmän nationell screening är aktuellt nu eftersom forskningen kommit så långt att det verkligen går att bedöma vem som behöver behandlas och vilka som inte behöver behandlas utan bara stå under bevakning, säger Olov Berggren, generalsekreterare Prostatacancerförbundet.

Socialstyrelsen har tidigare beslutat att inte införa allmän nationell screening för prostatacancer i Sverige, på grund av att diagnosmetoderna med PSA-prov och biopsier inte varit helt tillförlitliga, vilket medfört överbehandling och att många som inte behövt har opererats eller strålats i onödan.

Nu har forskningen gjort viktiga framsteg med nya säkrare diagnosmetoder, som medför att det går att genomföra en strukturerad och sammanhållen prostatacancerdiagnostik, som blir effektivare, mer jämlik och bidrar till god hälsoekonomi. Det betyder att införande av screening närmar sig.

Alla männen i kalendern är drabbade av prostatacancer och verkar i olika lokala prostatacancerföreningar för att förbättra prostatacancervården.

Kalendern tar upp råd som är viktiga för män att känna till som:

”Hade jag tagit PSA-prov i tid hade jag varit frisk nu. Alla män som fyllt 50 bör ta PSA-prov eftersom sjukdomen oftast går att bota om den upptäcks tidigt.”
Sten-Göran Fock, Prostatacancerföreningen Skaraborg, november

”Fyra av fem män över 50 vet att de bör ta ett PSA-prov men bara hälften har gjort det. Prostatacancer kan bara botas om den upptäcks tidigt. Testa dig!”
Kaj Harju, Prostatacancerföreningen Möre, april

”Det är 10 gånger fler män som dör i prostatacancer än män och kvinnor som dör i trafiken i Sverige.”
Markus Kuster, Prostatacancerföreningen i Kalmar län, maj

”Om screening införs kan cirka 1 000 liv räddas varje år och antalet med spridd cancer minskas. Screening måste införas nu!”
Håkan Florin, Prostatacancerföreningen Värmland, mars

Kalendrarna kan beställas från Prostatacancerförbundets webbshop och från de lokala prostatacancerföreningarna.

AstraZeneca presenterar resultat från den kliniska fas III-studien TROPION-Breast01, där läkemedlet datopotamab deruxtecan (Dato-DXd) jämfördes med kemoterapi hos patienter med inoperabel eller metastaserad hormonreceptorpositiv (HR-positiv) och HER2-låg eller HER2-negativ bröstcancer. Studien hade tidigare visat en förbättring i progressionsfri överlevnad (PFS), men slutanalysen visade att läkemedlet inte uppnådde statistisk signifikans för total överlevnad (OS) jämfört med kemoterapi.

Tidigare hade studien, som presenterades vid ESMO-kongressen 2023, visat att datopotamab deruxtecan gav en statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull förbättring av PFS samt bättre patientrapporterade resultat. Säkerhetsprofilen för läkemedlet var liknande tidigare observationer med färre allvarliga biverkningar än kemoterapi, och inga nya säkerhetsproblem identifierades.

Det spekuleras att resultaten för total överlevnad kan ha påverkats av att flera andra antikropp-läkemedelskombinationer (ADCs), som Enhertu, blev godkända under studiens gång.

AstraZeneca och Daiichi Sankyo planerar att fortsätta kliniska studier med datopotamab deruxtecan för andra bröstcancerindikationer, inklusive trippelnegativ och HR-låg, HER2-negativ bröstcancer. Resultaten kommer att presenteras på en kommande medicinsk konferens och delas med regulatoriska myndigheter.

Läs det globala pressmeddelandet från AstraZeneca och Daiichi Sankyo här.

Det är två månader kvar till en av de största förändringarna någonsin i västsvensk vård. Övergången till det nya systemet Millennium har planerats i flera år och kommer att påverka både patienter och medarbetare. På Södra Älvsborgs sjukhus ser sjukhusdirektör Joakim Höstner fram emot förändringen. Detta är en artikel av Elin Widfeldt publicerad i Västra Götalandsregionens digitala nyhetskanal VRGfokus.

– Allting i vården kommer att hänga ihop, på ett sätt som det inte gör i dag.

I vintras klev Joakim Höstner på rollen som sjukhusdirektör för Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS). Han tvekade inte, trots att sjukhuset snart skulle vara bland de första att gå över till Millennium – en enorm förändring som kräver mycket förarbete.

Nu är det inte långt kvar och Joakim Höstner utstrålar lugn.

– Det känns bra. Nu är vi på upploppet, säger han.

Joakim Höstner är sjukhusdirektör på SÄS som är bland de första att gå över till Millennium. ”Innan vi började visa systemet fanns det mycket farhågor om hur det skulle vara, man hade hört saker. Det hade även jag, som kliniskt aktiv undrar man hur det ska bli. När man väl har sett det känner man ’det här är jättebra’”.

Millennium är enkelt uttryckt ett informationssystem för vården, som Västra Götalandsregionen (VGR) successivt kommer att gå över till under de närmaste åren. På sikt kommer det att innebära att alla delar av den regionala vården – även privata mottagningar som har avtal med VGR – kan ”tala med varandra” genom att till exempel använda samma journalsystem. Även kommunerna kommer att kunna se en del av systemet, så att kommunikationen mellan regionen och kommunerna förenklas.

Uppdateras i realtid

Systemet uppdateras i realtid, vilket innebär att om en patient hamnar på akuten kan läkaren på vårdcentralen se journalanteckningarna direkt när de är klara, och även vilka prover som är tagna och vad de visar.

– Det är den stora delen, att vi kan se allt direkt. Även inom sjukhuset kommer vi att kunna se var alla patienter är och vart de är på väg, ”Nu verkar det som att det är många på akuten för inläggning, hur ser det ut på avdelningarna?” Vi kommer att få en bättre bild av nuet, och vi blir mer effektiva. Inte precis när vi drar igång, men när systemet finns på plats, säger Joakim Höstner.

Intensiv höst

Den södra delen av regionen, där SÄS ligger, är först ut med att gå över till Millennium, och därför pågår storskalig utbildning på sjukhuset just nu. Det blir en intensiv höst med mycket arbete inför och under införandet, men Joakim Höstner hoppas att patienterna inte kommer att märka av det alltför mycket.

Det kan bli en del fördröjningar, och en del patienter kan behöva få sin vård tillfälligt på något annat sjukhus, men i stora drag ska det flyta på.

– På lite längre sikt kommer det här att bli jättebra för patienterna. De behöver inte upprepa sin information, ta om prover, eller göra om undersökningar när de träffar en ny läkare. När systemet är fullt utbyggt blir det sömlöst och bildar en helhet i hela regionen.

Förmån – och utmaning

Att ingå i den första gruppen som går över till ett helt nytt system är både en förmån och en utmaning, tycker Joakim Höstner.

Samtidigt som SÄS får stora möjligheter att kunna påverka systemet, är han medveten om att det som sker på sjukhuset nu i höst är avgörande för hur det fortsatta införandet i resten av regionen går.

– Vi måste göra det bra. Det får inte gå dåligt, dels för regionens skull, dels för patienternas skull. Den biten finns med, och det är min och mina medarbetares uppgift att se till att identifiera allt som kan hacka, och se till att det blir bra. Jag är helt övertygad om att det kommer att gå alldeles utmärkt. Sedan kommer det att finnas utmaningar, men dem löser vi.

Läkare i botten

Joakim Höstner har jobbat i vården i hela sitt arbetsliv. I botten är han läkare, men när han klev på tjänsten som sjukhusdirektör på SÄS hade han länge varit chef på olika nivåer.

För varje ny tjänst, varje ny nivå, har han lärt sig mer om vårdsystemet – och hur komplicerat det är.

– När jag ser tillbaka på mig själv som kliniker var det mycket jag inte förstod om hur systemet hängde ihop, men jag var frustrerad. Nu kanske jag kan göra något åt det – det är egentligen huvudskälet till att jag sökte den här tjänsten. Jag är genuint intresserad av ämnet, hur vården fungerar, och vill göra det så bra som möjligt för patienterna och invånarna. Det är ju vi tillsammans. Vanligtvis blir alla patienter någon gång i livet där vi behöver söka vård.

Svåra frågor måste besvaras

Processen inför införandet av Millennium i Västra Götalandsregionen har inte varit helt smärtfri. Starten har blivit försenad, och kritiska röster har också höjts mot systemet.

På SÄS har det mest tveksamma stadiet passerats, menar Joakim Höstner. Han upplever att medarbetarna är med i förändringen. Nycklarna har varit ”kommunikation, pedagogik, fakta”, och kanske att det har spelat in att fler och fler medarbetare har fått se hur systemet faktiskt fungerar i praktiken, tror han.

Men skeptiker kommer alltid att finnas – och Joakim Höstner ser inget fel i det.

– Det är bra att personer är tveksamma eller skeptiska, för det gör att man får svåra frågor, som man måste kunna besvara. Man behöver ha personer som ifrågasätter, det gör att vi blir bättre som system. Men det är väldigt viktigt att det stora flertalet känner att vi är på rätt väg. Det blir jobbigt, men det kommer att funka, säger Joakim Höstner.

Patienten i fokus

Han tror att de farhågor som har funnits övervägande har handlat om patientomsorg.

– Eftersom grunden för alla vårdanställda är att man vill hjälpa, ta hand om, bistå andra är skepticismen kopplad till att det inte får bli dåligt för patienten. Kan man då förklara och visa hur systemet är tänkt att fungera, kan det gå väldigt fort att vända det till något positivt.

Även han själv valde läkaryrket för att han ville hjälpa andra. Intresset för sport och idrott ledde till att han så småningom specialiserade sig både inom ortopedi och handkirurgi, två inriktningar där vårdpersonalen ofta möter sportrelaterade skador.

– Sedan har jag tyckt att det har varit väldigt intressant att operera. Dels hjälper man patienten att återställa det som är skadat, dels är det tekniskt intressant. Det finns också en hantverksbit i detta att hålla på med kirurgi.

Saknar läkarrollen

Som läkare kommer Joakim Höstner själv att gå utbildningen i Millennium i höst. Han vill kunna systemet precis som de andra anställda, och i bakhuvudet finns också tanken på att kunna vara kliniskt verksam igen. Han saknar det.

– Jaja, absolut. Varje dag funderar jag på det. Det är väldigt svårt att hinna med, men jag saknar det. Jag kan mycket väl tänka mig att gå tillbaka och vara läkare igen i framtiden, men nu har jag ett viktigt och intressant uppdrag att leda sjukhuset.

Under införandet av Millennium ligger fokus på att vara sjukhusdirektör.

– Egentligen är uppdraget detsamma nu som när jag var läkare: jag vill göra sjukvården bättre. Det finns saker som vi behöver förbättra. Det är viktigt för mig att vara en del i det och bidra.

Text och bilder av Elin Widfeldt för VGRFokus

Joakim Höstner
Ålder: 55 år
Familj: ja.
Bor: Göteborgsområdet.
Gör: sjukhusdirektör på Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS).
Bakgrund: läkare, dubbelspecialist: ortopedi och handkirurgi. Har jobbat på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Capio, hamnade på SÄS av en slump. ”Nu har jag varit där i snart fjorton år. SÄS är mitt sjukhus. Känslomässigt också, inte bara formellt.”
Gör på fritiden: mycket träning och idrott, vara med familjen, friluftsliv, har hundar, umgås.
Det gör jag för att koppla av: träning för att må bra både fysiskt och mentalt, det är ett sätt att återhämta sig och rensa.
Om jag inte hade blivit läkare: ”Då hade jag valt att bli ingenjör”.
Min ambition som chef: ”Jag försöker ha ett respektfullt förhållningssätt och skapa en vänlig stämning, det ger en trygghet. Då blir det lättare att leda framåt”.
Aktuell: den 12 november går SÄS, liksom resten av södra området av Västra Götalandsregionen, över till Millennium.

 

Millennium

• Millennium är ett vårdinformationssystem som bland annat innehåller ett journalsystem. Det kommer att införas i hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen (VGR), hos privata vårdgivare med avtal med VGR och delvis i de 49 kommunerna i Västra Götalands län.
• VGR börjar gå över till Millennium i höst. Den södra delen av regionen är först ut, och där ingår Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Närhälsan: vårdcentraler och rehab, Regionhälsan, Regional laboratorieverksamhet, Städ & service.
• Även kommunal primärvård och privata vårdgivare kommer att kunna se delar av systemet.
• Under de kommande åren kommer resten av regionen att ansluta. Fler funktioner införs också över tid, SÄS till exempel kommer att få ytterligare funktioner i systemet fram till 2026. AI kommer att vävas in i systemet som ett stöd för vårdpersonalen.
• Även Region Skåne kommer att gå över till Millennium.

Detta är en artikel publicerad i Västra Götalandsregionens digitala nyhetskanal VRGfokus.

FDA approves Novartis Kisqali® to reduce risk of recurrence in people with HR+/HER2- early breast cancer.

Ad hoc announcement pursuant to Art. 53 LR

• Broad indication in HR+/HER2- stage II and III early breast cancer (EBC) at high risk of recurrence approximately doubles population eligible for CDK4/6 inhibitor adjuvant therapy^1,2
• Kisqali^® (ribociclib) significantly reduced the risk of recurrence by 25% vs. endocrine therapy (ET) alone; consistent benefit and a well-tolerated safety profile seen across all subgroups in pivotal Phase III NATALEE trial, including patients with node-negative disease^3-6
• Late-breaking NATALEE data recently presented at ESMO provides additional confidence, with deepening of invasive disease-free survival benefit after completion of the three-year treatment period across all patient subgroups⁷
• People with stage II or III HR+/HER2- EBC face significant risk of recurrence – often as incurable metastatic disease – despite adjuvant ET and regardless of nodal involvement^8,9
• Already a proven treatment in HR+/HER2- metastatic breast cancer^1,10-20, Kisqali is under regulatory review worldwide, including in the EU, for the EBC indication

Novartis announced that the US Food and Drug Administration (FDA) has approved Kisqali^® (ribociclib) in combination with an aromatase inhibitor (AI) for the adjuvant treatment of people with hormone receptor-positive/human epidermal growth factor receptor 2-negative (HR+/HER2-) stage II and III early breast cancer (EBC) at high risk of recurrence, including those with node-negative (N0) disease¹.

The approval is based on results from the pivotal Phase III NATALEE trial, which showed a significant and clinically meaningful 25.1% (HR=0.749; 95% CI: 0.628, 0.892; P=0.0006) reduction in risk of disease recurrence in a broad population of patients with HR+/HER2- stage II and III EBC treated with adjuvant Kisqali plus endocrine therapy (ET) compared to ET alone, including those with high-risk N0 disease^3-6. The invasive disease-free survival (iDFS) benefit was consistently observed across all patient subgroups^3-6.

“The FDA approval of Kisqali for this early breast cancer population, including those with N0 disease, is a pivotal moment in improving our approach to care,” said Dennis J. Slamon, M.D., Director of Clinical/Translational Research, UCLA Jonsson Comprehensive Cancer Center and Chairman of the Board of Translational Research In Oncology (TRIO) and NATALEE trial lead investigator. “Today’s approval allows us to offer treatment with a CDK4/6 inhibitor to a significantly broader group of people as a powerful tool that, combined with endocrine therapy, can help further minimize their risk of cancer returning.”

In EBC, Kisqali is taken with or without food as a once-daily oral dose of 400 mg (two 200 mg tablets) for three weeks, followed by one week off treatment, in combination with four weeks of any AI¹. Patients should take Kisqali for three years. The NATALEE trial showed the safety profile of Kisqali at the 400 mg dose was well tolerated, with discontinuations mainly driven by asymptomatic laboratory findings³. Adverse events (AEs) of special interest in the Kisqali + ET arm of the NATALEE trial include (all Grades, and Grades 3/4, respectively): neutropenia (62.5%, 44.3%), liver-related AEs (26.4%, 8.6%), QT interval prolongation (5.3%, 1.0%), and interstitial lung disease/pneumonitis (1.5%, 0.0%)⁴.

An updated analysis from the NATALEE trial recently presented at the European Society for Medical Oncology (ESMO) Congress 2024 reinforces the data analyzed by the FDA. Results showed a deepening benefit beyond the three-year treatment period and reduced the risk of recurrence by 28.5% (HR=0.715; CI 95% 0.609–0.840; P<0.0001), compared to ET alone, in patients with stage II and III HR+/HER2- EBC⁷. Novartis will continue evaluating NATALEE patients for longer-term outcomes, including overall survival.

Raising the bar for EBC survivors

Approximately 90% of breast cancer cases in the US are diagnosed early (stages I-III) and treated promptly with curative intent – sometimes with adjuvant ET^21,22. In spite of this, people with stage II and III HR+/HER2- EBC remain at risk of cancer coming back – in most cases, as incurable metastatic disease^8,9. Recurrence remains a lifelong concern, though most tumors return within the first years, even in cases with no lymph node involvement^8,23. Despite ET, 10% of people with high-risk N0 disease may face recurrence within the first three years after diagnosis²⁴.

”With this approval, we are redefining treatment options for a broader population of people impacted by breast cancer and facing the persistent risk of recurrence,” said Victor Bultó, President, US, Novartis. “We continue to transform cancer care with Kisqali, building on its established profile in the metastatic setting and now helping a wide range of people as they strive to stay cancer-free following an early-stage diagnosis.”

”Breast cancer treatment can take a toll on your physical and mental health, and you may worry about the risk of your cancer coming back. This risk is different for everyone, depending on many factors, but should not be underestimated,” said Valarie Worthy, Co-Founder & Vice President of Community Outreach and Engagement, Touch, The Black Breast Cancer Alliance. ”The FDA approval of Kisqali for more people with breast cancer is welcome news and empowers people diagnosed with early breast cancer with a new option to help manage and control their risk of cancer coming back.”

Novartis prioritizes patient access by offering the Novartis Patient Support program. This resource assists eligible patients in navigating treatment initiation, providing educational materials, clarifying insurance coverage, and identifying potential financial assistance options. For additional information, patients and healthcare professionals can call 1-800-282-7630.

About NATALEE

NATALEE is a global Phase III multi-center, randomized, open-label trial to evaluate the efficacy and safety of Kisqali^® (ribociclib) with ET as an investigational adjuvant treatment versus ET alone in patients with stage II and III HR+/HER2- EBC, being conducted in collaboration with TRIO²⁵. The adjuvant ET in both treatment arms was a non-steroidal AI (NSAI; anastrozole or letrozole) and goserelin if applicable²⁵. The primary endpoint of NATALEE is iDFS as defined by the Standardized Definitions for Efficacy End Points (STEEP) criteria²⁵. A total of 5,101 adult patients with HR+/HER2- EBC across 20 countries were randomized in the trial²⁵.

About Kisqali^® (ribociclib)
Kisqali^® (ribociclib) is a selective cyclin-dependent kinase inhibitor, a class of drugs that help slow the progression of cancer by inhibiting two proteins called cyclin-dependent kinase 4 and 6 (CDK4/6). These proteins, when over-activated, can enable cancer cells to grow and divide too quickly. Targeting CDK4/6 with enhanced precision may play a role in ensuring that cancer cells do not continue to replicate uncontrollably.

Beyond FDA approval of Kisqali for EBC patients in the US, regulatory reviews for Kisqali as an EBC treatment are ongoing worldwide, including in the EU and China.

Kisqali has been approved as a treatment for metastatic breast cancer (MBC) patients in 99 countries worldwide, including by the US FDA and the European Commission^1,26. In the US, Kisqali is indicated for the treatment of adults with HR+/HER2- advanced or MBC in combination with an AI as initial ET or fulvestrant as initial ET or following disease progression on ET in post-menopausal women or in men¹. In the EU, Kisqali is approved for the treatment of women with HR+/HER2- advanced or MBC in combination with either an AI or fulvestrant as initial ET or following disease progression. In pre- or peri-menopausal women, the ET should be combined with a luteinizing hormone-releasing hormone agonist²⁶.

In MBC, Kisqali has consistently demonstrated statistically significant overall survival benefit across three Phase III trials^10-20. The NCCN Guidelines^® for breast cancer recommend ribociclib (Kisqali) as the only Category 1 preferred CDK4/6 inhibitor for first-line treatment of people living with HR+/HER2- when combined with an AI, making Kisqali the preferred first-line treatment of choice for US prescribers in HR+/HER2- MBC²⁷. Additionally, Kisqali has the highest rating of any CDK4/6 inhibitor on the ESMO Magnitude of Clinical Benefit Scale, achieving a score of five out of five for first-line pre-menopausal patients with HR+/HER2- advanced breast cancer²⁸. Further, Kisqali in combination with either letrozole or fulvestrant has uniquely, among other CDK4/6 inhibitors, received a score of four out of five for post-menopausal patients with HR+/HER2- advanced breast cancer treated in the first line²⁹.

Kisqali was developed by Novartis under a research collaboration with Astex Pharmaceuticals.

Ny behandling för levercellscancer visar lovande resultat: Fem års överlevnad med Imfinzi och Imjudo.

En banbrytande kombination av läkemedlen Imfinzi (durvalumab) och Imjudo (tremelimumab) har visat på en signifikant överlevnad för patienter med avancerad levercellscancer (hepatocellulär cancer, HCC). Detta framkom i fas III-studien HIMALAYA, där en av fem patienter hade överlevt efter fem år. Studien representerar den längsta uppföljningen av en immunterapibehandling inom området HCC och presenterades på European Society for Medical Oncology (ESMO) Congress 2024 i Barcelona, Spanien.

Resultat från HIMALAYA-studien

Fas III-studien HIMALAYA visade att en kombination av en singeldos tremelimumab och durvalumab, även känd som STRIDE-regimen (Single Tremelimumab Regular Interval Durvalumab), reducerade risken för död med 24 % jämfört med standardbehandlingen sorafenib. Detta baseras på ett hazard ratio (HR) på 0,76 (95 % konfidensintervall: 0,65–0,89). Efter fem års uppföljning var 19,6 % av patienterna som fick STRIDE-regimen fortfarande vid liv, jämfört med 9,4 % av dem som behandlades med sorafenib.

En subgruppsanalys visade att 28,7 % av patienterna som uppnådde komplett eller partiell respons, eller hade stabil sjukdom, fortfarande levde efter fem år, medan motsvarande siffra för sorafenib-gruppen var 12,7 %. En ytterligare analys av tumörminskningen från baslinjen visade att patienter som behandlades med STRIDE-regimen hade större tumörminskning och längre överlevnad jämfört med dem som behandlades med sorafenib.

Säkerhetsprofil och biverkningar

STRIDE-regimen visade en säkerhetsprofil som var i linje med de kända biverkningarna för respektive läkemedel, och inga nya säkerhetssignaler upptäcktes under den förlängda uppföljningen. Allvarliga behandlingsrelaterade biverkningar (grad 3 eller 4 samt dödsfall) drabbade 17,5 % av patienterna som behandlades med STRIDE, jämfört med 9,9 % av dem som fick sorafenib. Inga nya biverkningar tillkom efter den primära analysen.

Levercellscancer: En allvarlig global utmaning

Levercellscancer, där HCC är den vanligaste formen, är den tredje vanligaste dödsorsaken i cancer världen över. Varje år diagnostiseras cirka 900 000 personer med levercancer, och sjukdomen är särskilt vanlig i vissa regioner i Asien. Mellan 80–90 % av alla patienter med HCC har också levercirros, en kronisk leversjukdom som ofta leder till HCC på grund av inflammation och ärrbildning i levern.

Prognosen för patienter med avancerad HCC är generellt mycket dålig, med en femårsöverlevnad på endast 7 %. De flesta patienter får sin diagnos först i ett avancerat skede av sjukdomen, då symtomen börjar visa sig. Den unika immunmiljön runt levercellscancer gör det dock möjligt att utforska nya behandlingsmetoder som utnyttjar kroppens eget immunförsvar, vilket var en central tanke bakom HIMALAYA-studien.

HIMALAYA-studien: En global klinisk prövning

HIMALAYA är en randomiserad, öppen multicenterstudie som genomförts globalt vid 181 behandlingscentra i 16 länder, inklusive USA, Kanada, Europa, Sydamerika och Asien. Studien inkluderade 1 324 patienter med irresektabel, avancerad HCC som inte tidigare fått systemisk behandling och inte ansågs lämpliga för lokal terapi. Patienterna randomiserades till att antingen få STRIDE-regimen eller standardbehandlingen med sorafenib, en multi-kinashämmare.

Det primära målet för studien var att utvärdera den totala överlevnaden (OS) för patienter som behandlades med STRIDE jämfört med sorafenib. Sekundära mål inkluderade överlevnad för patienter som behandlades med endast durvalumab, objektiv responsgrad och progressionsfri överlevnad (PFS).

Vad är durvalumab och tremelimumab?

Durvalumab är en human monoklonal antikropp som riktar sig mot PD-L1-proteinet och blockerar dess interaktion med PD-1 och CD80, vilket hindrar tumören från att undvika immunsystemet och frigör kroppens immunrespons mot cancerceller.

Tremelimumab är också en monoklonal antikropp, men den riktar sig mot CTLA-4, ett protein som hämmar T-cellernas aktivitet. Genom att blockera CTLA-4 hjälper tremelimumab till att aktivera T-cellerna och därmed stimulera immunsystemet att bekämpa cancer.

Sammanfattning

Imfinzi i kombination med Imjudo har visat sig vara en lovande behandling för patienter med avancerad levercellscancer, och HIMALAYA-studien visar att denna immunterapikombination kan ge en betydande långsiktig överlevnadsfördel. Med en femårsöverlevnad på nästan 20 % för patienter som behandlats med STRIDE-regimen ger resultaten nytt hopp för en patientgrupp med mycket dåliga prognoser.