Lungcancer är den dödligaste cancerformen sett till antal dödsfall i Sverige, men trots det saknas ett nationellt screeningprogram. En ny rapport visar att användning av AI i en centraliserad nationell struktur kan minska kostnaderna för radiologer med cirka 80 procent jämfört med konventionell screening, och möjliggöra tidigare upptäckt av fler fall. Trots utmaningar som brist på radiologer och behov av ytterligare forskning, kan ett successivt införande av ett AI-baserat screeningsprogram vara ett steg mot mer jämlik och effektiv vård för lungcancerpatienter.

Under perioden 2014–2018 var lungcancer den fjärde vanligaste cancerformen hos både män och kvinnor, med en medianålder vid insjuknande på 69 år och en beräknad relativ 5-årsöverlevnad på cirka 20 procent. Trots detta saknas ett nationellt screeningprogram för lungcancer i Sverige, vilket kan bidra till högre dödlighet i sjukdomen.

Studier från bland annat Nederländerna och USA har visat att riktad screening för lungcancer kan minska dödligheten. I Sverige har vissa regioner påbörjat pilotstudier för att undersöka möjligheterna med lungcancerscreening. En förutsättning för ett framgångsrikt screeningprogram är en god tillgång till radiologer, vilket är en begränsad resurs inom svensk sjukvård. För att hantera denna utmaning undersöker svensk sjukvård möjligheten att använda AI som ett komplement.

En rapport från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE), på uppdrag av Nollvision cancer och AstraZeneca, har analyserat förutsättningarna för lungcancerscreening med fokus på bilddiagnostik med AI och belyst effekterna av olika scenarier genom en kostnadskonsekvensanalys. Resultaten visar att användning av AI i en centraliserad nationell struktur ger den största kostnadsminskningen. Kostnaderna för radiologer minskar med cirka 80 procent jämfört med konventionell screening (Scenario 1). Dock är det viktigt att beakta de regionala förutsättningarna såsom kompetens, antal radiologer och infrastruktur.

– Det behövs ökad kunskap om vilken roll AI kan tänkas spela i framtidens lungcancerscreening, säger radiologen Vitali Grozman vid Karolinska Universitetssjukhuset. Tidig upptäckt är helt avgörande för att förbättra både överlevnaden och livskvaliteten för patienterna. Användningen av AI inom lungcancerscreening kan revolutionera det diagnostiska arbetet, och därtill innebära viktiga steg mot en mer jämlik och effektiv vård för alla patienter.

Även om ett nationellt AI-baserat screeningprogram ligger några år framåt i tiden och kräver mer forskning, kan ett successivt införande av ett screeningsprogram övervägas. En nationell AI-struktur för bildgranskning skulle minska behovet av radiologer och bidra till att jämna ut regionala skillnader, vilket är ett steg mot mer jämlik och tidig vård för lungcancerpatienter i Sverige.

Ta del av rapporten HÄR

Referens: Urey Adamsson M, Andersson E, Lindgren P. Kapacitet för lungcancerscreening, utmaningar och lösningar. IHE RAPPORT 2024:13, IHE: Lund

Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. Tekniken förutsätter tillgång till radioaktiva spårämnen med kort halveringstid. Idag lyfts en ny cyklotron (partikelaccelerator) in på Akademiska sjukhuset; ett led i moderniseringen av PET-centrum. De nya lokalerna inrymmer även ett renrum för tillverkning av spårämnen och verksamheten startar i juni nästa år.

– Den nya cyklotronen är ett viktigt steg i moderniseringen av PET-centrum på Akademiska sjukhuset. Den nuvarande cyklotronen togs i bruk 1991 och behöver bytas ut. Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av behandling, inte minst inom cancerområdet. Dessutom pågår avancerad forskning inom PET för utveckling av ny diagnostik och behandling, säger Gunnar Antoni, avdelningschef för PET-centrum på Akademiska sjukhuset och adjungerad professor i farmaceutisk radiokemi vid Uppsala universitet.

Startskottet för sjukhusets nya PET-centrum gick i juni 2021 då man startade byggandet av ett hus i betong för den nya cyklotronen. Den 15 oktober lyfts den 20 ton tunga maskinen på plats. Byggnaden kommer även att rymma ett radiokemilaboratorium för framställning av radioaktiva spårämnen och beräknas tas i bruk i juni 2025

– På 30 år har PET/CT-diagnostik gått från exklusiv forskning till klinisk rutin. I år räknar vi med att göra cirka 7 000 undersökningar och efterfrågan beräknas öka med fem procent årligen. Drygt 60 procent av patienterna remitteras hit från andra regioner. Förutom klinisk diagnostik bedriver PET-Centrum mycket forskning kring ny cancerdiagnostik, men även inom neurologiska, inflammatoriska och metabola sjukdomar. Många undersökningar som görs idag har sitt ursprung i preklinisk forskning. Ett sådant område är onkologisk endokrinologi där Akademiska har ett center of excellence, säger Gunnar Antoni.

En cyklotron är en partikelaccelerator som använder elektromagnetiska fält för att ge partiklar höga energier vilket behövs för att producera radioaktiva isotoper för tillverkning av radioaktiva läkemedel. Dessa används sedan för att med hjälp av en PET-kamera diagnostiseras sjukdomar och studera effekten av olika behandlingar. Den nuvarande cyklotronen på Akademiska togs i bruk 1991 och behöver nu bytas ut.

PET/CT-undersökningar görs främst för diagnostik, stadieindelning och för att följa upp effekten av cancerbehandling, men tekniken används också i stor utsträckning inom neurologi (t ex Parkinsons sjukdom), kardiologi och ortopedi samt för att kartlägga inflammatoriska processer i kroppen.

En PET-undersökning innebär att radioaktiva spårämnen förs in i kroppen. Bilderna från kameran visar vad som händer i vävnaden, till exempel att cancerceller delar sig. Detta kombineras oftast med datortomografi (CT).

Gunnar Antoni, avdelningschef för PET-centrum på Akademiska sjukhuset och adjungerad professor i farmaceutisk radiokemi vid Uppsala universitet.

– Vid cancersjukdomar är fördelen säkrare diagnos och att man snabbare hittar rätt behandling. CT-bilderna visar en tumörs placering med stor detaljskärpa medan PET-undersökningen ger information om tumörens ämnesomsättning, något som indikerar hur elakartad sjukdomen är vilket styr hur aggressiv behandling patienten får, förklarar Gunnar Antoni och fortsätter:

– Studier visar att upp till 30 procent av alla undersökningar av cancerpatienter som görs med kombinerad PET/CT leder till att behandlingen ändras. Detta på grund av att läkarna får en bättre bild av sjukdomen.

FAKTA: PET-centrum vid Akademiska sjukhuset

•1991 togs den första cyklotronen i drift. Sedan dess har Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset utvecklat ett stort antal nya spårämnen för PET-undersökningar och utvärderat dem i prekliniska och kliniska studier/valideringar.

•2020 var Akademiska sjukhuset först i Sverige med att uppgradera PET-kamerorna vilket innebär att kamerorna fick 50 procent ökad känslighet och att patienterna exponeras för lägre stråldos och kortare undersökningstid.

•Antalet PET/CT-undersökningar har ökat påtagligt sedan Akademiska sjukhuset tog över PET-Centrum i november 2010. I år räknar man med cirka 7 000 undersökningar, och framöver spås en femprocentig ökning per år.

•PET/CT ingår i allt fler vårdprogram inom Sjukvårdsregion Mellansverige vilket har bidragit till den ökade efterfrågan av sådana undersökningar på Akademiska.

•Tillsammans med nuklearmedicin disponerar PET-centrum fyra PET/CT-kameror och en PET/MR-kamera som främst används i forskningssyfte.

PET-verksamhet med cyklotron finns även på Norrlands universitetssjukhus, Karolinska universitetssjukhuset, Linköpings universitetssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Skåne universitetssjukhus i Lund. Örebro universitetssjukhus är snart i gång med PET-verksamhet.

Nu startar ett arbete med att ytterligare öka tillgängligheten och korta operationsköer på Danderyds sjukhus. Bland annat ska fler operationer genomföras på kvällar och helger. Totalt avsätts medel på 9,2 miljoner för att förbättra tillgängligheten.

-Vi har under en längre tid arbetat aktivt med att förbättra tillgängligheten och öka antalet operationer på sjukhuset. Kapaciteten har tidigare ökat då operationslag flyttat från natt till dag. Nu får vi möjlighet att satsa ytterligare. Det handlar bland annat om att använda tider på kvällar och helger då operationssalar inte nyttjats. I och med det här tillskottet kan vi växla upp det arbetet än mer, något som är mycket glädjande för våra patienter, säger Corinne Pedroletti, tf. operativ direktör på Danderyds sjukhus.

På Danderyds sjukhus ska medlen primärt användas till tillgänglighetssatsningar inom ortopedi, kardiologi och kvinnosjukvård.

-Inom ortopedin kommer antalet planerade operationer öka med 10 procent då fler operationer kan ske under helgtid. Inom hjärtsjukvården kan fler ablationer (behandling av hjärtrytmrubbningar) göras under helgen och inom befintlig bemanning på vardagar, motsvarande 10 procent av operationskön. Dessutom kommer en effektivare användning av bytestider möjliggöra fler robotoperationer inom kvinnosjukvården. Kvinnosjukvården har även börjat med patientstyrd sedering vid vissa framfallsoperationer vilket också ökar tillgängligheten, säger Corinne Pedroletti.

Arbetet med att minska operationsköerna bekostas av det sektorsbidrag på 1 267 mkr som Region Stockholm fått för folkhälsa och sjukvård. Av dessa medel har Region Stockholm valt att satsa 57 mkr för att arbeta med att minska köerna på sjukhusen. 9,2 mkr av medlen har gått till Danderyds sjukhus.

Foto: Felicia Steinunnsdóttir, Danderyds sjukhus

Forskare vid Umeå universitet har tillsammans med forskare i bland annat Spanien, USA och Italien gjort nya upptäckter kring hur stamceller utvecklas och övergår i specialiserade celler. Studien kan ge ökad förståelse kring hur celler delas och växer till okontrollerat så att cancer utvecklas.

Två av forskarna bakom studien, Sandhya Malla och Kanchan Kumari, i Aguilo labb vid Institutionen för molekylärbiologi. Bild: Poonam Baidya

– Upptäckten öppnar ett nytt spår för framtida forskning om att utveckla nya och effektivare behandlingar av vissa cancerformer, säger Francesca Aguilo, docent och universitetslektor vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och ledare av studien.

Alla celler i kroppen uppstår från ett enda befruktat ägg. Från detta enda ursprung utvecklas olika specialiserade celler med vitt skilda uppgifter genom en process som kallas cellulär differentiering. Även om alla celler delar samma ursprung och delar samma genetiska information, använder specialiserade celler informationen på olika sätt för att utföra olika funktioner. Den processen regleras av genetiska och epigenetiska mekanismer.

I den aktuella studien har forskare studerat embryonala stamceller från möss för att förstå hur cellerna övergår från ett mångsidigt tillstånd till att bli specialiserade celler. En nyckelspelare i denna process är proteinet LSD1. Det överuttrycks i många cancerformer och är därför ett viktigt mål inom forskning om cancerbehandling. Flera kliniska prövningar testar att hämma LSD1-proteinets förmåga att modifiera genuttryck.

Studien visar dock att LSD1 inte bara påverkar genuttryck på det sätt som tidigare antagits genom att ändra histoner, det vill säga proteiner som kromosomernas långa DNA-spiraler är uppsnurrade kring, utan LSD1 fungerar också som en stödstruktur för andra proteiner som styr DNA-metylering. Forskarna kunde se att även när LSD1:s enzymatiska funktion hämmades, kunde dess stödförmåga fortfarande upprätthålla DNA-metyleringsmönster som är nödvändiga för celldifferentiering och spridning. Onormal DNA-metylering är starkt förknippad med cancer.

Resultaten tyder på att, för att cancerbehandlingar ska bli effektiva, kanske det inte räcker med att bara inrikta sig på att blockera LSD1:s enzymatiska aktivitet. Behandlingar kan också behöva inrikta sig på att även angripa LSD1:s stödjande roll.

Francesca Aguilo har lett studien. Bild: Mattias Pettersson

– Än så länge är detta grundforskning så det är långt kvar och för tidigt att göra några utfästelser om nya behandlingar, men det kan vara ett viktigt steg för fortsatt cancerforskning, säger Francesca Aguilo.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications. Den har letts från Umeå universitet och finansierats av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt Kempestiftelserna.

Text: Ola Nilsson

Om den vetenskapliga publiceringen

The scaffolding function of LSD1 controls DNA methylation in mouse ESCs.
Sandhya Malla, Kanchan Kumari, Carlos A. García-Prieto, Jonatan Caroli, Anna Nordin, Trinh T. T. Phan, Devi Prasad Bhattarai, Carlos Martinez-Gamero, Eshagh Dorafshan, Stephanie Stransky, Damiana Álvarez-Errico, Paulina Avovome Saiki, Weiyi Lai, Cong Lyu, Ludvig Lizana, Jonathan D. Gilthorpe, Hailin Wang, Simone Sidoli, Andre Mateus, Dung-Fang Lee, Claudio Cantù, Manel Esteller, Andrea Mattevi, Angel-Carlos Roman & Francesca Aguilo
Nature Communications volume 15, Article number: 7758 (2024
DOI: 10.1038/s41467-024-51966-7

MSDs KEYTRUDA® (pembrolizumab) Met Primary Endpoint of Event-Free Survival (EFS) as Perioperative Treatment Regimen in Patients With Resected, Locally Advanced Head and Neck Squamous Cell Carcinoma.

KEYNOTE-689 is the first Phase 3 trial to demonstrate statistically significant and clinically meaningful improvement in EFS in the intent-to-treat population in the neoadjuvant and adjuvant setting for an anti-PD-1 therapy in earlier stages of head and neck squamous cell carcinoma.

MSD announced that the Phase 3 KEYNOTE-689 trial evaluating KEYTRUDA ® (pembrolizumab), Merck’s anti-PD-1 therapy, as a perioperative treatment for patients newly diagnosed with stage III or IVA, resected, locally advanced head and neck squamous cell carcinoma (LA-HNSCC) met its primary endpoint of event-free survival (EFS). The study evaluated KEYTRUDA as neoadjuvant therapy, then continued after surgery in combination with standard-of-care radiotherapy (with or without cisplatin) as adjuvant therapy, followed by KEYTRUDA as maintenance therapy, compared to adjuvant radiotherapy (with or without cisplatin) alone. At a pre-specified first interim analysis conducted by an independent Data Monitoring Committee, there was a statistically significant and clinically meaningful improvement in EFS for patients receiving the KEYTRUDA perioperative treatment regimen. The study also showed a statistically significant improvement in major pathological response (mPR), a key secondary endpoint, for patients in the KEYTRUDA arm compared with adjuvant radiotherapy alone. The safety profile of KEYTRUDA was consistent with that observed in previously reported studies; no new safety signals were identified.

“These results are substantial, as KEYNOTE-689 marks the first positive trial in two decades for patients with resected, locally advanced head and neck squamous cell carcinoma,” said Dr. Marjorie Green, senior vice president and head of oncology, global clinical development, MSD Research Laboratories. “These statistically significant and clinically meaningful findings have the potential to be practice-changing and continue to highlight the promising role of KEYTRUDA for certain patients with earlier stages of disease.”

A trend toward improvement in overall survival (OS), another key secondary endpoint, was observed for KEYTRUDA as neoadjuvant treatment and KEYTRUDA in combination with standard-of-care radiotherapy (with or without cisplatin) as treatment after surgery and maintenance therapy with KEYTRUDA. The OS results did not reach statistical significance in patients whose tumors were PD-L1 Combined Positive Score (CPS) ≥10 at the time of this first interim analysis. Due to the statistical testing hierarchy, formal testing was not performed in the CPS ≥1 and intention-to-treat (ITT) populations. OS will be evaluated at the next interim analysis.

Results will be presented at an upcoming medical meeting and will be submitted to regulatory authorities.

KEYTRUDA is currently approved as monotherapy and in combination regimens for appropriate patients with metastatic or unresectable, recurrent HNSCC in the U.S., Europe, China, Japan and other countries around the world. For more information, please see the “Selected KEYTRUDA ® (pembrolizumab) Indications in the U.S.” section below.

About KEYNOTE-689

KEYNOTE-689 is a randomized, active-controlled, open-label Phase 3 trial (ClinicalTrials.gov, NCT03765918 ) evaluating KEYTRUDA as neoadjuvant treatment then followed by KEYTRUDA in combination with standard-of-care radiotherapy (with or without cisplatin) as adjuvant treatment and then as a maintenance therapy in treatment-naïve patients with newly diagnosed, stage III or IVA resected locally advanced, head and neck squamous cell carcinoma. Efficacy outcomes are classified by PD-L1 CPS status. The primary endpoint is EFS, and secondary endpoints include OS, mPR, pathological complete response and safety. The study enrolled an estimated 704 patients who were randomized (1:1) to receive either:

KEYTRUDA (200 mg intravenously [IV] every three weeks [Q3W] for two cycles) as neoadjuvant therapy prior to surgery, followed by either KEYTRUDA (200 mg IV Q3W for 15 cycles) plus standard-of-care radiotherapy with cisplatin (100 mg/m 2 IV Q3W for three cycles) as adjuvant therapy following surgery for high-risk patients or KEYTRUDA (200 mg IV Q3W for 15 cycles) plus standard-of-care radiotherapy without cisplatin as adjuvant therapy following surgery for low-risk patients; or

No neoadjuvant therapy prior to surgery, followed by either standard-of-care radiotherapy with cisplatin (100 mg/m 2 IV Q3W for three cycles) as adjuvant therapy following surgery for high-risk patients or standard-of-care radiotherapy without cisplatin as adjuvant therapy following surgery for low-risk patients.