Varje år drabbas 2,7 miljoner människor i Europa av cancer. Om det inte vidtas kraftfulla åtgärder nu väntas cancerfallen öka med 24 procent fram till 2035 och även bli den vanligaste dödsorsaken i EU. Socialstyrelsen har i uppdrag att samordna det nationella arbetet med att genomföra EU:s cancerplan i Sverige, och nu startar flera viktiga initiativ.

Europa har en tiondel av världens befolkning men en fjärdedel av världens cancerdiagnoser. För att vända utvecklingen behöver vi dela kunskap och lära av varandra inom unionen.

2021 lanserades EU:s cancerplan för att med gemensamma krafter bromsa antalet som insjuknar i cancer, tidigt upptäcka cancer, förbättra behandlingarna och uppnå bättre livskvalitet för canceröverlevare.

EU:s cancerplan definierar konkreta och ambitiösa åtgärder som syftar till att samordna och stödja medlemsstaternas arbete inom cancerområdet. Planen är strukturerad i fyra centrala åtgärdsområden: förebyggande insatser, tidig upptäckt, diagnos och behandling, samt cancerpatienters och canceröverlevares livskvalitet.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att samordna genomförandet av EU:s cancerplan i Sverige. Under hösten har ett antal nya initiativ (Joint Actions) startat och vi arbetar med förberedelser för ytterligare initiativ som beräknas starta under våren 2025.

Initiativ som startar under hösten 2024

Cancerscreening
Ett viktigt initiativ inom EU:s cancerplan handlar om screening och i september startade Joint Action CanScreen där Socialstyrelsen och Regionala cancercentrum (RCC) i samverkan deltar från Sverige. Syfte med arbetet är att förbättra tillgången till screening för svårnådda grupper och öka kvaliteten inom screeningprogrammen.

Nätverk av experter
Ett annat initiativ i EU:s cancerplan syftar till att föra samman experter från olika discipliner och organisationer med målet att utöka och dela kunskap inom prioriterade områden. Joint Action Networks of Expertice (JANE) har i uppdrag att, genom att dela kunskap, hitta och tillhandahålla lösningar som varje medlemsstat kan tillämpa utifrån de unika egenskaperna i respektive lands hälso- och sjukvårdssystem. Nu är nätverken etablerade och arbetet med att skapa och dela kunskap inom nätverken (JANE 2) kan starta.

Etablering av certifierade cancercenters
Ytterligare ett initiativ som startar under hösten är Joint Action EUnetCCC med syfte att etablera en ny EU-modell för certificering av så kallade Comprehensive Cancer Centers (CCC). Projektet har även i uppdrag att skapa nätverk mellan dessa CCC och stimulera samverkan. Målsättningen är att alla länder inom EU ska utveckla minst ett CCC och genom nätverket ska 90 procent av invånarna ha tillgång till ett CCC. Arbetet bygger på en tidigare Joint Action (CraNE) och kommer att pågå till december 2028.

25 länder deltar i projektet som koordineras av Frankrike. Sverige representeras av Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner, Sahlgrenska CCC, Skånes universitetssjukhus CCC, Karolinska CCC, Karolinska Institutet och universitetssjukhuset i Linköping.

Läs mer om det pågående arbetet med EU:s cancerplan och planerade initiativ

Är du doktorand i cancerforskning och vill förbättra din expertis inom banbrytande metoder, inklusive molekylär epidemiologi och observationsstudier som utnyttjar biobanker och register som är tillgängliga i Sverige?

Cancerforskarskolan vid Umeå universitet finansieras av Cancerfonden och erbjuder en flexibel och unik möjlighet att utöka dina kunskaper. Programmet består av fem kurser och ett individuellt projekt, totalt 15 hp. Kurser är tillgängliga online, med tillfälliga aktiviteter på plats. Du kommer också att ha tillgång till individuell handledning från våra lärare och möjlighet att skriva ytterligare en uppsats för din doktorsexamen. Programmet är utformat med flexibilitet, så att du kan slutföra det i slutet av dina doktorandstudier, och du kan tjäna poäng för varje avslutad kurs.

Skolan erbjuder också boende för studenter som reser långa sträckor och lunch för alla deltagare under kurser på plats. Dessutom kommer det att hållas tre nätverksträffar för att främja samarbete och diskussion mellan deltagare och lärare.

Vem kan söka: Både kliniska och prekliniska doktorander inom folkhälsa, epidemiologi, bioinformatik, statistik, genetik och biomedicin.

Sista ansökningsdag till den nyinrättade Cancerforskarskolan om 15 högskolepoäng är 30 november 2024. Skicka in din ansökan till [email protected]

Du kan läsa mer om Cancerforskarskolan här.

Text: Ola Nilsson vid Umeå Universitet 

Mustaschkampen lyfter fram närstående som förlorat anhöriga

En av årets ambassadörer för Mustaschkampen är reklamens Golden Boy Jocke Jonason, känd som grundare av reklambyrån Paradiset på 1990-talet. Jocke har bland annat varit med och utvecklat Diesel till ett världskänt varumärke. Han har arbetat med många stora kommersiella kampanjer, men han har också arbetat med angelägen välgörenhet och bidragit till att göra Mustaschkampen till en populär och accepterad kampanj.

– Att få arbeta med Mustaschkampen är ett viktigt uppdrag för mig. Min pappa hade spridd prostatacancer och jag kommer ihåg hur besvärligt han hade. Då kände jag inte till att prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom och att en av fem män drabbas av sjukdomen. Tyvärr är många män rädda för sjukvården och vill inte ta PSA-prov. Därför är kampanjen viktig, säger Jocke Jonason, New the innovators.

Jocke Jonason tillsammans med sin pappa.

Mustaschkampen fyller 10 år

– På tisdag sker den officiella invigningen av Mustaschkampen och kampanjmånaden inleds på fredag. Sedan kampanjen startade har Prostatacancerförbundet delat ut över 100 miljoner kronor till svenska forsknings- och utvecklingsprojekt inom prostatacancer. För 10 år sedan började vi från noll. Män ville inte tala om prostatacancer. Men kampanjen har påverkat svenska män att ta PSA-prov. Nu tar ungefär hälften PSA-prov. Sjukdomen går oftast att bota om den upptäcks tidigt, säger Per-Anders Nygård, kampanjledare Mustaschkampen.

Ett uppdrag som är viktigare

– Att arbeta med Diesel var ett roligt uppdrag, då varumärket växte och expanderade globalt, men Mustaschkampen är nog det viktigaste uppdraget jag haft som är världsförbättrande, avslutar Jocke Jonason.

Delta i Mustaschkampen och var med och gör skillnad! Genom att stödja kampanjen bidrar du till livsviktig forskning om prostatacancer. Tillsammans kan vi minska dödligheten och ge fler män en chans till ett längre och friskare liv.

Varje höst arrangerar Prostatacancerförbundet den rikstäckande kampanjen Mustaschkampen för att väcka uppmärksamhet kring prostatacancer, Sveriges vanligaste cancersjukdom. Den blå mustaschen är kampanjens signum. Mustaschkampen arrangeras av Prostatacancerförbundet tillsammans med 29 lokala prostatacancerföreningar och flera hundra företag och organisationer.

Prostatacancerförbundet är en riksorganisation med 29 regionala och lokala patientföreningar som verkar för ökad kunskap om prostatacancer och bedriver stödverksamhet för drabbade och närstående. Vi driver även påverkansarbete för en bättre prostatacancervård och stödjer forskning och utveckling genom en egen fond – Prostatacancerfonden.

Lundbergstiftelsens anslag till forskning inom cancer, njursjukdomar och ortopedi har en oerhört stor betydelse i Västsverige. Det var tydligt när årets mottagare gav en kort beskrivning vid en ceremoni på Medicinareberget.

Lundbergstiftelsen ger i år totalt 43 miljoner kronor till projekt som berör cancer, njursjukdomar och ortopedi. Nästan hälften av medlen ges till forskare på Göteborgs universitet. Foto: Hannes Almeräng.

Sahlgrenska akademins dekan Jenny Nyström närvarade vid ceremonin inte bara som dekan, utan även i egenskap av en av forskare som fått ta del av medlen i denna utlysning. Hon framförde universitetets varmaste tack till Lundbergsstiftelsen, som ännu en gång möjliggör avancerad forskning genom att finansiera inköp av instrument i den absoluta frontlinjen. Att stiftelsen valt att finansiera just inköp av instrument var något som uppskattades mycket av alla de samlade forskarna, som annars kan ha svårt att hitta medel för att uppdatera den viktiga utrustningen.

Sahlgrenska akademins dekan Jenny Nyström. Foto: Hannes Almeräng

Över en miljard

Stiftelsen ger i år totalt 43 miljoner kronor till projekt som berör cancer, njursjukdomar och ortopedi, där nästan hälften av medlen ges till forskare på Göteborgs universitet. Sedan starten har Lundbergstiftelsen gett över en miljard till svensk forskning, vilket haft en enorm betydelse för utvecklingen. Stiftelsen ska framför allt finansiera forskning i Västsverige, vilket ger en tyngdpunkt för lärosäten i Göteborg och Lund.

Christina Backman, styrelseordförande för IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse, höll samman programmet under ceremonin:

– Den här ceremonin är något av en nypremiär för stiftelsen, som vi hoppas ska kunna bli ett årligen återkommande evenemang. Det är mycket trevligt att träffa forskarna och få höra mer om hur medlen kommer forskningen till nytta, sade Christina Backman.

Professor Marie Lagerquist. Foto: Hannes Almeräng

Likvärdiga bedömningar

De båda ledamöterna och professorerna Olle Larkö och Gunilla Westergren-Thorsson brukar läsa och bedöma alla ansökningar var och en för sig, men oftast visar de sig ha gjort en i det närmaste identisk bedömning när de jämför, berättade Olle Larkö.

En av de forskare som gav korta presentationer var professor Marie Lagerquist, som bedriver grundläggande forskning om hur det går till när östrogen skyddar ben. Hennes mål är att kunna utnyttja mekanismerna för att förbygga benskörhet, men samtidigt undvika de hälsorisker som det innebär att ta östrogen som läkemedel. Hon berättade att hon 2013 kunde köpa in en flödescytometer med stöd från Lundbergsstiftelsen som verkligen använts flitigt. Hon får 3,9 miljoner kronor för att kunna köpa in en mer avancerad flödescytometer.

– Med det nya instrumentet kommer vi att studera hur olika cellpopulationer i benmärgen, och även andra immunologiska organ, påverkas av östrogen och därigenom öka kunskapen om östrogenets beskyddande effekter, sade Marie Lagerquist.

Lundbergstiftelsens ceremoni på Medicinareberget. Foto: Hannes Almeräng

I årets utdelningen ges också medel till Universeum för en ny lärstation om medicinteknik, och till tidskriften Forskning och framsteg för dess utgivning.

Text: Elin Lindström

För oss på Karolinska Universitetssjukhuset är det av största vikt att kvinnor känner sig trygga med att vi erbjuder säker, noggrann och rättvisande diagnostik inom gynekologisk cancervård.

Den senaste tidens rapportering kring diagnostiska problem vid endometriell intraepitelial neoplasi (EIN) vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala har väckt frågor och vi vill därför dela med oss av hur vi arbetar för att säkerställa en trygg och tillförlitlig diagnostik inom detta område.

Klinisk Patologi och Cancerdiagnostik på Karolinska Universitetssjukhuset har under 2023 tagit emot totalt 4 383 vävnadsprover från livmoderslemhinna, och hittills i år har vi analyserat 3 363 prover från Karolinska i Solna och Huddinge samt från Danderyds sjukhus och Södersjukhuset. Av dessa prover har cirka 1 % klassificerats som EIN. En fördjupad granskning av diagnosprofiler för både 2023 och 2024 visar att förekomsten av EIN är i linje med förväntade nivåer. Våra analyser bekräftar också att det finns en hög samstämmighet mellan diagnos vid utredning och de resultat vi får efter operation. Inga tecken på systematiska fel har kunnat påvisas i våra rutiner och bedömningar.

Vi arbetar enligt nationella riktlinjer, som anges i vårdprogrammet för livmoderkroppscancer, och använder WHO-klassificering av tumörer samt KVAST-riktlinjer som grund för vår diagnostik. För att ständigt förbättra vårt arbete håller vi återkommande konsensusronder där kalibrering, sambedömning och utbildning ingår, allt för att säkerställa högsta kvalitet.

Vi förstår hur viktigt det är att kvinnor och deras familjer kan lita på de medicinska bedömningar som görs och känna sig trygga i vår vård. Alla som kommer till oss för diagnostik och behandling ska kunna känna att de är i goda händer, att de får bästa möjliga vård och att varje beslut tas med omtanke och noggrannhet. Att säkerställa denna trygghet är vårt högsta ansvar och en fråga vi ständigt arbetar med.

Stefan Carlens
Verksamhetschef ME Bäckencancer

Mikael Björnstedt
Verksamhetschef Klinisk Patologi och Cancerdiagnostik

Henrik Falconer
Sektionschef Gynekologisk Cancerkirurgi

Peter Zickert
Sektionschef Klinisk Patologi och Cancerdiagnostik