Maria Gruvberger. Foto: Charlotta Bäckström

Årets Bröstsjuksköterska är Maria Gruvberger i Karlskrona. Hon uppmärksammas för sina enastående insatser som kontaktsjuksköterska vid den onkologiska dagvården i Karlskrona.

Hon får priset i en tid då cancervården i Blekinge både uppmärksammats och debatterats. Bristen på onkologer är ett stort problem och sjuksköterskorna i cancervården vittnar om en växande och oacceptabel arbetsbörda.

– Jag är väldigt glad över priset, men efter flera år av ständigt ökande ansvar och etisk ångest blev det för mycket, säger hon.

Nu byter hon till en bemanningsenhet och kommer att arbeta på olika vårdavdelningar – men önskar inget hellre än att kunna återgå till bröstcancervården.

Maria Gruvberger utses till Årets Bröstsjuksköterska 2024 för att hon ”med sin omtanke och medkänsla är ett ovärderligt stöd för sina patienter, och har med sitt lugn förmått skapa trygghet och kontinuitet för kvinnor under bröstcancerbehandling.” I motiveringen betonas också att hon fått patienterna att känna sig välkomna och väl omhändertagna och att de kunnat få svar på alla sina frågor.

– Jag blev både glad och förvånad över priset, säger hon. Det känns bra att veta att mina insatser har uppskattats av patienterna, och jag blev väldigt berörd eftersom jag inte kan fortsätta med det arbete jag brinner för. Det är en sorg för mig att behöva lämna det.

Maria Gruvberger blev färdig sjuksköterska 2005 och har arbetat på både kirurg- och medicinavdelningar i Karlskrona innan hon för tre år sedan började på den onkologiska dagvården i sin hemstad.

– Cancerpatienter behöver mycket stöd, och det gäller även de anhöriga. Som sjuksköterska behöver man lyssna och hjälpa till i alla skeden av behandlingen. Samtidigt får jag så mycket tillbaka.

Vid dagvården i Karlskrona ges både cytostatika, immunterapi och blodtransfusioner. Samtal och telefonrådgivning är också en stor del av den reguljära verksamheten.

Den senaste tiden beskrivs som turbulent då läkarbristen gjort att sjuksköterskorna fått ta över till exempel uppföljning av biverkningar, uppgifter som vanligtvis sköts av specialistläkare.

– Jag älskade jobbet, men det går emot mina principer att vara ”good enough”. Det uttrycket har använts här, men enligt min åsikt ska det överhuvudtaget inte finnas i cancervården, säger Maria Gruvberger.

Hon tycker att utvecklingen generellt inom bröstcancervården på många sätt är fantastisk.

– Vi kan hjälpa så många fler. Även om spridd cancersjukdom är ett allvarligt tillstånd kan numera allt fler leva länge och ha ett gott liv tack vare allt bättre behandlingar.

Men utvecklingen av nya läkemedel sätter också ljus på en annan fråga som Maria Gruvberger tycker är viktig:

– Även sjuksköterskor behöver kompetensutveckling, bland annat för att lära oss nya behandlingar och inte minst om hantering av biverkningar.

Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet, känner väl till bristen på kompetensutveckling – både för onkologer och sjuksköterskor.

– Det här är viktiga frågor, säger hon. Vår senaste rapport visar att brist på kompetensutveckling kan leda till att bröstcancerpatienter inte får tillgång till de senaste läkemedlen. Maria Gruvberger är en värdig mottagare av årets pris som tagit fajten för bröstcancervården samtidigt som hon skänkt lugn och trygghet till kvinnor i kris. Hon har gjort fantastiska insatser och jag hoppas av hela mitt hjärta att Maria Gruvberger kan återvända till bröstcancervården – sjuksköterskor som hon som behövs där.

Bröstcancerförbundets pris Årets Bröstsjuksköterska delas ut i samarbete med Novartis.

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att leda en gemensam styrkommitté för cancerforskning mellan Sverige och USA. Beslutet grundar sig i det bilaterala samarbetsavtal om cancerforskning och cancervård som länderna ingick tidigare i år.

Deputy Secretary for Health and Human Services, Andrea Palm, and Minister for Health Care, Acko Ankarberg Johansson, signing the agreement.
Joel Apelthun/Government Offices of Sweden

– Avtalet med USA är en viktig del i vår gemensamma kamp mot cancer. Genom att gå samman för att öka tempot i framtagandet av ny kunskap kan vi snabbare nå framsteg inom cancerforskning och förbättra vården för cancerpatienter, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Uppdraget innebär att Socialstyrelsen ska vara sammankallande myndighet för svenska aktörer i den gemensamma styrkommittén som Sverige och USA avser att tillsätta. Myndigheten ska leda arbetet i styrkommittén, utse svenska deltagare samt planera och genomföra en gemensam cancerkonferens för länderna i Sverige under 2025.

Socialstyrelsen ska senast den 31 mars årligen delredovisa uppdraget till Socialdepartementet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2029. Uppdragstiden speglar tiden för samarbetsavtalet.

Vad innebär avtalet?

Den 13 mars 2024 ingick Sverige och USA ett bilateralt genomförandeavtal om cancerforskning och cancervård. Syftet är att främja utbyte mellan Sverige och USA inom cancerforskning och att implementera forskningsresultat i cancervården för att snabbare stärka vården för cancerpatienter. Som en del av avtalet har Sverige och USA avgett avsikt att etablera en gemensam styrkommitté. Kommittén ska bland annat ta fram planer för och övervaka genomförandet av avtalet.

Knut Steffensen tillträdde den 4 november som föreståndare för Karolinska ATMP-centrum, ett ledande ATMP-centrum med forskning, tillverkning och behandling under samma tak.

Karolinska ATMP-centrum är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset med uppdrag att konsolidera alla verksamheter inom avancerade terapiläkemedel baserat på celler, gener eller vävnader för att stärka utvecklingen och implementeringen av cell-, gen-, och vävnadsterapier.

– Jag ser verkligen fram mot att få arbeta med de verksamheter på KI och på sjukhuset som ligger i framkant inom ATMP-området. Med mina erfarenheter från läkemedelsindustrin och KI hoppas jag att vi tillsammans ska fortsätta skapa förutsättningar för forskningen och utveckling av avancerade terapiläkemedel. Ytterst är det sedan implementering i vården som kommer patienten till nytta som är en stark drivkraft, säger Knut Steffensen.

Akademiker med erfarenhet från näringslivet

Knut Steffensen är disputerad inom molekylärmedicin och kommer närmast från rollen som Nordic Medical Lead in Cell Therapy, Kite-Gilead. Han har flera års erfarenhet från läkemedelsindustrin och blev docent på Karolinska Institutet.

– Vi har redan idag världsledande kompetens inom verksamheter på KI och universitetssjukhuset som forskar, utvecklar eller ger behandlingar med cell-, gen- och vävnadsterapier. Utvecklingen går dock fort och för att verkligen komma patienterna till nytta snabbt behöver vi öka samarbetet än mer och där ser vi att Knut Steffensens erfarenheter från industrin kommer vara ett starkt bidrag till Karolinska ATMP-centrum, säger Mathias Axelsson, Funktionschef Medicinsk diagnostik, Karolinska Universitetssjukhuset.

Karolinska ATMP-centrum

Grunden lades redan 1975 med Medicinska enheten för cellterapi och allogen stamcellstransplantation. Centret har högt ställda ambitioner om att stärka och fördjupa samarbetet med offentliga aktörer och läkemedelsföretag.

– Knut Steffensen har precis rätt bakgrund och erfarenhet för att framgångsrikt leda Karolinska ATMP-centrum. Han har en gedigen erfarenhet av grundforskning på molekylär nivå och har praktisk erfarenhet av de absolut senaste ATMP-läkemedel från industrin. Detta gör att han har en unik helhetssyn på vad som krävs för att ta upptäckter inom grundforskning hela vägen till nya cell- och genterapibaserade läkemedel. Jag hälsar Knut välkommen till dessa nya spännande utmaningar inom Karolinska ATMP-centrum, säger Matti Sällberg, dekan för KI Syd och tillförordnad centrumföreståndare.

Knut Steffensen, föreståndare för Karolinska ATMP-centrum. Foto: Mattias Andersson.

Fakta om ATMP – Advanced Therapy Medicinal Products.

Somatiska cellterapier definieras av att de innehåller celler som bearbetats väsentligt så att dess egenskaper, funktion eller struktur har ändrats och att cellerna ges med syftet att behandla, förebygga eller diagnosticera en sjukdom genom sin effekt.

Genterapier definieras av att de innehåller arvsmassa (DNA, RNA eller annan nukleinsyrasekvens) vars syfte är att reglera, reparera, ersätta, addera eller ta bort en gensekvens, och att denna effekt beror på arvsmassan eller dess produkt.

Vävnadstekniska produkter definieras av att de innehåller bearbetad vävnad eller celler för nybildning, reparation eller ersättning av human vävnad.

Kombinationsläkemedel som innehåller avancerade terapiläkemedel innehåller även medicintekniska produkter (t.ex. matrix eller stödkonstruktioner).

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt hur bra olika AI-modeller kan förutsäga prognosen vid trippelnegativ bröstcancer genom att analysera vissa immunceller inuti tumören. Studien, som publicerats i tidskriften eClinicalMedicine, är ett viktigt steg mot att använda AI inom cancervården för att förbättra patienters hälsa.

Tumörinfiltrerande lymfocyter är en typ av immunceller som spelar en viktig roll i att bekämpa cancer. När de finns i en tumör betyder det att immunsystemet försöker attackera och förstöra cancercellerna.

Dessa immunceller kan vara viktiga för att förutsäga hur en patient med så kallad trippelnegativ bröstcancer kommer att svara på behandling och hur sjukdomen kommer att utvecklas. Men när patologer bedömer immuncellerna kan resultaten variera. Artificiell intelligens, AI, kan hjälpa till att standardisera och automatisera denna process, men det har varit svårt att visa att AI fungerar bra nog för att användas i vården.

Jämförde tio AI-modeller
Forskarna testade tio olika AI-modeller och jämförde hur bra de var på att analysera tumörinfiltrerande lymfocyter i vävnadsprover av trippelnegativ bröstcancer.

Balazs Acs. Foto: Niklas Elmehed

Resultaten visade att AI-modellerna hade olika bra analytisk förmåga. Trots dessa skillnader visade åtta av de tio modellerna bra prognostisk förmåga, vilket betyder att de kunde förutsäga patienternas framtida hälsa på ett liknande sätt.

– Även modeller som tränats på färre prover visade bra prognostisk förmåga, vilket tyder på att tumörinfiltrerande lymfocyter är en robust biomarkör, säger Balazs Acs, forskare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

Oberoende studier behövs
Studien visar att det behövs stora dataset för att jämföra och säkerställa att olika AI-verktyg fungerar bra innan de kan användas i vården. Även om resultaten är lovande, behövs mer validering.

– Vår forskning visar vikten av oberoende studier som efterliknar verklig klinisk praxis. Endast genom sådan testning kan vi säkerställa att AI-verktyg är tillförlitliga och effektiva för klinisk användning, säger Balazs Acs.

Information om finansiärer och eventuella intressekonflikter finns i den vetenskapliga artikeln.

Publikation

“The analytical and clinical validity of AI algorithms to score TILs in TNBC: Can we use different machine learning models interchangeably?”, Joan Martínez Vidal, Nikos Tsiknakis, Johan Staaf, Ana Bosch, Anna Ehinger, Emma Nimeus, Roberto Salgado, Yalai Bai, David L. Rimm, Johan Hartman, Balazs Acs. eClinicalMedicine, online 15 november 2024, doi: 10.1016/j.eclinm.2024.102928.

Elahere (mirvetuximabsoravtansin) är godkänt av EU-kommissionen för behandling av platinumresistent äggstockscancer.

• Elahere är den första nya terapin som godkänts i EU för kvinnor med folatreceptor-alfa (FRα) positiv, platinumresistent äggstockscancer

• Elahere visar en total överlevnadsfördel i fas III-studien MIRASOL vid platinumresistent äggstockscancer jämfört med kemoterapi

• VENTANA FOLR1 (FOLR1-2.1) RxDX test, det tillhörande diagnostiska testet för att identifiera personer med äggstockscancer som är lämpliga för Elahere, har också fått CE-märkning

AbbVie meddelar att EU-kommissionen har godkänt Elahere (mirvetuximabsoravtansin) för behandling av vuxna kvinnor med folatreceptor-alfa (FRα)-positiv, platinumresistent höggradig serös epitelial äggstockscancer, äggledarcancer eller primär peritonealcancer, och som har fått en till tre tidigare systemiska behandlingsregimer. Elahere är det första och enda folatreceptor-alfa (FRα)-riktade antikroppsläkemedelskonjugat (ADC) som godkänts i Europa.

– I Europa är äggstockscancer tre gånger mer dödlig än bröstcancer. Det har gått tio år sedan en ny behandling för platinumresistent äggstockscancer godkändes inom EU. Det är därför välkommet att det nu finns ett nytt, målriktat behandlingsalternativ för dessa patienter, säger Toon Van Gorp, professor i gynekologisk onkologi vid universitetet i Leuven.

Äggstockscancer är en av de främsta dödsorsakerna vid gynekologisk cancer.¹ De flesta patienter med äggstockscancer upptäcks i sent stadium och genomgår vanligen en operation följt av platinumbaserad kemoterapi. Dessvärre utvecklar de flesta patienter så småningom platinumresistens och svarar inte på behandlingen längre.² Historiskt sett har behandlingsalternativen för patienter med platinumresistent äggstockscancer varit begränsade.³

Hos ungefär en tredjedel av patienterna är biomarkören folatreceptor-alfa (FRα) starkt uttryckt (≥ 75 % av tumörcellerna med ≥2+ membranfärgning). För att bestämma biomarkörstatus kan patienter därför testas via ett nytt diagnostiskt test.

Om Elahere (mirvetuximabsoravtansin)

Mirvetuximabsoravtansin, Elahere, är det första antikroppsläkemedelskonjugat (ADC). Antikroppen är riktad mot folatreceptor alfa (FRα), som som uttrycks på ytan av äggstockscancercellerna. Maytansinoid, DM4, är en mikrotubulihämmare som är fäst till antikroppen via klyvbar bindning. Vid bindning till FRα frisätts DM4 som förstör det mikrotubulära nätverket i cellen, vilket leder till att cancercellerna dör.

Elahere är en lösning avsedd för intravenös infusion.

Elahere kan orsaka allvarlig okulär toxicitet, inklusive synnedsättning, keratopati, torra ögon, fotofobi, ögonsmärta och uveit. Patienterna ska remitteras till en ögonläkare för ögonundersökning innan behandling med mirvetuximabsoravtansin påbörjas. Före starten av varje behandlingscykel ska patienten uppmanas att rapportera eventuella nya eller förvärrade okulära symtom till den behandlande läkaren eller en kvalificerad person.

Om Ventana FOLR1 (FOLR1-2.1)

AbbVie har samarbetat med Roche Diagnostics gällande det nyligen godkända diagnostiska testet för immunhistokemi för att identifiera patienter som kan vara lämpliga för Elahere. För att bestämma biomarkörstatus kan patienter testas vid diagnos eller vid första tecken på resistens mot platinumbaserad kemoterapi.

Om fas III-studien MIRASOL

MIRASOL är en global öppen, randomiserad, kontrollerad fas III-studie som inkluderade 453 patienter för att jämföra effekt och säkerhet av mirvetuximabsoravtansin med prövarens val av kemoterapi vid behandling av platinumresistent, höggradig serös äggstockscancer vars tumörer uttrycker höga nivåer av FRα (≥ 75 % av tumörcellerna med ≥2+ membranfärgning), bekräftat med ett validerat test, se ovan. Patienterna hade fått en till tre linjer av tidigare behandling. Det primära effektmåttet var prövarbedömd progressionsfri överlevnad (PFS). Viktiga sekundära effektmått inkluderade objektiv responsfrekvens (ORR) och total överlevnad (OS).

Resultat som presenterades vid American Society of Clinical Oncology (ASCO) 2023 visade en 35 procents minskning av risken för tumörprogression eller död hos personer som behandlades i Elahere-armen jämfört med prövarens val av kemoterapi [HR 0,65 (95 % KI: 0,52, 0,81; p <0,0001)]. Elahere visade också förbättring av total överlevnad jämfört med prövarvald kemoterapi, vilket motsvarar 33 procents minskning av risken för dödsfall i Elahere-armen jämfört med kemoterapiarmen [HR 0,67 (95 % KI: 0,50; 0,89; p=0,0046)].

Säkerhetsprofilen för mirvetuximabsoravtansin överensstämde med resultat från tidigare studier och inga nya säkerhetsdata identifierades. De vanligaste behandlingsrelaterade biverkningarna var dimsyn, illamående, lös avföring, trötthet, buksmärta, keratopati, torrt öga, förstoppning, kräkningar, minskad aptit, perifer neuropati, huvudvärk, asteni, förhöjt ASAT och artralgi. Den vanligast rapporterade allvarliga biverkningen var pneumonit.

Fas III-data för MIRASOL publicerad i New England Journal of Medicine (NEJM).

Fullständigt globalt pressmeddelande och referenser, återfinns här.