För 47 år sedan inleddes en banbrytande studie om prostatacancer vid Universitetssjukhuset Örebro, som lade grunden för flera betydelsefulla forskningsprojekt. ”Vi ville verkligen undersöka nyttan av att operera bort prostatakörteln vid tidig prostatacancer,” säger forskaren Sven-Olof Andersson. Tillsammans med professor Jan-Erik Johansson påbörjade han en forskningsresa som kom att påverka behandlingen av sjukdomen.

Den som var mest drivande i denna forskning var professor Jan-Erik Johansson, som då var verksamhetschef vid urologkliniken. Under åren har ett omfattande forskningssamarbete utvecklats med kollegor både i Sverige och internationellt. Sven-Olof Andersson, som fortfarande är verksam inom den urologiska forskargruppen, lyfter fram samarbeten med Harvarduniversitetet i USA samt forskare i länder som Italien, Irland och Island.

Den som var mest drivande i denna forskning var professor Jan-Erik Johansson, som då var verksamhetschef vid urologkliniken.

Naturalförloppsstudien guidade behandlingen av prostatacancer

– Under tidigt 80-tal var den gängse behandlingen i Sverige av tidig prostatacancer konservativ, det vill säga att man avvaktade med behandling tills tumören växte till, blev mera lokalt utbredd och gav symptom i form av ökande urinbesvär, berättar Sven-Olof Andersson, som då var överläkare på urologkliniken.

Patienten erbjöds då en hormonell behandling, oftast i form av sprutor eller tabletter. Den behandlingen är inte botande men kan hålla tillbaka tumörtillväxten under lång tid.

I den studie som startade 1977 ingick 223 patienter med obehandlad tidig prostatacancer.

– Under hela 1980-talet följde vi dessa patienter utan primärbehandling. Vi ville studera hur sjukdomsförloppet såg ut om den initialt inte behandlas med varken hormoner, kirurgi eller strålning. Den kom att kallas naturalförloppsstudien.

När resultaten publicerade i den högt rankade tidskiften The Lancet 1989 fick den stor uppmärksamhet. Den prisades även av tidskiften European Urology för sin 30-årsuppföljning av naturalförloppet vid prostatacancer.

– I USA hade vid den här tiden PSA-testning införts på bred front vilket gjorde att antalet nyupptäckta fall ökade kraftigt liksom antalet patienter som genomgick bortopererande av prostatakörteln, en operation som ofta leder till problem med urinläckage och erektion, något som påtagligt kan påverka livskvaliteten.

Resultaten från naturalförloppsstudien visade att överlevnaden, efter 5 års uppföljning, var förvånansvärt bra och låg på 94 procent. Mot bakgrund av detta ansåg forskarna att varje form av behandling mot tidig prostatacancer måste utvärderas i en studie med primärt obehandlade patienter som kontrollgrupp, så kallad watchful waiting.

Sven-Olof Andersson minns tillbaka på en tid då den svenska inställningen fick massiv kritik, främst från USA men det var också då Örebro sattes på kartan inom urologisk forskning.

– Jag glömmer aldrig då vi var till ett stort urologmöte i USA och Jan-Erik skulle gå upp och prata inför runt 3500 åhörare. På talarlistan följde sen en amerikanske välkänd forskare som ville såga våra resultat jäms med fotknölarna. Men det var även en del amerikaner som stöttade oss.

Men som det brukar vara med historien så svängde pendeln ett tiotal år senare.

Sju gånger i medicinens mest prestigefyllda tidskrift

Resultaten från naturalförloppsstudien gjorde att man ville fortsätta forskningen för att undersöka nyttan av operation. Den efterföljande studien startade 1989 och fick namnet SPCG-4 som är förkortningen för Scandinavian Prostate Cancer study Group no 4. Den studien startades i samarbete med professorerna Hans-Olov Adami och Bo Johan Norlen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Det var en randomiserad studie där man har två grupper varav den ena gruppens patienter får operation och hos den gruppen andra avvaktar man med behandling. Själva randomiseringen innebär att patenten lottas till den ena eller andra gruppen.

– Resultaten från den sista uppföljningen av studien efter 35 år, då endast ett fåtal patienter fortfarande är i livet, publicerades nyligen i the New England Journal of Medicine. Resultaten bekräftar resultaten från tidigare uppföljningar och visar att man har en överlevnadsvinst av operation framför allt vid låg- och medel-aggressiva tumörer, men mindre vinst hos aggressiva tumörformer.

Den positiva effekten verkar också vara störst hos män under 65 år. De män som opereras drabbas också av biverkningar i form av besvär med urinläckage och erektionspåverkan. Även de som inte opererats får biverkningar av hormonbehandlingen, men över lag tycks livskvaliteten vara god och lika i båda grupperna.

– För att kunna göra sådana här studier gäller det att ha ett tålamod utöver det vanliga. Något som stöder värdet av tålamod och vikten av långtidsuppföljning såg vi också i denna studie där patienter kunde dö i prostatacancer i båda grupperna även efter 30 års uppföljning. Det visar att denna tumörform ofta utvecklas väldigt långsamt och att det därför krävs lång uppföljning för att kunna dra säkra slutsatser.

Under åren har forskningen blivit publicerad inte mindre än sju gånger i The New England Journal of Medicine, där en av publikationerna enbart gällde undersökning av patienternas upplevda livskvalitet. Motsvarigheten i filmvärlden skulle kunna vara att vinna en Oscar.

– Studien har citerats oerhört ofta av andra forskare inom området och sannolikt är den en av de mest citerade inom urologin. Den har även gett upphov till ett 20-tal ytterligare publikationer.

Idag har stafettpinnen gått vidare till andra forskare inom verksamhetsområde urologi. Under de senaste decennierna har utvecklingen gått starkt framåt med en rad nya blodtester och undersökningstekniker och framför allt gäller detta möjligheter att upptäcka en behandlingskrävande prostatacancer tidigt för att kunna erbjuda en botande behandling.

Faktaruta

•Runt om i Sverige får i genomsnitt 25 män varje dag ett besked som påverkar deras liv – de har fått prostatacancer. Det innebär att över 11 000 män drabbas varje år, vilket gör sjukdomen till den vanligaste cancerformen bland män.

•SPCG-4 studien inkluderade 14 centra i Sverige, Finland och Island. Sammanlagt 695 patienter inkluderades varav 120 patienter i Örebro. Jan-Erik Johansson var huvudansvarig prövare. För tio år sedan gick huvudmannaskapet över till Akademiska sjukhuset i Uppsala.

•SPCG-4 studien publicerade i The New England Journal of Medicine under åren 2002, 2005, 2011, 2014, 2018 och 2024.

•PSA betyder prostata specifikt antigen och är ett blodprov som kan visa om patienten har prostatacancer.

Genom att presentera cancerforskning som en kamp mellan ont och gott – och sig själv som en hacker som attackerar celler för att göra dem snälla, tog doktoranden Luís Oliveira hem vinsten i Forskar Grand Prix. Hans vinst är den femte i raden för Lunds universitet i tävlingen där forskare från hela landet utmanar varandra i presentationsteknik. Forskar Grand Prix genomfördes i Stockholm inför en publik på 550 elever.

Årets vinnare i Forskar Grand Prix: Luís Oliviera! Foto: Bodil Malmström, Lunds universitet

– Jag väntade mig inte att vinna. Detta erkännande känns helt fantastiskt. Jag är så glad att publiken och juryn gillade min forskning lika mycket som jag gillar att berätta om den, säger Luís Oliveira, som är doktorand i immunologi vid Lund Stem Cell Center.

Hans presentation övertygade både jury och publik. Han tävlade mot fyra andra forskare. Vinsten gick till den som var bäst på att presentera sin forskning på endast fyra minuter, på ett så fängslande, intressant och underhållande sätt som möjligt. Inför tävlingen hade forskarna fått hjälp av experter med att ta fram sina presentationer. Dessa bedömdes av en jury som tittade på vetenskapligt innehåll, scennärvaro och kommunikativ förmåga.

Använde bilder, metaforer och populärkultur för att kommunicera 

Luís Oliveira tror att det var hans val av bilder, metaforer och sätt att kommunicera som övertygade publiken både i deltävlingen och i finalen. Genom att beskriva – och illustrera – cancerceller såsom onda, som maskerar sig för att kringgå immunförsvaret, ville han förmedla vad han forskar om.

– Jag liknade mig själv vid en hacker som istället för att programmera om datorer kodar om cancercellernas DNA, och därmed startar ett krig mot dem. Det var viktigt för mig att nå publiken genom humor och referenser till saker de känner igen: Darth Vader från Star Wars fick exempelvis illustrera hur cancerceller väljer att göra skada, säger Luís Oliveira.

Just att förenkla hur han beskriver sin forskning är något han arbetade mycket med inför tävlingarna, både inför deltävlingen och finalen. Under coachningen fick han hjälp med att ta bort ord som kan vara svåra för en allmänhet att förstå, och med att korta ner innehållet. Ändringar som frigjorde mer tid för själva framförandet – där han tränade på att prata långsamt och röra sig på scenen.

– För mig är det jätteviktigt att kommunicera om vad jag och andra forskare gör. Inte bara för att det är så viktigt att sprida kunskap, utan också för att det faktiskt är roligt. I framtiden vill jag gå bortom labbet och prata om vetenskap i olika forum. Att lära sig mer om hur man kan göra det på ett bra sätt är angeläget.

Forskar om dendritiska celler 

Luís Oliveira, som delar sina doktorandstudier mellan Sverige och Portugal, forskar om hur så kallade dendritiska celler utvecklas. Specifikt vill han veta mer om vilka proteiner som styr deras utveckling. Just olika typer av dendritiska celler är allt viktigare att lära sig mer om eftersom de spelar en nyckelroll i att trigga igång immunförsvaret, vilket är viktigt för att bekämpa cancer. Luís Oliveira fokuserar på att programmera om celler, såsom hudceller eller cancerceller, till olika typer av dendritiska celler.

– Genom omprogrammeringen lär jag mig om vilka proteiner som spelar roll för den här processen. Det gör att jag att kan förstå hur vi kan återskapa dessa celler så att vi sedan kan använda dem för immunterapi.

En forskargrupp på institutionen för klinisk forskning och utbildning vid Södersjukhuset, Karolinska Institutet, har tilldelats ett forskningsanslag på 15 miljoner kronor från Cancerfonden för att leda ett forskningsprojekt syftar till att kunna förbättra behandling av patienter efter tarmcanceroperation.

Studien syftar till att utveckla och förbättra användningen av seriell ctDNA-analys för att oftare kunna upptäcka kvarvarande eller återkommande tumörrelaterade DNA-fragment i blodet efter tarmcanceroperation. Sådana fragment finns kvar hos cirka 15 procent av patienterna efter en operation. Målet är att kunna anpassa behandlingen bättre och därmed minska risken för återfall.

– Forskningsanslaget är ett verkligt steg mot att förbättra prognosen, förutsäga behandlingseffekt och upptäcka återfall av tarmcancer upp till sex månader tidigare än med röntgen. Det kan möjliggöra tidigare behandling vid återfall och öka chanserna att bota fler patienter, säger Pehr Lind, överläkare på onkologiska kliniken och forskargruppchef på institutionen för klinisk forskning och utbildning vid Södersjukhuset, Karolinska Institutet.

Med hjälp av forskningsanslaget kan Sverige delta som en jämbördig partner i ett internationellt samarbete, där även länder som Frankrike, Schweiz och Italien ingår.

– Det känns stort att leda detta viktiga arbete som omfattar cirka 2 500 patienter. Beloppets storlek gör det möjligt för Sverige att delta som en jämbördig samarbetspartner i viktiga internationella projekt, säger Pehr Lind.

Pehr Lind, överläkare på onkologiska kliniken och forskargruppchef på institutionen för klinisk forskning och utbildning vid Södersjukhuset, Karolinska Institutet.

Om studien

CIRCULATE-3 studien syftar till att förbättra nyttan av postoperativ onkologisk behandling med cytostatika vid coloncancer stadium 3. CtDNA är små fragment av tumörrelaterat DNA som kan finnas kvar i blodet hos cirka 15 procent av patienterna efter en operation. Genom att regelbundet mäta ctDNA kan forskare identifiera kvarvarande cancerceller och anpassa cytostatikabehandlingen för att optimera behandlingsresultatet och minska risken för återfall. Studien omfattar cirka 2 500 patienter och leds av en forskargrupp på institutionen för klinisk forskning och utbildning vid Södersjukhuset, Karolinska Institutet och är en del av det internationella samarbetet CIRCULATE-3-studien.

Cancerfondens forskningsanslag möjliggör bland annat ctDNA-mätningar, monitorering av studien samt löner för forskningssjuksköterskor. Studien ger Södersjukhuset, som nationellt koordinerande center, och svensk sjukvård möjlighet att förbättra vården för patienter med tarmcancer genom att tidigare kunna identifiera tecken på återfall och därmed utföra en mer individanpassad behandling.

Medverkande forskare

Pehr Lind, Eva Angenete, Anders Johnsson, Peter Nygren, Anna Martling, Deborah Saraste, Josefin Segelman.