Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Regionbidrag till Tobiasregistret

Region Västmanland fortsätter bidra med 75 öre per invånare och år till Tobiasregistret som är Sveriges enda nationella register för donatorer av blodbildande stamceller. Personer mellan 18–35 år gör en frivillig registrering och matchas med allvarligt sjuka personer som behöver friska blodstamceller.

Tobiasregistret är oerhört viktigt för att vi ska få fram passande stamceller och genomföra livsavgörande behandlingar av svårt sjuka patienter. Därför behöver regionen fortsätta ge ekonomiskt bidrag till driften av registret. Vi kan också bidra till att sprida information om Tobiasregistret, säger Malin Gabrielsson (KD), regionråd med ansvar för bland annat specialistsjukvården.

Malin Gabrielsson (KD), regionråd i Region Västmanland.

Möjligt att behandla över 80 dödliga sjukdomar
Tobiasregistret är en nationell resurs för Sveriges hälso- och sjukvård och ingår som en del i vårdkedjan för vissa högspecialiserade behandlingar. Den som är mellan 18 och 35 år kan anmäla sig till registret och om en matchning hittas få möjlighet att dela med sig av sina stamceller och rädda livet på en allvarligt sjuk person. Maxålder för en registrering är 35 år eftersom stamcellerna är av bättre kvalitet när man är ung.

Sjukvården använder idag stamcellstransplantationer för att behandla över 80 dödliga sjukdomar, såsom leukemi, lymfom, och sjukdomar i immunsystemet. Man kan aldrig veta vem som drabbas – det kan vara någon i familjen, en vän, eller någon man ännu inte mött. Att registrera sig i Tobiasregistret gör att man blir en del av något större – en gemenskap som räddar liv, säger Kent Nilsson, forskningsdirektör.

Kent Nilsson, forskningsdirektör.

Regionen ger 75 öre per invånare
Regionstyrelsen beslutade den 10 december 2024 att följa rekommendationen från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om att förlänga det solidariska driftbidraget för Tobiasregistret med 75 öre per invånare och år för perioden 2025–2027. För Region Västmanland blir det ungefär 210 000 kronor per år. Regionernas frivilliga driftbidrag är en förutsättning för att Tobiasregistret kan fortsätta sin verksamhet till förmån för svenska patienter i alla regioner.

Vad är stamceller?
Stamceller är ursprunget till kroppens alla andra celler. De kan dela sig och specialisera sig till olika typer av celler, såsom hud-, muskel- eller nervceller. De har potential att reparera eller ersätta skadade vävnader och organ, vilket gör dem avgörande för behandlingar av sjukdomar som cancer, diabetes och neurodegenerativa sjukdomar.

Positiva data vid pankreascancer och behandling med TTFields

Positiva data vid pankreascancer. Novocures fas III-studie PANOVA-3 visar signifikant förlängd överlevnad vid behandling med Tumor Treating Fields (TTFields) och standardterapi.

PANOVA-3 uppnådde sitt primära mål med en statistiskt signifikant förbättring av den totala överlevnaden för patienter med icke-resektabel, lokalt avancerad pankreasadenokarcinom som behandlades i förstalinjen med TTFields i kombination med gemcitabin och nab-paklitaxel.
Novocure planerar att ansöka om regulatoriskt godkännande i USA, EU, Japan och andra viktiga marknader. Fullständiga resultat från PANOVA-3-studien kommer att presenteras vid en kommande medicinsk kongress.

Novocures fas III-studie PANOVA-3 visar signifikant förlängd överlevnad vid behandling med Tumor Treating Fields (TTFields) och standardterapi.

Novocure announces that the pivotal, Phase 3 PANOVA-3 trial met its primary endpoint, demonstrating a statistically significant improvement in median overall survival (mOS) versus control. PANOVA-3 evaluated the use of Tumor Treating Fields (TTFields) therapy concomitantly with gemcitabine and nab-paclitaxel as a first-line treatment for unresectable, locally advanced pancreatic adenocarcinoma.

“As a researcher and clinician, I have experienced the challenges of developing treatments in pancreatic cancer. It is exciting to see the PANOVA-3 trial achieve the positive primary endpoint of overall survival, a landmark outcome for this field,” said Vincent Picozzi, M.D., medical oncologist and investigator in the PANOVA-3 trial. “These data for Tumor Treating Fields are very promising, especially in this difficult to treat patient population.”

In the intent-to-treat population, patients treated with TTFields therapy concomitant with gemcitabine and nab-paclitaxel had an mOS of 16.20 months compared to 14.16 months in patients treated with gemcitabine and nab-paclitaxel alone, a statistically significant 2.0-month improvement (hazard ratio=0.819; P=0.039) (N=571). The survival rate benefit for patients treated with TTFields therapy increased over time with a 13% improvement in the overall survival rate at 12 months and a 33% improvement in survival rate at 24 months. TTFields therapy was well-tolerated, and safety was consistent with prior clinical studies.

“PANOVA-3 is the first and only Phase 3 trial to demonstrate a statistically significant benefit in overall survival specifically in unresectable, locally advanced pancreatic cancer, and is Novocure’s third positive Phase 3 clinical trial in the last two years,” said Nicolas Leupin, M.D., PhD, Chief Medical Officer, Novocure. “We are grateful to the patients and investigators for their participation in the trial, and we look forward to sharing the full data at an upcoming medical conference.”

Novocure plans to file for regulatory approval of TTFields in unresectable, locally advanced pancreatic adenocarcinoma based on PANOVA-3 and plans to submit the PANOVA-3 results for presentation at an upcoming medical congress.

Novocure continues to follow patients in its Phase 2 PANOVA-4 trial, exploring the use of TTFields therapy together with atezolizumab, gemcitabine and nab-paclitaxel for the treatment of metastatic pancreatic cancer. PANOVA-4 has completed enrollment with data anticipated in 2026.

About PANOVA-3

PANOVA-3 is a prospective, randomized, open-label, controlled Phase 3 clinical trial designed to test the efficacy and safety of Tumor Treating Fields (TTFields) therapy used concomitantly with gemcitabine and nab-paclitaxel, as a first-line treatment of locally advanced pancreatic adenocarcinoma. Patients were randomized to receive either TTFields therapy concomitant with gemcitabine and nab-paclitaxel or gemcitabine and nab-paclitaxel alone.

The primary endpoint is overall survival. Secondary endpoints include progression-free survival, local progression-free survival, objective response rate, one-year survival rate, quality of life, pain-free survival, puncture-free survival, resectability rate, and toxicity.

A total of 571 patients were enrolled in the study, randomized 1:1 and followed for a minimum of 18 months.

About PANOVA-4

PANOVA-4 is an international, multi-center Phase 2 clinical trial designed to test the safety and efficacy of Tumor Treating Fields (TTFields) therapy together with atezolizumab, gemcitabine and nab-paclitaxel for the treating of metastatic pancreatic cancer. The primary endpoint is disease control rate. Secondary endpoints include overall survival, progression-free survival, one-year survival rate, objective response rate, progression-free survival at six months, duration of response and toxicity. The study is designed to enroll 76 patients.

About Pancreatic Cancer

Pancreatic cancer is one of the most lethal cancers and is the third most frequent cause of death from cancer in the U.S.[1] While overall cancer incidence and death rates are remaining stable or declining, the incidence and death rates for pancreatic cancer are increasing.[2] It is estimated that approximately 67,000 patients are diagnosed with pancreatic cancer each year in the U.S.[3] Pancreatic cancer has a five-year relative survival rate of just 13%.[4]

Physicians use different combinations of surgery, radiation and pharmacological therapies to treat pancreatic cancer, depending on the stage of the disease. For patients with locally advanced pancreatic cancer involving encasement of arteries but no extra-pancreatic disease, the standard of care is surgery followed by chemotherapy with or without radiation. Unfortunately, most locally advanced cases are diagnosed once the cancer is no longer operable, generally leaving chemotherapy with or without radiation as the only treatment option.

About Tumor Treating Fields

Tumor Treating Fields (TTFields) are electric fields that exert physical forces to kill cancer cells via a variety of mechanisms. TTFields do not significantly affect healthy cells because they have different properties (including division rate, morphology, and electrical properties) than cancer cells. These multiple, distinct mechanisms work together to target and kill cancer cells. Due to these multimechanistic actions, TTFields therapy can be added to cancer treatment modalities in approved indications and demonstrates enhanced effects across solid tumor types when used with chemotherapy, radiotherapy, immune checkpoint inhibition, or targeted therapies in preclinical models. TTFields therapy provides clinical versatility that has the potential to help address treatment challenges across a range of solid tumors.

To learn more about TTFields therapy and its multifaceted effect on cancer cells, visit tumortreatingfields.com.

Kalmar och Värmland först att nå målet att utrota livmoderhalscancer

Region Kalmar och Värmland är de första regionerna i Sverige som lyckats vaccinera 70 procent av alla kvinnor födda 1994-1999 mot HPV – det virus som kan orsaka livmoderhalscancer. Detta är ett stort genombrott i kampen för att utrota sjukdomen, och en betydelsefull milstolpe som kan bana väg för resten av landet.

Ulrika Årehed Kågström generalsekreterare, Cancerfonden. Foto: Klas Sjöberg, Cancerfonden.

– Det här är ett bevis på att Sverige kan nå målet att utrota livmoderhalscancer om vi fortsätter att satsa. Både region Kalmar och Värmland har gjort ett imponerande arbete som verkligen visar vägen för andra regioner, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Sverige kan bli först i världen att utrota livmoderhalscancer genom HPV-vaccin. För att lyckas behöver 70 procent av alla kvinnor födda 1994-1999 ta vaccinet innan utgången av 2024, medan vaccinet fortfarande är gratis. Kvinnor i den här åldern bedöms löpa särskilt hög risk att bli smittade av viruset och därför erbjuds de gratis vaccin året ut. I vanliga fall kostar vaccinet cirka 6 000 kronor.

Region Kalmar och Värmland har genom riktade insatser lyckats nå ut till kvinnor i målgruppen på ett framgångsrikt sätt och regionernas framsteg indikerar att målet är inom räckhåll. För att lyckas måste dock fler kvinnor i andra delar av landet nu vaccineras och uppdatera sitt skydd. I dagsläget ligger andelen vaccinerade i hela landet på närmare 47 procent (46,7) men de senaste veckorna har vaccinationstakten ökat markant, vilket indikerar att det finns en tydlig efterfrågan på vaccinet.

 – Att vaccinera sig mot HPV är en livräddande insats och tillsammans med regelbunden cellprovtagning är det nyckeln till att nå vårt historiska mål. Region Kalmars och Värmlands insatser visar tydligt att rätt insatser kan leda till stora framsteg i kampen mot livmoderhalscancer. Vi hoppas nu att deras framgångar kan inspirera hela Sverige, avslutar Ulrika Årehed Kågström.

Så ser vaccinationsgraden ut i samtliga regioner (2024-12-02)

Kalmar  70,1 %
Värmland  70,0 %
Halland  64,4 %
Blekinge  58,8 %
Västerbotten  58,4 %
Gävleborg  58,3 %
Örebro  55,9 %
Uppsala 53,4 %
Västmanland 53,3 %
Jämtland-Härjedalen  52,6 %
Norrbotten  51,2 %
Jönköping 50,8 %
Västernorrland  50,1 %
Västra Götaland  49,4 %
Kronoberg  48,9 %
Södermanland  43,7 %
Östergötland  39,6 %
Dalarna 39,3 %
Skåne 39,2 %
Stockholm/Gotland 38,8 %
Riket 46,7 %

Kortare väntetider för bröstcancerpatienter på SÖS

Bröstcentrum på Södersjukhuset har under det senaste året genomfört flera insatser för att förkorta utredningstid och väntetid till operation för patienter med bröstcancer. Genom ett strukturerat arbete har sjukhuset närmat sig det nationella målet att 80% av patienter med bröstcancer ska påbörja behandling inom 35 dagar från det att bröstcancer misstänks och det standardiserade vårdförloppet inleds.

Ebba Lindqvist och Antonia Matenzoglou. Foto: Torkel Ekqvist.

I början av året nåddes målet om operation inom 35 dagar för 5% av sjukhusets patienter med bröstcancer – idag ligger siffran på 54%.

– Det är ett fantastiskt arbete som ökat vårdtillgängligheten för patienterna, säger Karouk Said, vd på Södersjukhuset.

En viktig insats har varit stärkt bemanning på både kirurg- och omvårdnadssidan inom Bröstcentrum Kirurgi, och en välplanerad schemaläggning som är anpassad till ett varierat och stundtals högt inflöde av patienter med bröstcancer. En annan bidragande faktor har varit en effektivare operationsplanering, och ett utökat samarbete med operationsavdelningen.

– Vi arbetar tillsammans med Operation Modul 1 för att säkerställa att alla patienter får den vård de behöver så snabbt som möjligt. På operationsavdelningen har bytestiderna mellan operationer kortats med i genomsnitt tio minuter, och vi kommer nu igång med dagens första operation tidigare på morgonen. Detta gör att vi hinner operera fler patienter varje vecka, säger Ebba Lindqvist, kirurg och sektionschef för Bröstsektionen på Verksamhetsområde Kirurgi, Södersjukhuset.

Arbetet involverar flera professioner i organisationen.

– Våra operationskoordinatorer och kontaktsjuksköterskor arbetar intensivt för att säkerställa att varje operationsdag utnyttjas så effektivt som möjligt, att alla patienter är väl utredda och förberedda inför operation för att undvika sena strykningar, och att eventuella avbokningar fylls direkt så att inga luckor uppstår, säger Ebba Lindqvist.

Ytterligare ett förbättringsarbete som tros ha bidragit till att korta väntetiderna inom bröstcancerflödet är införandet av ett snabbspår för ärftlighetsutredning. En liten andel av patienter med bröstcancer kan redan vid diagnos misstänkas ha en ärftligt ökad risk för bröstcancer, vilket kan leda till en annan behandlingsplanering.

– Genom att kirurgen påbörjar utredningen för misstänkt ärftlig bröstcancer redan vid nybesöket för cancerbesked här hos oss på Bröstkirurgiska mottagningen så förkortar vi väntetiden för patienten mellan cancerbesked och operation, säger Antonia Matenzoglou, kontaktsjuksköterska och MDK-koordinator på Bröstcentrum Kirurgi.

Arbetet med att nå det nationella målet fortsätter, med fler åtgärder som syftar till att förkorta utredningstiderna ytterligare under kommande år.

– Sedan en månad tillbaka tar vi kontaktsjuksköterskor här på Bröstkirurgiska mottagningen dessutom dessa blodprover direkt i samband med nybesöket, vilket besparar patienten ett extra besök på Onkologiska mottagningen några dagar senare. Förhoppningen är att detta kan bidra till att förkorta utredningstiderna ytterligare under kommande år, säger Antonia Matenzoglou.

Upptäckt kan öppna ny väg att angripa prostatacancer

Ett speciellt protein kan spela en nyckelroll i kampen mot vissa typer av prostatacancer. Hittills har behandlingar gått ut på att blockera det aktuella proteinet som bygger en så kallad signalväg, men nu visar forskarna att genom att istället göra tvärtom och aktivera proteinet och signalvägen så motverkas cancern.

Jenny Persson, professor vid Institutionen för molekylärbiologi och en av forskarna bakom studien. Foto: Mattias Pettersson

– Våra resultat visar att genom att aktivera signalvägen bromsas inte bara tumörens tillväxt, utan även immunförsvaret stimuleras att aktivt bekämpa tumörceller, säger Lukas Kenner, gästprofessor vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.

Proteinet i fråga heter glykoprotein 130, GP130. Det fungerar som en receptor på cellernas yta. När GP130 aktiveras skickar den signaler inne i cellen via en kedja av händelser, en signalväg, som styr hur vissa gener uttrycks.

En särskild molekyl som aktiveras av denna signalväg heter STAT3. Det är en så kallad transkriptionsfaktor; den fungerar som en strömbrytare som slår på eller av gener, och den påverkar därigenom sätt hur cellen beter sig. STAT3-molekylen spelar en avgörande roll i utvecklingen och spridningen av tumörceller. Följaktligen har forskning antagit att blockering av GP130, och därigenom att störa den kopplade signalvägen, skulle hämma STAT3-aktiviteten och i sin tur undertrycka cancertillväxt.

Överraskande nog visar den aktuella studien raka motsatsen. Forskarna aktiverade istället GP130 och med den signalvägen i prostatan hos genmodifierade möss. De kunde då se att resultatet blev att tumörens tillväxt tydligt bromsades in hos mössen på grund av aktiveringen av STAT3. Studier av vävnadsprover från prostatacancerpatienter gav också stöd åt dessa resultat. Där kunde man se att de höga nivåerna av GP130 hade positivt samband med bättre överlevnad.

– På sikt öppnar detta upp för ett lovande nytt behandlingsalternativ för främst vissa former av aggressiv prostatacancer som idag är svårbehandlade, säger Lukas Kenner.

Forskarna går nu vidare med fler studier för att kunna bekräfta resultaten. Det behövs mer forskning innan metoden kan testas i studier på patienter. Studien har letts av Lukas Kenner, gästprofessor vid Umeå universitet, tillsammans med Stefan Rose-John, vid University of Kiel, Tyskland. Den svenska delen av forskargruppen har också letts av Jenny Persson, professor vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Molecular Cancer.