Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Incyte Nordic Grant for Hematological Research till forskning inom AML och lymfom

Incyte delar varje år ut stipendiet The Incyte Nordic Grant for Hematological Research för framstående forskning inom hematologiska sjukdomar i Norden. I år går stipendiet till forskning inom akut myeloisk leukemi (AML) och maligna lymfom. Stipendiet är på totalt 400 000 kronor och delas mellan forskarna Daniel Tuyet Kristensen, Avdelningen för Hematologi och Molekylärmedicin (MOMA), Aarhus Universitetssjukhus, Danmark och Albin Österroos, Institutionen för immunologi, genetik och patologi (IGP), Uppsala Universitet, Sverige.

Daniel Tuyet Kristensens tilldelas stipendium för sin forskning som fokuserar på att etablera och utnyttja REFORM-AML, en omfattande databas som integrerar kliniska, patologiska och molekylära data från alla patienter med akut myeloisk leukemi (AML) i Danmark. Genom att analysera data från REFORM-AML kommer behandlingsresultat för olika patientgrupper, inklusive effekterna av nya målinriktade läkemedel undersökas. Projektet kommer också att studera resursanvändning inom vården och lägga grunden för ett utökat nordiskt samarbete inom AML-forskning.

AML är den vanligaste formen av akut leukemi hos vuxna i Danmark, med cirka 300 nya fall årligen och en medianålder på 70 år vid diagnos. Trots framsteg inom kemoterapi, stamcellstransplantation och understödjande vård förblir prognosen svår, särskilt för äldre patienter, vilket understryker behovet av fortsatt forskning och utveckling av nya behandlingsstrategier baserade på en djupare förståelse av sjukdomens genetiska komplexitet. Forskningsprojektet syftar således till att kartlägga trender inom diagnostik och behandling av akut myeloisk leukemi (AML), med fokus på genetiska undergrupper av sjukdomen

– Incyte-anslaget gör det möjligt för mig att fortsätta min egen forskning och handleda nya forskare parallellt med min kliniska specialistutbildning inom hematologi. Jag hoppas att anslaget kan lägga grunden för många års arbete med dessa unika data som jag har samlat in under min doktorandtid, säger Daniel Tuyet Kristensen, MD, Avdelningen för Hematologi och Molekylärmedicin (MOMA), Aarhus Universitetssjukhus (AUH), Danmark.

Incyte stipendiet delas med Albin Österroos, vid Uppsala Universitet, vars forskning fokuserar på maligna lymfom, specifikt mantelcellslymfom (MCL) och behandlingsrelaterad akut myeloisk leukemi (t-AML). Hans projekt syftar till att förbättra precisionsbehandling och prognos för dessa sjukdomar genom att använda avancerade molekylära analysmetoder, befolkningsbaserade register och läkemedelsscreening.

– Min forskning fokuserar på att utveckla individanpassade behandlingsstrategier för malign blodcancer, särskilt akut leukemi och maligna lymfom, genom att integrera kliniska data med avancerade molekylära och dataanalytiska metoder på patientprover. I slutändan strävar jag efter att förbättra patienternas överlevnad och livskvalitet genom precisionsmedicin som är skräddarsydd efter de unika egenskaperna hos varje patients cancer säger Albin Österroos, vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi (IGP), Uppsala Universitet.

Genom en fördjupad förståelse för de molekylära mekanismerna bakom MCL och t-AML, banar denna forskning väg för möjligheten till betydande framsteg inom hematologivården. De nya insikterna kan leda till förbättrad diagnostik och individanpassade behandlingsstrategier. Projektet utnyttjar de senaste sekvenseringsteknologierna och omfattande läkemedelsscreeningdata för att identifiera nyckelmolekyler och signalvägar, vilket öppnar för utvecklingen av effektivare och mer riktade terapier för dessa svårbehandlade lymfom.

The Incyte Nordic Grant for Hematological Research delas ut varje år för framstående forskning inom hematologiska sjukdomar i Norden.

– Det är oerhört givande att vi årligen kan stödja banbrytande hematologisk forskning i Norden på detta sätt. Genom vårt engagemang bidrar vi inte bara till att främja innovation i regionen, utan också till att skapa ny kunskap som kan leda till förbättrade behandlingsmöjligheter för patienter med hematologiska sjukdomar, säger Erik Fromm, Nordenchef för Incyte Biosciences.

3,6 miljoner kronor till svensk cancer- och allergiforskning

Cancer- och allergifonden beviljar totalt 3,6 miljoner kronor till 21 forskningsprojekt inom cancer- och allergiområdet. Anslagen syftar till att främja banbrytande forskning som förbättrar diagnostik, behandling och förebyggande av dessa sjukdomar.

Vid årets utlysning inkom ett stort antal kvalificerade ansökningar från forskare vid flera ledande svenska universitet och institutioner. Av dessa beviljas 21 projekt anslag, från 100 000 kronor och uppåt. Forskningen som nu får stöd täcker ett brett spektrum av områden, från precisionsmedicin och nya terapier för aggressiva cancerformer till innovativa insatser för att förebygga allergier hos barn.

”Det är med stor stolthet vi ser hur våra insamlade medel går till forskning som kan göra verklig skillnad för framtidens behandlingar. Jag vill rikta ett varmt tack till våra givare. Deras gåvor till Cancer- och allergifonden är en investering för en friskare framtid, och det är tack vare deras generositet som vi nu kan dela ut 3,6 miljoner kronor till den livsviktiga forskningen”, säger Emilie Bravo, generalsekreterare för Cancer- och allergifonden.

De 21 forskningsprojekt som tilldelas medel är:

Professor Adnane Achour, Karolinska Institutet  
Utveckling av en ny generation T-cellsaktiverare för specifik målsökning av tumörassocierade HLA/peptidkomplex

Professor Anders Österborg, Karolinska Institutet                      
Precisionsbehandling av KLL och lymfom: Translationella studier, real-world analyser och egna vaccinstudier

Docent Anna Nopp Scherman, Karolinska Institutet
Kan förbättrad diagnostik och behandling av mjölk- och äggallergi minska matallergier och astma hos barn?

Professor Asgeir Jakola, Göteborgs universitet
Bättre diagnostik av hjärntumörer med vätskebiopsier

Docent Caroline Nordenvall, Karolinska Institutet
CRCBaSe 2.0 – i kampen mot kolorektalcancer

Docent Charlotte Ebeling Barbier, Uppsala universitet
Fördjupad kartläggning av hepatocellulär cancer för förbättrad behandlingseffekt

Docent Ellen Tufvesson, Lunds universitet
Neutrofiler i astma – subtyper och respons på biologisk behandling

Professor Eva Sverremark-Ekström, Stockholms universitet
Tarmflora och immunologisk profil vid allergi- respektive toleransutveckling


Eva Sverremark Ekström

Docent Hans Grönlund, Karolinska Institutet
Personlig immunterapi mot cancer


Hans Grönlund

Docent Helen Kaipe, Karolinska Institutet
Tumörspecifika T-celler i pankreascancer

Professor Emeritus Håkan Mellstedt, Karolinska Institutet
ROR1 och fraktalkin receptorerna som målstrukturer för individanpassad PrecisionsCancerMedicin (PCM)

Docent Isabella Artner, Lunds universitet
HOX genernas funktion i bukspottkörtelcancer


Isabelle Artner

Docent Jenny Hallgren Martinsson, Uppsala universitet
Kan cirkulerande mastcellsprogenitorer eller FceRI+ monocyter förutsäga framgångsrik allergen immunoterapi?


Jenny Hallgren Martinsson

Professor Katalin Dobra, Karolinska Institutet
Identifiering av nya biomarkörer för tidig diagnos och målriktad behandling av lungtumörer och trippel-negativ bröstcancer

MD, PhD Marco Gerling, Karolinska Institutet
Nya sätt att mäta tumöraktivitet och anpassa cancerbehandling

Professor Maria Jenmalm, Linköpings universitet                        
Kan mikrobiella och dietära interventioner till mor och barn förebygga allergiutveckling?

Maria Jenmalm

Professor Marianne Quiding Järbrink, Göteborgs universitet
Utvärdering av MAIT celler som immunterapi mot tjocktarmscancer

Professor Marianne van Hage, Karolinska Institutet                   
Kliniska implikationer av sensibilisering mot kolhydraten α-Gal

Professor Mikael Björnstedt, Karolinska Institutet
Nya selenbaserade strategier för att behandla resistent cancer

Professor Susanne Gabrielsson, Karolinska Institutet
Extracellulära vesiklar som biomarkörer och mål för terapi i urinblåsecancer

Docent Toshima Parris, Göteborgs universitet
Molekylär och klinisk karakterisering av HER2låg och HER2ultralåg bröstcancer

Toshima Parris

Med anslagen hoppas Cancer- och allergifonden bidra till livsviktiga genombrott i kampen mot cancer och allergisjukdomar, som påverkar så många människor varje år.

För mer information om de projekt som beviljats anslag eller för att bidra till fortsatt forskning, besök vår webbplats på www.cancerochallergifonden.se.

Glädjande resultat i svensk cancervård

Regeringen har beslutat att betala ut 182,5 miljoner kronor till regionerna efter att samtliga uppfyllt det nationella målet för standardiserade vårdförlopp (SVF). Detta görs enligt överenskommelsen med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om en jämlik och effektiv cancervård.

– Det är mycket positivt att alla regioner nu uppfyller inklusionsmålet för tredje året i rad. Det visar att arbetet för en mer jämlik cancervård fortsätter och att vi kan följa upp vården bättre. Det är också glädjande att uppfyllelsen av ledtidsmålet ökar för första gången sedan pandemin, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

När standardiserade vårdförlopp infördes i Sverige sattes två nationella mål: ett inklusionsmål och ett ledtidsmål. Inklusionsmålet innebär att 70 % av alla cancerpatienter ska utredas enligt ett SVF och ledtidsmålet innebär att 80 % av dessa utredningar ska ske inom de angivna ledtiderna.

Hösten 2022 uppnådde samtliga regioner för första gången inklusionsmålet. Målet uppfylldes även under 2023 och nu 2024. Därför får Kammarkollegiet i uppdrag att betala ut 182,5 miljoner kronor till regionerna för fortsatt arbete med SVF.

Den nationella måluppfyllelsen av ledtidsmålet var 40 % under 2023. Under första halvåret 2024 har uppfyllelsen ökat till 45 %, vilket är den högsta uppfyllelsen sedan covid 19-pandemin.

I november presenterades förslag på en uppdaterad nationell cancerstrategi för att ytterligare förbättra cancervården och öka överlevnaden. Förslaget inkluderar bland annat insatser för att stärka det hälsofrämjande arbetet, öka patientcentreringen och harmonisera SVF. Förslaget är på remiss till den 17 mars.

Vår nya nationella cancerstrategi ska förbättra cancervården

Förra veckan presenterade regeringen ett förslag till en uppdaterad nationell cancerstrategi. Målet är att stärka Sveriges position som ett ledande land inom cancervård, minska risken för cancer och ge patienter bättre livskvalitet både under och efter sjukdom. Bakom strategin står Mef Nilbert, professor och utredare, som betonat vikten av att skapa en vård som är jämlik, patientfokuserad och framåtblickande.

Utredaren Mef Nilbert och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) presenterar förslag på en uppdaterad nationell cancerstrategi. Bild: Claudio Bresciani/TT

Trots att Sverige redan ligger i framkant när det gäller cancervård är cancer fortsatt den främsta orsaken till förlorade levnadsår i landet och väntas inom kort bli den vanligaste dödsorsaken. Det är en verklighet som regeringen nu vill förändra genom ambitiösa och breda reformer.

– Sverige är ett ledande land inom cancervård, men det är viktigt att vi vidtar åtgärder för att säkerställa att vi behåller den positionen. Den uppdaterade strategin har potential att göra stor skillnad för både patienter och vården i stort, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Tre tydliga mål
Strategin bygger på tre övergripande mål: att minska risken att utveckla cancer och få fler att diagnostiseras tidigt, att öka överlevnaden och att ge patienter bästa möjliga livskvalitet under och efter sin sjukdom.

För att förebygga cancer föreslås åtgärder som ska minska exponeringen för kända riskfaktorer. Bland barn och unga vill man införa tobaksfri skoltid, erbjuda skolfrukt och reglera marknadsföring som riktar sig mot unga. För vuxna handlar det om att stärka folkhälsan genom att minska tobaks- och alkoholkonsumtion, främja fysisk aktivitet och minska skadlig UV-strålning.

Snabbare vård och bättre behandlingar
Ett centralt förslag är att standardisera vårdförlopp för att säkerställa att alla patienter får snabb och effektiv behandling. Målet är att patienten ska få behandling inom 21 dagar från diagnos. För att stödja detta föreslås en nationell plan för strålbehandling, tillsammans med ett precisionsdiagnostiskt nätverk som ska förbättra möjligheterna att ge rätt behandling till rätt patient.

Dessutom lyfts behovet av att stärka den kliniska forskningen fram. Genom förbättrade möjligheter till kliniska studier ska ny kunskap snabbare kunna omsättas i vården, vilket i sin tur ska bidra till högre överlevnad och bättre behandlingsresultat.

Fokus på hela sjukdomskedjan
Förslaget har också ett tydligt fokus på patientens livskvalitet under och efter cancersjukdomen. Rehabilitering ska bedömas tidigt och återkommande för att säkerställa att patienter får rätt stöd under hela sjukdomsförloppet. Dessutom vill man ge barn och unga vuxna längre uppföljningstid för att hantera sena effekter av cancerbehandlingar.

Palliativ vård ska erbjudas tidigt i vårdförloppet för att förbättra patientens livskvalitet, och vården ska bli mer individanpassad.

”Cancervård är mer än behandling; det handlar också om att möta patientens behov under och efter sjukdom”, säger Mef Nilbert.

Jämlik vård för alla
En viktig del av strategin är att minska ojämlikheter inom vården. En ny cancerinfrastruktur föreslås, med målet att ge alla patienter tillgång till bästa möjliga vård oavsett var i landet de bor. Detta inkluderar en översyn av läkemedelssystemet för att säkerställa att cancerläkemedel är tillgängliga för alla som behöver dem.

Bred inbjudan till remiss
Socialdepartementet betonar vikten av att alla delar av samhället bidrar till att forma strategin. Remissförfarandet öppnar för insikter från vårdgivare, forskare och patientorganisationer.

”Förslagen i den här strategin är ambitiösa och har potential att göra verklig skillnad. Jag hoppas att många aktörer tar chansen att lämna sina remissvar”, säger Acko Ankarberg Johansson.

Med den nya strategin hoppas regeringen möta de stora utmaningarna inom cancervården och samtidigt fortsätta utveckla Sverige som ett föregångsland. Cancer påverkar alla delar av samhället, och den föreslagna strategin syftar till att förbättra livet för både dagens och morgondagens patienter.

RWE från flera studier presenteras för bröstcancerläkemedel

Pfizer presenterar Real World Evidence (RWE) från nio studier för bröstcancerläkemedlet Ibrance (palbociklib) som första linjes behandling i kombination med endokrinbaserad behandling hos patienter med HR+/ HER2- spridd bröstcancer.

Data från fler än 20 000 patienter, som omfattar flera länder och inkluderar patienter som vanligtvis är underrepresenterade i klinisk forskning, presenterades på San Antonio Breast Cancer Symposium (SABCS) den 10–13 december i San Antonio, USA.

En highlight är P-VERIFY, den hittills största jämförande real-world-analysen av total överlevnad av första linjens CDK4/6-hämmare i kombination med aromatashämmare. Studien P-VERIFY inkluderar data från mer än 9 000 amerikanska patienter. Ingen signifikant skillnad i överlevnad sågs mellan första linjens Ibrance (palbociklib), ribociklib och abemaciklib i kombination med aromatashämmare för patienter med HR+/HER2- spridd bröstcancer i klinisk rutinanvändning. I dagsläget finns inga direkt jämförande studier av Ibrance (palbociklib), ribociklib och abemaciklib.

– Real World Data (RWD) kompletterar resultat från kliniska prövningar och kan ge viktiga insikter i hur behandlingar fungerar i klinisk praxis, säger Antonios Valachis, Docent Örebro Universitetssjukhus, och tillägger:

– Kvalitativ RWE ger värdefull kunskap i dagens alltmer komplexa behandlingslandskap.

Spridd bröstcancer – en svår sjukdom
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen och nästan en av tre kvinnor med bröstcancer utvecklar spridd bröstcancer som är ett avancerat stadium där tumören har spridit sig från bröstet till andra delar av kroppen.

– Som den första CDK4/6-hämmaren som godkändes, etablerade Ibrance en ny standard för vård för patienter med HR+/HER2- spridd bröstcancer. Resultaten från P-VERIFY bidrar med viktig information till vården för att hjälpa till att välja behandling baserat på individuella patientbehov, säger Daniel Nyqvist, medicinsk rådgivare.

Spridd bröstcancer är en sjukdom som går att bromsa, men idag finns det inget botemedel. I Sverige drabbas omkring 1 500 kvinnor av spridd bröstcancer varje år och cirka 6 000–7 000 lever med diagnosen i Sverige.