En global utmärkelse för unga forskare inom Life Sciences. Om du nyligen har disputerat inom Life Science och vill få internationell uppmärksamhet för din forskning – missa inte denna möjlighet!

Ansökningsperioden för Science & SciLifeLab Prize for Young Scientists 2025 är nu öppen, med sista ansökningsdag den 15 juli 2025. Priset syftar till att uppmärksamma och belöna unga forskare i början av sina karriärer inom Life Science.

Vad är priset?
Science & SciLifeLab Prize for Young Scientists är ett internationellt pris som instiftades 2013 genom ett samarbete mellan Science-tidskriften (AAAS) och SciLifeLab – en svensk nationell forskningsinfrastruktur för molekylära biovetenskaper. Priset delas ut årligen till fyra forskare som nyligen har disputerat och som har utfört framstående forskning inom Life Science.

Vem kan söka?

För att vara behörig att söka 2025 års pris måste sökande ha erhållit sin doktorsexamen mellan 1 januari 2023 och 31 december 2024. Forskningen ska falla inom en av följande fyra kategorier:

• Cell and Molecular Biology
• Genomics, Proteomics and Systems Biology Approaches
• Ecology and Environment
• Molecular Medicine

Ansökan består av en essä på högst 1000 ord baserad på avhandlingen, en referens från handledare eller medlem i betygsnämnden, samt ytterligare dokumentation. Essäerna bedöms av Science-tidskriftens redaktion med fokus på vetenskaplig excellens, innovation och förmågan att kommunicera forskning på ett engagerande sätt.

Vad får vinnarna?
De fyra vinnarna får sina essäer publicerade i Science. Huvudvinnaren tilldelas 30 000 USD, medan de tre övriga kategorivinnarna får 10 000 USD vardera. Alla vinnare bjuds in till Sverige i december för en prisceremoni på Grand Hôtel i Stockholm – samma plats där Nobelbanketten hölls mellan 1901 och 1929. Under vistelsen får de också möjlighet att presentera sin forskning och nätverka med ledande forskare inom sina respektive områden.

Bakom priset
Priset är ett samarbete mellan Science/AAAS och SciLifeLab, med generöst stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Syftet är att främja grundforskning och uppmuntra unga forskare att fortsätta sina vetenskapliga karriärer.

Så ansöker du
Ansökan sker via den officiella webbplatsen: scienceprize.scilifelab.se. Där finns detaljerade instruktioner om hur du skickar in ditt bidrag. Observera att sista ansökningsdag är den 15 juli 2025.

Science & SciLifeLab Prize for Young Scientists är ett internationellt pris för unga forskare som nyligen disputerat inom Life Science. Fyra vinnare utses årligen i olika forskningskategorier och får sina essäer publicerade i Science samt prispengar på upp till 30 000 USD. Priset delas ut av Science/AAAS och SciLifeLab med stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Sista ansökningsdag är den 15 juli 2025. Mer information finns på scienceprize.scilifelab.se.

AI Medical Technology (AIM) har erhållit europeisk CE-märkning för Dermalyser, deras smartphone-baserade beslutstödsverktyg, utvecklat för att upptäcka melanom.

Dermalyser klassificeras som en fristående programvara för medicinsk utrustning (Medical Device Software, MDSW) och dess effektivitet har studerats i kliniska studier. För CE-märkningsprocessen användes data från den kliniska prövningen AI-DSMM som genomförts i 36 primärvårdscentra över hela Sverige.

Studien inkluderade 253 misstänkta hudförändringar som detekterades hos 228 patienter. 21 visade sig vara melanom, varav 11 av invasiv typ, och 10 melanom in situ (precancerösa melanocytiska lesioner).

Dermalysers förmåga att identifiera melanom speglas av värdet 0,960 på AUROC-kurvan (Area Under the Receiver Operating Characteristic), vilket motsvarar 95,2% sensitivitet och 84,5% specificitet. För den farligaste typen av hudcancer, invasiva melanom, uppvisade Dermalyser remarkabla sensitivitets- och specificitetsvärden på 100% respektive 92,6%.
Som jämförelse uppnår dermatologer ett AUROC-värde på 0,85. För allmänläkare var motsvarande värde 0,70. Dermalyser är också signifikant mer specifik och uppvisar högre känslighet än konkurrerande diagnostiska stödverktyg.

Efter att Dermalyser nu har erhållit CE-märkning inleder AI Medical Technology sin kommersiella verksamhet i Europa. Bolaget har redan etablerade kundrelationer och planerar en bred expansion på marknaden under 2025.
Christoffer Ekström, en av grundarna och VD:n för AI Medical Technology, sa:
”Vi är naturligtvis glada över att Dermalyser nu är godkänd för den europeiska marknaden och vi har redan läkare som väntar på att använda vårt verktyg – ett tydligt bevis på förtroendet för vår lösning. Med Dermalyser kan läkare känna sig trygga med att avstå från onödiga remisser och ingrepp, vilket medför betydande kostnadsbesparingar för vården och minskar patienters oro vid osäkra hudbedömningar. För mig är detta kulmen på flera års målmedvetet och hårt arbete för att förbättra hur hudcancer diagnostiseras: Dermalyser kommer att rädda liv. Jag tror att vi kommer att få mycket bra mottagande i Europa inför att vi lanserar i USA under 2027.”

Christoffer Ekström, en av grundarna och VD:n för AI Medical Technology

Jennie Sandqvist, som är medgrundare och chefläkare på det Stockholmsbaserade longevitycentret Sand Clinic och som är användare av Dermalyser, sa: ”På Sand Clinic är vårt uppdrag att ligga steget före uppkomst av sjukdom genom förebyggande åtgärder och tidiga insatser. Att integrera Dermalyser i vår praktik kommer att hjälpa oss att upptäcka melanom med exceptionell precision, redan vid första kontakten med kunden. Detta är inte bara ett teknologiskt genombrott, det är ett skifte i hur vi tar oss an hudcancerdiagnostik. För våra patienter innebär det snabbare diagnos, färre onödiga operationer och att potentiellt livräddande beslut kan fattas tidigare.”

Jennie Sandqvist, som är medgrundare och chefläkare på det Stockholmsbaserade longevitycentret Sand Clinic

Under coronapandemin spelade mRNA-tekniken en avgörande roll för att möjliggöra snabb utveckling av vaccin. Nu bedrivs forskning i ett unikt samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Karolinska institutet och Sahlgrenska akademin, för att använda samma teknik till att utveckla nya läkemedel mot bland annat cancer och autoimmuna sjukdomar. Projektet har tilldelats ett anslag på 7,5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse, vilket ska finansiera inköp av specialiserade instrument som kombinerar hög känslighet och kapacitet för storskalig analys.

Den nya infrastrukturen byggs upp inom en så kallad core facility, ett gemensamt initiativ mellan Chalmers, Sahlgrenska akademin och läkemedelsutvecklaren Oligonova, en del av Göteborgs universitet. Core facilityn är unik inte bara i Sverige, utan även internationellt, tack vare sin bredd och kompetens inom lipidbaserade nanopartiklar och studier av biomolekylära interaktioner.

– Vi är nog ensamma om att skapa ett centrum med denna bredd. Vår forskningsgrupp ser sig själva som en katalysator. Genom att erbjuda kritisk information och utveckla nya metoder vill vi stärka våra samarbetspartners och hjälpa fler forskningsprojekt att nå sin fulla potential. Den här core facilityn är unik i sin kompetens och infrastruktur, och vårt mål är att driva forskningen framåt för att skapa nya möjligheter för precisionsmedicin och framtidens cancerbehandling, säger Fredrik Höök, professor i nano- och biofysik vid Chalmers tekniska högskola.

Fredrik Höök, professor i nano- och biofysik vid Chalmers tekniska högskola.

Lipidbaserade nanopartiklar är små, fettbaserade partiklar som transporterar läkemedel, exempelvis mRNA, till specifika celler i kroppen. De fungerar som skyddande bärare som säkerställer att läkemedlet levereras på rätt plats och vid rätt tidpunkt. Biomolekylära interaktioner handlar om hur molekyler, såsom proteiner, DNA och RNA, växelverkar med och binder till varandra i biologiska system. Genom att förstå dessa interaktioner kan forskarna optimera läkemedlens effektivitet på cellnivå.

En av de stora utmaningarna inom mRNA-baserade läkemedel är den låga leveranseffektiviteten. I dag omvandlas endast 1–2 procent av det genetiska materialet som levereras till cellerna till fungerande protein, medan virus naturligt har en leveransförmåga på 40–60 procent. Genom att förbättra designen av de lipidbaserade nanopartiklarna är förhoppningen att kunna nå betydligt högre effektivitet, vilket är avgörande för att tekniken ska kunna användas för fler sjukdomar, inklusive cancer och autoimmuna sjukdomar.

Ett av de konkreta målen med forskningen är att utveckla metoder som kan användas vid CAR-T-cellterapi, en avancerad cancerbehandling där patientens egna immunceller modifieras genetiskt för att effektivt bekämpa cancerceller. Trots sin potential är CAR-T-cellterapi idag mycket resurskrävande. Om forskarna lyckas utveckla lipidbaserade nanopartiklar som kan leverera mRNA direkt till immuncellerna, kan detta göra behandlingen både billigare och tillgänglig för fler patienter.

De nya instrumenten som köps in, tack vare anslaget från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse, kommer att möjliggöra detaljerade analyser av biomolekylära interaktioner och storskaliga tester. Det ger forskarna möjlighet att studera hur nanopartiklar binder till cellers receptorer och hur de frisätter sitt genetiska material. Denna precision är avgörande för att skapa mer effektiva och riktade läkemedel.

– Den nya instrumenteringen ger oss möjlighet att inte bara förstå hur mRNA-läkemedel fungerar, utan också att optimera både läkemedlens design och de lipidbaserade nanopartiklar som används för att leverera dem. Fördelen med det här nya verktyget är att det kan analysera många prover parallellt, vilket genererar stora mängder information på kort tid, säger Fredrik Höök.

Läkare ställs ofta inför svåra och avgörande frågor från sina cancerpatienter: Hur länge har jag kvar att leva? Kommer sjukdomen tillbaka – och i så fall, när? För att kunna besvara sådana frågor har doktoranden Sören Stahlschmidt vänt sig till artificiell intelligens. Resultatet av forskningen kan ge läkare bättre förutsättningar att ge tillförlitliga svar.

Sören Stahlschmidt.

Under de senaste åren har forskare samlat enorma mängder data från cancerpatienter – inte bara från fler individer, utan också från fler analysmetoder. AI, och särskilt maskininlärning, har blivit ett lovande verktyg för att tolka komplexa data. Men att kombinera olika datatyper på ett tillförlitligt sätt är svårt, och modeller som fungerar i forskningsmiljö fungerar inte alltid i verkligheten.

Stabilare AI med enkla knep
I sin forskning har Sören utvecklat AI-modeller som kan hantera flera typer av data samtidigt, med målet att skapa robusta verktyg som kan användas i klinisk vård. Ett oväntat fynd var att modellerna blev mer stabila om man inte använde rådata direkt – utan i stället rankade gener efter hur aktiva de är i relation till varandra.

– Det är en ganska enkel idé som visade sig ha stor effekt. Genom att titta på hur aktiva gener är i förhållande till varandra blev resultaten mer tillförlitliga, säger Sören Stahlschmidt.

Bättre verktyg i vården
Syftet med Sörens forskning är tydlig: att hjälpa läkare att fatta bättre beslut. Om AI-modellerna håller i praktiken kan det ge vårdpersonal nya sätt att uppskatta patientens överlevnadstid, risk för återfall och sjukdomsförlopp.

– Vi vill bidra med verktyg som underlättar läkarnas arbete och gör det möjligt att sätta in rätt behandling i rätt tid, säger Sören.

Fortsatt forskning i Spanien
Sören Stahlschmidt har nu tagit nästa steg i karriären. Han arbetar vid Carlos Simon Foundation for Women’s Health i Valencia, Spanien, där han fortsätter att tillämpa AI i medicinsk forskning – nu med nya praktiska utmaningar.

Den 4 juni 2025 försvarar han sin doktorsavhandling ”Machine Learning for Predicting Cancer Endpoints from Bulk Omics Data” vid Högskolan i Skövde.

Beslutet från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) innebär att vuxna med inoperabel eller metastaserad urotelial cancer kan erbjudas ett nytt behandlingsalternativ. Subventionen gäller från och med idag, den 27 maj 2025. Läkemedlet, en tablettbehandling, är det första läkemedlet i klassen tyrosinkinashämmare för patienter med avancerad urotelial cancer med påvisad förändring i FGFR3-genen.

TLV har utvärderat läkemedlet Balversa (erdafitinib) och anger följande skäl i sitt beslut:

• Att erdafitinib har en bättre effekt än jämförelsealternativet ”ingen behandling” (vilket avser ett hypotetiskt scenario där aktuell patientgrupp inte har tillgång till aktiv behandling)
• Att erdafitinib har en högre behandlingskostnad än jämförelsealternativet men att kostnaderna bedöms vara rimliga utifrån läkemedlets bättre effekt
• TLV har vid denna bedömning utgått från att urotelial cancer (cancer i urinblåsan eller i urinsystemet) är ett tillstånd med mycket hög svårighetsgrad.

Erdafitinib blockerar aktiviteten hos fibroblasttillväxtfaktorreceptor (FGFR)-tyrosinkinaser. Förändringar i FGFR3-genen kan ge upphov till onormalt FGFR3-protein som orsakar okontrollerad tillväxt av cancerceller. Genom att blockera aktiviteten hos FGFR-tyrosinkinaser kan erdafitinib bromsa tillväxt och spridning av cancer med förändringar i FGFR3 genen.

”Det är glädjande att TLV beslutat att inkludera erdafitinib i läkemedelsförmånen. TLV anger i sitt beslut att sjukdomen har en stor inverkan på både livslängd och livskvalitet, och det saknas bot. Med erdafitinib tillgängliggörs en ny värdefull behandlingsmöjlighet för patienter vars tumörer har förändringar i FGFR3 genen, vilket är välkommet” säger Anders Ullén, professor och överläkare vid Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset.

Idag är 70 procent av kvinnorna i Västerbotten som är födda 1994–1999 vaccinerade mot humant papillomvirus, HPV. I och med det har Region Västerbotten nått målet för studien och Sverige har tagit ytterligare ett kliv närmare att utrota livmoderhalscancer.

– Det känns helt fantastiskt, säger Sara Höglund som är barnmorska och projektledare i Region Västerbotten.

Sedan hösten 2022 har Region Västerbotten erbjudit länets kvinnor som är födda 1994–1999 kostnadsfri vaccinering mot HPV. Erbjudandet är en del av en nationell studie med målet är att utrota livmoderhalscancer till år 2027. För att nå dit måste minst 70 procent i målgruppen vaccinera sig mot HPV innan 30 juni 2025.

– Vi kan nu med glädje meddela att Västerbotten har nått 70 procent vaccinationstäckning! Det hade inte varit möjligt utan det fantastiska jobb som alla medarbetare har gjort. Jag vill rikta ett stort tack till alla som har varit inblandade på ett eller annat sätt och till alla som valt att vaccinera sig, säger Sara Höglund.

Så gjorde vi

Under dessa tre år har Region Västerbotten testat olika metoder för att informera och vaccinera så många som möjligt.

– Vi har skickat inbjudningar och påminnelser via digital brevlåda och brev med erbjudande om att boka tid, sms:at, ringt, svarat på frågor, haft möjligheter till drop in och erbjudit vaccination i samband med cellprovtagning. Vi har vänt på varje sten för att göra detta möjligt, berättar Sara Höglund.

Det har även pågått flertalet utåtriktade aktiviteter för att öka kännedomen om studien, erbjudandet och HPV i målgruppen och samhället. Bland annat har Region Västerbotten tillsammans med övriga regioner i Sverige haft en gemensam informationskampanj ”Ta gratissprutan mot HPV” som synts på sociala medier, affischer, digitala skärmar, bussar, mässor med mera.

Erbjudandet gäller till och med 30 juni

Den som är i målgruppen och inte har vaccinerat sig ännu kan fortfarande göra detta fram till och med den 30 juni 2025.

– Även om vi nått målet på 70 procent vill vi så klart att så många kvinnor som möjligt tar del av erbjudandet om kostnadsfri vaccination. Genom att vaccinera sig mot HPV och gå på cellprovtagning när man blir kallad så har man ett bra skydd mot livmoderhalscancer, säger Sara Höglund.

I Region Västerbotten kan även kvinnor födda 2000 och 2001 ta del av erbjudandet om gratis vaccin mot HPV.

Akademiska sjukhusets Gränbyprojekt har tilldelats Vitalisstipendiet, som delas ut årligen för att uppmärksamma initiativ inom digitalisering och nytänkande. Projektet innebär att sjukhuset tillsammans med läkemedelsföretag och vårdutvecklingsföretag skapat en behandlingsavdelning i Gränbystadens köpcentrum för patienter med olika former av cancer.

Maria Andersson Ödman, biträdande verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset. Foto: Vitalis.

– Det är hedrande att tilldelas detta stipendium och vi hoppas att detta kan inspirera andra att våga prova nya arbetssätt. Ett viktigt syfte med projektet har varit att göra vården mer tillgänglig och de enkätundersökningar vi genomfört visar att patienterna verkligen uppskattar denna decentraliserade och personcentrerade cancervård, säger Maria Andersson Ödman, biträdande verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset.

– Patienterna upplever miljön i Gränby som lugnare och mer trivsam och uppger att de slipper ”sjukhuskänslan”. Genom att vårdpersonalen roterar ut till Gränby från sjukhuset får de variation i arbetet samtidigt som patienterna känner sig trygga med att möta samma personal, fortsätter hon.

På behandlingsavdelningen i Gränbystadens köpcentrum får patienter bland annat blodtransfusioner, cytostatikabehandlingar och immunterapi. Projektet inleddes under hösten 2023 i syfte att utveckla och göra cancervården i Region Uppsala mer tillgänglig och samtidigt erbjuda fler patienter möjlighet att delta i kliniska studier samt skapa en attraktiv arbetsplats för vårdpersonalen. En ny rapport visar att patienterna uppskattar den lugna och lättillgängliga miljön och att kostnaden per behandling är cirka 50 procent lägre i Gränby jämfört med på sjukhuset.

Vitalis är Nordens ledande mötesplats för framtidens hälsa, vård och omsorg med fokus på e-hälsa, välfärdsteknik och innovation. Varje år delas ett stipendium ut till medarbetare inom vård och omsorg för att uppmärksamma initiativ som genom digitalisering och nytänkande skapar nytta för individ, verksamhet eller samhälle. Det kan handla om en produkt, ett projekt, en metod eller ett arbetssätt.

Juryns motivering löd: 

”Årets vitalisstipendiat har med stort engagemang och teknisk skicklighet utvecklat ett projekt som gör vården mer tillgänglig, inkluderande och närvarande i människors vardag. Det visar tydligt hur vården kan utformas för att möta människors behov – där de faktiskt befinner sig. Med ett inkluderande angreppssätt, riktat till en bred vårdgrupp, skapas nya vårdleveransmodeller som stärker både patient och vårdgivare. Projektet har redan börja inspirera andra och har stor potential att skalas upp. Ett utmärkt exempel på hur vården kan komma närmare invånarna, med patienten i centrum.”

Akademiska sjukhusets Gränbyprojekt har tilldelats Vitalisstipendiet, som delas ut årligen för att uppmärksamma initiativ inom digitalisering och nytänkande. Projektet innebär att sjukhuset tillsammans med läkemedelsföretag och vårdutvecklingsföretag skapat en behandlingsavdelning i Gränbystadens köpcentrum för patienter med olika former av cancer. Akademiska sjukhuset

Claudio Cantù vid Linköpings universitet har lett studien, som visar hur ett protein som styr utvecklingen av extremiteter bidrar till cancercellers förmåga att sprida sig. Foto: Ulrik Svedin/Linköpings universitet

Tumörceller vid tjocktarmscancer utnyttjar en viktig signalväg som normalt styr embryoutveckling. Nu visar forskare hur ett protein som styr utvecklingen av armar och hjärta bidrar till att göra cancercellerna mer aggressiva och benägna att sprida sig. Genom att förstå dessa mekanismer kan forskare hitta sätt att bekämpa cancer utan att skada livsnödvändiga stamceller. Studien har publicerats i tidskriften PNAS och letts av forskare vid Linköpings universitet.

Cancerceller är celler som har blivit felreglerade. Men de gör sådant som friska celler normalt kan göra under vissa förhållanden.

– Cancerceller uppfinner inte nya funktioner. Exempelvis är cancercellernas förmåga att snabbt bli fler också en typisk egenskap under utvecklingsstadiet, när embryot växer från en enda cell till miljarder celler under en kort period, säger Claudio Cantù, professor i cell-och molekylärbiologi vid Linköpings universitet, som har lett studien som publicerats i tidskriften PNAS.

Han forskar inom utvecklingsbiologi och har under flera år studerat en av de viktigaste signalvägarna under embryoutveckling: Wnt-signallering. Wnt är en molekyl som celler kan utsöndra för att kommunicera med en annan cell, som då förändrar sitt beteende – ofta genom att bilda nya celler snabbare. Wnt spelar en kritisk roll under denna tid av cellers liv. Om signaleringen stängs av slutar organismen att utvecklas.

Men Wnt-signalering har också en roll vid cancer, och då en negativ sådan. Runt 8 av 10 fall av cancer i tjocktarmen uppstår för att cellen förlorar kontroll över Wnt-signalvägen. När Wnt har alltför hög aktivitet delar cellen sig okontrollerat.

Tyvärr är det mycket svårt att stänga av Wnt-signalering i kroppen med läkemedel – samma molekyl har nämligen också en oumbärlig roll i kroppens reglering av normal celltillväxt. En del typer av celler, exempelvis röda blodkroppar och celler i tarmen, byts ständigt ut. De gamla cellerna som dör måste ersättas genom att stamceller bildar nya celler i rätt mängd.

– Wnt är överaktivt i tjock- och ändtarmscancer, så om vi skulle kunna blockera Wnt skulle cancern teoretiskt sett botas. Men behandlingen skulle samtidigt döda stamceller i tarmen och personen skulle dö ännu snabbare än av tumören. Så är det möjligt att blockera Wnt-signaleringen utan att göra skada? säger Claudio Cantù.

Ja, kanske. Forskarna bakom den aktuella studien lägger nämligen en viktig bit till detta pussel. Under embryoutveckling samarbetar Wnt med ett protein som heter TBX3, som styr utvecklingen av ben, armar och hjärtat. Om TBX3-genen skadas av mutationer leder det med andra ord till defekter på olika organ, som hjärtat och extremiteter. Claudio Cantùs forskargrupp har tidigare upptäckt att det här samarbetet mellan Wnt och TBX3, något förvånande, också sker i cancerceller i tjocktarmen.

– Det är en universell mekanism och för mig finns det en inneboende skönhet att upptäcka hur den fungerar. Till exempel styr TBX3 bildningen av extremiteterna hos en människa och alla andra ryggradsdjur och den styrde samma processer i dinosaurierna. Men det är också viktigt att förstå den här mekanismen, eftersom vi i den här studien funnit att TBX3 slår på gener som gör tjocktarmscancer mer benägen att sprida sig, säger Claudio Cantù.

Forskarna visar att olika molekylära interaktioner är nödvändiga för TBX3:s förmåga att göra cancerceller mer benägna att bilda dottertumörer, eller metastaser, som sprider sig i kroppen. Upptäckten öppnar upp möjligheter att utveckla läkemedel som riktas mot dessa interaktioner och förhindrar att tumörceller sprider sig.

– Våra nya fynd pekar också på att TBX3 är viktig för cancercellen, men inte för normala stamceller i tarmen. Upptäckten innebär att det kan vara möjligt att hämma TBX3 i cancerceller utan att skada patienten, säger Claudio Cantù.

Forskningsprojektet är ett internationellt samarbete mellan forskare i Sverige, Japan, Ryssland och Schweiz. Forskningen har finansierats med stöd av bland annat Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Additional Ventures (USA), Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, the Japan Society for the Promotion of Science (JSPS) i Japan och Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT).

Artikeln: The Developmental Factor TBX3 Engages with the Wnt/β-catenin Transcriptional Complex in Colorectal Cancer to Regulate Metastasis Genes, Amaia Jauregi-Miguel, Simon Söderholm, Tamina Weiss et al., (2025), Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), publicerad online 9 maj 2025, doi: https://doi.org/10.1073/pnas.2419691122

Ung Cancers nya ledamöter Ida Kjos & Amir Abass

Med stort engagemang och en imponerande uppslutning av medlemmar höll Ung Cancer sitt årsmöte under tisdagen. Under mötet valdes en ny styrelse, där Ung Cancers medlem Amir Abass, själv drabbad av cancer och projektledare för hälsojämlikhet på AstraZeneca, samt juristen och föreläsaren Ida Kjos, tog plats som nya ledamöter. Caroline Ensér fortsätter sitt uppdrag som styrelseordförande.

Ung Cancers medlem Amir Abass blir medlemsrepresentant och ledamot i styrelsen
Amir Abass är själv cancerdrabbad och medlem i Ung Cancer. Idag arbetar han som projektledare för hälsojämlikhet på AstraZeneca där han fokuserar på att förbättra den globala tillgången till sjukvård genom att driva strategier som motverkar ojämlikheter i utsatta samhällen.

– Jag är otroligt tacksam för förtroendet från våra medlemmar. Utöver att vara en representant och driva på för ökad mångfald inom Ung Cancer, kommer jag arbeta för en mer rättvis vård som inte gör skillnad – alla kan drabbas av cancer, och alla har rätt till den bästa möjliga vården, säger Amir Abass.

Ida Kjos tar plats som ny ledamot i styrelsen
Ida Kjos är jurist och föreläsare med personliga erfarenheter av att leva som närstående till sin tvillingsyster Elin Kjos, som gick bort 2023, efter en tid med obotlig lungcancer.

– Det känns otroligt meningsfullt att vara en del av Ung Cancers styrelse. Jag vet hur det känns när livet ställs på ända, och ser fram emot att få bidra med kompetens, erfarenhet och engagemang – för att ge fler unga hopp och sammanhang när det behövs som mest, säger Ida Kjos.

Nya stadgar ger fler möjlighet att vara med – och stötta Ung Cancer
På årsmötet röstades även nya stadgar fram som innebär viktiga förändringar för medlemskapet i Ung Cancer. Tidigare har man kunnat bli medlem mellan 16-30 år, men vara kvar som medlem till 35. För att göra det mer jämlikt och tydligare höjs åldersgränsen för medlemskap från 30 till 35 år, vilket gör att fler unga vuxna som lever med eller nära cancer kan få stöd under en längre tid. Dessutom införs en ny form av medlemskap – stödmedlem – för den som vill bidra till organisationens arbete utan att själva vara målgrupp för stödet. Stödmedlemskapet kostar 600 kronor per år och är ett sätt för fler att engagera sig och stötta Ung Cancers viktiga verksamhet.

– Jag har stort förtroende för vår nya styrelse och ser fram emot att tillsammans fortsätta driva Ung Cancer framåt. De nya stadgarna är ett viktigt steg för att inkludera fler och skapa ännu bättre förutsättningar för stöd och engagemang, säger Therese Leijon, generalsekreterare för Ung Cancer.

Caroline Ensér fortsätter sitt uppdrag som styrelseordförande.
– Jag är väldigt glad och tacksam för att ha fått fortsatt förtroende att leda Ung Cancers styrelse som ordförande. Jag är också väldigt glad för att både Ida och Amir numera är en del av Ung Cancers styrelse och kommer att vara med och bidra till att utveckla Ung Cancer. De har båda väldigt relevanta bakgrunder och personliga erfarenheter av hur det är att vara drabbad. Jag är övertygad om att de kommer att bidra med nya infallsvinklar, ny energi och en mängd initiativ och ideer. Välkomna!, säger Caroline Ensér.

Hela styrelsen i Ung Cancer

Caroline Ensér, ordförande
Petter Håkanson, vice ordförande
Axel Jisborg Hultgren, ledamot
Amir Abass, ledamot
Sixten Eriksson, ledamot
Karin Skillner Cosic, ledamot
Tarek Arnaout, ledamot
Emma Kristensson Bennwik, ledamot
Ida Kjos, ledamot

Barnonkolog Margaretha Stenmarker har valts till ordförande för Barncancerfondens forskningsnämnd och tar över rollen efter Jonas Abrahamsson som innehaft posten under de senaste fem åren. Margaretha tillträdde i rollen den 1 april.

Barnonkolog Margaretha Stenmarker har valts till ordförande för Barncancerfondens forskningsnämnd.

Margaretha Stenmarker har en gedigen vård- liksom forskningsbakgrund. Hon är adjungerad biträdande professor och överläkare i barnonkologi vid region Jönköpings barnklinik samt Uppföljningsenheten vuxna efter barncancer, Sydöstra sjukvårdsregionen. Därtill är hon ledamot i Svenska barnleukemigruppen (SBLG), Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer (SALUB), Uppföljningsnätverket (UFM Sverige) för vuxna efter barncancer och barnmedicinsk representant i Nationellt system för kunskapsstyrning, Palliativ vård.

Idag överlever sex av sju barn sin cancer tack vare de stora framsteg som gjorts inom forskning, behandling och omvårdnad och det finns över 12 000 barncanceröverlevare. Men fortfarande finns det diagnoser där det saknas effektiv behandling. För att rädda fler och för att minska de komplikationer som de tuffa behandlingarna ofta leder till så behövs mer forskning för att få fram nya behandlingsmetoder och nya läkemedel.  Och fortfarande är orsaken till varför barn drabbas av cancer okänd och ett viktigt forskningsområde.

Som ordförande för Barncancerfondens forskningsnämnd har man huvudansvaret för den totala vetenskapliga och ekonomiska bedömningen av de olika prioriteringskommittéernas förslag på vilka tjänster och forskningsprojekt som ska tilldelas medel.

– Det känns som ett mycket stort förtroende och en stimulerande utmaning att ta sig an ordföranderollen. Jag känner ett stort ansvar när det gäller att vara med och leda och fördela medel som samlats in via många engagerade människor och ideella insatser. Det viktigaste är att besluten som fattas syftar till att göra nytta för varje barn som är sjukt i cancer, varje barn som är i behov av rehabilitering, varje barn som är i behov av stöd vid sena komplikationer, varje barn i palliativ vård och varje barn som i framtiden är i behov av behandling för cancer, säger Margaretha Stenmarker.

Margaretha har sedan tidigare varit ledamot i Barncancerfondens prioriteringskommittéer mellan 2011–2017 och ordförande i Barncancerfondens prioriteringskommitté för vårdvetenskap och psykosocial forskning under åren 2019–2024. Förordnandet som för ordförande för forskningsnämnden varar från 1 april 2025 till 1 april 2028 med möjlighet till förlängning med ytterligare tre år.

– Vi är otroligt glada över att Margaretha valt att tacka ja till uppdraget som ordförande. Margarethas gedigna kompetens och erfarenhet inom barncancerområdet i kombination med hennes förståelse för Barncancerfondens uppdrag kommer vara en stor tillgång i rollen. Samtidigt som jag välkomnar Margaretha vill jag passa på att tacka Jonas Abrahamsson för hans engagemang de senaste fem åren, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

Livsviktig forskning

Barncancerfonden är den enskilt största finansiären av barncancerforskning i Sverige och har sedan starten satsat över 4,5miljarder kronor på forskning i form av bland annat projektstöd men också kompetensförsörjning och utveckling.

Utöver de projektstöd och forskartjänster som Barncancerfonden finansierar så går också insamlade medel till de infrastrukturer som möjliggör forskning i världsklass – svenska barncancerregistret och de båda biobankerna för solida tumörer respektive leukemier. Stöd ges även till forskningsinfrastruktur vid Sveriges sex barnonkologiska centra och till de nationella Vårdplaneringsgrupperna som utgör en viktig länk mellan forskning och klinik. Men för att nå visionen att alla barn som drabbas av cancer ska överleva och leva ett gott liv krävs också tillgång till nya läkemedel. Varje år delar därför Barncancerfonden ut medel till de kliniska prövningsenheterna i Göteborg och Stockholm där barn som inte svarar på traditionell behandling får chansen att ingå i läkemedelsprövningar

För andra året i rad delar cancerföreningen PALEMA ut projektbidrag till unga cancerforskare. Årets pristagare inom bukspottkörtelcancerforskning är Paulina Bereza-Carlson, specialist i kirurgi vid Skånes universitetssjukhus och doktorand vid Lunds universitet, samt Verena Unterkircher, forskare vid Linköpings universitet.

De mottar 25 000 kr var samt diplom vid SSAPC:s vårmöte i Stockholm den 16 maj 2025. Utdelare av diplom och prispengar är PALEMAS ordförande Eva Backman.

PALEMA är en organisation för patienter som drabbas av fem olika typer av cancer i buken, nämligen bukspottkörtel, matstrupe, gallvägar, lever och magsäck. Samtliga diagnoser har mycket dystra prognoser och behovet av mer och bättre forskning är stort. PALEMAS ambition är att stödja forskningen för att förbättra och modernisera undersöknings- och behandlingsmetoder.

”Anslagen kan ses som ett ”patienternas pris” och är i dagsläget mest lämpat för forskare i början av sin forskningskarriär. PALEMA ser också ett syfte att stimulera yngre forskare att fortsätta arbeta inom våra diagnosområden”, säger Eva Backman.

Paulina Bereza-Carlson undersöker om fler patienter med bukspottkörtelcancer i framtiden skulle kunna botas med hjälp av multivisceral kirurgi (MVR). Projektet belyser också den viktiga avvägningen mellan förlängd överlevnad och risker för komplikationer, vilket är centralt ur ett patientperspektiv.

”Jag är väldigt tacksam för det här projektbidraget från PALEMA. Det känns särskilt hedrande och meningsfullt eftersom stödet kommer från en patientförening – från dem som själva berörs. Det ger en extra tyngd och påminner om varför det här arbetet är så viktigt. Att få det här förtroendet betyder mycket för mig, både personligt och professionellt”, säger Paulina Bereza-Carlson

Verena Unterkirchers forskningsprojekt syftar till att identifiera nya biomarkörer i portalvenblod hos patienter med pankreascancer. Projektets innovativa angreppssätt – att studera extracellulära vesiklar (EV:s) i blod med direkt koppling till tumörområdet – utgör ett viktigt steg mot tidigare och mer träffsäker diagnos.

”Jag blev väldigt glad, och känner mig hedrad att få ta emot projektbidraget från PALEMA! Det betyder oerhört mycket – både för mig och för Linda Bojmars forskargrupp. Att vårt projekt uppmärksammas på det här sättet stärker vår motivation att fortsätta vår forskning för att försöka göra verklig skillnad för patienter och deras närstående”, säger Verena Unterkirchers.

Projektbidraget från PALEMA delades ut första gången 2024. Då delades totalt 75 000 kronor ut. I år har den totala prissumman fördubblats till 150 000 kronor. Under 2025 kommer ytterligare fyra forskare att bli mottagare av projektbidrag inom övriga diagnoser. Dessa presenteras vid senare tillfällen.

Förra årets samarbete mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Norrtälje sjukhus, som möjliggjorde för cancerpatienter att få sin behandling utförd i Norrtälje, kommer att återupprepas sommaren 2025.

Verksamhetscheferna Catarina Pommer, Norrtälje sjukhus, och Susanne Wallberg, Karolinska Universitetssjukhuset.

Pilotprojektet under några sommarveckor föll väl ut, och utvärderingen visade att alla tillfrågade patienter kände sig trygga med att få sin behandling utförd i Norrtälje.

Nio av tio sa att de ville ha sin behandling i Norrtälje om det var möjligt, och pekade på fördelar som närhet, tidsvinst och känd miljö.

– Både vi och Karolinska Universitetssjukhuset är positiva till en mer permanent lösning, där patienter från Norrtälje kommun kan få cancerbehandling här året runt. Det är något vi jobbar vidare för att kunna erbjuda. Jag är glad att vi som ett första steg kan återupprepa förra sommarens samarbete, säger Catarina Pommer, verksamhetschef på Norrtälje sjukhus.

Perioden 25 juli till 18 augusti kommer patienter som bor i Norrtälje kommun, eller tillbringar sommaren i kommunen, ha möjlighet att få sin cancerbehandling på Norrtälje sjukhus.

Behandlingen utförs av personal från Karolinska universitetssjukhuset, som lånar en del av en vårdavdelning på Norrtälje sjukhus. Det är möjligt då sjukhuset drar ner på antalet vårdplatser för planerad vård under sommarperioden.

– Vi är glada att kunna erbjuda våra patienter som är fast- eller fritidsboende i Norrtälje kommun den här möjligheten även i sommar, säger Susanne Wallberg, verksamhetschef på Karolinska Universitetssjukhuset.

Region Skåne inför en ny generation DNA-sekvensering för patientprover. Den nya tekniken läser längre och mer sammanhängande delar av arvsmassan. Det möjliggör upptäckt av genetiska förändringar bakom svårtolkade sjukdomsförlopp och i förlängningen bättre och snabbare behandling.

Foto: Region Skåne

Ett nytt instrument som läser av DNA med större precision än någonsin tidigare har tagit plats i Region Skånes laboratorium. Tekniken, som kallas long read-sekvensering, gör det möjligt att ställa diagnoser för patienter där tidigare metoder gått bet.

– Det här är ett viktigt steg mot mer träffsäkra diagnoser och bättre och snabbare behandling för patienter med sällsynta eller komplexa genetiska sjukdomar eller infektionssjukdomar där tidigare teknik inte räckt till, säger Sofia Gruvberger Saal, sektionschef vid Molekylär diagnostik i Region Skåne.

Med den nya tekniken kan nu hela genavsnitt avläsas i ett svep, snarare än att pussla ihop korta sekvenser. Det ger ökad noggrannhet vid analys av större förändringar i arvsmassan, upprepade sekvenser och genregioner som tidigare varit svårtolkade.

– När det tidigare varit som att försöka läsa en roman där du bara får se några meningar i taget, och dessutom i obestämd ordning, så kan long read-tekniken istället ge oss hela sidor, ibland hela kapitel, säger Sofia Gruvberger Saal.

Tekniken ger också information om så kallad metylering som är en kemisk påverkan av DNA-molekylen. Det kan ses som en ”på-och-av-knapp”, som påverkar om gener uttrycks – det vill säga om proteinerna som hör ihop med en gen ska produceras eller inte.

– Vi får inte bara reda på vad som finns i arvsmassan, utan också hur den används. Det öppnar dörren till bättre förståelse för många tillstånd, i första skedet för diagnosticering av cancer, men i framtiden även för flera andra sjukdomstillstånd, säger Sofia Gruvberger Saal.

Genom satsningen deltar Region Skånes även i ett nationellt pilotprojekt inom Genomic Medicine Sweden (GMS). Inom projektet testas tekniken för klinisk implementering inom sällsynta diagnoser, tillsammans med Stockholm och Uppsala.

Neogap Therapeutics, som utvecklar individanpassad immunterapi för cancerbehandling, har valts ut att delta i EIC Soft-landing Programme for Healthcare and Life Sciences i Boston, USA. Programmet organiseras av Europeiska innovationsrådet (EIC) och syftar till att stötta tillväxtbolag med forskningsdriven teknologi och internationell expansionspotential.

EIC Soft-landing Programme erbjuder affärsutvecklingsstöd och möjligheter att etablera kontakter med investerare, akademiska miljöer och life science-aktörer i Boston – ett globalt nav för cancerforskning och bioteknik. Neogaps kombination av AI, bioinformatik och cellbiologi i utvecklingen av individanpassad immunterapi ligger väl i linje med programmets fokus på teknologiskt avancerade bolag.

Programmet är en del av Europeiska innovationsrådets Business Acceleration Services och samlar utvalda bolag från hela EIC:s nätverk. Neogap är sedan tidigare finansierat genom EIC Accelerator och medverkar nu i Soft-landing Programme som en del av bolagets internationella etableringsstrategi.

”Att bli utvalda till EIC Soft-landing Programme är ett kvitto på att vår teknologi har stor relevans i internationella innovationssammanhang. Programmet ger oss en konkret möjlighet att stärka vår närvaro på den amerikanska marknaden och bygga nya relationer”, säger Samuel Svensson, vd för Neogap Therapeutics.

Samuel Svensson, vd för Neogap Therapeutics.

Programmet omfattar en förberedelsefas under våren och avslutas med en intensiv vecka i Boston den 9–13 juni 2025, då Neogap kommer att presentera sin teknologi för investerare och potentiella samarbetspartners samt delta i nätverksaktiviteter med utvalda europeiska bolag.

Neogap utvecklar pTTL, en individanpassad cellbaserad immunterapi som förstärker patientens egna T-celler för att bekämpa solida tumörer. Behandlingen baseras på bolagets patenterade teknologier PIOR® och EpiTCer®, och befinner sig för närvarande i klinisk fas I/II-studie för avancerad kolorektalcancer.

Godkännandet baseras på resultat från fas III-studien ECHO, som visade över 16 månaders förbättrad progressionsfri överlevnad jämfört med enbart kemoimmunterapi.

Akalabrutinib i kombination med bendamustin och rituximab har godkänts i Europeiska unionen (EU) för behandling av vuxna patienter med tidigare obehandlad mantelcellslymfom (MCL), som inte är lämpliga för autolog stamcellstransplantation.

Godkännandet från Europeiska kommissionen baseras på de positiva resultaten från fas IIIstudien ECHO, som presenterades vid European Haematology Association (EHA) Congress 2024 och publicerades i The Journal of Clinical Oncology1. ECHO-studien visade att akalabrutinib i kombination med bendamustin och rituximab minskade risken för sjukdomsprogression eller död med 27 % jämfört med standardbehandling i form av kemoimmunoterapi (hazard ratio [HR] 0.73; 95% konfidensintervall [KI] 0,57-0,94; p=0,016). Median progressionsfri överlevnad (PFS) var 66,4 månader för patienter behandlade med akalabrutinib-kombinationen jämfört med 49,6 månader med standard kemoimmunoterapi.

MCL är en sällsynt och vanligtvis aggressiv form av non-Hodgkins lymfom (NHL), ofta diagnostiserad i avancerat skede av sjukdomen.2,3

”Behandling av mantelcellslymfom med akalabrutinib i kombination med bendamustin och rituximab i första linjen visade en signifikant förbättring av progressionsfri överlevnad för patienter i ECHO-studien, med en biverkningsfrekvens i linje med tidigare studier. Som första och enda BTK-hämmaren som godkänts för denna indikation i EU, är vi stolta över att kunna erbjuda ett välbehövligt, nytt alternativ till patienter som lever med denna svåra sjukdom”, säger Dave Fredrickson, vice vd för Oncology Hematology Business Unit på AstraZeneca.

Säkerheten och tolerabiliteten hos akalabrutinib var i linje med tidigare känd säkerhetsprofil och inga nya säkerhetssignaler identifierades.

Detta godkännande följer på den i EU samtidigt godkända indikationen för akalabrutinib i monoterapi för recidiverande eller refraktär MCL.

Mantelcellslymfom (MCL)

Medan MCL-patienter vanligtvis svarar på behandling initialt, tenderar patienterna att få återfall.4 MCL utgör cirka 3-6 % av non-Hodgkins lymfom (NHL), med en årlig frekvens på 0,5 per 100 000 i västländer. I Sverige diagnosticeras ca 100 patienter med MCL varje år.5,6 ECHO ECHO är en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad, multicenter fas III-studie som utvärderar effektiviteten och säkerheten hos akalabrutinib plus bendamustin och rituximab jämfört med standard kemoimmunoterapi (bendamustin och rituximab) hos vuxna patienter från 65 år (n=635) med tidigare obehandlad MCL.1,7 Patienter valdes slumpmässigt 1:1 till att antingen få akalabrutinib eller placebo administrerad oralt två gånger per dag kontinuerligt, fram till sjukdomsprogression eller oacceptabel toxicitet. Dessutom fick alla patienter sex 28dagarscykler med bendamustin dag 1 och 2 och rituximab på dag 1 i varje cykel, följt av underhållsbehandling med rituximab i två år om patienterna erhöll ett positivt behandlingssvar efter induktionsbehandlingen.6 Det primära effektmåttet var progressionsfri överlevnad (PFS) bedömd av en oberoende granskningskommitté och viktiga sekundära effektmått inkluderade totalmortalitet (OS), total responsfrekvens (ORR), varaktighet av respons (DoR) och tid till respons (TTR). Studien genomfördes i 27 länder i Nord- och Sydamerika, Europa, Asien och Oceanien.1,7 ECHO-studien inkluderade patienter från maj 2017, genom COVID-19-pandemin, till mars 2023.

Införande av allmän nationell screening är Prostatacancerförbundets viktigaste fråga. Vid årsskiftet genomförde förbundet sin största nationella kampanj någonsin, Inför screening nu! Kampanjen med starka bilder på tolv män, alla representanter från förbundets regionala patientföreningar, syntes bland annat synas i tunnelbanan, på busshållplatser och i större köpcentrum runt om i hela landet.

Vid årsskiftet genomförde Prostatacancerförbundet sin största nationella kampanj någonsin, Inför screening nu! 

Nu vill förbundet återigen sätta fokus på denna angelägna fråga. Den första maj beger sig Håkan Florin, ledamot i Prostatacancerförbundets styrelse och ordförande i Prostatacancerföreningen Värmland, ut på den fjärde upplagan av ”Sverigeresan”.

Under etapp 1 i maj kommer det att bli 17 stopp i de västra och södra delarna av landet. Tillsammans med de lokala patientföreningarna på respektive ort kommer Håkan, förutom att lyfta frågan om screening, informera om behovet av att ta PSA-prov, sprida information och kunskap om prostatacancer, sälja produkter och samla in pengar till forskning. Samtliga kalendermän kommer också att delta i roll-up-format samt på en del platser även i fysisk form.

Prostatacancer är den cancersjukdom som flest män dör av. Det är tio gånger fler män som dör i prostatacancer än både män och kvinnor som dör i trafiken.

– Prostatacancerförbundet bedömer att det går att halvera dödligheten och rädda cirka 1 000 liv varje år om allmän nationell screening införs. Idag har män ingen screening där de blir kallade till undersökning utan alla män behöver själva fått ta ansvar för att testa sig, säger Håkan Florin.

Införandet av en allmän nationell screening bör skyndas på för att rädda så många liv som möjligt. Varje liv är viktigt. En oorganiserad testning är ineffektiv och medför större risk för överdiagnostik samt att tillgängligheten och kvaliteten blir ojämn. Dessutom är den socioekonomiskt ojämlik.

Preliminär resplan för Sverigeresan 2025

Västra och södra delarna:
1 maj – Trollhättan
2 maj – Göteborg
3 maj – Göteborg
4 maj – Alingsås
5 maj – Borås
6 maj – Halmstad
7 maj – Mellbystrand
8 maj – Ängelholm
9 maj – Malmö
10 maj – Trelleborg
11 maj – Ystad
12 maj – Kristianstad
13 maj – Karlskrona
14 maj – Kalmar
15 maj – Växjö
16 maj – Jönköping
17 maj – Lidköping

Norra delarna:
2 juni – Mora
3 juni – Östersund
4 juni – Resdag
5 juni – Umeå
6 juni – Umeå
7 juni – Skellefteå
8 juni – Luleå
9 juni – Haparanda
10 juni – Piteå
11 juni – Umeå
12 juni –Örnsköldsvik
13 juni – Sundsvall
14 juni – Hudiksvall
15 juni – Gävle
16 juni – Falun
17 juni – Borlänge

Mellersta/Östra delarna:
3/9 – Örebro
4/9 – Linköping
5/9 – Oskarshamn
6/9 – Eksjö
7/9 – Norrköping
8/9 – Nyköping
9/9 – Eskilstuna
10/9 – Västerås
11/9 – Uppsala
12/9 – Stockholm

15/9 – Göteborg (Internationella prostatacancerdagen)

Läs mer om aktiviteterna i förbundets kalender.

RaySearch Laboratories deltog på ESTRO i Wien, Österrike, den 3-5 maj, där man presenterade sina banbrytande innovationer inom ramen för den nya globala kampanjen Coding Energy to End Cancer. Deltagarna kunde boka demonstrationer av dosplaneringssystemet RayStation®*, onkologiinformationssystemet RayCare®* och det molnbaserade onkologianalyssystemet RayIntelligence® under kongressen.

På ESTRO 2025 belyste RaySearch fem viktiga fokusområden som är avgörande i framtidens cancervård:

• Adaptiv strålbehandling: Ger kliniker möjlighet att anpassa behandlingen för varje patient.
• Automatiserade arbetsflöden: Effektivisera komplexa processer för att förbättra effektivitet och kvalitet.
• Integrerad planering: Koppla samman system och data för sömlös dosplanering.
• Analysera kliniska data: Omvandla fragmenterad klinisk information till handlingsbara insikter.
• Enad industri: Driva fram ett öppet, leverantörsoberoende samarbete för att utöka valmöjligheter och innovation. På ESTRO 2025 presenterade RaySearch gemensamma lösningar med de industriella partnerna IBA, Vision RT, BEBIG Medical, GE Healthcare, Mevion Medical Systems och Leo Cancer Care.

Höjdpunkter i RaySearchs monter

De senaste funktionerna i RayStation visades upp, inklusive snabb adaptiv omplanering, upprätt behandlingsplanering, utökad AI-driven bildsegmentering och förbättrad automatiserad planering med hjälp av både maskininlärningstekniker och den senaste tekniken inom konventionella automatiserade dosplaneringsalgoritmer*. Tre nya modeller för deep learning-planering, en unik funktion i RayStation, demonstrerades, liksom den nya automatiserade dosplaneringsalgoritmen ECHO. Algoritmen utvecklades ursprungligen av Memorial Sloan Kettering Cancer Center i New York, USA, och är nu helt integrerad i RayStation. En ytterligare höjdpunkt är den uppgraderade Plan Explorer-modulen, som erbjuder en centraliserad plats för att undersöka och jämföra behandlingsalternativ mellan olika modaliteter och dosplaneringsstrategier.

RayCare:s transformerande tillvägagångssätt för arbetsflöden inom onkologi demonstrerades – hur RayCare kopplar samman och orkestrerar varje steg i cancerbehandlingsprocessen. Viktiga funktioner inkluderar aktiva arbetsflöden, automatisering på hög nivå, nära integration med RayStation och behandlingsmaskiner samt avancerad hantering av behandlingsförlopp som tillsamman s sätter en ny standard för effektivitet, samordning och patientcentrerad vård.

Även RayIntelligence demonstrerades. RayIntelligence är ett molnbaserat analyssystem för onkologi som sömlöst integreras med både RayStation och RayCare för att gruppera fragmenterad data till tydliga, beslutsdrivande insikter. Besökare kunde se dashboards som visar en översikt över dosplanering och klinikens behandling samt integration med externa datakällor, vilket ger en heltäckande bild av den kliniska verksamheten och systemets prestanda.

Ytterligare innovationer inkluderar framsteg inom ablationsstöd och kvalitetskontroll inom kemoterapi.

RaySearch presenterade RayCommand®, ett behandlingsstyrsystem som länkar samman behandlingsmaskinen med systemen för dosplanering och onkologiinformation samt µ-RayStation, en plattform som stöder forskning kring strålning av smådjur.

“Avancerade automatiserade lösningar och effektiva arbetsflöden som möjliggör för kliniker att ge patienterna mer skräddarsydda behandlingar har alltid varit kärnan i RaySearchs vision. Vi ser fram emot att träffa både nya och befintliga kunder på ESTRO och visa hur våra senaste innovationer bidrar till att förvandla vår vision till verklighet,” sa Johan Löf, grundare och vd, RaySearch innan mötet.

Akiram Therapeutics, som är ett svenskt bioteknikföretag som specialiserar sig på målinriktad strålterapi, meddelar att den första patienten har inkluderats i fas 1-studien av läkemedelskandidaten 177Lu-AKIR001. Studien genomförs vid Karolinska Universitetssjukhuset, som även är sponsor för studien, och markerar en viktig milstolpe i Akirams arbete med att utveckla en ny målinriktad behandling för svårbehandlad cancer.

Detta är den första studien i människa med AKIR001 och syftar till att utvärdera läkemedlets säkerhet, tolerabilitet och farmakokinetiska profil. Studien följer ett doseskaleringsupplägg och riktar sig till patienter med avancerade, svårbehandlade tumörer.

Akirams läkemedelskandidat 177Lu-AKIR001 är ett målinriktat radiofarmaka som kombinerar en antikropp riktad mot CD44v6—en cancermarkör som förknippas med flera aggressiva tumörtyper—med det terapeutiska radioisotopet lutetium-177. Genom denna mekanism kan strålningen levereras direkt till tumörcellerna samtidigt som skador på omkringliggande frisk vävnad minimeras.

Studien inkluderar patienter med anaplastisk och jod-refraktär sköldkörtelcancer, skivepitelcancer i huvud och hals, gynekologisk skivepitelcancer samt icke-småcellig lungcancer. Studien förväntas pågå i 18–24 månader och patienterna kommer att rekryteras löpande. Karolinska Universitetssjukhuset ansvarar som sponsor för att genomföra studien i enlighet med gällande regelverk och med patienternas säkerhet som högsta prioritet.

– Starten av den kliniska studien med AKIR001 markerar början på ett nytt kapitel för Akiram. Vår vision har alltid varit att utveckla en behandling som kan erbjuda nya möjligheter för patienter med svårbehandlad cancer, där behandlingsalternativen ofta är begränsade. Att se vår läkemedelskandidat nu utvärderas i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset – ett av Europas ledande cancercentrum – är en stor milstolpe och en stark drivkraft för vårt fortsatta arbete, säger Marika Nestor, VD för Akiram Therapeutics.

Professor Marika Nestor är vd för Akiram Therapeutics. Foto: Akiram Therapeutics.

– Att den första patienten nu har inkluderats innebär att vi har påbörjat doseskaleringen och den systematiska utvärderingen av AKIR001:s säkerhet och potential. Det är ett viktigt första steg för att förstå hur läkemedlet fungerar kliniskt och vilken roll en CD44v6-riktad behandling kan spela vid tumörtyper där det idag saknas tillfredsställande behandlingsalternativ, säger Dr. Luigi De Petris, huvudprövare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Studien är registrerad på ClinicalTrials.gov: NCT06639191

Foto: Pexels

Ett nytt projekt med stöd från Barncancerfonden, ska med hjälp av avancerade 3D-cellmodeller testa hundratals läkemedel samtidigt, trots begränsat provmaterial. Målet är att hitta fler behandlingsalternativ för barn med cancer och projektet bygger vidare på befintliga resurser från GMS Barncancer och Barntumörbanken.

Brinton Seashore-Ludlow. Foto: N/A

Brinton Seashore-Ludlow är Biology team leader vid Chemical Biology Consortium Sweden’s (CBCS) KI site och docent vid institutionen för onkologi-patologi. CBCS är en infrastruktur som bland annat tillhandahåller små läkemedelsmolekyler och på så vis har man i projektet tillgång till de flesta i dag ca 5000 FDA-godkända läkemedel.

Projektet genomförs i två faser, där den första fokuserar på att undersöka om testning av olika läkemedelskombinationer på celler odlade i en mikrotiterplatta kan förutsäga behandlingsrespons. Genom samarbete med den behandlande onkologen analyseras hur väl ex-vivo läkemedelstestning stämmer överens med patientens faktiska kliniska svar.

Nästa steg i projektet är att utveckla ett diagnostiskt test som kan användas inför behandlingsstart för att optimera behandlingsstrategin.

I projektet samarbetar barnonkologer, sjukhusgenetiker och forskare engagerade i GMS Barncancer, därav bland andra OnkPat-forskarna David Tamborero och Sandra Wessman, tillsammans med Barntumörbanken och CBCS vid SciLifeLab.

Projektet får finansiering från Barncancerfonden med 3 miljoner kronor under 3 år.

Nya forskningsresultat visar att bröstcancerpatienter kan få snabbare och mer skräddarsydd behandling genom att använda testet Oncotype DX® tidigare i vårdförloppet. Detta presenterades vid den internationella bröstcancerkonferensen 19^th St. Gallen International Breast Cancer Conference i Wien, där flera studier om testets effekt på både patientupplevelse och vårdeffektivitet presenterades. Detta meddelar Exact Sciences i ett pressmeddelande.

En brittisk studie med 341 patienter visade att testning med Oncotype DX på vävnadsprover tagna före operation (så kallade core biopsier) ledde till en åtta dagar kortare tid mellan operation och påbörjad efterbehandling. Studien visade också att patienter som testades före operation upplevde mindre oro och nedstämdhet.

– Resultaten visar att testning före operation är tillförlitlig och kan förbättra både vårdprocessen och patientupplevelsen, säger Dr. Henry Cain, överläkare och huvudansvarig för studien vid Royal Victoria Infirmary i Newcastle, Storbritannien.

Testet visade en mycket hög tillförlitlighet även på biopsiprover, med en lyckandefrekvens på 99,1 %. Tidigare forskning har visat att resultaten från dessa prover överensstämmer väl med dem som tas efter operation.

En svensk hälsoekonomisk analys som också presenterades vid konferensen visade att en fördröjd användning av Oncotype DX-testet inom vården leder till sämre patientresultat och minskade besparingar. Jämfört med andra genetiska tester och traditionell behandling, visade Oncotype DX bättre utfall till lägre kostnad.

Testet, som funnits sedan 2004 och används globalt av över 1,5 miljoner patienter, hjälper läkare att avgöra vilka patienter som faktiskt behöver cellgiftsbehandling. Det är idag en del av flera internationella riktlinjer för bröstcancerbehandling.