Lymfom är en typ av cancer som finns i kroppens lymfsystem och utgår från immunceller. Idag har överlevnaden hos de drabbade barnen förbättrats avsevärt tack vare tung kombinationsbehandling med cytostatika. Något som tyvärr kan orsaka komplikationer senare i livet. En europeisk behandlingsstudie pågår just nu för att undersöka om biverkningarna kan minskas med en mer anpassad cytostatikabehandling. Barnonkolog Nina Mogensen har beviljats uppstartsbidrag från Barncancerfonden för att studien ska kunna öppna i Sverige.

Nina Mogensen, barnonkolog vid Barnonkologen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Mira Sardi

Det finns tre huvudtyper av lymfom som kan uppstå när en typ av vita blodkroppar (lymfocyter) börjar växa på ett okontrollerat sätt: Hodgkins lymfom, B och T-cells-lymfom. B- och T-cellslymfom är vanligare hos barn och kan delas in i flera undergrupper, där en variant av T-cellslymfom är anaplastiskt storcelligt lymfom (ALCL). I dag överlever de flesta av barnen som drabbas, men risken för biverkningar, både på kort och lång sikt, är stor. Infektioner är vanligt förekommande och hjärt-kärlsjukdom kan uppstå lång tid efter att behandlingen är avslutad.

Barn med lägre risk för återfall

I Sverige beräknas 1 till 3 barn och ungdomar per år få möjlighet att delta i studien som koordineras från NHL-BFM forskningscentrum vid University Medical Center Hamburg-Eppendorf i Tyskland. Ansvarig för studien i Sverige är barnonkolog Nina Mogensen vid Barnonkologen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset.

– Det är enbart de med lägre risk för återfall som erbjuds den nya och mer skonsamma behandlingen med vinblastin, en typ av cytostatika som är lättare att tolerera för kroppen och inte kräver lika lång tid för återhämtning innan det är dags för nästa behandlingsomgång. Vinblastin kommer ges under totalt två år, de första 18 månaderna veckovis och de sista sex månaderna varannan vecka, förklarar Nina Mogensen.

Patienterna som inkluderas måste alla vara drabbade av den ALK-positiva typen av ALCL. ALK-genen är känd för att vara överaktiv i vissa cancerformer, men det kan ske på olika sätt. Just i ALCL råkar ALK-genen ofta klistras ihop med delar av en annan gen och det bildas en helt ny variant som driver på tumörutvecklingen.

Dagvård eller vård hemma

Den planerade behandlingen har redan visats ha god effekt vid återfall i ALCL. Erfarenheterna hittills visar också att biverkningarna är betydligt färre jämfört med dagens standardbehandling som bland annat medför en stor risk för infektioner. Att barnen i och med den mer skonsamma vinblastinbehandlingen kan få vård hemma eller via dagvård, i stället för att vara inlagda på sjukhus under behandlingsomgångarna, är positivt.

– Dagens standardbehandling av ALCL består av en kombination av cytostatika som utöver sin effektivitet medför betydande biverkningar och risker, inklusive infektioner, hjärtpåverkan och i vissa fall fertilitetsproblem, berättar Nina Mogensen.

Syftar till att förbättra behandlingen

Över 100 europeiska barn planeras delta i studien och den är redan startad i Finland och Danmark. Förhoppningen är att minska risken för infektioner och de svåra biverkningarna jämfört med den behandling som ges i dag.

– Vi vill minska risken för biverkningar hos patientgruppen utan att äventyra möjligheten till bot, sammanfattar Nina Mogensen.

Studien riktar sig till drabbade barn och ungdomar under 18 år och stöds av organisationen NOPHO (Nordic Society of Paediatric Haematology and Oncology) som samlar nordiska och baltiska barnhematologer, onkologer och forskare i samverkan.

FAKTA ANAPLASTISKT STORCELLIGT LYMFOM

Anaplastiskt storcelligt lymfom (ALCL) är ett aggressivt och snabbväxande T-cellslymfom som hör till gruppen non-Hodgkins lymfom. Det utvecklas i lymfsystemet och eftersom lymfvävnad finns i hela kroppen kan också ALCL starta på och sprida sig till olika ställen. Ihållande infektioner och svullna lymfkörtlar är vanliga symptom.  För att diagnosticera ALCL används olika markörer som lymfomcellerna är positiva eller negativa för. En viktig markör är ALK, anaplastiskt lymfomkinas, som spelar en betydande roll i cancerutvecklingen genom att ALK-genen blir onormalt överaktiv.

FAKTA UPPSTARTSBIDRAG

Barncancerfonden utlyser uppstartsbidrag för internationella, fas III/IV multicenterstudier för behandling av barncancer. Syftet med utlysningen är att snabbt komma i gång med nya studier i Sverige och att fler barn i Sverige ska ges möjlighet att behandlas inom ramen för en studie. Utlysningen är öppen under hela året och inkomna ansökningar behandlas löpande.

Foto Sofia Sabel.

Rybrevant (amivantamab) i kombination med Lazcluze (lazertinib) visar på en medianöverlevnad på över ett år jämfört med osimertinib.

Behandlingsregimen är den första och enda som har en bättre total överlevnad jämfört med nuvarande standardbehandling vid förstahandsbehandling av EGFR-muterad lungcancer. Förbättringen i median OS förväntas överstiga ett år.

EU-kommissionen har också godkänt kombinationsbehandlingen som har visat på signifikanta förbättringar av progressionsfri överlevnad hos patienter med tidigare obehandlad EGFR-muterad avancerad NSCLC, inklusive de med hjärnmetastaser, jämfört med osimertinib som monoterapi.

Godkännandet baseras på resultat från fas 3-studien MARIPOSA (NCT04487080). Studien uppnådde sin primära endpoint och vid en median uppföljningstid på 22 månader var progressionsfri medianöverlevnad (PFS) för Rybrevant och Lazcluze 23,7 månader jämfört med 16,6 månader för osimertinib (HR=0,70; 95 procent CI, 0,58–0,85; P<0,001). Resultaten visar att Rybrevant i kombination med Lazcluze jämfört med osimertinib resulterade i en minskning av sjukdomsprogression eller död med 30 procent (Hazard Ratio [HR]=0,70; 95 procent Konfidensintervall [CI], 0,58–0,85; P<0,001) vid förstalinjens behandling av patienter med lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer med EGFR-mutationerna exon 19-deletion (ex19del) eller substitutionsmutation L858R.

Varaktigheten av svar (DoR) var i median längre för patienter som fick Rybrevant i kombination med Lazcluze jämfört med osimertinib, en förbättring av median DoR på nio månader (25,8 jämfört med 16,8 månader).

De globala pressmeddelandena finns att läsa här och här.

MARIPOSA

MARIPOSA är en randomiserad, öppen fas 3-studie med 1 074 patienter, som utvärderar Rybrevant® i kombination med Lazcluze jämfört med osimertinib, samt jämfört med enbart Lazcluze som förstahandsbehandling för patienter med lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) med EGFR mutationerna exon 19-deletion (e19del) eller substitutionsmutation L858R i Exon21 (L858). Studiens primära endpoint är progressionsfri överlevnad (PFS) (enligt RECIST v1.1-riktlinjerna), bedömd av en blindad och oberoende central granskning. Sekundära mål inkluderar total överlevnad (OS), total svarsfrekvens (ORR), varaktighet av svar (DoR), intrakraniell progressionsfri överlevnad (PFS), progressionsfri överlevnad efter första efterföljande behandling (PFS2) och tid till symtomatisk progression.

Lungcancer

I Sverige drabbas cirka 4200 personer av lungcancer varje år, vilket gör den till den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Icke-småcellig lungcancer (NSCLC) står för ungefär 85 procent av alla fallen. Aktiverande mutationer i EGFR (epidermal tillväxtfaktorreceptor) påvisas hos 10–15 procent av alla patienter med NSCLC. Lungcancer är en av de cancersjukdomar som har sämst prognos. Det beror på att majoriteten av personer som diagnostiseras med lungcancer har långt gången sjukdom, är äldre och lider dessutom ofta av andra sjukdomar som är kopplade till rökning, såsom KOL eller hjärt-kärlsjukdomar. Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland män och kvinnor sammantagna. Beräknad relativ 5-årsöverlevnad är ca 20 procent (män 17 procent, kvinnor 24 procent).

NT-rådet har uppdaterat processen för PD-(L)1-hämmare. Syftet är att använda NT-rådets och TLV:s resurser på ett effektivt sätt och samtidigt ge ett stöd till regionerna.

Från och med 2025 lyfts NT-rådets generella rekommendation fram mer; när flera PD-(L)1-hämmare är godkända vid samma indikation ska det läkemedel eller den läkemedelskombination som har lägst kostnad användas.

Följande läkemedel är upphandlade och omfattas av NT-rådets generella rekommendation:

• Bavencio (avelumab)
• Imfinzi (durvalumab)
• Jemperli (dostarlimab)
• Keytruda (pembrolizumab)
• Libtayo (cemiplimab)
• Opdivo (nivolumab)
• Tecentriq (atezolizumab)

NT-rådet publicerar inte längre rangordnade rekommendationer eller rekommendationer för adjuvanta/neoadjuvanta indikationer. Rådet kommer inte heller att ha någon översikt på webbplatsen med rekommenderade indikationer för PD-(L)1-hämmare.

Från och med 2025 redovisas i stället endast rekommendationer för indikationer som inte omfattas av den generella rekommendationen på webbplatsen. Det innebär att det finns specifika rekommendationer om att avvakta i väntan på värdering och om att avstå om behandlingen inte bedömts kostnadseffektiv eller inte bedöms medföra säker patientnytta. Alla övriga indikationer omfattas av NT-rådets generella rekommendation: när flera PD-(L)1-hämmare är godkända vid samma indikation ska det läkemedel eller den läkemedelskombination som har lägst kostnad användas.

Kostnaden för respektive läkemedel är sekretessbelagd på läkemedelsföretagens begäran. Regionernas fullmaktspersoner har information om avtalspriser. Personer i regionerna som har behov av att känna till kostnaderna kan kontakta fullmaktspersonen i sin region.

Sahlgrenska akademin tar stora steg i cancerforskningen genom en ny satsning på forskningsenheten Core Facilities. Ett anslag på 2,5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse har bidragit till att en toppmodern masspektrometer kunnat införskaffas (totala kostnaden för masspektrometern är 13,5 miljoner kronor). Denna teknologiska innovation möjliggör både snabbare diagnoser och mer individanpassade behandlingar.

Proteomik, studiet av kroppens proteiner vid en viss tidpunkt, är avgörande för att förstå sjukdomsutveckling och upptäcka biomarkörer – biologiska signaler som kan indikera sjukdom. Den nya tekniken erbjuder forskare enastående precision och känslighet, vilket gör det möjligt att identifiera proteiner i extremt låga koncentrationer – upp till åtta gånger känsligare än tidigare metoder.

– Den här tekniken öppnar helt nya möjligheter att upptäcka biomarkörer i ett tidigt stadium, vilket är avgörande för både snabbare diagnoser och mer effektiva behandlingar. Tidig upptäckt av cancer ger förbättrade chanser för lång överlevnad, säger Carina Sihlbom Wallem, enhetschef för Proteomics Core Facility (PCF) vid Göteborgs universitet.

Carina Sihlbom Wallem, enhetschef för Proteomics Core Facility (PCF) vid Göteborgs universitet.

Forskarna strävar efter att utveckla metoder som kan ersätta invasiva biopsier (ett vävnadsprov där cancer riskerar att spridas) med blodanalyser, vilket förenklar diagnostiken och minskar risken för komplikationer. Detta är också en nyckelkomponent i precisionsmedicin, där behandlingar skräddarsys för att passa varje patients unika biologiska profil.

– En proteinforskare kan liknas vid en musiker som spelar ett enskilt instrument, medan en proteomforskare analyserar hela orkestern. Vi studerar kroppens alla processer samtidigt, där proteiner som receptorer och enzymer har betydelsefulla roller. Den nya tekniken gör det möjligt att upptäcka proteiner som tidigare inte kunnat studeras, säger Carina Sihlbom Wallem.

Proteomics Core Facility är en central resurs för forskare från Göteborgs universitet, Chalmers, andra akademiska institutioner och företag. Enheten erbjuder avancerad forskningssupport, hjälper forskare att designa studier och utför högkvalitativa analyser. Varje år stödjer enheten cirka 80 forskargrupper från en mängd olika discipliner.

– Det är otroligt stimulerande och inspirerande att arbeta tvärvetenskapligt. Genom att samarbeta med forskare från olika discipliner kan vi bidra med vår expertis som en del av större projekt, säger Carina Sihlbom Wallem.

Med starka kopplingar till klinisk forskning och fokus på banbrytande teknologier banar Sahlgrenska och Core Facilities väg för framtidens cancerforskning. Målet är att förbättra diagnostik och behandling, rädda fler liv och bidra till att göra individanpassad vård tillgänglig för fler.