Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Immunterapi mot levercancer kan förbättras med nya insikter om immunceller

T-celler från lever och lymfkörtlar visar på lovande möjligheter för framtida behandlingar av levercancer, enligt en ny studie. Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt hur immunceller reagerar på tumörspecifika antigen i den komplexa miljön som omger levercancer.

Getty Images.

Levercancer, eller hepatocellulär cancer (HCC), är en sjukdom som präglas av en unik och ofta immunhämmande miljö. Detta gör att många patienter inte svarar på dagens immunterapier. Samtidigt spelar T-celler, en viktig del av kroppens immunförsvar, en dubbel roll i tumörens utveckling. Å ena sidan kan de bekämpa tumören, men de kan också bidra till en miljö som skyddar tumören från attack.

I en ny studie, publicerad i tidskriften Gut, har forskare vid Karolinska Institutet analyserat T-celler från tumörer, lever, och närliggande lymfkörtlar hos patienter med avancerad HCC. Studien syftade till att undersöka om det går att identifiera reaktiva T-celler trots den immunhämmande miljön.

Stora framsteg
Forskarna analyserade totalt 542 potentiella tumörspecifika antigen, så kallade neoantigen, från sju patienter. Genom avancerad laboratorieteknik, inklusive enkelcells-RNA-sekvensering, kunde de visa att vissa T-celler reagerade på dessa antigen.

– Våra resultat visar att T-celler som samlats in från lever och lymfkörtlar kan ha potential att användas i nya immunterapier mot levercancer, säger Anna Pasetto, forskningsspecialist vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet.

Anna Pasetto, forskningsspecialist vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet.

Studien visade att T-celler från levervätska hade profiler som indikerar både central minnesfunktion och cytotoxiska egenskaper – alltså en förmåga att bekämpa tumörceller. T-celler från lymfkörtlarna visade däremot tecken på utmattning, vilket innebär att de förlorat en del av sin funktion.

Möjligheter för nya behandlingar
Ett viktigt fynd är att de T-celler som reagerade på tumörens antigen bar specifika receptorer, vilket öppnar för möjligheten att använda dem i nya behandlingsmetoder, såsom T-cellsbaserad immunterapi.

– Genom att bättre förstå hur dessa immunceller fungerar och var de finns, kan vi ta ett steg närmare mer effektiva och individanpassade behandlingar för levercancer, säger Anna Pasetto.

Forskarna hoppas nu kunna använda dessa kunskaper för att utveckla nya immunterapier som riktar sig direkt mot tumörspecifika antigen i levercancer. Arbetet visar också hur viktigt det är att analysera olika delar av tumörens mikromiljö för att få en komplett bild av sjukdomen.

Denna studie ger hopp om att framtida behandlingar kan utnyttja patientens eget immunförsvar för att effektivt bekämpa levercancer.

Studien utfördes inom Karolinska ATMP Centrum och i samarbete med Neogap AB, University and University-Hospital of Modena and Reggio Emilia, Italy, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, och Rockefeller Cancer Institute, University of Arkansas for Medical Sciences, Little Rock, Arkansas. Studien har finansierats av Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Sjöbergsstiftelsen, CIMED, Region Stockholm ALF medel.

Publikation
”Unlocking novel T cell-based immunotherapy for hepatocellular carcinoma through neoantigen-driven T cell receptor isolation”, Maravelia P, Yao H, Cai C, Nascimento Silva D, Fransson J, Nilsson OB, Lu YW, Micke P, Botling J, Gatto F, Rovesti G, Carlsten M, Sallberg M, Stål P, Jorns C, Buggert M, Pasetto A, Gut, online 27 januari 2025.

Matvanor och cancerrisk i fokus på Världscancerdagen

Den 4 februari infaller Världscancerdagen, en dag som i år sätter ljuset på sambandet mellan matvanor och cancerrisk. I samband med detta håller Klara Nypelius Standley, dietist och patientprocessledare vid Regionalt cancercentrum Syd, en öppen föreläsning i Göteborg om hur kosten kan påverka risken för att utveckla cancer. Detta rapporterar VGR i sitt nyhetsbrev VGR Fokus.

Klara Nypelius Standley föreläser om sambandet mellan matvanor och cancerrisk. Bild: Monne Ljungberg, Skånes universitetssjukhus

Matens betydelse för hälsan
Mat är en central del av vardagen för oss alla, och enligt Klara Nypelius Standley kan vad vi äter ha en stor inverkan på vår hälsa. Hon poängterar att det ibland kan kännas komplicerat att följa råd om kost och cancer, vilket kan leda till antingen onödigt restriktivt ätande eller en uppgiven inställning där man tror att ”allt ger cancer”. Att sprida korrekt information är därför av stor vikt.

Forskning om kost och cancer
De senaste årens forskning har betonat att det är den samlade kosten snarare än enskilda livsmedel eller näringsämnen som spelar störst roll för cancerrisken. En varierad, växtbaserad kost rik på fibrer, vitaminer och mineraler verkar skyddande mot flera cancerformer. Dessutom har studier visat att metabola faktorer, såsom obesitas och insulinresistens, har en stark koppling till ökad cancerrisk. Här kan kostval bidra indirekt genom att påverka kroppsvikt och insulinkänslighet.

Att nå ut med budskapet utan pekpinnar
Enligt Standley är det viktigt att hjälpa individer att hitta sitt eget sätt att göra hållbara förändringar. Små justeringar i kosten som är lätta att behålla på lång sikt är mer effektiva än drastiska ändringar som kan vara svåra att upprätthålla.

Vanliga missuppfattningar
En seglivad myt är att socker orsakar cancer. Det finns dock inget vetenskapligt stöd för att socker i sig leder till cancer. Vad forskningen visar är att ett högt intag av socker, särskilt genom sockersötade drycker, kan bidra till övervikt och obesitas, vilket i sin tur ökar risken för vissa cancerformer.

Förhållningssätt till levnadsråd
För att minska cancerrisken är det viktigt att fokusera på positiva förändringar snarare än på restriktioner. Standley förespråkar ett tilläggstänkande där man fokuserar på att öka intaget av näringsrika livsmedel, som fullkorn, frukt, grönsaker, nötter och frön, istället för att fokusera på vad man ska utesluta.

Sammanfattningsvis spelar kost en viktig roll för att minska cancerrisken, men det handlar om helheten snarare än enskilda livsmedel. Genom små och hållbara förändringar kan vi göra mycket för vår hälsa utan att fastna i pekpinnar och förbud.

Ansiktsproteser ger mer livskvalitet efter cancer och trauma

Vid Skaraborgs Sjukhus arbetar anaplastologerna Ida Tollhag och Benjamin Rosenberg med att tillverka realistiska proteser för ansiktet, såsom öron-, näs- och ögonproteser. De flesta patienter har genomgått cancerbehandling och befinner sig i den sista fasen av sin rehabilitering. Detta skriver VGR Region i sitt nyhetsbrev.

Ansiktsproteserna spelar en avgörande roll i patienternas återhämtning genom att återskapa både utseende och funktion, vilket förbättrar livskvaliteten och självkänslan. Enligt Ida Tollhag kan proteserna bidra till att patienterna undviker påfrestande frågor om sitt utseende och därmed slipper påminnas om sin sjukdom. Behovet av sådana proteser har ökat.

Öronprotes på Skaraborgs Sjukhus. Bild: Garbis Sarafian/Bild och Media

Skaraborgs Sjukhus tar emot patienter från hela Sverige, och remisserna har ökat markant under de senaste tio åren. I framtiden planeras användning av 3D-skrivare för att effektivisera tillverkningsprocessen och förbättra anpassningen av proteser och andra hjälpmedel inom sjukvården.

Avancerad ansiktsprotetisk rehabilitering kan bidra till att återge patienter som drabbats av cancer ett mer normalt liv genom att återställa deras utseende och underlätta social interaktion.

 

Anaplastologerna Benjamin Rosenberg och Ida Tollhag är i grunden utbildade tandtekniker med en master i ansiktsprotetisk rehabilitering från King´s College London.

Läs artikeln i sin helhet hos VGRfokus.

Forskning om kronisk njursjukdom får stöd från forskningsstiftelse

Kronisk njursjukdom är en global hälsoutmaning som drabbar upp till tio procent av befolkningen, ofta till följd av åldrande eller kroniska sjukdomar som diabetes. Forskare vid Sahlgrenska akademin arbetar med att förstå de underliggande mekanismerna bakom njursjukdom och att utveckla nya metoder för att bromsa dess progression. Tack vare ett bidrag på 3,5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse kan forskargruppen nu stärka sin kapacitet genom att investera i en avancerad flödescytometer.

– Dagens forskning är beroende av högklassig apparatur. Den nya flödescytometern gör det möjligt att analysera och kvantifiera celltyper och deras interaktioner på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Detta hjälper oss att förstå vad som initierar och driver kroniska njursjukdomar, vilket i sin tur underlättar utvecklingen av nya behandlingsmetoder för en patientgrupp som idag har få alternativ, säger Jenny Nyström, professor vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, och dekan vid Sahlgrenska akademin.

Jenny Nyström, professor vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, och dekan vid Sahlgrenska akademin.

Ett särskilt fokusområde för forskargruppen är IgA-nefrit, den vanligaste formen av glomerulonefrit (njurinflammation). Denna sjukdom leder till att 30–40 procent av de drabbade utvecklar terminal njursvikt, vilket innebär behov av livsuppehållande behandling som dialys eller njurtransplantation. Dialys är inte bara påfrestande för patienten utan medför även stora samhällsekonomiska kostnader.

– Personer som lever med dialys påverkas både fysiskt och psykiskt, med minskad arbetsförmåga och begränsningar i vardagen. Vår forskning syftar till att förändra detta genom att identifiera sätt att bromsa sjukdomsförloppet och minska behovet av dialys och transplantation. Inom njurmedicin finns inga botande läkemedel, men det är hoppfullt att vi nu ser att det kommer en del läkemedel inom njurmedicin som har en starkare bromsande effekt än vad som funnits tidigare, säger Jenny Nyström.

Samarbete för innovation
Forskargruppen samarbetar med bland annat AstraZeneca för att förena akademisk och industriell expertis. Detta är särskilt viktigt inom mindre forskningsområden som njurmedicin, där framstegen ofta kräver samlade resurser och kunskap. Målet är att utveckla läkemedel som bromsar sjukdomsutvecklingen och förbättrar patienternas livskvalitet.

Den nya flödescytometern kommer att spela en nyckelroll i att analysera biomarkörer – mätbara indikatorer på biologiska tillstånd – under sjukdomsförloppet. Detta inkluderar studier av cellskador i njurarnas filtrationsenheter och immunceller i blodet, vilket kan ge insikter om hur sjukdomen fortskrider och hur den kan stoppas.

IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse har tidigare gjort betydande insatser för svensk forskning, bland annat genom att finansiera den framstående mikroskopparken i Lundbergslaboratoriet vid Göteborgs universitet. Stiftelsens stöd har inte bara möjliggjort inköp av avancerad utrustning utan också främjat samarbeten mellan forskare från olika discipliner och lärosäten.

– Vi ser det som vårt ansvar att maximera nyttan av de resurser vi fått. Genom samarbete med sjukvården, universitet och privata aktörer kan vi säkerställa att vår forskning leder till konkreta lösningar som förbättrar vården för patienter med njursjukdomar, säger Jenny Nyström.

Positiva fas 3-resultat för sasanlimab för behandling av cancer i urinblåsan

Positiva topline-resultat i en fas 3-studie visar att Pfizers sasanlimab i kombination med BCG (Bacillus Calmette Guerin) förbättrade händelsefri överlevnad hos patienter med BCG-naiv, högrisk icke-muskelinvasiv urinblåsecancer jämfört med enbart BCG.

Resultaten från CREST-studien, som var kliniskt meningsfulla och statistiskt signifikanta, är de första fas-3-data för sasanlimab, en subkutant administrerad PD-1-hämmare.

– Patienter med BCG-naiv högrisk icke-muskelinvasiv urinblåsecancer har ökad risk för återfall och progression. Resultaten från denna studie visar att sasanlimab i kombination med BCG kan komma att förändra behandlingen för dessa patienter, inklusive de med carcinoma in-situ (CIS). Behandlingen gav förlängd händelsefri överlevnad som kan minska eller skjuta upp behovet av mer aggressiva behandlingar, säger Johannes Arpegård, senior medicinsk rådgivare inom onkologi på Pfizer.

Varje år diagnostiseras cirka 100 000 personer globalt med högrisk icke-muskelinvasiv urinblåsecancer.¹ Induktionsterapi med BCG följt av underhållsbehandling har varit standardbehandling för dessa patienter i årtionden.²

Ungefär 40 till 50 procent av patienterna får återfall, vilket ofta kräver radikal cystektomi, ³ ⁴ ⁵ vilket är förknippat med betydande risker och blåssparande behandlingsalternativ är fortfarande begränsade. ⁶ ⁷ ⁸ ⁹ ¹⁰

Läs mer om studien i pressmeddelande på engelska.

Källor:

1. Pfizer’s Sasanlimab in Combination with BCG Improves Event-Free Survival in Patients with BCG-Naïve, High-Risk Non-Muscle Invasive Bladder Cancer. https://www.pfizer.com/news/press-release/press-release-detail/pfizers-sasanlimab-combination-bcg-improves-event-free

2. Babjuk M, Bohle A, Burger M, et al. EAU guidelines on non-muscle-invasive urothelial carcinoma of the bladder: update 2016. Eur Urol. 2017;71(3):447–61.

3. Babjuk M, Burger M, Compérat EM, Gontero P, Mostafid AH, Palou J, et al. European association of urology guidelines on non-muscle-invasive bladder cancer (TaT1 and carcinoma in situ): 2019 update. Eur Urol . 2019;76(5):639–657.

4. Gaul Frau J, Palou J, Rodriguez O, et al. Failure of Bacillus Calmette-Guerin therapy in non-muscle-invasive bladder cancer: definition and treatment options. Arch Esp Urol. 2016;69(7):423–33.

5. Chang SS, Boorjian SA, Chou R, et al. Diagnosis and treatment of non-muscle invasive bladder cancer: AUA/SUO guideline. J Urol . 2016;196(4):1021–1029.

6. Liedberg F. Early Complications and Morbidity of Radical Cystectomy. Eur Urol. Supplements, 2010;9(1)25–30.

7. Shabsigh A, Korets R, Vora KC, et al. Defining early morbidity of radical cystectomy for patients with bladder cancer using a standardized reporting methodology. Eur Urol . 2009;55(1):164–76.

8. Tan WS, Lamb BW, Kelly JD. Complications of radical cystectomy and orthotopic reconstruction. Adv Urol . 2015:323157.

9. Dinney CP, Greenberg RE, Steinberg GD. Intravesical valrubicin in patients with bladder carcinoma in situ and contraindication to or failure after bacillus Calmette-Guérin. Urol Oncol . 2013;31(8):1635–1642.

10. Steinberg, GD, Bahnson R, Brosman S, et al. Efficacy and safety of valrubicin for the treatment of Bacillus Calmette-Guerin refractory carcinoma in situ of the bladder. The Valrubicin Study Group. J Urol . 2000;163(3):761–7.