Den 3 februari invigdes Pediatriskt palliativt kompetenscentrum, PPKC. Syftet med satsningen är att möjliggöra en jämlik palliativ vård av barn i norra sjukvårdsregionen, oavsett diagnos, bostadsort och vårdform.

Frans Nilsson och Nina Fållbäck Svensson invigningstalade under den välbesökta invigningen i Kristallens konferensyta på Norrlands universitetssjukhus, Nus. Foto av Ulrika Bergfors

Den 3 februari var det invigning av centret med tal av Frans Nilsson, medicinsk chef för Barnonkologen vid Norrlands universitetssjukhus, Nus, och Nina Fållbäck Svensson, förbundsdirektör vid Norra sjukvårdsregionförbundet, NRF.
– Att ha tio procent av befolkningen på halva Sveriges yta är speciellt och det går inte att bygga en verksamhet på samma sätt som i Stockholms innerstad. Vi får göra det på vårt sätt. Från och med nu ska det finnas någonstans att vända sig för de som tar sig an uppdrag att vårda barn med palliativa vårdbehov. Vi hoppas också att vi ska nå de här barnen och familjerna i tidigare faser av palliation och inte bara i livets slutskede, sade Frans Nilsson.

Frans Nilsson. Foto av Ulrika Bergfors

PPKC är ett multiprofessionellt konsultteam som ska finnas till för alla som möter barn och ungdomar med palliativa vårdbehov i norra sjukvårdsregionen. Det ska tillhandahålla rådgivning och utbildning till vård- och omsorgspersonal i form av telefonrådgivning, utbildning och multidisciplinär konferens (MDK).

Nina Fållbäck Svensson. Foto av Ulrika Bergfors

– Jag är otroligt glad att vi står här nu idag och kan inviga ett pediatriskt palliativt centrum. Det är glädjande att vi kan börja arbeta på vårt eget norrländska sätt och att det kan komma alla regioner i norra sjukvårdsregionen till godo. Nu är det viktigt att sprida budskapet om den här verksamheten till alla som behöver den, sade Nina Fållbäck Svensson.

PPKC etableras av RCC Norr tillsammans med Barn- och ungdomscentrum och Palliativ medicin på Norrlands universitetssjukhus (Nus), i samarbete med barn- och ungdomsklinikerna och de palliativa verksamheterna i regionerna Norrbotten, Västernorrland och Jämtland Härjedalen.

Läs mer om Pediatriskt palliativt kompetenscentrum

Cancer är en av våra största hälsoutmaningar. En av tre personer i Sverige förväntas någon gång få en cancerdiagnos, och över 600 000 människor lever idag med, eller har haft sjukdomen. Cancer förväntas snart vara den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor.

Sedan 1970-talet har insjuknandet i cancer ökat. Tack vare framsteg inom forskning, vård och tidig diagnostik har dödligheten i många cancerformer minskat både bland män och kvinnor – men stora utmaningar kvarstår.

För att möta dessa utmaningar lanserar Socialstyrelsen nu ett nytt analysverktyg som ska ge en djupare inblick i cancerns utveckling och skillnader över landet.

– Vårt mål är att alla, oavsett var de bor eller vilken bakgrund de har, ska få tillgång till bästa möjliga cancervård. Detta verktyg hjälper oss att identifiera geografiska och socioekonomiska skillnader som grund för vårdens riktade insatser, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen.

Sammanfattning
Under tidsperioden 1970 till 2023 har insjuknandet i cancer ökat men dödligheten minskat. Det gäller för både kvinnor och män. Det finns skillnader mellan könen. Fler män än kvinnor insjuknar i cancer, och fler män dör med cancer som underliggande dödsorsak.

Skillnader mellan regioner och grupper
Statistikrapporten visar att insjuknande och dödlighet i cancer varierar beroende på var i Sverige du bor och vilken socioekonomisk bakgrund du har. Ett exempel är malignt melanom. I början av 1970-talet insjuknade mellan 7 och 12 personer per 100 000 invånare i malignt melanom i huden. Sedan dess har insjuknande i malignt melanom ökat kraftigt i samtliga regioner bland både män och kvinnor. Ökningen har varit störst i sydöstra och södra sjukvårdsregionerna, där mellan 62 och 77 personer per 100 000 invånare insjuknade per år 2019–2023.

Det finns även skillnader mellan män och kvinnor. Det är generellt fler män än kvinnor som drabbas av cancer, med sedan mitten av 2000-talet har cancerdödligheten minskat i snabbare takt för män än för kvinnor. Statistiken visar även att vissa cancerformer ökar bland kvinnor och snart förväntas cancer bli den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor.

Positiva trender – tidig upptäckt räddar liv
Även om insjuknandet i flera cancerformer ökat över tid, har dödligheten minskat påtagligt, till exempel i bröstcancer, tarmcancer och barncancer.

Cancer är fortsatt den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige efter cirkulationsorganens sjukdomar, men förväntas snart vara den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor. Denna förändring beror inte på att dödligheten i cancer ökat, utan att dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar har minskat i en snabbare takt än dödligheten i cancer.

– Vi ser tydliga framgångar tack vare systematiska insatser som screening och nya behandlingsmetoder. Tidig upptäckt är avgörande för framgångsrik behandling, säger Mef Nilbert, sakkunnig på Socialstyrelsen.
Dessa resultat visar på vikten av fortsatt forskning och tillgång till cancervård av hög kvalitet.

Framtidens cancerstatistik
Det nya analysverktyget är ett viktigt steg i kampen mot cancer. I första versionen innehåller det information om insjuknande och dödlighet i 20 olika cancerformer, inklusive barncancer och ovanliga diagnoser. Data kan analyseras baserat till exempel på region, ålder, stadium och socioekonomiska faktorer. Under 2025 planeras också data kring prognoser och andelen som lever med en cancerdiagnos att läggas till.

– De skillnader i insjuknande och överlevnad vi ser är systematiska och utbredda. Orsakerna är en komplicerad mix av olika faktorer. Analysverktyget sätter ljus på skillnader och ger unika möjligheter för beslutsfattare, forskare och vårdgivare att analysera cancerns utveckling. Med fakta kan vi se skillnader och rikta strategiska insatser till grupper med högre risk att insjukna säger Mef Nilbert.

Docrates Cancersjukhus öppnar sin första klinik i Sverige. Den nya kliniken i Stockholm kommer att erbjuda patienter i Sverige individanpassad cancervård utan väntetid. Kliniken leds av onkologen och forskaren Dr. Renske Altena, tidigare överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. 

Den svenska kliniken kommer att ledas av Dr Renske Altena, som tidigare var verksam som överläkare inom onkologi och internmedicin vid Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Docrates.

Docrates Cancersjukhus grundades 2007 och är internationellt erkänt för specialisering inom diagnostik, behandling och uppföljning av cancerpatienter. Det är det enda privata specialistkliniken i sitt slag i norra Europa. Över 2 000 svenska patienter har sökt vård vid Docrates Cancersjukhus i Helsingfors, Finland, varav 40 procent från Stockholmsregionen. I slutet av mars 2025 öppnar Docrates en klinik i Stockholm för att erbjuda patienter i Sverige snabbare tillgång till konsultationer och individanpassade behandlingsplaner. Kliniken kommer att ligga i Life Science Hub Hagastaden, intill gamla Karolinska sjukhuset.

– I Sverige ökar antalet cancerdiagnoser varje år och bröstcancer och prostatacancer är de vanligaste cancerformerna. Lyckligtvis kan de flesta cancerformer behandlas framgångsrikt om de upptäcks i ett tidigt skede, och dödligheten i cancer sjunker. Vi har behandlat svenska patienter i 15 år, och den nya kliniken i Stockholm kommer att ge ännu snabbare tillgång till vård eftersom besökstider kan bokas även till nästa dag, säger Jani Mikkola, vd för Docrates Sverige.

Jani Mikkola, vd för Docrates Sverige. Foto: Docrates.

Ett komplement till den offentliga vården
Docrates blir ett tryggt och viktigt komplement till den svenska offentliga cancervården. Hos oss får varje enskild patient stöd genom hela vårdprocessen av ett dedikerat vårdteam bestående av en onkolog och en sjuksköterska. Erfarna onkologer tar fram individanpassade behandlingsplaner för varje enskild patient utifrån de senaste framstegen inom onkologi, som kan handla om evidensbaserade, avancerade medicinska behandlingar och terapier som speglar den snabba utvecklingen inom cancerforskningen.

Patienter kan även få remisser för avancerad diagnostik, strålbehandling och kirurgiska ingrepp, som antingen genomförs vid Docrates Cancersjukhus i Helsingfors eller genom samarbetspartners i Sverige. Kliniken välkomnar patienter både med och utan en bekräftad cancerdiagnos. Mottagningen tar emot bokningar från och med mars 2025.

Erfaren onkolog och forskare ska leda den svenska kliniken
Den svenska kliniken kommer att ledas av Med. dr. Renske Altena, som innan hon anslöt till Docrates var verksam som överläkare inom onkologi och internmedicin vid Karolinska Universitetssjukhuset i sju år. Hon är även docent i onkologi vid Karolinska Institutet, där hon aktivt deltar i kliniska forskningsprojekt.

– Docrates erbjuder patienter diagnostik och medicinsk vård i världsklass. Vi anpassar också vården efter varje individ och finns där genom hela vårdresan. Vi vet att väntan på behandling efter en cancerdiagnos kan vara psykiskt påfrestande, och möjligheten att snabbt få träffa en specialist innebär en stor trygghet för många patienter. Hos Docrates kan patienter välja att genomgå hela sin behandling hos oss eller endast vissa delar, exempelvis diagnos eller avancerade och evidensbaserade behandlingar som ännu inte är tillgängliga någon annanstans, säger Dr. Renske Altena.

Docrates Cancersjukhus

• Docrates Cancersjukhus är en internationellt ledande klinik i Helsingfors, specialiserad på diagnostik, behandling och uppföljning av cancer. Kliniken är känd för sin individanpassade vård och möjligheten till snabb behandling.
• Docrates grundades 2007 och är den enda privata, fullskaliga cancerkliniken i Norden. Med 130 specialister tar kliniken årligen emot över 1 600 nya patienter från mer än 60 länder. Under 2024 genomfördes närmare 19 000 patientbesök vid kliniken i Helsingfors.
• Docrates ingår i Mehiläinen Group, Finlands största aktör inom vård och omsorg.

Centrum för barn och läkemedel startades av Läkemedelsverket i januari 2025 för att stärka barnhälsoperspektivet i myndighetens arbete och i nationell samverkan med hälso- och sjukvård och andra aktörer främja säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning för barn och ungdomar.

Läkemedel behöver användas i rätt dos, på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Läkemedelsverket arbetar sedan flera år med ett särskilt fokus på att öka kunskapen inom området barn och läkemedel och därmed förbättra barns och ungas läkemedelsanvändning. Foto: Läkemedelsverket

Läkemedelsverket arbetar sedan flera år med ett särskilt fokus på att öka kunskapen inom området barn och läkemedel och därmed förbättra barns och ungas läkemedelsanvändning. Myndigheten arbetar också för att fler läkemedel ska bli godkända, anpassade och tillgängliga för barn.

Anpassade läkemedel och stärkt kunskap viktigt för barns hälsa
–  För att säkerställa en säker och effektiv läkemedelsbehandling av barn behövs tillgång till läkemedel som är anpassade efter individens behov. Därför behövs samlad kunskap om effekt och biverkningar för olika åldersgrupper, från nyfödd till tonåring. Läkemedel behöver användas i rätt dos, på rätt sätt och vid rätt tillfälle. En viktig del i detta är att stärka kunskapen hos både barn, vårdnadshavares och vårdpersonalen. Här kan centrumet spela en viktig roll, säger Elin Kimland, senior utredare och ansvarig för det nya centrumet, Läkemedelsverket.

Elin Kimland, senior utredare och ansvarig för det nya centrumet, Läkemedelsverket.

Centrum för barn och läkemedel (CBOL) ska bidra till:
•att ge hälso- och sjukvård och andra aktörer aktuell kunskap om hur läkemedel för barn används ändamålsenligt och säkert samt hjälpa till att förebygga problem

•att säkerställa att barns och ungas användning av läkemedel följs upp på ett systematiskt och vetenskapligt sätt

•att arbeta för att fler läkemedel godkända och anpassade för barn blir tillgängliga

•att barnperspektivet genomsyrar hela Läkemedelsverkets verksamhet.

Samverkan viktigt för kunskapsutbyte och identifiering av angelägna behov
För att Läkemedelsverkets arbete ska göra största möjliga nytta krävs samverkan med hälso- och sjukvårdspersonal, patienter, myndigheter samt andra relevanta aktörer.

– Vår förhoppning är att Läkemedelsverket i ännu större utsträckning ska kunna fungera som ett nationellt expertnav inom läkemedelsfrågor för barn och unga. Vi tror att bildandet av ett centrum kommer göra det lättare för externa intressenter att hitta rätt väg in till relevant expertis på myndigheten. Genom att tydliggöra och satsa på området hoppas vi också kunna bli ännu mer behovsstyrda och relevanta för våra målgrupper i genomförandet av Läkemedelsverkets uppdrag inom barn och läkemedel, säger Veronica Arthurson, direktör, Läkemedelsverket.

Veronica Arthurson, direktör, Läkemedelsverket.

Under 2025 planerar Centrum för barn och läkemedel bland annat att:
•Genomföra flera samverkansmöten med vården och andra berörda aktörer

•Delta i den nationella barnkonferensen Barnveckan

•Kartlägga problem med tillgänglighet av läkemedel till barn