Jeovanis Gil, forskare i klinisk kemi vid Lunds universitet och sisteförfattare till studien Forskargruppen bakom studien fokuserar på att studera mitokondriernas roll i melanom och andra cancerformer. Foto: Tove Smeds

En ny studie ledd av forskare vid Lunds universitet tyder på att melanom, den mest aggressiva formen av hudcancer, i vissa fall drivs av mitokondriella processer – och dessa kan bromsas med läkemedel som redan finns tillgängliga. I laboratoriestudier med cellodlingar kunde forskarna stoppa melanomceller med hjälp av antibiotika och andra substanser som påverkar mitokondriernas funktion.

Melanom är den allvarligaste formen av hudcancer. Trots stora framsteg med immunterapier saknas idag effektiva behandlingar för patienter i avancerade stadier. Nu visar en internationell studie, ledd av forskare vid Lunds universitet, att vissa melanomtumörer är särskilt beroende av två centrala processer i cellernas mitokondrier – cellernas ”kraftverk”. Fynden, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften CANCER, öppnar för nya möjligheter att behandla sjukdomen med redan existerande läkemedel.

Mitokondrier är sedan länge kända för sin roll i cellernas energiproduktion, men deras betydelse för cancerutveckling har fått begränsad uppmärksamhet inom melanomforskning. Den nya studien visar att melanom med snabb tillväxt ofta har överaktiva mitokondrier, särskilt när det gäller proteinsyntesen.

Forskarna kartlade melanomcellernas mitokondriella signatur, som är ett slags biologiskt fingeravtryck som avslöjar hur aktiva melanomcellernas ”kraftverk” mitokondrierna är.

– Vi identifierade en mitokondriell signatur som är särskilt aktiv i de mest aggressiva melanomtumörerna. Det handlar om tumörer där mitokondriernas egen proteintillverkning sker i hög takt och verkar driva tumörtillväxten. Men det utgör samtidigt en potentiell svaghet, säger Jeovanis Gil, forskare i klinisk kemi vid Lunds universitet och sisteförfattare till studien. Forskargruppen bakom studien fokuserar på att studera mitokondriernas roll i melanom och andra cancerformer.

Forskarna analyserade vävnadsprover från både frisk hud och melanomtumörer – totalt 151 prover, insamlade från såväl levande patienter som avlidna donatorer. De såg att mitokondriella funktioner – särskilt energiproduktionen (oxidativ fosforylering) och den mitokondriella proteinsyntesen – var kraftigt uppreglerade i de mest behandlingsresistenta melanomtumörerna, framför allt hos patienter med BRAF-mutationer och metastaser.

Läkemedel  fick stopp på tumördrivande processeser

Med hjälp av redan godkända läkemedel kunde forskarna i laboratoriemiljö stoppa dessa tumördrivande processer genom att hämma mitokondriernas funktion. Genom att behandla melanomceller med specifika OXPHOS-hämmare och tre olika antibiotika (doxycyklin, tigecyklin, azitromycin) – som normalt används för att hindrar bakteriers proteinsyntes – kunde man effektivt eliminera cancercellerna, medan friska celler klarade sig.

Forskarna menar att resultaten stärker argumenten för att rikta in sig på mitokondriernas aktivitet som en del avframtida behandlingar mot avancerat melanom. Eftersom de läkemedel som använts redan är godkända för behandling av människor, öppnar fynden för möjligheten att använda dem för ett nytt ändamål, vilket kan påskynda vägen till kliniska prövningar.

– Resultaten gäller laboratoriestudier i celler och analyser av patientvävnad. Fynden pekar på en lovande väg för kombinationsbehandling med läkemedel som redan är godkända och tillgängliga för andra ändamål. Men vi har inte gjort några kliniska studier, det behövs för att se om detta även håller i människa. Så detta är därför ett första steg, mendet visar att mitokondrier inte bara är en del av cancerprocessen – de kan också vara tumörens akilleshäl, säger Jeovanis Gil.

Mitokondriell aktivitet som biomarkör för återfallsrisk

Forskarna ser också möjligheten att mitokondriell aktivitet kan användas som en biomarkör för att bedöma risken för återfall, även i tidiga stadier av sjukdomen.

– Dessa signaturer kan mätas i vanliga vävnadsprover, vilket skulle kunna vara en tydlig markör för att identifiera patienter som redan i tidigt stadium kan ha nytta av sådan behandling. Vi ser att markören finns där redan från början.

Studien är ett samarbete mellan forskare i Sverige, Ungern, Brasilien, Sydkorea och USA och har bland annat finansierats av Berta Kamprads stiftelse samt Crafoordska stiftelsen.

Den fortsatta forskningen om mitokondriella sårbarheter i melanom kommer att stödjas av Fru Berta Kamprads stiftelse under de kommande fyra åren.

Ett fel i en programvara ledde till att vissa kvinnor felaktigt friskförklarades efter sin mammografi. Läkemedelsverket har under våren samverkat med tillverkaren och berörda parter kring åtgärder. Felet åtgärdades snabbt och alla berörda kvinnor har identifierats och kontaktats av vården.

Sectra, RCC och berörda kliniker har i samverkan identifierat de fall där det fanns misstanke om att slutgranskningen inte hade genomförts, och ny granskning har gjorts av samtliga dessa fall. Hos ett litet antal av dessa kvinnor har bröstcancer hittats. Foto: Johnér

Sectra Workstation IDS7 är ett bildbehandlingssystem från tillverkaren Sectra AB. Systemet används bland annat för granskning av mammografibilder inom det nationella programmet för bröstcancerscreening. Det är regionövergripande med 21 kunder i Sverige samt kunder i Danmark och Norge.

Läkemedelsverket fick i början av 2025 en rapport från tillverkaren om ett fel i systemet. Av rapporten framgick att kvinnor i vissa fall felaktigt hade friskförklarats utan att deras mammografibilder hade slutgranskats av radiologer. Felet upptäcktes i samband med att en vårdgivare utredde ett fall där en kvinna som friskförklarats vid sin senaste mammografi hade avlidit av bröstcancer. Sådana fall följs alltid upp av vården.

– Läkemedelsverket startade tidigt ett ärende för att snabbt få en överblick och bedöma omfattningen av händelsen. Vi har haft veckovisa möten med tillverkaren Sectra för att löpande övervaka deras utredning och åtgärder. Vi har också samverkat med Regionala cancercentrum (RCC) och Socialstyrelsen, för att säkerställa tydlig och korrekt information till alla berörda. Alla kvinnor som berörs har fått besked, säger Helena Henriksson som är chef för Läkemedelsverkets säkerhetsbevakning.

Det går att lita på mammografiresultatet

Sectra, RCC och berörda kliniker har i samverkan identifierat de fall där det fanns misstanke om att slutgranskningen inte hade genomförts, och ny granskning har gjorts av samtliga dessa fall. Hos ett litet antal av dessa kvinnor har bröstcancer hittats.

– Kvinnor kan fortsättningsvis lita på det mammografiresultat de har fått. I det aktuella fallet har kvinnor oavsiktligt friskförklarats på grund av ett fel i programvaran. Det felet har nu åtgärdats och vi ser inga skäl till att man inte ska kunna lita på sin mammografi, avslutar Helena Henriksson.

Tillverkarens utredning har lett till åtgärder både för att korrigera felet och för att förhindra liknande fel i framtiden.

Vaccinationer aktiverar immunceller och stimulerar produktionen av antikroppar, som hjälper till att skapa skydd mot framtida infektioner. Foto: Getty images.

Patienter med blodsjukdomen kronisk lymfatisk leukemi (KLL) har en ökad risk att drabbas av allvarliga infektioner. Ett av de största hoten är pneumokocker – bakterier som kan orsaka allvarlig lunginflammation. ”Vår forskning belyser något viktigt och fyller en kunskapslucka för vaccinationsstrategier”, säger Magdalena Kättström, överläkare på Universitetssjukhuset Örebro.

Örebroforskaren Magdalena Kättström har i sin avhandling undersökt hur olika pneumokockvacciner fungerar hos KLL-patienter – en grupp med kraftigt försvagat immunförsvar. Resultaten är tydliga – det konjugerade vaccinet (PCV) ger ett starkare immunsvar än det traditionellt använda polysackaridvaccinet (PPSV23). Dessutom förbättras skyddet ytterligare om patienterna får en påfyllnadsdos av PCV – så kallad revaccination.

– Det mest intressanta var att vi kunde se att revaccination med PCV faktiskt gör skillnad. Det kan ge ett bättre och mer långvarigt skydd mot allvarliga infektioner, säger Magdalena Kättström, överläkare inom Verksamhetsområde medicin vid Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand på Örebro universitet.

Revaccination kan bli en nyckel till bättre infektionsskydd

Det finns idag inga generella rekommendationer om att erbjuda revaccination till personer med KLL – något som Magdalena Kättström nu vill ändra på.

– Min förhoppning är att våra resultat ska bidra till att vaccinationsprogrammen ses över för de här patienterna. Med rätt strategi kan vi minska risken för livshotande infektioner hos personer som redan har ett skört immunförsvar.

Att få arbeta med patientnära forskning är något hon brinner för.

– Det är väldigt meningsfullt att kunna bidra med kunskap som direkt kan förbättra vården och livskvaliteten för människor i en utsatt situation. Det är det bästa med att forska, avslutar Magdalena Kättström.

Forskaren Magdalena Kättström. Foto: Håkan Risberg/Region Örebro län.

Faktaruta
Blodsjukdomen kronisk lymfatisk leukemi förkortas KLL. Medelåldern för insjuknande i sjukdomen är 72 år, fem per hundratusen drabbas och flertalet är män.

Vaccination mot pneumokocker kan förebygga allvarliga infektioner, men vaccinationssvaret är ofta nedsatt i patientgruppen med KLL eftersom både sjukdomen och dess behandlingar påverkar immunförsvaret negativt.

Kunskapen om vilket vaccin och vilken vaccinationsstrategi som ger bäst immunsvar hos patienter med KLL är begränsad. Det finns bara få studier gjorda i världen inom detta område.

För närvarande används två typer av pneumokockvaccin till patienter med KLL. Det är konjugerat vaccin (PCV) och polysackaridvaccin (PPSV23), vilka stimulerar immunförsvaret på olika sätt. I studierna undersöktes effekten av en påfyllnadsdos av PCV.

Doktor Maximilian Ackermann, som för närvarande arbetar som professor i patologi vid RWTH:s universitetskliniker Aachen och Helios Universitetssjukhus Wuppertal, Tyskland, och anatomist vid Johannes Gutenberg-universitetet i Mainz, tilldelas 2025 års Lennart Nilsson Award för sina enastående bidrag till vetenskaplig bildbehandling. Hans arbete har givit värdefulla insikter om sjukdomar som covid-19 och cancer.

Maximilian Ackermann har specialiserat sig på patologi och anatomisk patologi och har en passion för konstnärlig fotografering. Hans bilder ger både inblick i skönheten i den mänskliga anatomin och i de mörkare aspekterna av sjukdom, samtidigt som de illustrerar nya vetenskapliga upptäckter.

– Morfologin hos tvådimensionella vävnadssnitt är avgörande för att kliniska patologer och anatomister ska kunna ställa långtgående diagnoser för våra patienter, till exempel när det gäller cancer. I mitt arbete är jag alltid intresserad av hur patologiska förändringar i cancer eller inflammation påverkar vävnad i tre dimensioner. Principen om att ”form följer funktion”, är grundläggande i modern arkitektur och det samma gäller för vävnadens anatomi, säger Maximilian Ackermann.

Maximilian Ackermann tilldelas Lennart Nilsson Award 2025.

Ackermanns arbete bidrar till att öka vår förståelse för komplexa biologiska strukturer och sjukdomar. Det inkluderar att utveckla och tillämpa avancerade tekniker som hierarkisk faskontrasttomografi (HiP-CT), som för närvarande integreras i kliniska diagnostiska processer.

– Vi använder klassiska mikroskop och kompletterar dem med tredimensionella data från HiP-CT. I vårt HIMALAYA-projekt analyserar vi till exempel prostatacancer ur ett holistiskt perspektiv. Detsamma gäller för bröstkarcinom efter kemoterapi. HiP-CT är en utmärkt överbryggningsteknik som sammanför specialiteter som radiologi och patologi. Det kommer utan tvekan att ge ett betydande stöd i karakteriseringen av sjukdomar och i AI-baserad bildigenkänning inom radiologi.

Stiftelsen Lennart Nilsson Award instiftades 1998 som ett erkännande av den världsberömde svenske fotografen Lennart Nilsson och hans extraordinära arbete. Det årliga priset uppmärksammar framstående insatser inom vetenskaplig fotografi.

– Det är en mycket stor ära att få detta framstående pris, som förenar konst och vetenskap på ett unikt sätt och har en lång tradition av exceptionella forskare som har tänjt på gränserna för sina respektive discipliner, säger årets pristagare.

Dr. Ackermanns prisbelönta arbete utfördes vid European Synchrotron Radiation Facility (ESRF) i Grenoble, Frankrike. Prisutdelningen sker i samband med installationshögtiden för nya professorer och pristagare i Aula Medica på Karolinska Institutet i Solna den 9 oktober 2025.

Juryns motivering

”Lennart Nilsson Award 2025 tilldelas Doktor Maximilian Ackermann. Dr. Ackermann hedras för sina enastående bidrag till vetenskaplig avbildning, där han förkroppsligar Lennart Nilssons anda genom att göra det osynliga synligt. Hans banbrytande arbete, särskilt när det gäller att utveckla och tillämpa avancerade tekniker som hierarkisk faskontrasttomografi (HiP-CT) och konstnärlig svepelektronmikroskopi, bidrar till att öka vår förståelse av komplexa biologiska strukturer och sjukdomar.

Maximilian Ackermanns visuellt häpnadsväckande och vetenskapligt betydelsefulla bilder har avslöjat viktiga insikter om sjukdomar som COVID-19 och cancer, och presenterat vetenskapliga genombrott för världen på vackra, unika och kraftfulla sätt. Han har en extraordinär förmåga att översätta intrikata vetenskapliga begrepp till övertygande visuella berättelser.”

Färgad skanningelektronmikrografi av mänsklig lunga med covid-19-infektion. Alveoler med inflammatoriska celler (gult), blödningar (rött) och hyalina membran (blått). Foto: Maximilian Ackermann

Filmisk återgivning av en synkrotronbaserad HiP-CT-skanning av tolvfingertarm och bukspottkörtel (Whipple-resektionsprov) med en 1,1 cm stor neuroendokrin tumör i bukspottkörtelvävnaden. Magsäckens och tolvfingertarmens slemhinna syns först, följt av den intrapankreatiska gallgångens förlopp och den exokrina bukspottkörteln. En inkapslad, väl vaskulariserad neuroendokrin tumör kan ses i bukspottkörteln.

Färgad skanningelektronmikrografi av en gallsten från människa liknar grå skiffer.

Färgad skanningelektronmikrografi av de mjuka håren i hårbotten på en geting (vespula vulgaris). När getingar samlar nektar från blommor kan pollen fastna i deras hårstrån.

Nu hjälper AI att korta arbetet med att ta fram patientinformationen till Min vårdplan för personer med en cancerdiagnos. Det nya sättet att arbeta sparar tid och håller fortsatt hög kvalitet. En första AI-genererad Min vårdplan har nyss publicerats.

Min vårdplan innehåller viktig information för personer med en cancerdiagnos. Patientinformationen om en cancerdiagnos är ofta på över 200 sidor. Vårdpersonalen väljer ut vilka delar de enskilda patienterna ska se i sin Min vårdplan. Hittills har över 20 Min vårdplan för olika cancerdiagnoser tagits fram, och fler är på väg. Arbetet med att utarbeta en Min vårdplan kan ta två år. Dessutom uppdateras Min vårdplan när nya riktlinjer kommer i vårdprogrammen. I arbetsgrupperna finns personer från cancervårdens professioner och patientföreträdare. För att effektivisera arbetet och använda vårdpersonalens tid bättre startade RCC i höstas ett AI-projekt. Nu är den första Min vårdplan klar som tagits fram med hjälp av AI, Min vårdplan för lever- och gallvägscancer.

–Den absolut största skillnaden var den otroliga tidsvinst vi gjorde. Tack vare att vi fick ett AI-genererat textunderlag att utgå ifrån lyckades arbetsgruppen under enbart ett par dagar utföra arbete som vanligen tar flera månader, säger Linnea Hedegren handläggare för Min vårdplan för lever- och gallvägscancer.

Linnea Hedegren handläggare för Min vårdplan för lever- och gallvägscancer.

Arbetsgruppen för Min vårdplan väljer ut vilka källor AI:n ska använda sig av. Främst är det information från vårdprogrammen men kan även vara andra pålitliga källor. AI:n föreslår ett utkast utifrån Min vårdplans struktur och 1177:s språkliga riktlinjer. Resultatet blir texter som vårdpersonal och patienter känner igen. Arbetsgruppen granskar att informationen stämmer och en språkkonsult ser över språket.

I arbetsgruppen fanns i början osäkerhet om AI:n kunde skapa högkvalitativt innehåll. Men förslagen som AI:n tog fram skapade förtroende för det nya sättet att arbeta. Motivationen ökade i gruppen eftersom gruppmedlemmarnas kompetenser användes mer effektivt.

– Det har gått över förväntan att ta hjälp av AI. AI-verktyget var fortfarande under uppbyggnad när vi testade det men lyckades ändå leverera ett kvalitativt underlag, säger Linnea Hedegren handläggare för Min vårdplan lever- och gallvägscancer.

Nästa steg är att använda AI för alla Min vårdplan-arbetsgrupper. Claire Micaux, nationell samordnare för Min vårdplan, ser att det är tidspressat i vården och vill använda kompetens på rätt sätt:

– Tidsbesparingarna gör att personer med cancer snabbare kan få tillgång till innehållet i Min vårdplan. På lite längre sikt hoppas vi att AI kan skapa mer personcentrerade vårdplaner. Det skulle ge mer individanpassat innehåll som patienten kan styra själv. Målet är att förbättra både vården och patientupplevelsen, säger Claire Micaux.

Claire Micaux, nationell samordnare för Min vårdplan

AI hjälper arbetet med Min vårdplan genom att skapa:

Mer tid och utrymme att använda professionens kompetens på rätt sätt

Mer enhetliga texter

Mer diagnosanpassade texter

Minskat behov av remissrundor

Tydligare referenser och källhänvisning till bland annat vårdprogrammen

Det här är Min vårdplan
Min vårdplan innehåller viktig information för personer med en cancerdiagnos via e-tjänsten Stöd och behandling på 1177. Min vårdplan möjliggör delaktighet och inflytande för patienter genom hela vårdförloppet. Sedan 2020 har RCC varit ansvarig utgivare för Min vårdplan.

En enstaka infusion av CARVYKTI® (ciltakabtagen-autoleucel, cilta-cel) kan ge långvarig sjukdomskontroll hos patienter med relapserande och/eller refraktärt multipelt myelom (RRMM). Det visar långtidsdata från fas 1b/2-studien CARTITUDE-1, som presenterades vid årets ASCO och EHA.

I studien, som omfattade 97 vuxna RRMM-patienter med minst tre tidigare behandlingslinjer, uppnådde 33 procent (n=32) en progressionsfri överlevnad (PFS) på fem år eller längre efter en enda infusion – utan underhållsbehandling.

– ”Dessa resultat visar att en enstaka infusion av cilta-cel kan innebära långvarig sjukdomskontroll för patienter med svårbehandlad myelom. Det är ett glädjande framsteg som kan innebära färre behandlingstillfällen och en förbättrad livskvalitet,” säger Kristian Broms, Nordic TA Medical Lead Rare Diseases vid Johnson & Johnson.

En särskild analys av en undergrupp på 12 patienter, som följdes vid ett och samma center, visade att samtliga var negativa för minimal residual disease (MRD) vid upprepade mätningar under femårsperioden och hade inga tecken på sjukdom vid bilddiagnostik.

Cilta-cel är en BCMA-riktad CAR-T-cellsterapi som redan i tidigare analyser av CARTITUDE-1 visat mycket höga svarsfrekvenser. Med de nya långtidsdata stärks förhoppningen om att CAR-T-terapi kan erbjuda behandlingsfria remissioner hos en subgrupp av patienter med RRMM.

Resultaten har publicerats i Journal of Clinical Oncology och kan komma att påverka framtida behandlingsstrategier. Frågan väcks nu om CAR-T kan ersätta kontinuerliga behandlingar i vissa fall. Pågående fas 3-studier, såsom CARTITUDE-4, kommer att bidra med ytterligare evidens.

Cancer är en global samhällsutmaning. För att möta den måste vi skapa bättre förutsättningar för att implementera ny kunskap, nya metoder och interventioner. Vi behöver tänka nytt och anta ett helhetsperspektiv på hälsa. Vi behöver samarbeta på nya sätt mellan vård, näringsliv och civilsamhälle.

Ebba Hallersjö Hult.

Ett uppdragsinriktat tillvägagångssätt bidrog till systemförändring. Cancer Mission Day var en dag som ägnades åt att utforska genomförandet av en uppdaterad cancerstrategi genom innovativa samarbeten som syftar till att utveckla och stärka cancerprevention, behandling och livskvalitet.

Cancer Mission Day samlade ledande intressenter från sjukvård, forskning, politik, näringsliv och civilsamhälle för att gemensamt driva på genomförandet av den uppdaterade svenska cancerstrategin i linje med EU:s Cancer Mission. Under dagen utforskade deltagarna hur samarbete, innovation och systemomvandling kan bidra till att förebygga cancer, möjliggöra tidig upptäckt, förbättra behandlingar och höja livskvaliteten för alla patienter. Från precisionsmedicin och rättvis datadriven vård till barncancer, personcentrerade metoder och hållbarhet – Cancer Mission Day markerade en startpunkt för påtaglig förändring och globalt ledarskap inom cancervården.

En blandning av seminarier, workshops, presentationer och nätverkande organiserades av ett stort antal intressenter och samordnades av innovationsekosystemet Nollvision cancerTestbed Sweden Precision Health Cancer. Cancer Mission Day ägde rum i Almedalen, Visby, den 26 juni 2025.

Se alla intervjuer från Cancer Mission Day här och läs mer om alla seminarier här.

Alla bilder: Nollvision Cancer.

CARVYKTI® är en så kallad CAR-T-terapi som bygger på att patientens egna T-celler omprogrammeras med en transgen som kodar för en chimär antigenreceptor (CAR). CARVYKTI® är ämnad att specifikt känna igen och eliminera celler som uttrycker BCMA (B-cellsmognasantigen).

– CARVYKTI står för en av de senaste medicinska genombrotten inom blodcancersjukdomar och multipelt myelom. CARVYKTI har visat data i kliniska studier som tidigare ej visats i denna patientpopulation. Vi är därför otroligt glada för att denna behandling nu kommer att nå svenska patienter, säger Mario Klesse, Managing Director Nordics and Sweden hos Johnson & Johnson Innovative Medicine.

– Det här är glädjande för våra patienter. Med andra behandlingar som kemoterapi och allogen stamcellstransplantation kan det ta tid innan patienten återhämtar sig. Men med CAR-T sker generellt en snabb förändring, det överraskar mig varje gång, säger Stephan Mielke, verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor i hematologi och cellterapi vid Karolinska Institutet.

– I det här fallet blir ett företag en del av en patientresa och en patients celler blir en del av ett läkemedel vilket gör att vi måste jobba tillsammans, säger Stephan Mielke.

NT-rådets rekommendation till regionerna lyder:

“Carvykti kan användas för behandling av vuxna patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom som fått minst en tidigare behandling, inklusive ett immunmodulerande läkemedel och en proteasomhämmare, som har uppvisat sjukdomsprogression vid den senaste behandlingen, och är refraktära mot lenalidomid”

I och med rekommendationen har man nu på Karolinska Universitetssjukhuset tagit celler från den första patienten i Sverige i förberedelse för behandlingen.

Karolinska har inför denna första behandling förberett sig noga för att kunna behandla och ta emot denna patientgrupp. Karolinska och Johnson & Johnson har haft ett nära samarbeta i flera år för att kunna genomföra behandling med detta läkemedel.

Socialstyrelsen får i uppdrag att skapa en så kallad nationell cancer mission hubb – en ny plattform för tvärsektoriell samverkan som ska driva utvecklingen av framtidens cancervård. Uppdraget är en del av regeringens ambitionshöjning inom cancervården och ligger i linje med både den uppdaterade cancerstrategin och Sveriges arbete inom life science.

– Vi fortsätter att stärka grunden för en mer sammanhållen och innovativ cancervård. Genom att samla aktörer från hela samhället skapar vi förutsättningar för verklig förändring – för patienterna, vården och forskningen, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att etablera och agera sammankallande part för en nationell cancer mission hubb. Den nya hubben blir en strategisk samverkansarena där myndigheter, vårdgivare, akademi, näringsliv, patientrepresentanter och civilsamhälle tillsammans ska driva utvecklingen av cancervården – från prevention till rehabilitering och palliativ vård.

Uppdraget är en central del i regeringens ambitionshöjning inom cancervården och ett viktigt steg i arbetet med att uppdatera den nationella cancerstrategin. Det stärker också Sveriges position inom EU:s cancerplan och Cancer Mission, där samordning och kunskapsutbyte över sektorsgränser är avgörande.

Enligt EU:s cancerplan är målet att förbättra livet för över tre miljoner människor till år 2030 genom förebyggande insatser, behandlingar och stöd till dem som drabbats av cancer – inklusive deras familjer – så att de kan leva längre och med högre livskvalitet.

Inom ramen för uppdraget ska Socialstyrelsen utforma en struktur för hubbens verksamhet som säkerställer långsiktighet, effektivitet och ändamålsenlighet. Etableringen av hubben är en vidareutveckling av det arbete som myndigheten gjort inom ramen för arbetet med att samordna det nationella genomförandet av EU:s cancerplan, vilket myndigheten även framöver kommer att ansvara för. Arbetet ska ske i nära samverkan med Folkhälsomyndigheten och andra berörda aktörer. Uppdraget ska följas upp genom årliga delredovisningar till Regeringskansliet, med start i december 2025.

Genom detta uppdrag tar Sverige ett samlat grepp om framtidens cancervård – i nära samspel med det bredare arbetet inom life science och med målet att förbättra vården för alla cancerpatienter.

För andra året i rad går ett stort antal organisationer samman för att arrangera ett gemensamt Cancer Mission Day  den 26 juni, under Almedalsveckan i Visby.

Missa inte avslutningen på årets Cancer Mission Day och följ med på en inspirerande kväll i trädgården på Birgers gränd på torsdag den 26 juni kl 17-19.

Hur förändrar geopolitiska förändringar, säkerhetspolitik och omställningsbehov förutsättningarna för svensk och europeisk life science – och hur påverkar detta möjligheten att bedriva framtidssäkrad cancervård och precisionsmedicinsk forskning?

Kvällens huvudtalare är Håkan Jevrell, statssekreterare hos bistånds- och utrikesministern ministern Benjamin Dousa.

Eftersnack med:

• Malin Parkler, VD, Pfizer Sverige
• Richard Rosenquist Brandell, överläkare, professor, föreståndare Genomic Medicine Sweden
• Suzanne Håkansson, chef samhällskontakter, AstraZeneca

Cancer Mission Day bjuder på gotlandsinspirerade smårätter, friska alkoholfria drycker och värdefulla samtal – ett tillfälle att reflektera, knyta kontakter och fira lokalt mathantverk.

Välkommen till årets nätverksträff!

Läs mer och anmäl dig här

Cancer Mission Day i Almedalen

Fotograf/Källa: Paul Björkman

I samband med Almedalsveckan lanseras ett historiskt samarbete inom svensk hälso- och sjukvård. Landets sju universitetssjukhus går samman i en gemensam allians för att stärka den högspecialiserade vården, forskningen och utbildningen i Sverige.

Initiativet syftar till att skapa en mer tillgänglig, jämlik och effektiv högspecialiserad vård för patienter i hela landet. Universitetssjukhus i allians (Swedish University Hospital Alliance) samlar Norrlands universitetssjukhus, Akademiska sjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset, Universitetssjukhuset Örebro, Universitetssjukhuset i Linköping, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Skånes universitetssjukhus.

En fjärdedel av svensk sjukvård i samverkan
Universitetssjukhusen vårdar över 1,6 miljoner patienter varje år och står för omkring 25 procent av den svenska hälso- och sjukvården. Tillsammans med universiteten driver universitetssjukhusen också klinisk forskning och utbildar framtidens medarbetare.

Gemensam kraft för framtidens vård
– Sveriges universitetssjukhus spelar en central roll för hälso- och sjukvård, forskning och utbildning. Stärkt samverkan i en ny allians leder till förbättrad hälso- och sjukvård till gagn för alla invånare och stärker Sveriges konkurrenskraft internationellt, säger Boubou Hallberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och ordförande för initiativet första året.

Alliansen kommer bland annat utveckla samarbetet kring precisionsmedicin, verka för fler kliniska prövningar där fler patienter får möjlighet att delta och bättre kunna möta framtidens kompetensbehov genom samordning i utbildningsfrågor. Genom att gemensamt representera svensk universitetssjukvård i internationella sammanhang stärks också Sveriges position globalt. Universitetssjukhus i allians tar ett gemensamt ansvar för framtidens vård – för dagens och morgondagens patienter.

Lanseras i Almedalen
Den 24 juni samlas ledarna för universitetssjukhusen i ett panelsamtal, representanter för bland annat universitet, näringsliv, patientorganisationer och politik deltar.

Tisdag 24 juni, klockan 15.00–16.00, Region Västerbottens eventyta, Novgorodgränd 1, Visby.

Deltagare:
Elisabeth Karlsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Västerbotten
Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset
Christophe Pedroletti, sjukhusdirektör Karolinska Universitetssjukhuset
Jonas Claesson, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Örebro län
Ninnie Borendal Wodlin, vårddirektör Region Östergötland
Boubou Hallberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Björn Ekmehag, förvaltningschef Skånes universitetssjukhus

Barncancerfonden och Cancerfonden representerar Sverige i nya internationella forskningskonsortiet FORCE – Fostering Oncology Research by Charities in Europe.

Nya forskningssamarbeten över nationsgränserna är målet för det nystartade konsortiet FORCE som genom gemensamma utlysningar ska stimulera till fler kliniska studier som kan bidra till nya innovativa arbetssätt och behandlingsmetoder för att möta utmaningar inom såväl barn- som vuxencancerområdet.

Barncancerfonden är stolta över att vara en av 14 europeiska organisationer som tillsammans bildar det nya forskningskonsortiet FORCE – Fostering Oncology Research by Charities in Europe. Konsortiet ska stärka det internationella samarbetet kring kliniska studier inom cancerområdet och har beviljats 3,4 miljoner euro i finansiering från EU:s forskningsprogram Horizon Europe för att ta fram en gemensam utlysning. Stödet till forskningsprojekten kommer att finansieras av de deltagande organisationerna. Sverige är enda deltagande land från Norden och förutom Barncancerfonden är också Cancerfonden med i konsortiet.

Kommissionen gjorde en utlysning av denna helt nya finansieringsform som bara är öppen för ”charities” och samverkan mellan dessa. Barncancerfondens seniora expert Kerstin Sollerbrant har varit med och föreslagit kommissionen för flera år sedan att detta skulle kunna vara en typ av utlysning som skulle vara värd att testas. Kerstin Sollerbrant har därefter varit aktiv i att få till och skriva ihop den ansökan, det konsortium (FORCE) som nu beviljades medel för någon månad sedan och som nu blir offentlig.

– Det är otroligt glädjande att vi nu ser att detta blir verklighet. Att vi kan jobba så att medel samordnas till större och mer kraftfulla satsningar i form av studier som kommer flera länder till godo, och därmed alla barn, säger Kerstin Sollerbrant i en kommentar till Pharma Industry. Många länder har ju små fonder och då blir satsningarna både små, och stödet onödigt fragmenterat.

Kerstin Sollerbrant, senior expert, Barncancerfonden. Foto Johan Artursson.

– Att delta i FORCE är helt i linje med både vår forskningsstrategi och vår samverkansstrategi och stärker vår uttalade ambition att öka det internationella samarbetet. För att barn som drabbas av cancer ska få förbättrad omvårdnad och behandling behövs en kraftsamling, inte minst inom områden där det finns stora behov, men ett lägre kommersiellt intresse, säger Ola Mattsson, generalsekreterare för Barncancerfonden.

Ola Mattsson, generalsekreterare, Barncancerfonden.

– Satsningen är också ett test av hur Europa kan samarbeta effektivare. ”Den här modellen av samarbete kommer också utvärderas, menar Kerstin Sollerbrant. Är det en framgångsrik typ av samarbete så kan det vi gör också komma att göra skillnad för andra typer av samverkan, inte bara medicinsk forskning.”

Sällsynta diagnoser kräver samarbete
Barncancer är ett område där behoven av samarbete är särskilt stora – inte minst eftersom sjukdomen omfattar över 100 olika diagnoser, många av dem mycket sällsynta. Internationell samverkan är därför avgörande för att få tillräckligt stora populationer så att man kan dra slutsatser, samla tillräcklig kunskap, data men också utnyttja resurser på ett optimalt sätt.

Mellan 2026 och 2028 kommer de deltagande organisationerna att utlysa två projektomgångar där fokus ligger på att ta fram evidens för ändamålsenliga, tillgängliga och kostnadseffektiva behandlingar inom cancer.

– Vi tillhör redan idag de länder som har högst överlevnad men för att kunna förbättra behandlingarna ännu mer, öka överlevnaden och minska de sena komplikationerna så behöver vi delta i satsningar som den här. En sådan här satsning kommer också att visa hur svensk forskning står sig i internationell konkurrens, var vi har våra styrkor men kanske också mindre starka områden, avslutar Ola Mattsson.

Om FORCE-projektet
FORCE – Fostering Oncology Research by Charities in Europe är det första EU-finansierade projektet som samlar ideella cancerorganisationer från hela Europa för att tillsammans stärka och samordna arbetet med gränsöverskridande kliniska studier. Projektet koordineras av franska Fondation ARC och har beviljats 3,4 miljoner euro från Europeiska kommissionen genom programmet Horizon Europe.

Organisationerna bakom FORCE:

•Anticancer Fund (Belgien)

•Barncancerfonden (Sverige)

•Breakthrough Cancer Research (Irland)

•Cancerfonden (Sverige)

•Dutch Cancer Society (Nederländerna)

•Fondation ARC (Frankrike)

•Fondazione AIRC per la ricerca sul cancro (Italien)

•Fundación Científica de la Asociación Española Contra el Cáncer (Spanien)

•Hellenic Cancer Society (Grekland)

•Hungarian League Against Cancer (Ungern)

•Irish Cancer Society (Irland)

•Kom op tegen Kanker (Belgien)

•Latvian Children’s Oncology Foundation (Lettland)

•The Saving Kids with Cancer Foundation (Polen)

NT-rådets rekommendation till regionerna är:

• att Padcev i kombination med Keytruda bör användas för första linjens behandling av vuxna patienter med icke-resektabel eller metastaserad urotelial cancer som är lämpliga för platinainnehållande kemoterapi.

Tillståndets svårighetsgrad är hög. Osäkerheten i den vetenskapliga dokumentationen är låg. Osäkerheten i den hälsoekonomiska värderingen är måttlig.

I TLV:s hälsoekonomiska värdering har Padcev i kombination med Keytruda jämförts med två olika behandlingsalternativ. Det första jämförelsealternativet är platinumbaserad kemoterapi i kombination med gemcitabin följt av underhållsbehandling med Bavencio (avelumab). Det andra är gemcitabin i kombination med cisplatin och Opdivo (nivolumab) följt av underhållsbehandling med Opdivo. TLV värderar kostnaden per vunnet QALY för Padcev i kombination med Keytruda till 1,7 miljoner kronor respektive 1,6 miljoner kronor.

En klinisk studie och en indirekt jämförelse har visat förbättrad progressionsfri överlevnad (PFS) och total överlevnad (OS) jämfört med de två relevanta jämförelsealternativen vid första linjens behandling av avancerad urotelial cancer.

I samband med nationell samverkan för Padcev har nationella förhandlingar genomförts med företaget, vilket har resulterat i ett avtal som innebär återbäring av en del av kostnaden för Padcev till regionerna. Sedan tidigare har en nationell upphandling genomförts för samtliga godkända  PD-(L)1-hämmare. Denna har lett till avtal som innebär att en del av kostnaden för Keytruda återbetalas till regionerna.

En sammanvägd bedömning av ovanstående faktorer gör att Padcev i kombination med Keytruda kan betraktas som kostnadseffektivt för behandling av urotelial cancer. Det finns tre nivåer för NTrådets rekommendationer till regionerna: att läkemedlet bör användas, kan användas eller att läkemedlet inte ska användas. Rekommendationen i det här fallet är att Padcev i kombination med Keytruda bör användas eftersom effekten bedöms som kliniskt relevant vid ett tillstånd med hög svårighetsgrad.

Forskare vid Uppsala universitet har tagit ett viktigt steg framåt i sin cancerforskning genom att fördjupa sig i hur genetik och epigenetik samverkar för att driva sjukdomen. Under ledning av universitetslektor Xingqi Chen, vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, kommer teamet att använda ett nyinköpt, avancerat mikroskop för att utforska dessa komplexa samband. Utrustningen har finansierats med 1 miljon kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse, vilket öppnar upp för nya insikter om cancerutvecklingen.

– Vårt projekt handlar om att förstå den komplexa kopplingen mellan genetik och

Universitetslektor Xingqi Chen, vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet.

epigenetik vid cancer. Många studerar dessa områden var för sig, men vi vill se hur de tillsammans driver sjukdomen. Epigenetik är hur våra gener fungerar – alltså vilka gener som är aktiva eller inaktiva – utan att själva DNA-sekvensen ändras. Det kan liknas vid att ändra volymen på en radio istället för att byta låt. Att förstå hur detta samspelar med genetiken är avgörande för att få en helhetsbild av cancer, säger Xingqi Chen.

Unik teknik för att studera gener

Det nya mikroskopet är utrustat med en digital spegelanordning. Denna teknik möjliggör att mycket precist styra ljuset som når cellerna. Även om det finns miljontals celler i ett prov, kan de nu belysa små, specifika områden. Genom att tända och släcka ljuset kan de stimulera cellerna och se hur detta påverkar vilka gener som är aktiva. Samtidigt använder de en teknik som kallas nästa generations sekvensering för att analysera genetiska förändringar.

– Den digitala spegelanordningen gör att vi kan belysa små delar av ett cellprov och se hur det påverkar genernas aktivitet. Det är ett mycket kraftfullt verktyg för att utforska hur epigenetik och genetik samverkar i cancerceller, säger Xingqi Chen

Hopp om nya behandlingar

Forskningen undersöker också en speciell egenskap hos epigenetiken, nämligen att förändringarna är dynamiska. Det betyder att de kan ”slås på och av” av olika faktorer i cellens omgivning, även om själva DNA:t är oförändrat. Detta fenomen kallas ”positiv fallhistoria” och innebär att samma cancerceller kan uppföra sig olika beroende på miljön. Att förstå varför och hur detta sker är av stort intresse, eftersom det kan öppna upp för nya sätt att behandla och diagnostisera cancer. Om forskarna kan förstå dessa mekanismer, finns det hopp om att kunna påverka och kanske till och med hålla tillbaka cancerutvecklingen, att det finns potential för reversibilitet.

Xingqi Chen betonar att han är tacksam över stiftelsen för det avgörande stödet. Det nya mikroskopet kommer att vara tillgängligt för forskare inom institutionen och även för andra forskargrupper i Sverige som har intresse av tekniken. Vilket främjar samarbete och utbyte av kunskap inom cancerforskningen.

– Att få finansiering för specifik forskningsutrustning är ofta svårt. Den här stiftelsens fokus på att finansiera just den utrustning vi behöver är otroligt värdefull. Utan det här bidraget hade projektet inte kunnat genomföras. Vi hoppas att vår forskning kan bidra med nya insikter och att våra metoder på sikt kan leda till bättre diagnostik i samarbete med kliniska kollegor, säger Xingqi Chen.

Regionfullmäktige ger klartecken för nästa etapp av sjukhusbygget i Västerås. En ny byggnad för cancerbehandling, strålbehandling och diagnostik ska stå klar vid årsskiftet 2030/2031.

Den 10 juni beslutade regionfullmäktige att påbörja nästa etapp i bygget av det nya akutsjukhuset i Västerås. Beslutet innebär en investering på 1,39 miljarder kronor i en ny vårdbyggnad som bland annat ska inrymma strålbehandling, diagnostiska undersökningar och cancervård.

Byggnaden ska ligga i anslutning till det nya akutsjukhuset vid Adelsögatan. Målet är att ta emot de första patienterna vid årsskiftet 2030/2031.

Foto: Region Västmanland.

Det här är ett viktigt beslut för alla patienter i Västmanland. Vi investerar i trygg och tillgänglig vård, både för dagens behov och för kommande generationer. Med effektiva lokaler och hållbara lösningar stärker vi vården långsiktigt, säger Mikael Andersson Elfgren (M), regionstyrelsens ordförande.

Den nya byggnaden blir cirka 12 000 kvadratmeter stor och fördelas på sju våningsplan. Projekteringen startar nu och den exakta byggstarten beslutas under projekteringsfasen. Själva byggtiden beräknas till cirka tre och ett halvt år.

Cancervården utvecklas snabbt och ställer höga krav på teknik och arbetssätt. Den nya byggnaden skapar förutsättningar för en modern och sammanhållen specialistsjukvård, där patienten får rätt vård i rätt tid, säger Malin Gabrielsson (KD), vice ordförande i regionstyrelsen.

Beslutet visar att vi tar ansvar för hela vårdkedjan. Nya lokaler för diagnostik och behandling ger bättre förutsättningar för att upptäcka och behandla cancer. Det här är en satsning på både jämlik vård och en trygg arbetsmiljö, säger Lina Eriksson (L), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Beslutet ses som ett viktigt steg i den långsiktiga utvecklingen av vården i Västmanland.

Våra medarbetare får moderna lokaler som stärker patientsäkerheten. Med den nya byggnaden får vi möjlighet att samla viktig kompetens, utrustning och vård på ett ställe. Det kommer att märkas för patienterna, säger Lars Almroth, hälso- och sjukvårdsdirektör.

Nu tar vi nästa steg mot framtidens specialistsjukvård i Västmanland, säger Niklas Källman, programchef för Nytt Akutsjukhus Västerås.

Etapp 2 i byggnationen av Region Västmanlands nya akutsjukhus i Västerås. Ny vårdbyggnad för cancerbehandling och diagnostik

För att förbättra tillgången till snabb och likvärdig cancervård i hela landet får Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Fokus ligger på kortare väntetider, stärkt diagnostik och bättre rehabilitering.

– Alla patienter, oavsett var i landet de bor, ska ha rätt till en likvärdig och snabb cancervård. Det är en grundläggande fråga om trygghet och rättvisa, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Överenskommelsen mellan regeringen och SKR, som slöts i januari 2025, syftar till att skapa en mer jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider i hela landet. Den omfattar totalt 817 miljoner kronor och innehåller insatser inom prevention, tidig upptäckt, kunskapsutveckling och medicinsk teknologi.

Socialstyrelsen ska nu följa upp hur regionerna arbetar med standardiserade vårdförlopp (SVF), som är centrala för att korta ledtiderna i cancervården och säkerställa att patienter får rätt vård i rätt tid. Myndigheten ska samla in och analysera rapporter från samtliga regioner, bedöma om prestationskraven för utbetalning av statliga medel är uppfyllda, samt ge återkoppling där det finns brister.

Utöver SVF ska Socialstyrelsen också följa upp särskilda satsningar inom bild- och funktionsmedicin, patologi samt rehabilitering, palliativ vård, seneffekter och aktiva överlämningar. Dessa områden har pekats ut som avgörande för att förbättra både tillgång och kvalitet i cancervården. Totalt uppgår de särskilda satsningarna till 220 miljoner kronor. 2025 är andra året de särskilda satsningarna genomförs.

En viktig del av uppdraget är att ta fram ett förslag för hur väntetidsdata ska användas i det löpande kvalitetsarbetet efter regeringens tidigare beslut om ändringar i hälso- och sjukvårdsförordningen. Med anledning av beslutet ska regionerna från och med den 1 juli 2025 samla in och rapportera uppgifter om väntetider direkt till Socialstyrelsen, i stället för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Socialstyrelsen ska därför, i och med dagens beslut, arbeta för att säkerställa att data fortsatt kan användas för löpandeförbättringsarbete inom cancervården på regional nivå.

En ny svensk registerstudie visar att kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer inte bara själva riskerar psykisk ohälsa och ekonomiska svårigheter.– även deras barn och partners ser ut att påverkas negativt. Studien är publicerad i vetenskapliga tidskriften Journal of the National Cancer Institute.

Att få en cancerdiagnos är ofta en livsomvälvande händelse. Nu visar en ny studie från Karolinska Institutet att livmoderhalscancer kan få långtgående konsekvenser – inte bara för den drabbade kvinnan, utan också för hennes närmaste familj.

– Vi ser att en cancerdiagnos kan få konsekvenser som sträcker sig över generationer. Det är särskilt oroande att barnens utbildning kan påverka negativt, säger Karin Sundström, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet.

Karin Sundström. Foto: Martin Stenmark

Forskarna har följt över 6 000 kvinnor med livmoderhalscancer och deras familjer under upp till tolv år, och jämfört dem med liknande kvinnor utan cancer och deras familjer. Resultaten visar att risken för psykisk ohälsa, som depression, ångest och stressrelaterade diagnoser, var nästan fyra gånger högre hos kvinnorna med cancer under de första två åren efter diagnosen.

Men det stannar inte där. Även barnen och den andra föräldern – ofta partnern – löper ökad risk för psykisk ohälsa. Särskilt tydligt var detta om kvinnan med cancer avled. Dessutom visade barn till kvinnor med livmoderhalscancer en lägre sannolikhet att uppnå högre utbildningsnivåer i vuxen ålder.

Vikten av stöd till familjen
Studien visar också att kvinnorna med cancer oftare blev arbetslösa, fick lägre inkomst och behövde ekonomiskt stöd. Liknande mönster sågs hos deras partners, särskilt under de första åren efter diagnosen.

– Våra resultat understryker behovet av långsiktigt stöd för både kvinnor med livmoderhalscancer och deras familjer. Det är viktigt att inte bara fokusera på den medicinska behandlingen utan också på möjliga psykiska och ekonomiska konsekvenser av sjukdomen, säger Karin Sundström.

Forskarna menar att resultaten bör tas i beaktande vid planering av vård och stödinsatser för cancerdrabbade familjer. Att fånga upp barn och partners i tid kan vara avgörande för att minska negativa följder.

Forskningen finansierades inom ramen för det partnerskapsprogram kring patientnära forskning som Karolinska Institutet har med MSD, som har produkter inom området livmoderhalscancer.

Publikation

“Mental disorders and socioeconomic outcomes in women with cervical cancer, their children and co-parents”, Jiangrong Wang, Stina Salomonsson, Demet Sönmez, Sara Nordqvist Kleppe, Adina L. Feldman, Marcus Sven Andersson, Goran Bencina, Fang Fang, Karin Sundström, Journal of the National Cancer Institute, online 10 juni 2025.

Karin Sundström. Foto: Martin Stenmark

Under 2024 diagnostiserades 17,5 procent av alla melanom i Stockholms län med hjälp av teledermatoskopi. Sedan tekniken och arbetssättet breddinfördes i Region Stockholm har svarstiderna på vårdcentralernas remisser minskat varje år – trots att antalet ärenden har ökat. I dag hanteras omkring 20 000 fall per år, med en genomsnittlig svarstid på 23 timmar.

Ett teledermatoskop.

–Det är fantastiskt att vi kan erbjuda så snabba svar för både den stora andelen av patienterna som faktiskt friskförklaras och de där hudcancer bekräftas och som då kan få behandling utan onödig fördröjning. I vissa fall har svarstiden varit så kort som fem minuter, vilket visar hur väl dubbelgranskningen fungerar, det är ju alltid två läkare som bedömer fallen i samråd. De subspecialiserade dermatologerna vid Karolinska Universitetssjukhuset gör ett enastående arbete i att strukturera och effektivisera granskningsarbetet, säger Martin Friberg specialist i allmänmedicin och samordnare för primärvårdens del av teledermatoskopiprocessen i Region Stockholm.

Aktuella siffror från 2024 visar att av 19 289 teledermatoskopiska konsultationer utgjorde 497 fall av misstänkt melanom, 289 av skivepitelcancer, 284 av förstadier till skivepitelcancer och 1 038 av basalcellscancer, samt 333 fall av ospecificerad hudmalignitet.

Kortare ledtider – primärvården tar en mer operativ roll
För patienter där teledermatoskopin bekräftar misstanke om malignt melanom bokas operationstid antingen på vårdcentralen eller i specialistvården.

–Färska siffror visar att patienter som behandlades på vårdcentralerna – 25 procent av samtliga – i snitt opererades fem dagar efter teledermatopkiundersökningen genomfördes. Motsvarande siffra för specialistmottagningarna är elva dagar. Att vårdcentralerna i större uträckning opererar gynnar patienterna, säger Jan Lapins överläkare och docent vid Karolinska Universitetssjukhuset, specialiserad inom diagnostik och behandling av hudcancer. Han tillägger att sjukhuset även utvecklar användning av bildigenkänning och algoritmer som stöd i granskningen.

Kunskapen ökar
Sedan 2023 är samtliga av Region Stockholms cirka 240 vårdcentraler utrustade med teledermatoskop. Över 1 000 primärvårdsläkare har dessutom genomgått en certifierande utbildning. Intresset för området växer, och i takt med att tekniken används mer i praktiken ökar också träffsäkerheten bland läkarna.

– Melanom diagnosticeras allt bättre av vårdcentralerna själva genom den träning och utbildning de får med hjälp av teledermatoskopin. Vid osäkerhet använder de hellre teledermatoskopi före operation. Det gör att melanomen vi ser oftare är svårare att diagnostisera och i tidigare stadier. Detta minskar risken för att melanom missas eller godartade opereras, säger Jan Lapins.

–Utöver årliga regiondagar med fokus på hudcancer arrangeras även operationsutbildningar för allmänläkare på Erstas hudmottagning där man får möjlighet att träna på att operera bort misstänkta hudförändringar under handledning av erfaren hudspecialist. Dessa har snabbt blivit fulltecknade, säger Martin Friberg.

Under Almedalsveckan 2025 samlas ett stort antal organisationer för andra året i rad bakom Cancer Mission Day – ett initiativ som sätter ljuset på framtidens cancervård i en tid av snabbt förändrade globala villkor. Årets tema är ”Geopolitik, konkurrenskraft och modern cancervård – nya krav på bred samverkan”, och syftar till att skapa dialog mellan politik, vård, akademi och näringsliv.

Bakgrunden är tydlig: den globala säkerhetspolitiska utvecklingen, pressade vårdsystem och en snabbt växande kunskapsfront inom medicin kräver nya samarbeten och långsiktiga strategier. Cancer Mission Day vill därför lyfta vikten av samverkan för att stärka både patientnytta och Sveriges internationella konkurrenskraft inom life science.

En av höjdpunkterna under dagen blir kvällens huvudtalare Håkan Jevrell, statssekreterare hos minister för internationellt utvecklingssamarbete och utrikeshandel Benjamin Dousa. Jevrell kommer att tala om hur geopolitiska förändringar och nya handelspolitiska villkor påverkar den moderna cancervården – och vilka gemensamma insatser som krävs för att möta framtidens utmaningar.

Dagen avslutas med ett kvällsevent i trädgårdsmiljö, där deltagarna får möjlighet att reflektera över dagens insikter, utbyta erfarenheter och knyta nya kontakter. Gotländska smårätter och drycker serveras som en hyllning till lokal hållbarhet och hälsa – viktiga ledord även i framtidens vårdutveckling.

Läs mer och anmäl dig här.

Cancer Mission Day