I den aktuella studien skapade forskarna en AI-modell som tränats till att analysera mammografibilder.

I ett projekt vid Lunds universitet tränas en AI-modell till att hitta de bröstcancerpatienter som kan avstå ingrepp i armhålan. Modellen analyserar tidigare outnyttjad information i mammografibilder, och ringar med hög träffsäkerhet in den individuella risken för metastaser i armhålan. I en nyligen avslutad studie visar modellen att drygt 40 procent av dagens armhåleingrepp skulle kunna undvikas.

Vid bröstcancer undersöks lymfkörtlarna i armhålan (så kallade axillära lymfkörtlar) för att bedöma prognos och val av behandling. En liten operation görs, där de första lymfkörtlarna identifieras och opereras bort för analys. Ingreppet är litet men kan ge smärta, svullnad, känselpåverkan och ibland vätskeansamling. Ungefär var femte patient med bröstcancer har spridning till armhålan. Hos övriga cirka 80 procent är lymfkörtlarna fria från cancer. Då är ingreppet enbart diagnostiskt, utan behandlande effekt.

– I den aktuella studien har vårt fokus legat på att förutse risken för metastaser i armhålan, berättar Lisa Rydén, professor i kirurgi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Lisa Rydén, professor i kirurgi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus

Stort forskningsfokus läggs på att hitta icke-invasiva diagnostiska metoder som tidigare än idag kan berätta om lymfkörtlarnas status. Lisa Rydén är ansvarig för forskningsprojektet NILS (Non-invasive lymph node staging), ett flerårigt forskningssamarbete mellan den medicinska och den naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet.

 – I dag görs ett separat ingrepp i armhålan, så kallad portvaktskörtelbiopsi, för att bedöma spridning till lymfkörtlar. Med NILS som utgångspunkt skulle vi i stället, utifrån patient- och tumördata, kunna göra en mer individbaserad riskbedömning redan före operationen. Om risken är låg skulle en operation i armhålan, i dialog med patienten, kunna avstås. Om den är hög skulle vi planera för kirurgi. Det skulle vara ett steg mot mer personcentrerad vård där varje åtgärd har tydlig nytta för just den patienten, säger Lisa Rydén.

I studien skapade forskarna en AI-modell som tränats till att analysera mammografibilder. Mammografibilderna tas rutinmässigt i samband med bröstcancersjukdom, och innebär alltså ingen extra åtgärd eller kostnad. Bilder från 1265 skånska kvinnor, diagnosticerade med bröstcancer mellan 2009 och 2017, användes. Gemensamt för studiedeltagarna var att deras bröstcancer befann sig i ett tidigt skede och att kirurgi var den första behandlingen. Resultaten av studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften NPJ Digital Medicine.

AI-modellen tränades till att identifiera olika slags information – från hela mammografibilden, inte bara den del som visade tumören. Det är utifrån denna komplexa information som modellen sedan kunnat räkna ut risken för metastaser.

– Vi utvecklade vår algoritm i tre steg. Först fick AI-modellen bland tiotusentals mammografibilder lära sig deras grundstruktur, som kanter, textur och former. Sedan tränades den att hitta särskilda ledtrådar till cancer, såsom tumörens gränser. Till sist fick den ett ”helhetstänk” genom att ta med annan viktig patientinformation, som ålder och tumörtyp, för att mer korrekt kunna förutsäga metastasrisken, säger Daqu Zhang, doktorand vid Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet.

 Medlemmar i NILS-projektet, från vänster: Looket Dihge, Medicinska fakulteten, Patrik Edén, Naturvetenskapliga fakulteten, Lisa Rydén, Medicinska fakulteten och Daqu Zhang, Naturvetenskapliga fakulteten. Foto: Ingemar Hultquist

AI-modellen användes för att klassificera lymfkörtlarna som sjukdomsfria eller inte, och forskarna kunde visa att portvaktskörtelbiopsi skulle ha kunnat undvikits i 41,7 procent av fallen.

– Den här studien pekar på att man genom att använda AI-modellen i stället för att operera alla patienter kan vi ringa in dessa drygt 40 procent av patienterna där man kan avstå från ingreppet, förklarar Lisa Rydén.

Sverige sticker ut internationellt med den täta, allmänna bröstscreening som erbjuds här. Runt 67 procent av de svenska bröstcancerfallen upptäcks vid mammografiscreening hos kvinnor mellan 40 och 74 år. Kallelser till undersökning går ut med 18 till 24 månaders mellanrum, beroende på kvinnans ålder.

– I många länder saknas sådan populationsbaserad screening. För att kunna hävda att våra resultat är allmängiltiga, behöver vi få dem validerade, alltså bekräftade, på ett oberoende sätt. Så nu söker vi med ljus och lykta efter ett sådant oberoende patientmaterial både i Sverige och utomlands, säger Lisa Rydén.

Hon hoppas att AI-modellens inbyggda beräkningsalgoritmer i framtiden kan användas till att redan vid mammografiundersökningen bedöma risken för lymfkörtelmetastaser. Och att behandlingen då genast kan utformas utifrån denna risk.

– I ett drömscenario skulle man kunna få mycket mer information om tumörstadium och prognos från de diagnostiska mammografibilderna. Vår artikel fokuserar på spridning till lymfkörtlarna, men i pågående internationella studier kan bildmönstret även förutse prognos, säger Lisa Rydén.

Kortfakta om studien:

Tvärvetenskaplig forskning// peer review-granskad publikation// kohortstudie//antal patienter i studien: 1265 // statistiska samband // retrospektiv

Publikation

Deep learning on routine full-breast mammograms enhances lymph node metastasis prediction in early breast cancer, NPJ Digital Medicine, 2025

DOI:10.1038/s41746-025-01831-8

Finansiering

Erling Perssons Stiftelse, Sjöbergstiftelsen, Alf och Vetenskapsrådet.

Ett enkelt urinprov kan bedöma återfall av njurcancer i ett tidigt skede, vilket kan bespara patienterna täta röntgenundersökningar med allt vad det innebär av strålning, oro och kostnader. Det visar en ny internationell forskningsstudie ledd från Lunds universitet. Resultaten har nu publicerats i European Urology Oncology.

Varje år diagnostiseras drygt 400 000 personer i världen med njurcancer. Klarcellig njurcancer är den vanligaste formen av njurcancer hos vuxna och står för cirka 90 procent av all njurcancer. Ungefär en femtedel av dem som opereras i botande syfte får återfall inom fem år. För att kontrollera eventuella återfall behöver patienterna röntgas – vanligtvis genom datortomografi – en till två gånger varje år. Skanning medför både strålexponering och oro hos många patienter.

Men nu visar en internationell studie med 134 patienter från 23 sjukhus i tio länder, att ett enkelt urinprov kan halvera antalet röntgenundersökningar. Urinen analyseras för att upptäcka vissa typer av sockermolekyler, så kallade glukosaminoglykaner. Sammansättningen av dessa kan tjäna som biomarkörer, ett så kallad GAGome test, förpåvisande av canceråterfall.

– GAGome-testet är baserat på en uppsättning biomarkörer, snarare än bara en molekyl, vilket ger en mer robust grund för att fatta beslut om behandling. Om testet kommer tillbaka negativt är vi mer eller mindre säker på att det inte är något återfall, men om testet är positivt måste vi leta vidare, säger Saeed Dabestani, docent vid Lunds universitet och överläkare i urologi vid Centralsjukhuset Kristianstad.

Saeed Dabestani, forskare vid Lunds universitet och överläkare i urologi vid Centralsjukhuset Kristianstad. Foto: Ingemar Hultquist.

Han har lett studien där patienter som opererats i botande syfte för njurcancer genomgick röntgenundersökningar, kompletterat med regelbundna urinprov, som del i sin ordinarie uppföljning. GAGome-testet visade sig vara extremt känsligt när det gällde att upptäcka återfall och kunde korrekt identifiera 90 procent av patienterna vars cancer hade kommit tillbaka. Ännu viktigare, betonar Saeed Dabestani, är att ett negativt GAGome-test resulterade i en mycket tillförlitlig 97 procents chans att patienten inte fått ett återfall. Han menar att testet ger stora fördelar mot att enbart använda skanning:

– Röntgen fångar ofta upp små förändringar som inte är tillräckligt stora för vävnadsprovtagning och därför vet vi inte heller om de är tecken på att cancern kommit tillbaka. Vårt enda alternativ är då att göra tätare röntgenundersökningar, vilket är oroande för patienterna och ofta ger liten nytta. Med urinprov kan vi bättre bedöma risken, erbjuda effektivare kontroller och potentiellt halvera antalet röntgenundersökningar.

Det nya testet kan innebära att återfall av cancern upptäcks i tidigarere skede, minskar strålexponeringen och patienternas oro, samt sänker vårdkostnaderna. Men det behövs mer forskning för att veta om det i slutänden kommer att rädda fler liv.

– Ytterligare forskning krävs för att bekräfta GAGome-testets effektivitet i klinisk praxis. Vår studie har därför en andra grupp deltagare som ska utvärderas mot slutet av 2025 för att bekräfta våra nuvarande resultat.

GAGome-testet är under utveckling av ett svenskt diagnostikföretag och har ännu inte godkänts för klinisk användning vid diagnostiska procedurer.

Länder som ingår i studien: Sverige, Storbritannien, Italien, Danmark, USA, Kanada, Frankrike, Portugal, Spanien, Finland.

Kortfakta: peer-reviewed // randomiserad kontrollerad studie // studie gjord på människor

Publikation

Urine Glycosaminoglycan Scores for Surveillance of Recurrence in Intermediate and High-risk Non-metastatic Clear Cell Renal Cell Carcinoma – An Observational Prospective Multicenter Diagnostic Test Cohort Study, European Urology Oncology, 2025

DOI: 10.1016/j.euo.2025.07.011

Kim Ramne.

Kim Ramme tillträder som forskningschef på Barncancerfonden. Kim är överläkare, barnläkare, specialist inom barnhematologi och barnonkologi med särskilt fokus på stamcellsbehandlingar. Hon kommer närmast från Akademiska barnsjukhuset i Uppsala och har tidigare arbetat vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.

– Vår forskningschef har en viktig roll i arbetet med att vässa våra forskningssatsningar. Kim Rammes kompetens, hennes gedigna kliniska kompetens, inte minst inom sena komplikationer som fortsätter att vara ett prioriterat område under de kommande åren, kommer att stärka oss i det arbetet, säger Ola Mattsson, generalsekreterare på Barncancerfonden.

Kim Ramme har en bred forskningsbakgrund och har bland annat studerat prognosmarkörer vid återfall i leukemi. Hennes forskning omfattar även områden som hematologi, immunologi, svår immunbrist hos barn och sena komplikationer efter behandling – områden som är avgörande för att fler barn ska överleva cancer och få en god livskvalitet.

Kim Ramme ser fram emot ett viktigt och inspirerande, men också, utmanande uppdrag.

– Barncancerfondens arbete med att finansiera forskning, stödja drabbade och sprida kunskap om barncancer har varit avgörande för de framgångar Sverige haft inom barncancerområdet. Jag hoppas att jag som forskningschef ska kunna bidra till en fortsatt god samverkan mellan klinik, akademi och Barncancerfonden, och att jag med mitt kliniska kunnande också kan vara en resurs inom Barncancerfonden för ökad förståelse kring kliniska utmaningar.

Klinisk forskning för att få fram nya läkemedel

Sedan starten för drygt 40 år sedan har Barncancerfonden satsat över 4,5 miljarder kronor på forskning, infrastrukturer och utbildning. Ett stöd som har varit – och är – avgörande för utvecklingen inom barncancerområdet. Både för att viktiga genombrott ska kunna säkras och för att stärka omhändertagandet av drabbade barn och familjer.

Flera strategiska satsningar

En viktig uppgift för Kim Ramme blir att implementera den nya forskningsstrategi som Barncancerfonden kommer att besluta om under hösten och hon ser flera områden där Barncancerfonden kan spela en viktig roll.

– Satsningar på precisionsmedicin och införandet av nya behandlingsmetoder är centrala, men också satsningar för att bättre utnyttja potentialen i AI och Big data och hur det kan stärka både forskning, utveckling och vården. För att fler läkemedel ska komma barnen till del så är det också viktigt att prioritera satsningar för att stärka möjligheten att genomföra kliniska läkemedelsprövningar. Det är ett område där vi i ett internationellt perspektiv inte är lika starka och behöver utveckla.

Fortsatt jämlik vård och behandling

Utöver Barncancerfondens egen strategi kommer det under hösten att presenteras en ny uppdaterad nationell cancerstrategi.

– Den nationella cancerstrategins tre övergripande mål; minskad risk att utveckla cancer och tidig upptäckt, förbättrad överlevnad och bästa möjliga livskvalitet både under och efter sjukdomen, är stora och heltäckande.

Sedan finns det också särskilda behov inom barnonkologiska området.

– I praktiken hoppas jag att det kommer innebära att barn fortsatt kan erbjudas jämlik vård i hela landet, men också en ökad jämlik tillgång till nya behandlingsmetoder. Jag hoppas också på en förbättrad nationell forskningsstruktur med fokus på samverkan, samarbete och färre legala hinder som idag ibland sätter käppar i hjulen, till exempel när man vill dela data, avslutar Kim Ramme.

Kim Ramme efterträder Britt-Marie Frost, som går i pension i slutet av september.

– Britt-Marie Frost har bidragit med många värdefulla insatser som forskningschef, bland annat genom arbetet inom de nätverk och samarbeten med professionen som är så viktiga för att våra satsningar ska kunna göra största möjliga nytta, avslutar Ola Mattson.

I studien har man i låga och säkra doser testat en ny målinriktad radiofarmaceutisk behandling som kan strålbehandla tumörer med hög precision. Inga dosbegränsande toxiciteter eller andra säkerhetssignaler har observerats hos någon av patienterna i den första delen av kliniska fas-1 studien AKIR001.

– Att första delen nu är avslutad utan oväntade biverkningar är ett viktigt steg framåt. Det tyder på att läkemedlet tolereras väl i de doser som hittills testats, och vi är glada att kunna gå vidare enligt plan, säger överläkare Luigi De Petris, huvudprövare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Läkemedelskandidaten är en målinriktad radiofarmaceutisk behandling som kombinerar en antikropp riktad mot cancermarkören CD44v6 med den terapeutiska radioisotopen lutetium-177. I prekliniska studier har läkemedlet visat förmågan att med hög precision fästa vid cancermarkören och strålbehandla tumören utan att skada närliggande celler.

Studien riktar sig till patienter med bland annat anaplastisk och jodrefraktär sköldkörtelcancer, skivepitelcancer i huvud och hals samt i gynekologiska organ, liksom icke-småcellig lungcancer. Under den kommande fasen kommer ytterligare patienter att inkluderas för att fördjupa kunskapen om dos-respons, säkerhet och preliminära tecken på behandlingseffekt.

Studien genomförs vid Karolinska Universitetssjukhuset, som är även sponsor och huvudansvarig.

Studien är resultatet av ett framgångsrikt nationellt samarbete mellan ledande kliniska och akademiska aktörer inom precisionsonkologi. Läkemedelskandidaten har utvecklats av det svenska bioteknikbolaget Akiram Therapeutics, specialiserat på målinriktad strålterapi. Projektet har möjliggjorts genom stöd från bland andra Cancerfonden, Sjöbergstiftelsen, Erling-Perssons Stiftelse, Vetenskapsrådet och Vinnova.

Text: Marcus Hagström, Karolinska Universitetssjukhuset

Överläkare Luigi De Petris.

I takt med att cancerbehandlingarna blir bättre lever fler patienter längre – även de med spridd sjukdom. Upp till 15 procent av patienterna med spridd cancer utvecklar tumörsår som kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande för patienten. Med det ökar också behovet av symtomlindring och god omvårdnad utanför den onkologiska mottagningen.

För att stötta personal inom primärvården, den palliativa vården och omsorgen i behandlingen av tumörsår har RCC Stockholm Gotland tagit fram korta instruktionsfilmer som ligger samlade på en ”filmsida”.

– Såren kan vara stora, oregelbundna och sitta på ställen som kan göra att sårbehandlingen blir en utmaning. Att lindra symtomen kan vara svårt, men med rätt omvårdnad går det ofta att hantera de vanligaste symtomen som smärta, lukt, blödning och riklig sårsekretion, säger Liselott Sahlberg, specialistsjuksköterska och såransvarig vid Tema Cancer inom Karolinska Universitetssjukhuset.

– Filmerna ger praktiska råd kring smärtlindring, rengöring, förbandsbyte, luktreducering samt hantering av blödning och riklig sårsekretion. Filmerna innehåller även tips på sårprodukter, behandlingsstrategier och bemötande för att skapa trygghet för både vårdpersonal och patient, Susanne Dufva, specialistsjuksköterska och såransvarig vid Tema Cancer inom Karolinska Universitetssjukhuset.

Länk till utbildningen.