Nya forskningsresultat visar att bröstcancerpatienter kan få snabbare och mer skräddarsydd behandling genom att använda testet Oncotype DX® tidigare i vårdförloppet. Detta presenterades vid den internationella bröstcancerkonferensen 19^th St. Gallen International Breast Cancer Conference i Wien, där flera studier om testets effekt på både patientupplevelse och vårdeffektivitet presenterades. Detta meddelar Exact Sciences i ett pressmeddelande.

En brittisk studie med 341 patienter visade att testning med Oncotype DX på vävnadsprover tagna före operation (så kallade core biopsier) ledde till en åtta dagar kortare tid mellan operation och påbörjad efterbehandling. Studien visade också att patienter som testades före operation upplevde mindre oro och nedstämdhet.

– Resultaten visar att testning före operation är tillförlitlig och kan förbättra både vårdprocessen och patientupplevelsen, säger Dr. Henry Cain, överläkare och huvudansvarig för studien vid Royal Victoria Infirmary i Newcastle, Storbritannien.

Testet visade en mycket hög tillförlitlighet även på biopsiprover, med en lyckandefrekvens på 99,1 %. Tidigare forskning har visat att resultaten från dessa prover överensstämmer väl med dem som tas efter operation.

En svensk hälsoekonomisk analys som också presenterades vid konferensen visade att en fördröjd användning av Oncotype DX-testet inom vården leder till sämre patientresultat och minskade besparingar. Jämfört med andra genetiska tester och traditionell behandling, visade Oncotype DX bättre utfall till lägre kostnad.

Testet, som funnits sedan 2004 och används globalt av över 1,5 miljoner patienter, hjälper läkare att avgöra vilka patienter som faktiskt behöver cellgiftsbehandling. Det är idag en del av flera internationella riktlinjer för bröstcancerbehandling.

Ola Larsson har fått uppdraget som prefekt vid institutionen för onkologi-patologi (OnkPat), med början 1 juli 2025. Utnämningen gäller i fem år och beslutet undertecknades av dekan Carl-Johan Sundberg den 10 april 2025. Ola Larsson, som tidigare varit ställföreträdande prefekt vid OnkPat tar över prefektrollen efter Lars Holmgren.

Ola Larsson. Foto: Stefan Zimmerman.

– Jag ser fram emot att främja fortsatt framgång för OnkPats verksamheter inom forskning, forskningsinfrastruktur och utbildning, säger Ola Larsson.

Ola försvarade sin avhandling vid Karolinska Institutet år 2005. Efter postdoktorala studier i USA och Kanada återvände han till Karolinska Institutet och OnkPat år 2010 för att starta en forskargrupp som fokuserar på betydelsen av mRNA-translation i cancer.

Barncancerfonden har beslutat att bevilja finansiering av barnonkologisk forskning till 29 forskare i form av olika tjänster under de kommande ett till sex åren. Tillsammans delar forskarna på 64 miljoner kronor. Diagnoser i fokus är bland annat hjärntumörer och leukemi, de vanligast förekommande barncancerdiagnoserna, flera projekt ska också studera hur sena komplikationer efter cancerbehandling kan förebyggas eller minskas.

Foto: Shutterstock.

En gång om året utlyser Barncancerfonden tjänster till forskare inom barnonkologi. Årets beslut innebär att Barncancerfonden kommer att finansiera 9 postdok-tjänster, 11 kliniska forskarmånader, 1 forskar-ST-tjänst, 3 doktorandbidrag för kliniker, 3 barncancerforskartjänster och 2 högre barncancerforskartjänster.

– Vi riktar medvetet in stora delar av stödet på unga forskare och forskare tidigt i karriären. Detta är att rusta området inför framtiden, eftersom vi av erfarenhet vet att de flesta som börjar inom barnonkologi kommer att stanna inom området även framöver, menar Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

Forskning på ögoncancer och ögonmotorik
Leukemier och hjärntumörer är de vanligaste diagnoserna inom barnonkologi, så fördelningen av tjänster speglar tydligt dessa områden, men det forskas också kring mindre vanliga diagnoser.

Ett av årets beviljade tjänsteprojekt handlar om retinoblastom, en ovanlig cancer i ögats näthinna som drabbar i genomsnitt sex till åtta barn per år. Retinoblastom kan vara ärftlig eller icke ärftlig och behöver ofta långvarig och frekvent behandling samt uppföljning. Efter cancern kan synfunktionen kan bli kraftigt nedsatt, vilket påverkar barnets framtida livskvalitet och kan bidra till socioekonomiska konsekvenser för individen.

I projektet ska forskaren tillsammans med sina kollegor både söka efter vilka mutationer som orsakar sjukdomen och för den grupp som fått den ärftliga varianten se vilken typ av cancer de har högre risk att drabbas av senare i livet. De ska också titta bakåt i tiden för att se om och hur dagens behandlingar kan förbättras.

– Det här är ett bra exempel på vad barnonkologisk forskning fokuserar mycket på just nu – att genom metodutveckling och genetiska analyser bättre kunna individanpassa behandlingen och också förutspå risk för komplikationer senare i livet, säger, Barncancerfondens forskningschef.

Ett annat projekt ska studera ögonmotoriken hos barn som behandlats för hjärntumör. Vanliga neurologiska komplikationer är påverkan på motorik, språk, kognition, beteende, hörsel och syn. Påverkan på synen kan innebära synfältsdefekter, skelning och nedsatt synskärpa. Symtom som till exempel dubbelseende, yrsel och svårigheter med läsning som följd kan också uppstå, men då det inte undersöks rutinmässigt saknas kunskap om hur vanligt förekommande nedsatt ögonmotorik är. Idag genomförs ögonmotorikträning endast vid vissa rehabiliteringsenheter för barn med förvärvad hjärnskada och målet för projektet är att undersöka genomförbarhet och effekter av ögonmotorikträning hos barn, som har påverkad ögonmotorik efter behandling av hjärntumör.

– Det här är ett projekt vars resultat snabbt kan förbättra rehabiliteringen av barn som behandlats för hjärntumör. De drabbas tyvärr av många kognitiva svårigheter på grund av behandlingen och om vi kan minska några så kan det göra stor skillnad, menar Britt-Marie Frost.

Totalt delas 64 miljoner kronor ut till 29 forskare med en beviljandegrad på cirka 25 procent.

Fördelning av tjänster på huvudmännen, universitetssjukhus eller universitet:

• Karolinska Institutet, 7 tjänster
• Karolinska universitetssjukhuset, 2 tjänster
• Göteborgs universitet, 6 tjänster
• Sahlgrenska universitetssjukhuset, 2 tjänster
• Lunds universitet, 5 tjänster
• Skånes universitetssjukhus, 4 tjänster
• Uppsala universitet, 2 tjänster
• S:t Eriks Ögonsjukhus, 1 tjänst

Läs hela listan på forskarna som fått tjänster här: Beviljade forskningsanslag och tjänster | Barncancerfonden