Barncancerfonden och Cancerfonden representerar Sverige i nya internationella forskningskonsortiet FORCE – Fostering Oncology Research by Charities in Europe.

Nya forskningssamarbeten över nationsgränserna är målet för det nystartade konsortiet FORCE som genom gemensamma utlysningar ska stimulera till fler kliniska studier som kan bidra till nya innovativa arbetssätt och behandlingsmetoder för att möta utmaningar inom såväl barn- som vuxencancerområdet.

Barncancerfonden är stolta över att vara en av 14 europeiska organisationer som tillsammans bildar det nya forskningskonsortiet FORCE – Fostering Oncology Research by Charities in Europe. Konsortiet ska stärka det internationella samarbetet kring kliniska studier inom cancerområdet och har beviljats 3,4 miljoner euro i finansiering från EU:s forskningsprogram Horizon Europe för att ta fram en gemensam utlysning. Stödet till forskningsprojekten kommer att finansieras av de deltagande organisationerna. Sverige är enda deltagande land från Norden och förutom Barncancerfonden är också Cancerfonden med i konsortiet.

Kommissionen gjorde en utlysning av denna helt nya finansieringsform som bara är öppen för ”charities” och samverkan mellan dessa. Barncancerfondens seniora expert Kerstin Sollerbrant har varit med och föreslagit kommissionen för flera år sedan att detta skulle kunna vara en typ av utlysning som skulle vara värd att testas. Kerstin Sollerbrant har därefter varit aktiv i att få till och skriva ihop den ansökan, det konsortium (FORCE) som nu beviljades medel för någon månad sedan och som nu blir offentlig.

– Det är otroligt glädjande att vi nu ser att detta blir verklighet. Att vi kan jobba så att medel samordnas till större och mer kraftfulla satsningar i form av studier som kommer flera länder till godo, och därmed alla barn, säger Kerstin Sollerbrant i en kommentar till Pharma Industry. Många länder har ju små fonder och då blir satsningarna både små, och stödet onödigt fragmenterat.

Kerstin Sollerbrant, senior expert, Barncancerfonden. Foto Johan Artursson.

– Att delta i FORCE är helt i linje med både vår forskningsstrategi och vår samverkansstrategi och stärker vår uttalade ambition att öka det internationella samarbetet. För att barn som drabbas av cancer ska få förbättrad omvårdnad och behandling behövs en kraftsamling, inte minst inom områden där det finns stora behov, men ett lägre kommersiellt intresse, säger Ola Mattsson, generalsekreterare för Barncancerfonden.

Ola Mattsson, generalsekreterare, Barncancerfonden.

– Satsningen är också ett test av hur Europa kan samarbeta effektivare. ”Den här modellen av samarbete kommer också utvärderas, menar Kerstin Sollerbrant. Är det en framgångsrik typ av samarbete så kan det vi gör också komma att göra skillnad för andra typer av samverkan, inte bara medicinsk forskning.”

Sällsynta diagnoser kräver samarbete
Barncancer är ett område där behoven av samarbete är särskilt stora – inte minst eftersom sjukdomen omfattar över 100 olika diagnoser, många av dem mycket sällsynta. Internationell samverkan är därför avgörande för att få tillräckligt stora populationer så att man kan dra slutsatser, samla tillräcklig kunskap, data men också utnyttja resurser på ett optimalt sätt.

Mellan 2026 och 2028 kommer de deltagande organisationerna att utlysa två projektomgångar där fokus ligger på att ta fram evidens för ändamålsenliga, tillgängliga och kostnadseffektiva behandlingar inom cancer.

– Vi tillhör redan idag de länder som har högst överlevnad men för att kunna förbättra behandlingarna ännu mer, öka överlevnaden och minska de sena komplikationerna så behöver vi delta i satsningar som den här. En sådan här satsning kommer också att visa hur svensk forskning står sig i internationell konkurrens, var vi har våra styrkor men kanske också mindre starka områden, avslutar Ola Mattsson.

Om FORCE-projektet
FORCE – Fostering Oncology Research by Charities in Europe är det första EU-finansierade projektet som samlar ideella cancerorganisationer från hela Europa för att tillsammans stärka och samordna arbetet med gränsöverskridande kliniska studier. Projektet koordineras av franska Fondation ARC och har beviljats 3,4 miljoner euro från Europeiska kommissionen genom programmet Horizon Europe.

Organisationerna bakom FORCE:

•Anticancer Fund (Belgien)

•Barncancerfonden (Sverige)

•Breakthrough Cancer Research (Irland)

•Cancerfonden (Sverige)

•Dutch Cancer Society (Nederländerna)

•Fondation ARC (Frankrike)

•Fondazione AIRC per la ricerca sul cancro (Italien)

•Fundación Científica de la Asociación Española Contra el Cáncer (Spanien)

•Hellenic Cancer Society (Grekland)

•Hungarian League Against Cancer (Ungern)

•Irish Cancer Society (Irland)

•Kom op tegen Kanker (Belgien)

•Latvian Children’s Oncology Foundation (Lettland)

•The Saving Kids with Cancer Foundation (Polen)

NT-rådets rekommendation till regionerna är:

• att Padcev i kombination med Keytruda bör användas för första linjens behandling av vuxna patienter med icke-resektabel eller metastaserad urotelial cancer som är lämpliga för platinainnehållande kemoterapi.

Tillståndets svårighetsgrad är hög. Osäkerheten i den vetenskapliga dokumentationen är låg. Osäkerheten i den hälsoekonomiska värderingen är måttlig.

I TLV:s hälsoekonomiska värdering har Padcev i kombination med Keytruda jämförts med två olika behandlingsalternativ. Det första jämförelsealternativet är platinumbaserad kemoterapi i kombination med gemcitabin följt av underhållsbehandling med Bavencio (avelumab). Det andra är gemcitabin i kombination med cisplatin och Opdivo (nivolumab) följt av underhållsbehandling med Opdivo. TLV värderar kostnaden per vunnet QALY för Padcev i kombination med Keytruda till 1,7 miljoner kronor respektive 1,6 miljoner kronor.

En klinisk studie och en indirekt jämförelse har visat förbättrad progressionsfri överlevnad (PFS) och total överlevnad (OS) jämfört med de två relevanta jämförelsealternativen vid första linjens behandling av avancerad urotelial cancer.

I samband med nationell samverkan för Padcev har nationella förhandlingar genomförts med företaget, vilket har resulterat i ett avtal som innebär återbäring av en del av kostnaden för Padcev till regionerna. Sedan tidigare har en nationell upphandling genomförts för samtliga godkända  PD-(L)1-hämmare. Denna har lett till avtal som innebär att en del av kostnaden för Keytruda återbetalas till regionerna.

En sammanvägd bedömning av ovanstående faktorer gör att Padcev i kombination med Keytruda kan betraktas som kostnadseffektivt för behandling av urotelial cancer. Det finns tre nivåer för NTrådets rekommendationer till regionerna: att läkemedlet bör användas, kan användas eller att läkemedlet inte ska användas. Rekommendationen i det här fallet är att Padcev i kombination med Keytruda bör användas eftersom effekten bedöms som kliniskt relevant vid ett tillstånd med hög svårighetsgrad.

Forskare vid Uppsala universitet har tagit ett viktigt steg framåt i sin cancerforskning genom att fördjupa sig i hur genetik och epigenetik samverkar för att driva sjukdomen. Under ledning av universitetslektor Xingqi Chen, vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, kommer teamet att använda ett nyinköpt, avancerat mikroskop för att utforska dessa komplexa samband. Utrustningen har finansierats med 1 miljon kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse, vilket öppnar upp för nya insikter om cancerutvecklingen.

– Vårt projekt handlar om att förstå den komplexa kopplingen mellan genetik och

Universitetslektor Xingqi Chen, vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet.

epigenetik vid cancer. Många studerar dessa områden var för sig, men vi vill se hur de tillsammans driver sjukdomen. Epigenetik är hur våra gener fungerar – alltså vilka gener som är aktiva eller inaktiva – utan att själva DNA-sekvensen ändras. Det kan liknas vid att ändra volymen på en radio istället för att byta låt. Att förstå hur detta samspelar med genetiken är avgörande för att få en helhetsbild av cancer, säger Xingqi Chen.

Unik teknik för att studera gener

Det nya mikroskopet är utrustat med en digital spegelanordning. Denna teknik möjliggör att mycket precist styra ljuset som når cellerna. Även om det finns miljontals celler i ett prov, kan de nu belysa små, specifika områden. Genom att tända och släcka ljuset kan de stimulera cellerna och se hur detta påverkar vilka gener som är aktiva. Samtidigt använder de en teknik som kallas nästa generations sekvensering för att analysera genetiska förändringar.

– Den digitala spegelanordningen gör att vi kan belysa små delar av ett cellprov och se hur det påverkar genernas aktivitet. Det är ett mycket kraftfullt verktyg för att utforska hur epigenetik och genetik samverkar i cancerceller, säger Xingqi Chen

Hopp om nya behandlingar

Forskningen undersöker också en speciell egenskap hos epigenetiken, nämligen att förändringarna är dynamiska. Det betyder att de kan ”slås på och av” av olika faktorer i cellens omgivning, även om själva DNA:t är oförändrat. Detta fenomen kallas ”positiv fallhistoria” och innebär att samma cancerceller kan uppföra sig olika beroende på miljön. Att förstå varför och hur detta sker är av stort intresse, eftersom det kan öppna upp för nya sätt att behandla och diagnostisera cancer. Om forskarna kan förstå dessa mekanismer, finns det hopp om att kunna påverka och kanske till och med hålla tillbaka cancerutvecklingen, att det finns potential för reversibilitet.

Xingqi Chen betonar att han är tacksam över stiftelsen för det avgörande stödet. Det nya mikroskopet kommer att vara tillgängligt för forskare inom institutionen och även för andra forskargrupper i Sverige som har intresse av tekniken. Vilket främjar samarbete och utbyte av kunskap inom cancerforskningen.

– Att få finansiering för specifik forskningsutrustning är ofta svårt. Den här stiftelsens fokus på att finansiera just den utrustning vi behöver är otroligt värdefull. Utan det här bidraget hade projektet inte kunnat genomföras. Vi hoppas att vår forskning kan bidra med nya insikter och att våra metoder på sikt kan leda till bättre diagnostik i samarbete med kliniska kollegor, säger Xingqi Chen.

Regionfullmäktige ger klartecken för nästa etapp av sjukhusbygget i Västerås. En ny byggnad för cancerbehandling, strålbehandling och diagnostik ska stå klar vid årsskiftet 2030/2031.

Den 10 juni beslutade regionfullmäktige att påbörja nästa etapp i bygget av det nya akutsjukhuset i Västerås. Beslutet innebär en investering på 1,39 miljarder kronor i en ny vårdbyggnad som bland annat ska inrymma strålbehandling, diagnostiska undersökningar och cancervård.

Byggnaden ska ligga i anslutning till det nya akutsjukhuset vid Adelsögatan. Målet är att ta emot de första patienterna vid årsskiftet 2030/2031.

Foto: Region Västmanland.

Det här är ett viktigt beslut för alla patienter i Västmanland. Vi investerar i trygg och tillgänglig vård, både för dagens behov och för kommande generationer. Med effektiva lokaler och hållbara lösningar stärker vi vården långsiktigt, säger Mikael Andersson Elfgren (M), regionstyrelsens ordförande.

Den nya byggnaden blir cirka 12 000 kvadratmeter stor och fördelas på sju våningsplan. Projekteringen startar nu och den exakta byggstarten beslutas under projekteringsfasen. Själva byggtiden beräknas till cirka tre och ett halvt år.

Cancervården utvecklas snabbt och ställer höga krav på teknik och arbetssätt. Den nya byggnaden skapar förutsättningar för en modern och sammanhållen specialistsjukvård, där patienten får rätt vård i rätt tid, säger Malin Gabrielsson (KD), vice ordförande i regionstyrelsen.

Beslutet visar att vi tar ansvar för hela vårdkedjan. Nya lokaler för diagnostik och behandling ger bättre förutsättningar för att upptäcka och behandla cancer. Det här är en satsning på både jämlik vård och en trygg arbetsmiljö, säger Lina Eriksson (L), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Beslutet ses som ett viktigt steg i den långsiktiga utvecklingen av vården i Västmanland.

Våra medarbetare får moderna lokaler som stärker patientsäkerheten. Med den nya byggnaden får vi möjlighet att samla viktig kompetens, utrustning och vård på ett ställe. Det kommer att märkas för patienterna, säger Lars Almroth, hälso- och sjukvårdsdirektör.

Nu tar vi nästa steg mot framtidens specialistsjukvård i Västmanland, säger Niklas Källman, programchef för Nytt Akutsjukhus Västerås.

Etapp 2 i byggnationen av Region Västmanlands nya akutsjukhus i Västerås. Ny vårdbyggnad för cancerbehandling och diagnostik

För att förbättra tillgången till snabb och likvärdig cancervård i hela landet får Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Fokus ligger på kortare väntetider, stärkt diagnostik och bättre rehabilitering.

– Alla patienter, oavsett var i landet de bor, ska ha rätt till en likvärdig och snabb cancervård. Det är en grundläggande fråga om trygghet och rättvisa, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Överenskommelsen mellan regeringen och SKR, som slöts i januari 2025, syftar till att skapa en mer jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider i hela landet. Den omfattar totalt 817 miljoner kronor och innehåller insatser inom prevention, tidig upptäckt, kunskapsutveckling och medicinsk teknologi.

Socialstyrelsen ska nu följa upp hur regionerna arbetar med standardiserade vårdförlopp (SVF), som är centrala för att korta ledtiderna i cancervården och säkerställa att patienter får rätt vård i rätt tid. Myndigheten ska samla in och analysera rapporter från samtliga regioner, bedöma om prestationskraven för utbetalning av statliga medel är uppfyllda, samt ge återkoppling där det finns brister.

Utöver SVF ska Socialstyrelsen också följa upp särskilda satsningar inom bild- och funktionsmedicin, patologi samt rehabilitering, palliativ vård, seneffekter och aktiva överlämningar. Dessa områden har pekats ut som avgörande för att förbättra både tillgång och kvalitet i cancervården. Totalt uppgår de särskilda satsningarna till 220 miljoner kronor. 2025 är andra året de särskilda satsningarna genomförs.

En viktig del av uppdraget är att ta fram ett förslag för hur väntetidsdata ska användas i det löpande kvalitetsarbetet efter regeringens tidigare beslut om ändringar i hälso- och sjukvårdsförordningen. Med anledning av beslutet ska regionerna från och med den 1 juli 2025 samla in och rapportera uppgifter om väntetider direkt till Socialstyrelsen, i stället för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Socialstyrelsen ska därför, i och med dagens beslut, arbeta för att säkerställa att data fortsatt kan användas för löpandeförbättringsarbete inom cancervården på regional nivå.