Det råder brist på ryggkirurger. Därför har två ortopeder på Ryggkirurgiskt centrum vid Sophiahemmet och Karolinska Universitetssjukhuset bytt plats med varandra. Målet är att öka kompetensen och inspirera nyblivna ortopeder att utbilda sig till ryggkirurger.

Carl Mellner, specialistläkare i ortopedi med inriktning ryggkirurgi, har arbetat sex månader på Ryggkirurgiskt centrum (RKC) vid Sophiahemmet. Snart återgår han till sin ordinarie tjänst på Karolinska och RKC får tillbaka den ryggkirurg som Carl har bytt plats med.

Utbytet av ortopeder är det första i ett försök att komma till rätta med bristen på ryggkirurger i Region Stockholm. Martin Skeppholm, verksamhetschef på RKC, ser stora vinster med utbytet – inte minst för de privata vårdgivarna.

– Om det inte finns bra ryggkirurger i akutvården så drabbas vi också, eftersom vi behöver deras hjälp ibland. De unga kirurger som deltar i utbytet får snabbt en bred kompetens. Det är win-win för samtliga aktörer, säger han.

Kunskapsutbyte
Han menar att det inte finns någon motsättning mellan privata och offentliga vårdgivare. Tvärtom tycker han att det känns självklart att utbyta kunskap och erfarenheter. Karolinska och RKC samarbetar friktionsfritt kring utbytesprojektet, som regionen vill ha för att tillgodose behovet av ryggkirurger. För närvarande utbildas en ryggkirurg vartannat år, vilket är för få.

Carl Mellner berättar att han länge har velat göra ett utbyte och att han är glad över att ha fått chansen att arbeta ett halvår på RKC.

– Jag vill bredda min kompetens och lära mig mer om planerad kirurgi av förslitningsskador och här får jag möta betydligt friskare patienter än jag är van vid. Verksamheten är också effektivare och mer standardiserad, vilket är nytt för mig, säger han.

Arbetssätt som inspirerar
På Karolinska arbetar han med svårare och mer specialiserade fall, som han inte stöter på inom RKC. Det kan till exempel handla skolios, traumafall eller spridd cancer.

På RKC opereras bland annat diskbråck och spinal stenos på löpande band, cirka 8 – 10 ryggoperationer per dag, vilket ger Carl den mängdträning han behöver för att bli en ännu vassare kirurg.

Förutom operationerna har han också lärt sig nya och bättre arbetssätt med exempelvis flödesscheman och system för bokningar vilka han skulle vilja implementera på Karolinska.

Tror på projektet
Martin Skeppholm är mycket nöjd med Carl Mellners insats och hoppas att projektet ska fortsätta, med nya utbyten kommande år.

– De två ryggkirurger som hittills deltagit i utbytet är väldigt kompetenta. Carl har snabbt kommit in i alla nya rutiner, så erfarenheten har bara varit positiv.

Martin Skeppholm tror stenhårt på projektet och hoppas att det ska locka fler att utbilda sig till ryggkirurger.

– Medelåldern på de ryggkirurger vi har i dag är hög och vi kommer behöva fylla på med nya för att kunna möta vårdbehovet framöver.

Läs mer om Ryggkirurgiskt centrum vid Sophiahemmet
Läs mer om Sophiahemmet Sjukhus

Europeiska kommissionen godkänner Rybrevant®▼ (amivantamab) i kombination med kemoterapi för behandling av vuxna patienter med avancerad EGFR-muterad icke-småcellig lungcancer efter behandlingssvikt. 

Patienter med EGFR-mutation ex19del eller L858R, de vanligaste EGFR-mutationerna inom icke-småcellig lungcancer, har hittills haft en dålig prognos och begränsade behandlingsalternativ efter sjukdomsprogression med en EGFR-tyrosinkinashämmare.
Amivantamab i kombination med kemoterapi är den första behandling som visar signifikant förbättring av progressionsfri överlevnad (PFS) jämfört med enbart kemoterapi i denna patientpopulation.

Godkännandet av den utökade indikationen baseras på resultat från fas 3-studien MARIPOSA-2 (NCT04988295) som utvärderat effekten och säkerheten av amivantamab och kemoterapi (karboplatin och pemetrexed) hos patienter med lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer med EGFR-mutation ex19del eller L858R med sjukdomsprogression under eller efter behandling med osimertinib. Gruppen som fick amivantamab plus kemoterapi uppfyllde studiens primära mål, att signifikant minska risken för sjukdomsprogression eller död med 52 procent, jämfört med enbart kemoterapi, med en medianprogressionsfri överlevnad (PFS) på 6,3 månader, jämfört med 4,2 månader (hazard ratio [HR]=0,48; 95 procent konfidensintervall [CI], 0,36–0,64; P<0,001).

Dessutom hade amivantamab plus kemoterapi en objektiv svarsfrekvens (ORR) på 64 procent, jämfört med 36 procent för gruppen som fick enbart kemoterapi.

Det globala pressmeddelandet finns att läsa här.

MARIPOSA-2
MARIPOSA-2 är en randomiserad, öppen fas 3-studie med 657 patienter som utvärderar effekten och säkerheten av två kombinationsbehandlingar med amivantamab (med och utan lazertinib) samt kemoterapi. Patienter med lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer med EGFR-mutation ex19del eller L858R randomiserades till behandling med amivantamab plus kemoterapi, amivantamab och lazertinib plus kemoterapi eller enbart kemoterapi.

Rybrevant (amivantamab)
Rybrevant (amivantamab) är godkänt för följande indikationer:

• I kombination med karboplatin och pemetrexed, för första linjens behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer med aktiverande insertionsmutationer i den epidermala tillväxtfaktorreceptorns (EGFR) exon 20
• Som monoterapi för behandling av vuxna patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer med aktiverande insertionsmutationer i den epidermala tillväxtfaktorreceptorns (EGFR) exon 20 efter svikt på platinumbaserad kemoterapi
• I kombination med karboplatin och pemetrexed, för vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer med mutationer i EGFR ex19del eller L858R med sjukdomsprogression efter behandling med en EGFR-tyrosinkinashämmare.

Balversa är det första läkemedel i klassen tyrosinkinashämmare, för patienter med avancerad urotelcellscancer med påvisad förändring i FGFR3 genen, som godkänns inom EU.

Godkännandet är baserat på resultat från kohort 1 i fas 3-studien THOR, som visar 36 procents minskning av risken för död med erdafitinib jämfört med kemoterapi. THOR utvärderade effekten och säkerheten av erdafitinib (n=136) jämfört med kemoterapi (n=130) hos patienter med inoperabel eller metastaserad urotelcellscancer med påvisad förändring i FGFR3 genen som genomgått en eller två tidigare behandlingar, varav minst en inkluderade en PD-(L)1-hämmare.

”Behovet av fler behandlingsmöjligheter för patienter med inoperabel eller metastaserad urotelcellscancer är stort. Godkännandet av Balversa innebär tillgång till ytterligare en ny behandlingsprincip och understryker vikten av analys för eventuell förekomst av FGFR3-mutationer i klinisk rutin för alla patienter med avancerad sjukdom”, säger Anders Ullén, professor och överläkare vid Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset.

Länk till det engelska pressmeddelandet finns här.

Balversa (erdafitinib)
Erdafitinib, en pan-FGFR (fibroblast tillväxt faktorreceptor) hämmare är godkänd för behandling av vuxna patienter med inoperabel eller metastaserad urotelcellscancer, med påvisad förändring i FGFR3 genen som tidigare har fått minst en behandlingslinje som innehåller en PD-1- eller PD-L1-hämmare. Erdafitinib är en tablettbehandling som tas en gång om dagen. Erdafitinib är även godkänt i USA sedan januari 2024.

THOR-studien
THOR (NCT03390504) är en öppen randomiserad fas 3 multicenterstudie som utvärderar effekten och säkerheten av erdafitinib. Alla patienter som ingick i studien hade metastaserad eller inoperabel urotelcellscancer med FGFR genförändringar och visade sjukdomsprogression under eller efter en eller två tidigare behandlingslinjer.

Urotelcellscancer
Urotelcellscancer är en tumörsjukdom som omfattar urinblåse- och urinvägscancer. Urinblåsecancer är den vanligaste cancerformen i urinvägarna och drabbar ungefär 3200 personer per år i Sverige. Över 90 % av dessa tumörer utgår från urotelet, d v s urinblåseslemhinnan. Sjukdomen är ungefär tre gånger vanligare hos män än hos kvinnor. Cirka 700 personer dör varje år i Sverige till följd av urinblåsecancer. Urotelcellscancer är den dyraste cancerformen i Sverige räknat per patient och överlevnaden är den samma som för 30 år sedan.

NORDIC MEDICAL WEBINAR: Newest developments in the treatment of advanced prostate cancer and the value for patients

September 26, 2024 at 4:00 pm – 5:30 pm CET

Docrates Cancer Center välkomnar dig till ett webbseminarium som riktar sig till allmänläkare, urologer och andra medicinska specialister som är intresserade av området och presenterar de senaste behandlingsmetoderna för avancerad prostatacancer.

• Docrates Cancer Centre presenterar sitt första real-world evidence (RWE) från kombinations- och radioisotopbehandling av metastaserad prostatacancer.
• Vi berättar om de nya metoderna för mer personlig strålbehandling.
• Vår expertpanel tar dig genom framtidsutsikterna för hur patienter kan dra nytta av ständigt utvecklande av avancerade, mer exakta och personliga behandlingar, inklusive multidisciplinärt stöd för patienter för att främja deras hälsa och påverka framgångsrika behandlingsresultat.
• Genom rösten från en före detta patient och Svenska Prostatacancerförbundet vill webbinariet lägga tonvikt på patientupplevelsen och deras deltagande i beslut om tillgängliga behandlingsalternativ.

Agenda

4:00 pm Opening words
Mrs. Liv Greben, Siemens Healthineers, Head of Marketing and Communication, Nordic and Baltic countries

4:05 pm Introduction to prostate cancer and its treatment options
Dr. Renske Altena, Karolinska Institutet Medical University, Docent, AssistantChief Physician in Oncology and Internal Medicine
Dr. Katariina Lassila, MD, Siemens Healthineers, Head of Development Services, Nordic and Baltic countries

4.15 pm New methods for accurate, personalized radiation treatment planning of prostate cancer
Dr. Sushil Beriwal, Varian, Vice President, Multi-Disciplinary Oncology in Medical Affairs

4:30 pm Real world evidence (RWE) from multimodal treatment of metastatic prostate cancer
Dr. Juha Kononen, Docrates Cancer Centre, Chief Clinical Director, Personalized Oncology and Specialist in Medical Oncology, M.D., Ph.D.

4:50 pm Voice of a former prostate cancer patient
Mr. Steinar Hopland

5:00 pm Panel discussion
Future outlook: Medical management of patients with advanced prostate cancer Facilitated by Mrs. Liv Greben

Panelists:
Mr. Olov Berggren, Swedish Prostate Cancer Association, Secretary General
Dr. Renske Altena, Karolinska Institutet Medical University, Docent, Assistant Chief Physician in Oncology and Internal Medicine
Dr. Juha Kononen, Docrates, Chief Clinical Director, Personalized Oncology and Specialist in Medical Oncology, M.D., Ph.D.
Mr. Steinar Hopland, former prostate cancer patient

5:25 pm Q&A and closing remarks Facilitated by Mrs. Liv Greben

Webinariet organiseras och arrangeras av Siemens Healthineers

EU-kommissionen godkänner Tepkinly (epkoritamab) för behandling av vuxna som fått återfall eller inte svarat på tidigare behandlingar av follikulärt lymfom

• Tepkinly (epkoritamab) är den första och enda subkutana bispecifika antikroppen som är godkänd inom EU som behandling av vuxna som fått återfall eller inte svarat på tidigare behandlingar av follikulärt lymfom
• Follikulärt lymfom är en obotlig form av lymfom med cirka 13 000 personer som insjuknar i Europa varje år ¹
• Tepkinly är sedan tidigare godkänd inom EU för behandling av vuxna med diffust storcelligt B-cellslymfom, DLBCL, som fått två eller fler linjer av systemisk behandling

AbbVie meddelar att Europeiska kommissionen har gett Tepkinly (epkoritamab) ett villkorat godkännande som monoterapibehandling av vuxna personer som drabbats av follikulärt lymfom och som fått återfall (relaps) eller inte svarat på två eller flera linjer av tidigare behandling (refraktär). Tepkinly är den första och enda subkutana T-cellsaktiverande bispecifika antikroppen för behandling av denna patientgrupp inom EU.

− För patienter med follikulärt lymfom som fått återfall eller blivit motståndskraftiga mot cytostatika eller målriktade läkemedel är det av yttersta vikt att vi får nya alternativ för att behandla deras sjukdom, säger Ingrid Glimelius, professor och överläkare på Akademiska sjukhuset, Uppsala. Här är immunterapi ett nytt och spännande alternativ och vi har en bred erfarenhet av epkoritamab i Skandinavien tack vare att läkemedlet varit tillgängligt via flera kliniska prövningar.

Follikulärt lymfom är vanligtvis en långsamt växande sjukdom som börjar i B-lymfocyterna (en typ av vita blodkroppar).² Cirka 250 svenskar insjuknar årligen i follikulärt lymfom.⁷ Patienterna får ofta återfall och för varje återfall blir tiden i remission kortare och kortare och behovet av ny behandling blir större.⁴

För vissa kan follikulärt lymfom så småningom transformeras (omvandlas) till en annan blodcancersjukdom, diffust storcelligt B-cellslymfom, DLBCL, som är en mer aggressiv sjukdom och förknippad med försämrad överlevnad. Transformationen kan över en 10-årsperiod ske hos upp till 20 % av patienterna som drabbats av follikulärt lymfom.⁵

Det villkorade godkännandet för marknadsföring stöds av data från fas I/II-studien EPCORE NHL-1: en öppen, multi-kohort, multi-center, enarmad studie.

Säkerhetsprofilen för epkoritamab liknar det som tidigare rapporterats i andra epkoritamabstudier.⁶

De vanligaste biverkningarna (≥ 20 %) var reaktioner på injektionsstället, trötthet, virusinfektioner, neutropeni, muskuloskeletal smärta, feber och diarré. Den vanligaste allvarliga biverkningen (≥ 10 %) var cytokinfrisättningssyndrom (CRS) (34 %). 14 patienter (3,7 %) fick en dödlig biverkning [lunginflammation hos 9 (2,4 %) patienter, virusinfektion hos 4 (1,0 %) patienter och immuneffektorcell-associerat neurotoxiskt syndrom (ICANS) hos 1 (0,3 %) patient].

Fullständigt globalt pressmeddelande inklusive information om studiedata, indikation, kontraindikation, biverkningar, dosering och referenser återfinns här.

I en tid då vetenskaplig kunskap är mer tillgänglig än någonsin, blir forskningens roll i samhället allt viktigare. Forskning inom läkemedelsområdet är särskilt kritisk, med tanke på de globala hälsoutmaningar vi står inför. Med Scheelepriset lyfter Apotekarsocieteten fram forskare som har gjort banbrytande upptäckter inom läkemedelsforskning. Pristagarna är internationellt erkända forskare som fortfarande är aktiva inom sina respektive områden.

”Syftet är att priset både ska erkänna tidigare framgångar och stimulera fortsatt forskning. Det ska bli väldigt spännande att se viket område som tar hem nästa pris”, säger Lisa Bandholtz, vetenskaplig sekreterare på Apotekarsocieteten.

 

Scheelepriset hyllar framstående forskare

Den världsberömda forskaren Carl Wilhelm Scheele är särskilt känd för sin upptäckt av syre men hans upptäckter ligger till grund för mycket av den vetenskap vi tar för given idag.

För att hedra Scheeles bidrag till vetenskapen, instiftade Apotekarsocieteten år 1961 Scheelepriset. Priset har sedan dess delats ut vartannat år till forskare som gjort exceptionella insatser inom läkemedelsområdet. Senast i raden av pristagare är Peter G Schultz, kemisk och syntetisk biologi, Craig Crews, PROTAC, Emmanuelle Charpentier, CRISPR samt Charles L Sawyers, molekylära mekanismer som orsakar tumörers resistens mot cancerläkemedel. Flertalet av dessa forskningsinsatser har banat väg för nya effektiva läkemedel inom många sjukdomsområden och bidragit till en bättre global hälsa.

Priset består av 250 000 kronor samt en medalj och ett diplom. Prisutdelningen kompletteras med ett symposium till pristagarens ära, vilket skapar en mötesplats för att bygga nätverk mellan Sverige och omvärlden inom aktuella forskningsområden. Målet med symposiet är att lyfta Sveriges roll som en viktig aktör inom den globala forskningsvärlden och Apotekarsocietetens ambition är att stärka den vetenskapliga dialogen.

”Vi fungerar som en plattform och underlättar nätverkande mellan forskare”, säger Lena Ring, VD för Apotekarsocieteten.

Inspirera unga forskare

Sverige, med sin starka forskningskultur och sina framstående universitet, spelar en ledande roll i den globala vetenskapen. Genom att ge offentlig uppmärksamhet och erkännande till vetenskapliga prestationer uppmuntrar priser fortsatt forskning och utveckling inom olika vetenskapsområden.

”Vi hoppas att Apotekarsocietetens Scheelepris och symposium ska inspirera unga forskare och studenter att engagera sig i vetenskaplig forskning och att ta sig an komplexa problem och utmana existerande gränser inom sina respektive fält vilket kan leda till nya teknologiska och vetenskapliga framsteg”, säger Lena Ring, VD Apotekarsocieteten

Sista dagen att nominera till Scheelepriset är den 15 september. Du hittar all information du behöver för att nominera din egen forskning eller en kollegas på Apotekarsocietetens hemsida.

FAKTA:

Scheeles vetenskapliga bidrag

Under sin karriär upptäckte Scheele inte bara syre utan också en rad andra grundämnen såsom barium, klor, mangan, molybden och volfram. Han identifierade även flera viktiga organiska syror, vilket ytterligare underströk hans förmåga att bidra med ny förståelse för världens byggstenar. Trots att Scheele arbetade under relativt enkla förhållanden, och utan den moderna vetenskapens verktyg, lyckades han utföra experiment som förändrade vår förståelse av kemiska processer.

Hans arbete publicerades i en rad viktiga vetenskapliga skrifter, där Chemische Abhandlung von der Luft und dem Feuer från 1777 är ett av de mest kända. I detta verk dokumenterade han sina observationer om syre, ett ämne som han var först med att isolera.  Scheeles insikter om luftens sammansättning och förbränningsprocessen lade grunden för den moderna kemin och cementerade hans plats som en av Europas mest betydelsefulla kemister.

Svenska Läkaresällskapets Fullmäktige beslutade idag den 13 maj 2024 att utse Catharina ”Cia” Ihre Lundgren till ny ordförande för Svenska Läkaresällskapet (SLS).

Regionstyrelsen har vid sitt sammanträde den 20 augusti utsett Christophe Pedroletti till ny sjukhusdirektör för Karolinska universitetssjukhuset.

Christophe Pedroletti som idag arbetar som vd för Danderyds sjukhus efterträder Patrik Rossi som varit tillförordnad sjukhusdirektör efter Björn Zoëga.

Christophe Pedroletti har en bred bakgrund inom Region Stockholms olika verksamheter och har tidigare bland annat varit vd för Södertälje sjukhus och arbetat som chef för barnmedicinska akuten på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

– Karolinska universitetssjukhuset är ett av världens bästa sjukhus och med Christophe Pedroletti som sjukhusdirektör kan vi räkna med en fortsatt stark utveckling. Jag förknippar Christophe med tydlighet i ledarskapet men också med värme och patientfokus, säger regiondirektör Emma Lennartsson.

– Christophe Pedroletti har den erfarenhet och den kompetens som krävs för det här komplexa och mycket viktiga uppdraget. Han har en mer än 20-årig bakgrund inom universitetssjukvården och har bidragit till att utveckla nya metoder som gjort skillnad för många patienter. Christophe har också varit starkt bidragande till att stärka vårt samarbete inom hela den egenägda vården i regionen, säger Mikael Ohrling, sjukvårdsdirektör i Region Stockholm.

– I sina tidigare uppdrag har Christophe Pedroletti visat att han är en skicklig ledare som förmår bygga starka och trygga lag som sätter patienterna i främsta rummet. Medarbetarna på Karolinska kommer få en chef som är lyhörd och lyssnar in olika perspektiv men samtidigt inte är rädd för att göra tydliga vägval, säger Göran Stiernstedt, ordförande i Karolinska universitetssjukhusets styrelse.

Christophe Pedroletti är legitimerad läkare och specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin samt specialist i barnallergologi. Förutom uppdragen i regionen har han varit chef för barnsjukhuset vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han har en bakgrund inom forskning, bland annat vid Karolinska Institutet och är disputerad inom barnallergologi och en av grundarna av det nationella luftvägsregistret.

– Det känns hedrande och ansvarsfullt att utses till sjukhusdirektör för Karolinska universitetssjukhuset. Karolinska representerar bland det bästa vi har i Sverige, sjukhuset står för innovation och forskning som ligger i framkant. Karolinska är motorn i det stora förändringsarbete som svensk sjukvård just nu genomgår. Sen ska det bli fantastiskt roligt att få komma tillbaka till Karolinska som tidigare medarbetare, säger Christophe Pedroletti.

– Pandemin lärde oss vikten av ett nära samarbete mellan olika delar av vårdsystemet i Stockholm. Jag hoppas kunna stärka och utveckla samarbetet inom regionen. Karolinska har ett ansvar att gå före och utveckla vården men också vara en viktig del av en större helhet, fortsätter Christophe Pedroletti.

För att undvika en jävssituation kommer Corinne Pedroletti, idag temachef för Kvinnohälsa och hälsoprofessioner, att gå vidare till nya ledande uppdrag i Region Stockholm.

– Det är speciellt att två syskon har tunga ledarroller i regionen och det kräver ett särskilt hänsynstagande. Vi kommer att återkomma med besked kring en ny roll där Corinne Pedroletti fortsätter att bidra till att utveckla ledningen och styrningen av vården i regionen, säger Mikael Ohrling, sjukvårdsdirektör i Region Stockholm.

– Christophe är rätt person att leda Karolinska universitetssjukhuset och jag är övertygad om att han kommer att göra ett bra jobb som sjukhusdirektör. Jag står bakom regionstyrelsens beslut. Jävssituationen behöver däremot hanteras och jag tycker att vi har haft en konstruktiv dialog kring detta. Nu blir mitt fokus att göra en så bra överlämning som möjligt, säger Corinne Pedroletti, temachef för Kvinnohälsa och hälsoprofessioner på Karolinska universitetssjukhuset.

Christophe Pedroletti tillträder tjänsten som sjukhusdirektör den 1 oktober. Styrelsen för Danderyds sjukhus föreslår att produktionsdirektör Erik Sköldenberg utnämns till vd vid nästa möte med styrelsen, till dess att en ny ordinarie vd är rekryterad.

Nu kan kvinnor som i Region Stockholm genomgår behandling för höggradiga cellförändringar i livmoderhalsen få HPV-vaccination kostnadsfritt för att ytterligare minska insjuknandet i livmoderhalscancer.

I Sverige utvecklar årligen 500–550 kvinnor livmoderhalscancer och varje år dör cirka 150 kvinnor i sjukdomen. Risken att drabbas av livmoderhalscancer är två-tre gånger så hög hos kvinnor som haft höggradiga cellförändringar jämfört med resten av befolkningen som är kvinnor.

Flera orsaker till satsningen

Nya studier visar att vaccination i samband med behandling minskar återfallsrisken. Utifrån detta lämnade expertgruppen för vaccinationer inom Region Stockholms läkemedelskommitté, i mars 2024 en rekommendation att HPV-vaccinering bör erbjudas till kvinnor som behandlas för höggradiga cellförändringar.

• Ett ytterligare skäl till att vi har beslutat att satsa på vaccineringen är att det nya ramavtalet avseende HPV-vaccinationer nu ger ett betydligt lägre pris för vaccinet, säger Lena Sharp, verksamhetschef, Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland.
• Beslutet är ett mycket betydelsefullt steg i arbetet för att minska förekomsten av både återfall av höggradiga cellförändringar och Det är också ett viktigt bidrag till WHO:s globala ansträngningar att utrota livmoderhalscancer, säger Hanna Milerad, medicinskt ansvarig och verksamhetsutvecklareEnheten för Cancerprevention och Screening.

Berörda kvinnor får tre vaccinationsdoser

Den första dosen ges i samband med behandlingen av cellförändringarna, och de två efterföljande doserna ges vid uppföljningsbesök på mottagningen.

Faktaruta:

Humant papillomvirus (HPV)

Viruset är mycket vanligt i befolkningen och det överförs via sexuell kontakt. Det kan orsaka cellförändringar som potentiellt kan utvecklas till cancer om de inte behandlas. Kombinationen av HPV-vaccination och regelbunden cellprovtagning utgör ett effektivt skydd mot livmoderhalscancer. Cellförändringar upptäcks vanligtvis genom cancerscreening eftersom de ofta inte ger några symtom. Det är därför av stor vikt att kvinnor deltar i screeningprogrammet vid varje kallelse för att möjliggöra tidig upptäckt och behandling av cellförändringar.

WHO:s utrotningsprogram av livmoderhalscancer

I augusti 2020 antog Världshälsoförsamlingen den globala strategin för utrotning av livmoderhalscancer. Som ett led i detta beslutade Sveriges riksdag våren 2021 att skynda på arbetet. Därför erbjuds alla kvinnor födda 1994–1999 kostnadsfri vaccination mot nio HPV-typer och efterföljande provtagning.

Dostät adjuvant cytostatikabehandling kan förbättra överlevnaden för patienter med högrisk bröstcancer, visar forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Den internationella PANTHER-studien, som omfattade över 2000 patienter där 97% hade metastas till lymfkörtlar i armhålan, jämförde två olika upplägg för behandling med cytostatika och fann att den dosintensiva behandlingen minskade risken för återfall och spridning av sjukdomen. Resultaten presenteras i Journal of Clinical Oncology.

Adjuvant cytostatikabehandling är en typ av behandling som ges efter en primär behandling, oftast kirurgi, för att minska risken för att cancer återkommer. Genom att ge cytostatika efter operationen kan man fördröja eller förhindra tillväxten av metastaser, vilket kan förbättra patientens överlevnadschanser.

Cytostatikabehandling varannan vecka (dostät behandling) efter operation för högrisk bröstcancer har visat sig vara mer effektivt än samma behandling var tredje vecka. Dock har tidigare publicerade studier använt paklitaxel var tredje vecka som kontrollbehandling. Denna typ av behandling betraktas inte längre som lämplig, och därför ville forskarna jämföra dostät behandling med nuvarande optimala behandling.

Docent Alexios Matikas.

-Vår studie visar för första gången att dostät cytostatikabehandling leder till bättre överlevnad jämfört med optimal cytostatikabehandling med antracyklin och docetaxel var tredje vecka, säger Alexios Matikas, docent vid institutionen för onkologi-patologi och studiens förste författare.

PANTHER-studien visade att patienter som fick dosintensiv behandling hade en 20% lägre risk för återfall jämfört med nuvarande optimal behandling. Den dosintensiva behandlingen förbättrade även den sjukdomsfria överlevnaden med 22%. Trots förbättringar i återfallsrisk och sjukdomsfri överlevnad var skillnaden i total överlevnad inte statistiskt signifikant.

Studien, ledd av professor Jonas Bergh och docent Theodoros Foukakis, också vid institutionen för onkologi-patologi, understryker vikten av att fortsätta utforska och optimera behandlingsstrategier för att förbättra prognosen för bröstcancerpatienter.

Publikation

Tailored Dose-Dense Versus Standard Adjuvant Chemotherapy for High-Risk Early Breast Cancer: End-of-Study Results of the Randomized PANTHER Trial.
Matikas A, Möbus V, Greil R, Andersson A, Steger GG, Untch M, Fornander T, Malmström P, Schmatloch S, Johansson H, Hellström M, Brandberg Y, Gnant M, Loibl S, Foukakis T, Bergh J,
J Clin Oncol 2024 Jul;():JCO2400178

Män med spridd kastrationsresistent prostatacancer bör i första hand behandlas med andra generationens hormonläkemedel, som ger bättre behandlingssvar och ökad livslängd jämfört med cellgifter. Men effekten beror även på vilka mutationer som finns i patientens tumör. Det visar resultat från ProBio-studien, som leds av forskare vid Karolinska Institutet. Fynden publiceras i Nature Medicine.

Preliminära fas II-resultat från Lytix Biopharmas kliniska studie på patienter med hudcancer (BCC) visar en total minskning av tumörstorleken med 86 procent, fullständig tumöreliminering hos hälften av patienterna och potential för första linjens behandling

Lytix Biopharma meddelar att deras Nasdaq-noterade licenspartner Verrica Pharmaceuticals rapporterar positiva fas II-resultat från sin studie på patienter med basalcellscancer (BCC) – den största hudcancersjukdomen globalt med en beräknad global marknad på 11,5 miljarder USD 2028 (CAGR 7,9%) och 3,6 miljoner nya fall i USA årligen^[1].

Studien som utvärderade behandling med Lytix ledande läkemedelskandidat LTX-315 på BCC-patienter visar på imponerande:

• 86 procents total minskning av tumörstorlek
• 51 procents fullständig utläkningsfrekvens av basalcellscancer (total eliminering)
• 71 procents genomsnittlig minskning av tumörstorleken hos patienter med kvarvarande carcinom

Baserat på fas II-data och primära marknadsundersökningar konstaterar Verrica att Lytix ledande läkemedelskandidat ”har potential att användas som en första linjens behandling”. De preliminära effektresultaten baserades på 93 patienter och uppvisade även en mycket gynnsam säkerhetsprofil och frånvaro av allvarliga biverkningar.

”Tillsammans med vår partner Verrica är vi oerhört stolta över dessa resultat, som visar att vår ledande läkemedelskandidat LTX-315 har en kraftfull anticancereffekt vid basalcellscancer. LTX-315 har potential att användas antingen som enda behandling eller i kombination med kirurgi för tidig behandling av denna stora cancerpopulation. Detta är ett stort steg för vår unika behandlingsteknologi och en avgörande milstolpe för utvecklingen av LTX-315 mot kommersialisering”, säger Dr. Øystein Rekdal, VD för Lytix Biopharma.

Licenspartners för hudcancersjukdomar
Under 2020 ingick Lytix ett globalt licensavtal med Verrica Pharmaceuticals för att utveckla och kommersialisera LTX-315 för onkologiska tillstånd inom dermatologi förutom metastaserande melanom och merkelcellscancer. Verrica Pharmaceuticals är ett USA-baserat dermatologiskt pharmabolag som utvecklar läkemedel för behandling av hudsjukdomar som kräver medicinska ingrepp.

Basalcellscancer uppträder vanligtvis i områden på kroppen som är mer utsatta för solen, med ~80 % av BCC i ansiktet och på huvudet,^[2] och det finns ett stort medicinskt behov av nya behandlingsalternativ för sjukdomen.

”De uppmuntrande fas II-resultaten med vår ledande läkemedelskandidat visar vårt engagemang för att utveckla innovativa immunterapier för behandling av cancerpatienter. Och det är med stor förväntan vi kommer att följa Verricas fortsatta utveckling av LTX-315 till kommersialisering. Resultaten från Verrica bekräftar Lytix framträdande roll i läkemedelsutvecklingen inom det globala cancersegmentet”, säger Rekdal.

Verrica förväntar sig att fas II-studien slutförs under H1 2025 och planerar att begära ett möte med Food and Drug Administration (FDA) i slutet av fas II för att besluta om nästa steg för utvecklingen av VP-315 (Verricas benämning av LTX-315) för behandling av BCC under första halvåret 2025.

Finansiella konsekvenser och nästa steg
Enligt licensavtalet med Verrica Pharmaceuticals kan Lytix erhålla sammanlagda betalningar på upp till 110 miljoner USD om vissa kliniska, regulatoriska och försäljningsmässiga milstolpar uppnås och därutöver stegvis ökande royaltybetalningar baserade på nettoförsäljning på 10-15%.

”Detta är ett resultat av engagemang och hårt arbete i mer än 20 år. LTX-315:s effekt är nu bevisad i en av de största cancerindikationerna globalt. Verrica har redan lyckats kommersialisera ett läkemedel mot hudsjukdomar och vi är övertygade om att Verrica kommer att gå vidare på det mest optimala sättet för att utforska möjligheterna och vägarna framåt för att kommersialisera LTX-315 (VP-315)”, tillägger Rekdal.

Utvidgar med patienter i tidigt stadium i ny fas II-studie
Lytix har för närvarande pågående fas II-studier på patienter med olika typer av hudcancer, både i USA och Europa. De positiva resultaten hos patienter med basalcellscancer är uppmuntrande för Lytix nya fas II-studie vid Radiumsjukhuset i Norge.

LTX-315 kommer att testas på patienter i tidigt stadium av melanom av sjukdomen före kirurgiskt ingrepp, en så kallad neoadjuvant behandling. Studien kommer att inledas under innevarande kvartal 2024 under ledning av Dr. Henrik Jespersen, chef för melanomonkologi vid Radiumsjukhuset.

”Interimsdata från denna studie förväntas presenteras under nästa år och utgör nästa stora milstolpe för Lytix. Dessutom gör de positiva nyheterna från Verrica oss ännu mer motiverade att ta vår nästa läkemedelskandidat LTX-401 till klinik. Vi ser en stor kommersiell potential för denna substans i djupt liggande cancertyper som levercancer”, fortsätter Rekdal.

Allt fler mobilappar använder AI för att analysera bilder av misstänkta hudförändringar. Men många appar för självundersökning brister i informationen om hur de fungerar. Det visar två studier ledda av Åsa Ingvar, överläkare i hudsjukvård på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.

Många mobilappar för självundersökning av misstänkta hudförändringar, brister i informationen om hur de fungerar. Det visar två studier ledda av Åsa Ingvar, överläkare i hudsjukvård på Skånes universitetssjukhus.

Att tidigt upptäcka hudcancerformen malignt melanom är viktigt, och idag finns det många mobilappar som utlovar snabb och smidig analys av egentagna bilder av leverfläckar och födelsemärken. Men det är svårt för en enskild konsument att veta om apparna håller måttet, konstaterar Åsa Ingvar, som i två studier forskat om AI-baserade appar för självundersökning av hudförändringar.

– För att kunna avgöra om det går att lita på appens kvalitet behöver man som användare få information om hur den är uppbyggd – och det saknas ofta idag, säger Åsa Ingvar.

Studierna genomfördes i Australien, och syftet med dem var dels att undersöka vilken typ av märkning och information som tillverkarna ger kring apparna – dels komma med riktlinjer för hur informationen om apparna bör se ut.

Uppfyllde inte rekommendationer
I den ena studien granskade forskarna 21 AI-baserade dermatologiska mobilappar och kunde konstatera att ingen av apparna uppfyllde helt vanliga märkningsrekommendationer.

– Det är ett bekymmer eftersom man som användare inte får kunskap om apparnas begränsningar, säger Åsa Ingvar.

Åsa Ingvar, överläkare i hudsjukvård på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.

Som exempel nämner hon att flera av de AI-baserade apparna ofta är ”tränade” på bilder på hudförändringar tagna på personer med ljus hudton, vilket kan göra dem sämre på att analysera bilder från personer med annan hudfärg. Apparna kan också begränsas av att de bara tränats på bilder från en viss typ av kamera, eller om de tränats på för få eller inga bilder alls av vissa hudförändringar.

– Det är välkänt bland utvecklare att AI-appar är känsliga för avvikelser från den data de är tränade på. Men denna kunskap måste även spridas bland användare, oavsett om de är sjukvårdspersonal eller inte, säger Åsa Ingvar.

Låg tröskel
Ytterligare en begränsning är att apparna ofta har låg tröskel när det gäller att varna användarna för hudförändringar.

– Apptillverkarna vill inte riskera att missa till exempel malignt melanom, så de ger hellre rådet att söka vård för ofta än för sällan. Det kan innebära ökad belastning på den mer traditionella vården genom en ökad andel onödiga besök som inte medför ett medicinskt mervärde i form av förbättring av ett sjukdomstillstånd, säger Åsa Ingvar.

I den andra studien tog forskarna hjälp av en expertpanel för att reda ut vilka krav och vilken märkning som bör gälla för AI-baserade dermatologiska appar. Expertpanelen landade bland annat i att det behöver vara tydligt hur apparna testats och tränats, vilka kliniska studier som eventuellt gjorts, och om det finns begränsningar i appen.

– Precis som många andra har jag goda förhoppningar på användandet av AI inom sjukvården. Men AI-baserade appar har begränsningar när det gäller att upptäcka elakartad hudcancer. Förhoppningsvis kan tydligare riktlinjer leda till att kvaliteten höjs, säger Åsa Ingvar.

Vetenskapliga publikationer:
Examining labelling guidelines for AI-based software as a medical device: A review and analysis of dermatology mobile applications in Australia – PubMed (nih.gov)

Minimum labelling requirements for dermatology artificial intelligence-based Software as Medical Device (SaMD): A consensus statement – PubMed (nih.gov)

Osteosarkom är den vanligaste formen av skelettcancer som drabbar barn och unga vuxna. Standardbehandlingen har inte förändrats mycket sedan 1980-talet och botar endast cirka 65 procent av patienterna. Nu har forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset fått Barncancerfondens uppstartsbidrag för att kunna delta i en stor europeisk studie där effekten av ett nytt läkemedel ska studeras med förhoppningen att förbättra överlevnaden genom att minska risken för återfall.

Det var över tio år sedan enliknande europeisk forskningsstudie gjordes på osteosarkom. Studien som nu har fått uppstartsbidrag kallas FOSTER-CabOS och planerar för att inkludera majoriteten av alla nydiagnostiserade osteosarkom.

Tumörproverna som ska samlas in vid diagnos, kirurgi och återfall kommer att analyseras på flera olika sätt och studien kommer också att öka kunskapen om skelettsarkom i stort, säger Fredrik Baecklund. Foto: Johan Artursson

Både barn och vuxna ingår i studien
De flesta patienterna kommer vara barn under 18 år och läkemedlet som ska testas ska ges som så kallad underhållsbehandling till patienterna efter att standardbehandlingen med kirurgi och cytostatika är avslutad.

– Effekten av det här läkemedlet på osteosarkom kommer undersökas i ytterligare en klinisk läkemedelsprövning i Nordamerika de närmaste åren, men studierna har lite olika upplägg. I vår studie, har vi till exempel valt att inkludera nydiagnostiserade osteosarkom hos patienter från två år och uppåt. Det finns med andra ord ingen övre åldersgräns. Vidare kommer vi i vår studie ge läkemedlet enbart som underhållsbehandling och inte samtidigt med standardbehandlingen, berättar Fredrik Baecklund som är medicinskt ansvarig för studien vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet.

Vill minska risken för återfall
Forskarna ska först och främst undersöka om risken för återfall kan minskas. Läkemedlet som prövas efter att standardbehandlingen är avslutad är en så kallad tyrosinkinashämmare som riktar in sig på att blockera en typ av proteiner som förväntas bidra till sarkomtillväxten. Verkningsmekanismen är därför annorlunda jämfört med hur standardbehandlingen med cytostatika angriper tumörcellerna.

Deltagarna kommer att lottas till läkemedel eller placebo som sedan ges som underhållsbehandling i 12 månader.

– Standardbehandlingen vid osteosarkom har många biverkningar och är redan väldigt krävande som den är för patienterna, så vi tror att det är en fördel att vi lägger till läkemedlet efter att den vanliga behandlingen är avslutad i stället för att kombinera allt på en gång, förklarar Fredrik Baecklund.

Inte utan biverkningar
Livskvalitet är ett annat utfallsmått som ingår i studien och eventuella biverkningar som uppstår kommer dokumenteras.

– Tidigare studier har visat att tyrosinkinashämmare kanfördröja sjukdomsförloppet, men samtidigt är denna grupp av läkemedel ofta förknippad med biverkningar som högt blodtryck, hypotyreos, minskad aptit och försämrad sårläkning, berättar Fredrik Baecklund.

Ger också mer kunskap om osteosarkom
Den första svenska patienten kommer troligtvis påbörja behandlingen i januari 2025 och studien pågår fram till oktober 2026. Totalt ska 530 patienter inkluderas i Europa om allt går enligt plan.

Fredrik Baecklund hoppas att studien kan leda till att fler drabbade blir hjälpta i sin sjukdom.

– Uppföljningen av patienterna planeras till tio år och vi vill förstås se en förbättrad överlevnad. Men det kan också vara så att vi hittar vissa undergrupper av osteosarkom som har större eller mindre nytta av behandlingen.

Tumörproverna som ska samlas in vid diagnos, kirurgi och återfall kommer att analyseras på flera olika sätt och kompletteras med blodprov för att undersöka cirkulerande tumör-DNA som markör för respons, prognos och återfall. Även radiologiska undersökningar och maskininlärning kommer ingå i studien.

– Vi testar inte bara om behandlingen förbättrar överlevnaden i osteosarkom, utan studien kommer också att öka kunskapen om skelettsarkom i stort och inte minst vilka diagnostiska metoder, eller markörer för att följa sjukdomen, som är att föredra, sammanfattar Fredrik Baecklund.

Studien FOSTER-CabOS är nationellt förankrad i Vårdplaneringsgruppen för solida tumörer hos barn (VSTB) samt i nätverket av sarkomonkologer för vuxna och kommer vara öppen för patienter från hela Sverige.

FAKTA UPPSTARTSBIDRAG
Barncancerfonden utlyser uppstartsbidrag för internationella, fas III/IV multicenterstudier för behandling av barncancer. Syftet med utlysningen är att snabbt komma i gång med nya studier i Sverige och att fler barn i Sverige ska ges möjlighet att behandlas inom ramen för en studie. Utlysningen är öppen under hela året och inkomna ansökningar behandlas löpande.

En ny behandlingsmetod för lokalt avancerad ändtarmscancer visar goda resultat genom att operation ibland kan undvikas helt. Dessutom minskar risken för återfall. Metoden har i en omfattande studie gjord vid Uppsala universitet och publicerad i eClinMedicine, bekräftats vara effektiv.

–Tumören försvinner fullständigt oftare och man ökar därigenom chansen att slippa operationen och behåller då sin vanliga ändtarm och ändtarmsfunktion. Dessutom får man färre metastaser, säger Bengt Glimelius, professor i onkologi vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset, om den nya metoden.

Bengt Glimelius, seniorprofessor i onkologi vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset. Bild:Mikael Wallerstedt

Ändtarmscancer drabbar årligen cirka 2 000 personer i Sverige. Av dessa har en tredjedel hög risk för återfall. När en person drabbas av ändtarmscancer opereras ofta en del av tarmen bort, vilket kan leda till stomi eller till problem med att kontrollera tarmen. Patienten har ofta först fått strålbehandling eller en kombination av strålbehandling och samtidig cytostatika under fem veckor och efter operationen ges ofta ytterligare cytostatika under upp till ett halvt år.

En studie gjord av Uppsala universitet i vardagssjukvården visar att det går att dubblera chansen att slippa operera bort en bit av tarmen om all strålning och all cytostatikabehandling ges först och därefter opereras patienten om det behövs.

–Om tumören försvinner helt under behandlingen låter man bli att operera, man bevarar alltså ändtarmen, slipper stomi och slipper att man har en ny ändtarm. När en del av ändtarmen opereras bort fattar den nya ändtarmen inte riktigt att den ska klara av att låta bli att ge en signal till hjärnan att man behöver gå på toaletten i tid och otid, säger Bengt Glimelius.

Ett stort antal läkare, forskare och forskningssjuksköterskor har bidragit till studien. Data om patienterna har hos många patienter samlats in via kvalitetsregistret för tjock- och ändtarmscancer (SCRCR) och omfattar 461 personer.

Lokalt avancerad ändtarmscancer har traditionellt behandlats med en kombination av strålbehandling och cytostatika följt av operation och ytterligare cytostatika. För fyra år sedan visade en slumpmässig studie att en alternativ metod med en veckas strålbehandling följt av drygt fyra månaders cytostatika resulterade i att fler tumörer försvann helt och färre fick fjärrmetastaser. Senare sågs dock att något fler fick lokala återfall. Först Uppsala och därefter flertalet regioner valde att införa denna behandling, men med en förkortad cytostatikaperiod på tre månader.

Den nya studien bekräftar den tidigare slumpmässiga studiens resultat, men också att den ökning av lokala återfall som noterades inte observerades här.

–Med den gamla behandlingen kunde man i den slumpmässiga studien inte hitta någon tumör hos 14 procent av patienterna om de opererades. Med den nya modellen dubblerade man den siffran till 28 procent. Den nya svenska studien fick samma resultat utan att fler fick lokalt återfall efter nästan fem års uppföljning. Det är viktigt att visa att experimentella behandlingar fungerar också i vardagssjukvården, säger Bengt Glimelius.

Studien är delvis finansierad av Cancerfonden.

Publikation:

Bengt Glimelius et al (2024), Total neoadjuvant treatment using short-course radiotherapy and four CAPOX cycles in locally advanced rectal cancer with high-risk criteria for recurrence: A Swedish nationwide cohort study (LARCT-US), eClinicalMedicine

Forskare vid Guy’s and St Thomas’ samt King’s College London har upptäckt att en bakterie är giftig för huvud- och halscancer, vilket kan leda till bättre behandlingsresultat för patienter.

Fusobacterium is usually associated with the progression of bowel cancer. However, new research published in Cancer Communications shows that in the most common type of head and neck cancer, Fusobacterium, does the opposite – the bacteria destroys tumour cells and could act as a biomarker for how patients will react to treatment.

Head and neck cancer is the sixth most common cancer globally, and around 1,000 people in the UK are diagnosed every month. Survival rates vary widely, depending on how far the cancer has spread at the time of diagnosis. There have been few therapeutic advances in the last 20 years.

Through international collaboration, the team of researchers led by Dr Miguel Reis Ferreira, consultant in head and neck cancers at Guy’s and St Thomas’, found that head and neck cancer patients harbouring higher levels of Fusobacterium, which is commonly found in the mouth, consistently had a better prognosis, than those with lower levels of the bacteria.

Following these observations, Dr Anjali Chander, senior clinical research fellow at King’s College London, found that there was a 70-99% reduction in the number of viable cancer cells in head and neck cancer cell cultures after being infected with Fusobacterium. The bacteria destroy the tumour by releasing toxic molecules, reducing its viability.

This research will help further knowledge of how bacteria and cancers interact, and is the first step in optimising head and neck cancer treatment outcomes for patients – by helping to develop kinder treatments with less side effects. Fusobacterium could also act as a potential predictive biomarker for the efficacy of head and neck cancer treatment.

Dr Miguel Reis Ferreira, consultant in head and neck cancers at Guy’s and St Thomas’ and senior clinical lecturer at King’s College London, and senior author, said:

This research reveals that these bacteria play a more complex role than previously known in their relationship with cancer – that they essentially melt head and neck cancer cells. However, this finding should be balanced by their known role in making cancers, such as those in the bowel, get worse.

Next we want to better understand how we can translate this new knowledge into improvements in the treatment of patients with head and neck, and other cancers.

Dr Anjali Chander, senior clinical research fellow at King’s College London and lead author, said:

Our findings are remarkable and very surprising. We had a eureka moment when we found that our international colleagues also found data that validated the discovery.

The research was funded by Guy’s Cancer Charity with thanks to Wilson + Olegario Philanthropy, and Cancer Research UK through the City of London Cancer Centre.

To read the paper, visit Cancer Communications website.

MSD har meddelat att de avbryter sin fas 3-studie, KeyVibe-008, efter rekommendation från en oberoende datagranskningskommitté. Studien utvärderade en kombination av de experimentella läkemedlen vibostolimab och pembrolizumab (KEYTRUDA®) tillsammans med kemoterapi för förstalinjebehandling av patienter med omfattande småcellig lungcancer (ES-SCLC). Vid en planerad analys visade data att studiens primära mål, total överlevnad (OS), inte uppnåddes enligt förutbestämda kriterier. Dessutom upplevde patienter i behandlingsgruppen med vibostolimab och pembrolizumab fler biverkningar, inklusive immunrelaterade sådana, jämfört med kontrollgruppen.

MSD informerar nu de deltagande läkarna om beslutet och rekommenderar att patienter som behandlas med kombinationen ska erbjudas alternativ behandling med atezolizumab. Resultaten från studien kommer att delas med forskare. Trots att dessa resultat inte var de förväntade, betonar MSD att de är fortsatt engagerade i att utforska nya behandlingsmetoder för småcellig lungcancer och andra lungcancerformer.

Länk till det globala pressmeddelandet: Merck Provides Update on Phase 3 KeyVibe-008 Trial Evaluating an Investigational Fixed-Dose Combination of Vibostolimab and Pembrolizumab in Patients With Extensive-Stage Small Cell Lung Cancer.

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA rekommenderar att viktläkemedlet Mysimba inte används av personer som behandlas med opioidläkemedel. Efter en rutingranskning av säkerheten för Mysimba stärker EMA nu råden för användandet av läkemedlet tillsammans med läkemedel som innehåller opioider. Detta görs för att minimera riskerna för interaktioner mellan Mysimba och läkemedel som innehåller opioider.

Opioider finns i vissa smärtstillande läkemedel så som morfin och kodein och i läkemedel som används i samband med operationer, samt vissa läkemedel mot hosta och diarré.

Smärtstillande opioidläkemedel riskerar att inte fungera effektivt hos patienter som tar Mysimba, eftersom en av de aktiva substanserna i Mysimba, naltrexon, blockerar effekterna av opioider. Patienter som behandlas med Mysimba och som behöver opioidbehandling, till exempel på grund av en planerad operation, bör därför sluta ta Mysimba i minst tre dagar innan behandling med opioidläkemedel påbörjas.

Dessutom finns det risk för sällsynta men allvarliga och potentiellt livshotande reaktioner, såsom krampanfall och serotonergt syndrom som beror på för höga nivåer av serotonin i kroppen hos människor tar både Mysimba och opioider samtidigt.

Personer som behandlas med Mysimba bör alltid berätta detta i kontakt med sjukvården för att minska risken för att ett opioidläkemedel av misstag ges samtidigt.

Patienter som behandlas med Mysimba och som behöver opioidbehandling, till exempel på grund av en planerad operation, bör sluta ta Mysimba i minst tre dagar innan behandling med opioidläkemedel påbörjas.