Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

ASTRO 2022 – nya data på Tumor Treating Fields med nya strålbehandlingar och målriktade terapier

På nyligen avslutade American Society for Radiation Oncology (ASTRO) 2022 Annual Meeting handlade inte mindre än elva presentationer om Tumor Treating Fields. En av de mer uppmärksammade var en analys av prediktiva biomarkörer för överlevnad hos patienter med nydiagnostiserat glioblastom. Därutöver presenterades pre-klinisk forskning som visar potentialen för förbättrad tumörkontroll när TTFields används med PULSAR vid glioblastom, PARP-hämmare vid ovarialcancer respektive PI3K-hämmare vid icke-småcellig lungcancer, GBM och ovarialcancer.

Se länkar till abstracts nedan eller i International Journal of Radiation Oncology•Biology•Physics ASTRO Annual Meeting Proceedings.

Läs hela releasen på engelska

Livmoderhalscancer: Kvinnor 30-70 år får möjlighet ta HPV-prov på sig själva i hemmet

Med start i november börjar Region Västmanland att erbjuda kvinnor i åldern 30-70 år självprovtagning i hemmet för HPV, humant papillomvirus, viruset som kan orsaka livmoderhalscancer. Självprovtagningen ersätter i de flesta fall besök hos en barnmorska, men möjligheten att provta sig på en barnmorskemottagning blir kvar för den som vill.

Regelbunden provtagning minskar cancerrisken med mer än 90 procent. Och ju tidigare upptäckt, desto större chans till lyckad behandling.

Region Västmanland börjar skicka ut provtagningsmaterialet till kvinnor 30-70 år i en första etapp med start i början av november, varefter fler etapper följer. Under 2023 beräknas cirka 15 000 kvinnor få provkitet skickat till sig.

Prov även om man är vaccinerad

Det tar bara ett par minuter att ta provet på sig själv, och därefter skickar man det i retur till regionen. Självprovtagning för HPV är lika säker och effektiv som att ta provet på en mottagning. Skulle provet visa på HPV blir man kallad till cellprovtagning hos en barnmorska, tidigast tre månader efter provsvaret. Visar den provtagningen på cellförändringar i livmoderhalsen blir man kallad till ett läkarbesök.

Det är viktigt att lämna prov även om man är vaccinerad mot HPV eftersom vaccinet inte ger ett hundraprocentigt skydd mot livmoderhalscancer.

 

Kontakt

Björn Svartsgård, överläkare på Kvinnokliniken

bjorn.svartsgard@regionvastmanland.se

AI-baserad bildanalys vid bröstcancer får Athenapriset

Athenapriset går i år till Stratipath, en lösning för AI-baserad precisionsmedicinsk bildanalys för riskindelning av bröstcancerpatienter. Athenapriset är Sveriges största pris till forskning och innovationer som tagits fram genom samverkan mellan sjukvård, akademi och näringsliv.

Mattias Rantalainen, Fredrik Wetterhall och Johan Hartman i Foto: Pax Engström

Bakom Stratipath står forskare och kliniker vid Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet, företaget Stratipath samt Medtech Labs, som är ett samarbete mellan Region Stockholm, KTH och Karolinska institutet. I sitt arbete har de tagit sig an två av de stora utmaningar som dagens cancersjukvård kämpar med:

  • Ökande antal patienter och nya och kostsamma cancerläkemedel som kräver avancerad diagnostik, vilket innebär ökad belastning på sjukvårdsbudgeten.
  • Bristen på patologer som gör att patienter får vänta länge på diagnos och att det råder stora regionala skillnader i både svarstid och kvalitet i bedömningarna.

Syftet med forskningen har varit att med AI-baserad bilddiagnostik dels öka kvaliteten och hastigheten inom cancerdiagnostiken, dels erbjuda ett kostnadseffektivt alternativ till de molekylära analyser som i dag används i allt större omfattning inom precisionsdiagnostik för att avgöra vilken behandling patienten ska få utifrån tumörens aggressivitet.

– Vår utgångspunkt var att motsvarande prognostiska bedömning går att utföra direkt från mikroskopibilderna eftersom de innehåller så oerhört mycket information, säger Johan Hartman, professor i tumörpatologi vid Karolinska institutet och patolog vid Karolinska universitetssjukhuset.

Han och hans forskarkollegor har valt att fokusera på bröstcancer där patologens bedömning har en helt avgörande roll för patientens behandling. De har tränat AI-modeller på tusentals patologibilder från patienter med bröstcancer av olika svårighetsgrad, och kunnat visa att det går att med hög precision bestämma hur aggressiv tumören är, även på de mer svårbedömda tumörvarianterna. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Annals of Oncology i januari i år.

Den akademiska forskningen är finansierad av bland annat Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Bröstcancerförbundet och MedtechLabs. Vinnova och Karolinska Innovation har därefter varit viktiga för produktutvecklingen i bolaget Stratipath. Nu finns en första CE-märkt produkt ute på marknaden, en molnbaserad digital lösning som fungerar tillsammans med befintliga bildbehandlingssystem som i dag finns på alla patologilabb. Patologen väljer ut en mikroskopibild på tumören, vilken sedan analyseras på minde än 30 minuter, därefter kommer svaret tillbaka till patologen som en rapport och kan i nästa steg användas som beslutsstöd till vilken behandling patienten ska få. Produkten är sedan maj i år godkänd för kliniskt bruk som världens första prognostiska analys av bröstcancer direkt från mikroskopibilder. Sjukhusen i Kalmar och Västerås är först ut med att implementera lösningen på sina patologilabb, näst i tur står Skånes universitetssjukhus.

Athenapriset delas i år ut vid ett direktsänt webbinarium om patientnära klinisk forskning den 25 oktober kl 14.30-16.00. Det går att anmäla sig kostnadsfritt här.

Juryns motivering

För utvecklingen av ett AI-baserat beslutsstöd för prognostisk analys av bröstcancer direkt från mikroskopibilder. Ett verktyg som kan ge betydande vinster för både sjukvården och patienterna genom att möjliggöra en kostnadseffektiv och likvärdig precisionsmedicinsk diagnostik över hela landet. Ett imponerande arbete där forskarna har gått hela vägen från akademisk grundforskning, idogt fotarbete med träning av avancerade AI-modeller i patologilabbet till det första godkännandet för klinisk användning. Många aktörer från akademi, sjukvård och näringsliv har samverkat i arbetet som nu går vidare med utveckling av AI-baserade metoder för bilddiagnostik för samtliga stora tumörgrupper.

Om Athenapriset

Bakom Athenapriset står Vinnova och Dagens Medicin tillsammans med Vetenskapsrådet, Forte och Lif. Priset firar i år 15 årsjubileum. Syftet med Athenapriset är att uppmärksamma och belöna forskning och innovationer som skett i samverkan mellan akademi, sjukvård och näringsliv. Ett tungt vägande kriterium i juryns bedömning av de nominerade bidragen till Athenapriset är att forskningen ska ha skett i nära samverkan mellan akademi, sjukvård och näringsliv. Övriga kriterier är medicinsk nytta, innovationshöjd, vetenskaplig kvalitet och samhällsnytta. Prissumman är 100 000 kronor.

I årets jury ingår:

Anders Brinne, områdesledare för hållbar precisionshälsa, Vinnova, juryordförande.
Nina Rehnqvist, senior professor, grundare av Athenapriset
Ola Winqvist, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för forskning, tidigare Athenapristagare.
Jonas Oldgren, huvudsekreterare för klinisk forskning, Vetenskapsrådet
Olle Lundberg, huvudsekreterare, Forte
Anna Linnér, medicinsk direktör, GSK
Lisa Blohm, chefredaktör, Dagens Medicin

Nya data på Xevinapant på avancerad huvud-halscancer

Xevinapant femårsdata visar på nästan fördubblade total överlevnad för patienter med lokalt avancerad huvud-halscancer som behandlas med Xevinapant som tillägg till kemoradioterapi

Patienter behandlade med Xevinapant plus kemoradioterapi har nästan dubbelt så stor möjlighet att leva efter fem år jämfört med placebo plus kemoradioterapi. Det visar data från en fas II-studie som presenterades på European Society of Medical Oncology, ESMO:s kongressen i september.

”Det här är goda nyheter för patienterna. Det finns ett stort behov av nya förbättrade behandlingar, oavsett om sjukdomen är lokalt avancerad eller metastaserad. De senaste decennierna har sjukvården inte haft något annat att tillgå än strålning och cytostatika” säger Anders Wesslau, VD på Merck AB.

Xevinapant är en IAP-hämmare (Inhibitor of Apoptosis Protein). I den dubbelblinda fas II-studien randomiserades 96 patienter (1:1) med lokalt avancerad huvud-halscancer (LA SCCHN) till att antingen få Xevinapant som tillägg till standardbehandling med kemoradioterapi (strålningsbehandling och cisplatin) eller placebo plus kemoradioterapi. Patienterna följdes sedan i fem år. Total överlevnad (OS) utvärderades efter fem år. Medianuppföljningen var 60,1 månader (intervall, 7,1-70,5 månader) i Xevinapant-armen och 39,2 månader (intervall, 4,8-71,2 månader) i placebo-armen. Studien visade:

• Xevinapant mer än halverade risken för död under fem års uppföljning jämfört med placebo (justerad HR, 0,47 [95 % KI, 0,27-0,84]; nominellt p=0,0101).

• Median total överlevnad (OS) förlängdes med Xevinapant (median uppnåddes ej; 95 % KI, 40,3 månader – ej utvärderbart) jämfört med placebo (36,1 månader; 95 % KI, 21,8-46,7 månader).

• Behandling med Xevinapant nästan fördubblade total överlevnad (OS), med 53 % (95 % CI, 37–66 %) sannolikhet för överlevnad efter fem år jämfört med 28 % (95 % CI, 15–42 %) med placebo.

”Femårsresultaten i denna fas II studie visar tydligt att effekten med Xevinapant som tillägg till radiokemoterapi förbättrar överlevnaden jämfört med enbart radiokemoterapi för de här patienterna” säger Petra Skare, Medical Director Merck AB

Tolererbara biverkningar
Studien visar också att biverkningarna tolererades väl och stämmer överens med säkerhetsprofilen för enbart kemoradioterapi. Biverkningar av grad 3 eller högre rapporterades hos 41 (85 %) av 48 patienter i Xevinapant-gruppen jämfört med 41 (87 %) av 47 patienter i placebogruppen. De vanligaste biverkningarna av grad 3 eller högre hos de patienter som fick Xevinapant som tillägg var dysfagi, anemi, mukosit och neutropeni.

Pågående fas III-studier
Baserat på den lovande resultaten av effekt- och säkerhetsprofil i fas II-studien, tillsammans med det stora behov som finns av nya behandlingar, utvärderas Xevinapant nu i två pågående kliniska fas III-studier. En är den internationella, randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade TrilynX-studien där man utvärderar effekt och säkerhet av Xevinapant jämfört med placebo som tillägg till kemoradioterapi hos patienter med icke resektabel LA SCCHN. Den andra studien är Xray Vision, även den randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad. Här undersöks effekt och säkerhet hos Xevinapant jämfört med placebo hos patienter med resektabel LA SCCHN som behandlas adjuvant, postoperativt med läkemedlet. Patienterna i studien har alla hög risk för återfall och där behandling med cisplatin anses vara olämpligt.

Xevinapant, som tidigare gick under namnet Debio 1143 har utvecklats i ett samarbete mellan Merck och Debiopharm och är ännu inte ett godkänt läkemedel. I februari 2020 betecknade FDA Xevinapant som en banbrytande terapi för behandling av patienter med tidigare obehandlad LA SCCHN i kombination med nuvarande standardbehandling.

Kardio-onkologi förr, nu och i framtiden

Kl 12.10–12.55

Kardio-onkologi är ett nytt område med begränsat antal randomiserade studier, så evidensgraden är skiftande. Europeiska kardiologföreningen (ESC) publicerade i år de första riktlinjer för
Kardio-onkologi. I den här föreläsningen kommer de nya riktlinjerna att presenteras integrerade med kliniska patientfall.

Föreläsare: Elham Hedayati MD, PhD, Docent och överläkare i onkologi,
Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset och Ioannis Katsoularis Öl,
Hjärtcentrum, Norrlands Universitetssjukhus

För mer information och anmälan