Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Träffsäker algoritm presterade i nivå med hudläkare

Nu presenteras en studie som stärker stödet för AI-baserade lösningar inom hudcancerdiagnostik. Med en egenutvecklad algoritm visar forskare vid Göteborgs universitet på teknikens förmåga att prestera på samma nivå som hudläkare vid bedömning av svårighetsgraden hos hudmelanom.

Studien publiceras i tidskriften Journal of the American Academy of Dermatology. Bakom resultaten står en grupp forskare vid avdelningen för dermatologi och venereologi inom Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Studien utfördes på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Syftet var att genom maskininlärning träna en algoritm att avgöra om hudmelanom var invasiva, med spridningsrisk, eller befann sig i ett stadium av tillväxt i enbart överhuden, utan spridningsrisk.

Dermatoskopisk bild av melanom i överhuden.

Algoritmen tränades och validerades på 937 dermatoskopiska bilder av melanom för att senare testas på 200 fall. Alla inkluderade fall var diagnostiserade av hudpatolog.

Algoritm vs hudläkare

Majoriteten av alla melanom upptäcks av patienter och inte av läkare, vilket tyder på att diagnosen i de flesta fall är förhållandevis enkel att ställa. Däremot är det ofta betydligt svårare att före operation avgöra vilket stadium melanomet befinner sig i.

För att öka träffsäkerheten i klassificeringarna använder hudläkare dermatoskop, som kombinerar en typ av förstoringsglas med starkt ljus. På senare år har intresset för maskininlärning för dessa klassificeringar ökat och flera publikationer har visat att så kallade ML-algoritmer kan prestera i nivå med eller till och med bättre än erfarna hudläkare.

Forskningen i fältet stärks nu ytterligare av den aktuella studien. Det blev nämligen oavgjort resultat när samma klassificeringsuppgift utfördes av å ena sidan algoritmen, och å andra sidan sju av varandra oberoende hudläkare.

Stöd för patient och läkare

– Det var ingen av hudläkare som presterade signifikant bättre än ML-algoritmen, konstaterar Sam Polesie, forskare vid Göteborgs universitet, specialistläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och för studien korresponderande författare.

I utvecklad form skulle algoritmen kunna utgöra ett stöd i arbetet med att bedöma svårighetsgrad hos hudmelanom före operation. Klassificeringen påverkar hur stort ett operativt ingrepp behöver vara, och är därför viktig för både patient och opererande läkare.

– Studiens resultat är intressanta, och förhoppningen är att algoritmen framöver kan användas som ett kliniskt beslutsstöd. Men det behövs ytterligare utveckling och även prospektiva studier, där patienter följs upp över tid, avslutar Sam Polesie.

Titel: Discrimination between Invasive and In situ Melanomas Using a Convolutional Neural Network, https://www.jaad.org/article/S0190-9622(21)00336-4/fulltext

Titel (kompletterande text om ML-algoritmen): Supplemental material – Discrimination between Invasive and In situ Melanomas Using a Convolutional Neural Network, http://dx.doi.org/10.17632/y883xdgw86.1

Kontakt: Sam Polesie, 0702 24 19 15, sam.polesie@vgregion.senås under fredagen från klockan 13

Bilder: Dermatoskopisk bild av melanom i överhuden. Porträttbild på Sam Polesie.

Fem regioner inför screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer i år

Med start i mars är Region Dalarna först ut av fem regioner som börjar införa allmän screening för tidig upptäckt av cancer i tjock- och ändtarm i år. Region Dalarna startar i mars, Skåne i maj, Örebro i augusti och regionerna i Östergötland och Norrbotten under hösten och vintern 2021. Övriga regioner kommer successivt införa screening med start 2022.

Cancer i tjock- och ändtarm är den tredje vanligaste cancerformen bland män och kvinnor i Sverige. Chansen att bli botad ökar om sjukdomen upptäcks tidigt. Socialstyrelsen rekommenderar därför screening för alla i Sverige i åldern 60-74 år.

Screeningen innebär att personer i utvalda åldersgrupper får hem ett brev med ett erbjudande om att göra och skicka in ett avföringsprov. Brevet innehåller instruktioner, en provtub och ett svarskuvert. Avföringsprovet görs hemma och skickas därefter till laboratorium för analys. Om det finns spår av blod i avföringsprovet erbjuds personen en uppföljande koloskopiundersökning i sjukvården.

Provtagning som räddar liv
Region Dalarna kommer börja med att erbjuda alla personer som fyller 60 år under 2021 att delta i provtagningen. Under 2022 utökar de erbjudandet till alla som fyller 60, 62 och 64 år. När programmet är fullt uppbyggt kommer alla kvinnor och män i åldrarna 60–74 år erbjudas provtagning vartannat år.

– Varje år dör nästan 100 personer i Dalarna på grund av cancer i tjock- och ändtarmen. Kan vi minska dödligheten med minst 15 %, vilket studier tyder på är möjligt, skulle vi varje år rädda åtminstone 15 liv bara i Dalarna, säger Daniel Sjöberg, överläkare och samordnare för tarmcancerscreeningen i Region Dalarna.

Goda erfarenheter från Stockholm och Gotland
Regionerna Stockholm och Gotland har erbjudit screening till invånarna mellan 60-69 år i drygt tio år. I år kommer de utöka verksamheten till att omfatta även 70-åringar. Ännu opublicerad statistik därifrån tyder på att screeningen minskar både insjuknande och dödlighet i tjock- och ändtarmscancer.

Att övriga regioner avvaktat med att införa screening beror främst på att regionerna först ville slutföra genomförandet av den nationella screeningstudien SCREESCO, som 18 av landets regioner deltog i 2014-2019.

Stora vinster för både individen och samhället
– Pandemin gjorde 2020 till något av ett förlorat år för införandet av det här screeningprogrammet. Därför är det extra glädjande och betydelsefullt att Region Dalarna nu drar igång och att de fyra andra regionerna som också ska starta i år verkligen kommer igång, säger Hans Hägglund, nationell cancersamordnare vid SKR och ordförande för RCC i samverkan.

För att screeningprogrammet ska ge de önskade effekterna är det viktigt att en stor del av befolkningen väljer att delta. Därför är det centralt att informera befolkningen dels om hur vanlig och allvarlig den här sjukdomen är, dels om vikten av att de som bjuds in att delta verkligen gör och skickar in sitt avföringsprov. Att nå ut och förmedla den kunskapen till så många samhällsgrupper som möjligt är ur jämlikhetssynpunkt särskilt viktigt.

Hans Hägglund påpekar att det är gratis och frivilligt att delta i screeningprogrammet men att fördelarna är många, både för samhället och för individen.

– På nationell nivå, när alla regioner är igång med fullt utbyggda screeningprogram, räknar vi med att vi kan spara minst 300 liv i Sverige med den här screeningen. Det betyder också att färre patienter får en allvarlig sjukdom, vilket innebär mindre personligt lidande och lägre sjukvårds- och sjukförsäkringskostnader för samhället, säger han.

 

Cantargia meddelar att första patienten inkluderats i fas IIa, en extensionsdel av CANFOUR-studien i bukspottkörtelcancer

Cantargia AB meddelade idag att första patienten med bukspottkörtelcancer (PDAC) påbörjat behandling i en fas IIa extensionsdel av CANFOUR studien som undersöker en kombination av CAN04 och cellgiftsbehandling. Extensionsdelen har designats för att ge ytterligare information som kompletterar den primära kohorten av 31 patienter. Nio av dessa patienter behandlas fortfarande vilket fortlöpande ger mer information kring långtidseffekter och säkerhet. Effektparametrar av stor betydelse, såsom progressionsfri överlevnad och varaktighet av tumörrespons planeras avläsas för den primära kohorten under H1 2021 för presentation vid en vetenskaplig konferens.

Cantargia utvecklar antikroppsbaserade läkemedel mot interleukin-1 receptor accessory protein (IL1RAP). Antikroppen CAN04 binder IL1RAP med hög affinititet och fungerar både genom blockad av IL-1-signalering samt s k Antibody-Dependent Cellular Cytotoxicity (ADCC). Prekliniska data visar att CAN04 kan öka effekten av cellgifter. CAN04 undersöks i en öppen fas I/IIa klinisk studie, CANFOUR, som undersöker kombination med två olika cellgiftsbehandlingar i patienter med icke-småcellig lungcancer (NSCLC) eller PDAC i första linjens cellgiftsbehandling (https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT03267316).

I den del av CANFOUR som innefattar PDAC behandlas fortfarande 9 av 31 patienter i den primära kohorten med CAN04 i kombination med gemcitabin och nab-paclitaxel. En interimsanalys av 20 patienter i oktober 2020 visade på s.k. respons i 40% av patienterna (inkluderande 2 patienter som inte behandlats tillräckligt länge för en andra, bekräftande CT-scan), vilket är högre än historiska resultat på 23%1. Resultaten kring effekt och säkerhet planeras att presenteras på en vetenskaplig konferens och kommer då inkludera viktiga effektparametrar som progressionsfri överlevnad, varaktighet av respons samt biomarkörer vilka kommer avläsas under H1 2021.

Parallellt med dokumentationen av dessa parametrar som beskriver långtidseffekter, kommer Cantargia i enlighet med tidigare kommunikation studera ytterligare patienter i en fas IIa extensionsdel. För att få robusta data kring samband mellan dos, effekt och säkerhet kommer några olika dosnivåer studeras. Dessutom kommer rutinerna innan start av behandling förenklas så att tiden från att patienter genomgår förberedande undersökning till första dosen cellgifter kortas ned, bl.a. genom att inte kräva biopsi innan behandlingsstart. Den första patienten i den här fasen har nu startat behandling och planen är att rekrytera 20–40 patienter under sex månader. Parallellt med de pågående kliniska studierna, genomförs de kommande utvecklingsaktiviteterna av CAN04, i enlighet med tidigare kommunikation, vilket innefattar förberedelser av de planerade interaktionerna med större regulatoriska myndigheter.

“CANFOUR-studien fortskrider väl och vi är väldigt nöjda med att ha startat fas IIa extensionskohorten. Med långtidsresultat från den första gruppen av 31 patienter tillsammans med interimsdata från extensionen, förväntar vi oss ha ett robust underlag att diskutera med regulatoriska myndigheter innan start av sen klinisk utvecklingsfas”, säger Göran Forsberg, VD på Cantargia.

Referens
1 Von Hoff et al, N Engl J Med 2013; 369: 1691–703

För ytterligare information kontakta:
Göran Forsberg, VD
Telefon: +46 (0)46-275 62 60
E-post: goran.forsberg@cantargia.com

Covid-19 vaccin – utveckling och vaccinering med fokus mot cancer

Webbsändning: Pfizer vetenskap | 26 februari | kl 12.10 – 12.50

Covid-19 pandemin påverkar alla delar av samhället och utgör en enorm utmaning för hälso- och sjukvården.
En unik global forskningsinsats har resulterat i rekordsnabb utveckling av mRNA-vaccin och framtagandet av
vaccin mot covid-19. De första vaccinerna mot covid-19 har nu godkänts och vaccinering pågår i Sverige.
Målet med webinariet är att ge inblick i utvecklingen och studier som ligger till grund för covid-19 vaccin.
Inriktningen kommer att vara vaccinering av cancerpatienter med utgångspunkt utifrån nuvarande data
och erfarenheter ifrån tidigare vaccin. Medverkande är Pfizers medicinska rådgivare för vaccin
Andreas Palmborg, samt överläkare och professor Per Ljungman vid Karolinska Universitetssjukhuset
med expertis inom virusinfektioner och vaccinering av immunsupprimerade patienter.

Moderator: Daniel Nyqvist, Medicinsk rådgivare Pfizer

Klicka här för mer info och registrering

Lungcancerläkare Mikael Johansson, Umeå, är Årets Cancernätverkare

Årets Cancernätverkare är Mikael Johansson, universitetslektor vid Umeå Universitet och överläkare vid Cancercentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. I motiveringen heter det att han är ”en verklig eldsjäl som brinner för en bättre och jämlik cancervård i Sverige”.

 

Mikael Johansson

Hedersutmärkelsen delas ut idag på den digitalt sända Världscancerdagen.
– Jag är både stolt, glad och förvånad. Som kliniker, forskare och byråkrat är uppmärksamhet och bekräftelse från patienter och i detta fall en patientorganisation det finaste man kan få, säger Mikael Johansson.

Han är ordförande för svenska planeringsgruppen för lungcancer, forskare, lärare men först och främst klinisk onkolog, dvs. behandlar patienter med cancer.

– Inom lungcancersjukvården, där jag arbetar, har behandlingar och utredningsmetoder utvecklats enormt de senaste åren. Ibland när man introducerar nya tekniker eller behandlingar kan det bli ojämt över landet till en början. Därför är det viktigt vi har samverkan så vi inte får en ojämlikhet i vården, säger Mikael Johansson.

– Men det saknas också verktyg i verktygslådalådan, och det sporrar mig att försöka förbättra omhändertagandet och prognosen för våra patienter. Det kan man göra genom att forska och hjälpa till med att organisera vården så bra som möjligt.

Mikael Johansson vill även att cancerrehabiliteringen sätts i fokus och får mer resurser. Patienter som genomgår eller har genomgått behandling behöver ett långvarigt stöd. Svensk cancerrehabilitering är nationellt sett ännu i sin linda och behöver mer resurser.
Motiveringen till Årets Cancernätverkare 2021 som delas ut på Världscancerdagen 4 februari: Mikael Johansson arbetar som universitetslektor vid Umeå Universitet och överläkare vid Cancercentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. Mikael är en verklig eldsjäl som brinner för en bättre och jämlik cancervård i Sverige, omtyckt både bland patienter och kollegor. Hans engagemang i såväl forsknings- som samverkansfrågor inspirerar och därför är Mikael Johansson en värdig mottagare av Nätverket mot cancers utnämning till Årets Cancernätverkare 2021.

Hans anknytning både till kliniken och laboratoriet ger honom utomordentliga förutsättningar för forskning främst inom området lungcancer och studier rörande lungcancerpatienter. Han är också ny ordförande i Svenska planeringsgruppen för lungcancer där han gjort en effektiv och viktig insats för att förbättra samarbete och klinisk utveckling av lungcancerbehandlingen i Sverige.

Frågor:  

Mikael Johansson, 070 371 1414 (tillgänglig efter prisceremonin kl 12.30).

Lena Bergling, presskontakt Nätverket mot cancer, 070 2345 158

Nätverket mot cancer har i över 10 år arrangerat Världscancerdagen. Nätverket mot cancer är en intressepolitisk påverkansorganisation som samlar tio nationella organisationer och fyra lokala föreningar. Totalt representerar vi 30 000 medlemmar. www.natverketmotcancer.se