Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

DNA-bokmärke hjälper blodceller minnas vilka de är

Ett ”bokmärke” – i form av specifika proteiner – i cellens DNA, innebär att celler minns sin identitet efter celldelning. Mekanismen har tidigare visats i odlade celler. Forskare vid Lunds universitet har nu för första gången visat den avgörande betydelsen av denna mekanism i levande möss. Upptäckten, som publiceras i Nature Communications, är viktig för att förstå och påverka blodbildningsprocessen och för att hitta nya metoder för att generera blodstamceller.

Filipe Pereira, professor i molekylärmedicin vid Lunds universitet. Foto: Tove Smeds.

Blodstamceller finns i benmärgen och producerar alla typer av blodceller i vår kropp. För patienter med blodrelaterade sjukdomar eller cancer, är transplantation av blodstamceller ibland den enda tillgängliga behandlingen. Det råder dock brist på lämpliga donatorer och blodstamceller, vilket begränsar behandlingsalternativen idag.

– För att blod ska kunna bildas behöver så kallade transkriptionsfaktorer – protein – fungera som en slags genreglerare i den biologiska processen. Av dessa har GATA2-proteinet en nyckelroll när det gäller produktionen av blodstamceller och bildandet av olika blodcellslinjer. Utan GATA2 sker ingen generering av blodstamceller och därför inte heller något blod, säger Filipe Pereira, professor i molekylärmedicin vid Lunds universitet.

Transkriptionsfaktorer binder till cellens DNA och kontrollerar produktionen av många proteiner som är nödvändiga för cellens normala funktion. Men när cellen delar sig lossnar de flesta transkriptionsfaktorer från dess DNA. Nyligen har forskare funnit att vissa av transkriptionsfaktorerna förblir bundna till DNA och ”markerar” dessa på samma sätt som ett bokmärke i en bok. Dessa ”DNA-bokmärkare” hjälper sedan till att återaktivera celliens identitet efter celldelning, så att en blodcell ”minns” att förbli en blodcell och ingen annan celltyp.

– Bevisen för denna mekanism har tidigare endast observerats i odlade celler. Vi undrade om denna mekanism spelar roll hos celler i levande organismer. Eftersom blodbildning är nära kopplad till cellcykeln, antog vi att bevarandet av blodstamcellers identitet under celldelningen berodde på DNA-bokmärkning av GATA2. Och mycket riktigt så såg vi att GATA2 förblir bundet till cellens DNA under hela celldelningen.

Trots att proteinet fanns tillgängligt i cellen under andra faser av cellcykeln, ledde avlägsnandet av GATA2 under celldelning till att musembryona dog. Dessa utvecklade aldrig blodstamceller och dog av anemi innan födseln. Fynden visar för första gången betydelsen av ”DNA-bokmärkning” av GATA2 under celldelning och hur viktig den är för cellens identitet i levande djur.

– Att förstå blodbildningsprocessen är av yttersta vikt för att hitta nya metoder att expandera stamceller för terapeutiska ändamål. I framtiden kan manipuleringen av GATA2 och andra transkriptionsfaktorer, kanske förbättra produktionen av blodstamceller i laboratoriemiljö, för att på så sätt möta de kliniska behov som finns, avslutar Filipe Pereira.

Samarbete med Fotbollförbundet ska nå svåråtkomlig målgrupp för cancerprevention

Regionalt Cancercentrum Syd (RCC) arbetar med att utveckla cancerprevention och -vård i Region Skåne. I sommar har de initierat ett samarbete med Svenska Fotbollförbundet för att nå en viktig målgrupp som annars är svår att nå – barn över sex år.

– Genom Fotbollförbundet når vi inte bara en enormt stor grupp barn och ungdomar som regelbundet vistas ute, utan också deras föräldrar och tränare. Når vi bara en procent av de miljontals personer som nås av deras nyhetsbrev och sociala medier så är det fantastiskt, säger Klara Nypelius Standley, regional patientprocessledare på Regionalt Cancer Centrum Syd.

Hon efterlyser att fler samhällsaktörer och vuxna tar gemensamt ansvar att skydda barn från överdriven solexponering med anledning av ökningen av antalet fall hudcancer i södra Sverige.

– Vi vet att 90% av alla fall av malignt melanom är kopplade till UV-exponering. Därför är det preventiva arbetet så betydelsefullt, säger Klara Nypelius Standley.

Äldre barn en riskgrupp

Enligt en enkät gjord av Strålsäkerhetsmyndigheten har många föräldrar till barn under sex år, blivit bättre på att skydda sina barn mot solens skadliga strålar.

– På många förskolor blir vi påminda om hatt och solskydd och för många är det naturligt att skydda sig om man planerar en dag på stranden. Men det är inte alltid lika självklart när man skickar barnen på en fotbollscup, säger Klara Nypelius Standley.

Enligt enkäten tycker en majoritet av föräldrarna att det är svårare att skydda sina barn i takt med att barnen blir äldre. Men genom Fotbollförbundet hoppas man nu nå ut till den här gruppen. Så att fler tar med sig medvetenhet och rutiner för solskydd även in i tonåren.

– Jag tror att det behöver komma från många håll och samarbetet med Fotbollförbundet är ett sätt. Efter en svettig match är det lätt hänt att missa smörja in sig igen. Som vuxen borde man vara ansvarig för att barnen inte bränner sig, precis som vi är ansvariga för andra faror, som att inte någon springer bort, säger Klara Nypelius Standley.

Gemensamt ansvar

I framtiden hoppas man från RCC på fler samarbeten med andra viktiga samhällsaktörer som ska bidra till att stärka arbetet med att förebygga hudcancer.

– Vi jobbar för att det ska bli lättare för fler att göra rätt och då behöver vi fler aktörer som är med och tar ansvar för att fler ska kunna göra hälsosamma val i vardagen, säger Klara Nypelius Standley.

Ny metod för att hitta mutationer i hjärntumörer hos barn

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny metod för att hitta mutationer i hjärntumörer hos barn. De kunde också visa att mutationerna som man lyckades sålla fram med hjälp av metoden påverkar hur cancerceller svarar på cancerläkemedel. Fynden öppnar upp för bättre diagnostik och mer individanpassad behandling för barn som drabbats av hjärntumör. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Medulloblastom är den vanligaste formen av elakartad hjärntumör hos barn. Cancern uppstår oftast i lillhjärnan och även om moderna behandlingar förbättrat prognosen så att femårsöverlevnaden är mer än 70 procent kan inte alla patienter botas. Den aggressiva behandlingen orsakar dessutom allvarliga biverkningar som till exempel balansproblem och sämre inlärningsförmåga hos de som överlever cancern.

Många studier har utforskat de knappa två procent av människans dna som ger upphov till proteiner, men betydligt mindre är känt om resten av arvsmassan. I en cancer, som t.ex. medulloblastom uppstår 98 procent av cancermutationerna i de delar av arvsmassan som är minst studerade. Det kan handla om tusentals mutationer och att skilja de mutationer som driver cancern från de som saknar betydelse är därför svårt.

För att få en heltäckande bild av vilka mutationer som är viktiga i medulloblastom har forskarna använt en metod som de nyligen utvecklat tillsammans med ett internationellt konsortium. Metoden går ut på att specifikt titta på konserverade positioner i arvsmassan och bygger på antagandet att dna-sekvenser som i däggdjur förblivit oförändrade genom miljontals år av evolution sannolikt har viktiga funktioner.

– I den nya studien har alla mutationer i tumörer från patienter med medulloblastom samkörts med informationen om hur väl varje enskild position i arvsmassan bevarats genom evolutionen. De mutationer som återfinns i områden som knappt förändrats kan antas ha störst betydelse, säger Ananya Roy, forskare och delad förstaförfattare till den nya studien.

Av totalt 200 000 mutationer hos de 145 patienterna i studien hittades sammanlagt 114 mutationer i konserverade positioner i arvsmassan. Många mutationer fanns i gener som inte förut visats vara muterade i cancern, även om tidigare studier hittat olika proteinnivåer hos en del av generna i medulloblastom. De nyidentifierade mutationerna fanns i dna som innehåller instruktioner som talar om var, när och hur mycket av proteinerna som skall tillverkas. Resultaten kan därför förklara tidigare observationer av förändrade proteinmängder i medulloblastom.

– Vi fokuserade på mutationer i de bäst bevarade positionerna som sannolikt har störst betydelse för reglering av gener. Därmed kunde vi sortera fram de viktigaste mutationerna på ett sätt som annars inte vore möjligt och sedan testa deras funktion, säger Karin Forsberg-Nilsson, en av forskarna som lett studien.

Forskarna fann olika mutationer mellan patienter i skilda åldersgrupper och olika undergrupper av medulloblastom, samt att mutationerna påverkade genuttrycket i odlade medulloblastomceller.

– Det visar att vår metod fungerar och kan ge en bättre bild av hur dessa mutationer reglerar proteinnivåerna i cancerceller” säger Kerstin-Lindblad-Toh, även hon ansvarig forskare bakom studien.

I studien kunde forskarna visa att mutationer som sållats fram med den nya metoden påverkade odlade cancercellers motståndskraft mot läkemedel. Det nya sättet att analysera mutationer skulle därmed kunna ge indikationer på individanpassade läkemedel, så kallad precisionsmedicin.

Det innebär att en patients specifika mutationsmönster används för att välja ut ett läkemedel som påverkar gener som muterats hos just den patienten, något som används i ökande omfattning inom cancervården.

Det bygger dock på att det redan finns ett läkemedel, en behandling som idag kanske används för en annan sjukdom och som nu kan nyttjas för enstaka individer med cancer som har ”rätt mutation”. De nya fynden kan utöka antalet behandlingsbara mutationer vilket i förlängningen kan leda till fler individanpassade behandlingar som patienter kan erbjudas.

– För att cancermutationsanalyser ska kunna användas för så kallad precisionsmedicinsk behandling behövs mycket genetisk information om varje patient. Eftersom alla barn med hjärntumörer i Sverige numera erbjuds analys med helgenomsekvensering som innebär att tumörens hela arvsmassan kartläggs, finns goda möjligheter framöver att utveckla analyserna så att de kan komma patienterna till godo, säger Karin Forsberg-Nilsson.

 

AI-stödd modell för säker mammografiscreening

AI-stödd screening är ett säkert alternativ till dagens traditionella dubbelavläsning av radiologer och kan minska arbetsbördan för en hårt belastad profession. Det visar nu en prospektiv, randomiserad studie som undersökt hur säkert det är att använda AI i mammografiscreening. Studien som letts av forskare från Lunds universitet publiceras i The Lancet Oncology.

Kristina Lång, forskare och docent i diagnostisk radiolog vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Foto: Ingemar Hultquist, Lunds universitet.

Varje år kallas cirka en miljon kvinnor till mammografiundersökningar i Sverige. De röntgenbilder som tas granskas av två bröstradiologer, en kompetens det idag råder stor brist på. Det har talats mycket om att AI kan stärka mammografiscreeningen, men hur detta ska genomföras på bäst sätt och vad det har för betydelse är fortfarande oklart. För att veta säkert vad som händer när radiologer granskar med stöd från AI, behövs framåtblickande, så kallade prospektiva studier, där kvinnor slumpas till AI-stödd screening eller till vanlig screening, något som inte tidigare genomförts.

– I vår studie har vi låtit AI identifiera de undersökningar som har ökad risk för bröstcancer, vilka sedan har granskats av två läkare. Övriga undersökningar har enbart granskats av en läkare. I granskningen har läkaren/läkarna haft hjälp av AI som markerat misstänkta fynd i bilden, säger Kristina Lång, forskare och docent i diagnostisk radiolog vid Lunds universitet och överläkare vid Unilabs mammomagrifienhet i Malmö.

Totalt inkluderades 80 033 kvinnor som slumpmässigt fördelades i två grupper: 40 003 kvinnor i gruppen med AI-stödd screening och 40 030 i gruppen som granskades av två radiologer.

– Vi fann att granskning med AI resulterade i 20 procent fler cancerfall (244 vs. 203) än i den grupp där två radiologer bedömde röntgenbilderna, men bara tre fler falska positiva, det vill säga där cancermisstanken försvann efter kompletterande utredning, säger Kristina Lång.

Samtidigt minskade arbetsbördan för radiologen med 44 procent. Tidsaspekten är betydande. Kristina Lång förklarar att en radiolog granskar i snitt 50 mammografiundersökningar på en timme. Omräknat innebär det att AI sparade in 5 månaders jobb på de 40 000 screeningundersökningarna i gruppen som granskades med AI.

– Studien har genomförts på ett och samma ställe och man behöver nu undersöka om resultaten står sig under andra förutsättningar, exempelvis med andra läkare och med andra AI-algoritmer. Det kan finnas andra tillvägagångssätt att använda AI på i mammografiscreeningen, men även dessa behöver undersökas prospektivt, konstaterar Kristina Lång.

Nu har 100 000 kvinnor inkluderats i MASAI-studien* (Mammography Screening with Artificial Intelligence). Forskargruppens nästa steg är att undersöka mer djupgående vilka typer av cancer som upptäcks med AI-granskning respektive granskning utan AI. Huvudanalysen av studien kommer först ske när de 100 000 kvinnorna i studien har följts i två år för en sammanfattande bedömning av hur många cancrar som har hittats.

– Screening är komplext. Balansen mellan skada och nytta måste alltid tas i beaktande. Bara för att en screeningmetod hittar fler cancrar behöver det nödvändigtvis inte vara en bättre metod. Det gäller att ha en metod som tidigt kan upptäcka de cancrar som är av klinisk betydelse, dvs de cancrar som kan växa snabbt och sprida sig. Detta bör dock inte ske på en bekostnad av för många falskt positiva, vilket kan skapa stor oro. Resultat från vår första analys av AI-stödd screening talar för att det kan leda till ett bättre och mer effektivt screeningprogram, säger Kristina Lång.

Läs publikationen här.

 

Medicintekniska produkter för cancer i fokus för nytt regeringsuppdrag

I ett nytt regeringsuppdrag ska Läkemedelsverket genomföra en särskild insats för medicintekniska produkter som används vid diagnostik och behandling av cancer. Uppdraget har ett särskilt fokus på strålbehandling.

– Det här regeringsuppdraget ger Läkemedelsverket möjlighet att analysera tillgång till utrustning för diagnostik och behandling av cancer och vid behov även genomföra särskild tillsyn inom detta område. Det medicintekniska området är brett och här behöver vi samråda med andra aktörer exempelvis Inspektionen för vård och omsorg, säger direktör Lena Björk.

Medicintekniska produkter som används för diagnostik och behandling av cancer omfattar i första hand strålningsprodukter, men också olika typer av röntgenutrustning och In Vitro diagnostiska produkter.

Senast den 31 januari 2025 ska Läkemedelsverket lämna en slutredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet).