Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Vändningen av cancerköerna fortsatte under 2020 på Karolinska Universitetssjukhuset

Karolinska har på några år gått från långa cancerköer till att bli bland de bästa i Sverige. Trots covidpandemin får patienterna i allt högre grad vård inom utsatt tid. Det nära samarbetet mellan kirurger, cancerläkare och operationsverksamhet har varit avgörande.

Standardiserade vårdförlopp (SFV) är en nationell standard där man mäter hur lång tid det tar från att vårdgivaren misstänker elakartad tumör hos patienten till första behandlingstillfället. Denna ledtid är viktig för patientens fortsatta prognos. Målsättningen i Sverige inom SVF är att 80 procent av cancerpatienterna ska påbörja sin behandling inom den utsatta tiden. Data från Regionala Cancercentrum visar att till exempel för bukspottkörtelcancer (pankreascancer), levercancer, gallblåsecancer och magsäcks- och matstrupscancer är Region Stockholm, och därmed Karolinska som har huvuduppdraget för dessa tumörgrupper, bland de bästa i Sverige med andelen patienter som får sin vård i tid.

SVF infördes i Sverige år 2017. Det var samma år som Karolinska fick hantera stora utmaningar med växande cancerköer som drevs av otillräcklig operationskapacitet och brist på sjuksköterskor. Vårdgarantin var 30 dagar för operation men en del patienter fick vänta längre.

Karouk Said är verksamhetschef för medicinska enheten Övre buk inom Tema Cancer på Karolinska. Till hans område hör bland annat tidigare nämnda bukspottkörtelcancer, gallblåsecancer, magsäcks- och matstrupscancer samt levercancer. Det är en av de enheter där man framgångsrikt har gått från köer till tillgänglighet.

– Vi analyserade problemet och märkte bland annat att vi inte använde våra resurser, som operationssalar och personal, tillräckligt bra och inte heller hade tillräckligt bra framförhållning i planeringen. Tema Cancer och Funktion PMI, som ansvarar för operationssalarna och anestesin, inledde ett effektivt samarbete med operationsplanering och tack vare det kunde vi utnyttja kapaciteten bättre. Det ledde till att vi kunde öka antalet operationer, säger Karouk Said.

På grund av covidpandemin har operationskapaciteten minskat under våren 2020 men trots det har Karolinska lyckats utföra ungefär lika många operationer inom cancerkirurgi. Visserligen har färre patienter fått cancerdiagnos under 2020, vilket är oroväckande, men det minskade inflödet är inte orsaken till att patienterna får sin vård i tid.  Verksamheten har lyckats med att effektivisera och prioritera cancervården under pandemin.

– Vi har fortsatt gå igenom varje moment för att se var vi kan förkorta ledtiderna ytterligare. Vi mäter hur lång tid tar från remiss till att vi håller multidisciplinär konferens, för patienten att få sina läkarmöten, från biopsier till svar, hela vägen fram till behandling. Varje steg synas, säger Karouk Said.

Förutom samarbetet mellan Tema Cancer och Funktion PMI så har det tätare samarbetet mellan kirurger och onkologer (cancerläkare) och omvårdnadspersonal varit viktigt.

– Genom att onkologerna och kirurgerna arbetar integrerat och inte var för sig med patienten har vi lyckats kapat tid. Och all kapad ledtid betyder att patienten får sin vård tidigare och prognosen förbättras. Det kan vara helt avgörande i cancerformer som sprider sig fort och där tiden för när man måste göra ett ingrepp är kort, säger Karouk.

Liknande poster

Standardiserat vårdförlopp för bröstcancer är reviderat – bland annat med nya ledtider

Läs mer...

Karolinska Universitetssjukhuset har öppnat ett nytt centrum för de svårast mag- och tarmsjuka

Läs mer...

182 miljoner betalas ut till regionerna för arbete med standardiserade vårdförlopp i cancervården

Läs mer...