Tidig cancerdiagnos med ny flexibel metod

Tidig cancerdiagnos med ny flexibel metod

Tidigare upptäckt av cancer och bättre behandlingsprecision är målen för en ny metod som utvecklats av forskare på Sahlgrenska akademin och Boston University. Nu görs en satsning för att föra ut innovationen i sjukvården och bredda forskningen i fältet.

– Dels kan man screena riskpatientgrupper och dels hoppas vi att tidigt kunna upptäcka de cancerpatienter som får återfall så att man kan ändra behandlingen, säger Anders Ståhlberg, docent i molekylär medicin och ansvarig för etableringen av den nya analysmetodiken.

Anders Ståhlberg, Göteborgs universitet,
foto: Elin Lindström Claessen

Tekniken bygger på det faktum att personer med cancer också har DNA från tumörceller som cirkulerar i blodet, molekyler som kan upptäckas i ett vanligt blodprov långt innan tumören syns via datortomografi, magnetkamera, röntgen eller ultraljud.

Forskarna har nu ökat precisionen i blodanalyserna tusen gånger och eliminerat bakgrundsbrus i mätningarna med hjälp av så kallad DNA-streckkodning, eller barcoding, utan att det krävs ny sekvenseringsutrustning.

Snabbt användbart

– Det är en av fördelarna, man använder samma instrumentering som oftast redan finns, och i princip kan det göras på vilket labb som helst. Vi var inte först i världen med att visa att konceptet fungerar, men vi har utvecklat en snabb och flexibel metodik som är enkel och kostnadseffektiv att använda, säger Anders Ståhlberg.

I artiklar i Nature Protocols och Nuclear Acids Research berättar han och kollegorna om sättet att använda de ultrakänsliga mutationsanalyserna som hittar enskilda tumörcellsmolekyler bland 10 000 friska molekyler.

Metoden utgör nu också basen för den satsning som görs på Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin vid Göteborgs universitet, med stöd av Astra Zeneca och Västra Götalandsregionen och i nära samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Det här har stor potential och kommer ganska snabbt att bli väldigt användbart för patienter. Metoden behöver testas på patientmaterial, det finns inget annat sätt att göra det på, säger Göran Landberg, professor och föreståndare för Wallenbergcentrum, med uppgift att jobba i gränslandet mellan forskning och klinik.

Göran Landberg Göteborgs universitet, foto: Johan Wingborg

– Vi har en närhet och finns både på sjukhuset och universitetet, och med kopplingar till Astra Zeneca. Den här satsningen är helt i linje med våra ambitioner, säger Göran Landberg.

Bättre anpassad behandling

Screening av riskgrupper för vissa cancertyper, och därmed tidigare diagnoser, beskrivs som ett hett användningsområde. Både för att rädda liv och spara pengar inom vården. Metoden kräver inga vävnadsprover, tumören behöver inte ens vara lokaliserad.

En annan tillämpning är vid kalibrering av cellgiftsbehandling, där både under- och överdosering kan ge problem. Det går också att upptäcka om en patient utveckar resistens mot ett cancerläkemedel, berättar Anders Ståhlberg.

– Här är behovet väldigt stort. För vissa som får riktad behandling i dag går det bra, för andra dåligt. Vi hoppas kunna bestämma hur bra en behandling går, tidigt upptäcka återfall och ha större möjligheter att ändra behandlingen, säger han.

Artikel i Nature Protocols: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28253235

Artikel i Nucleic Acids Research: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27060140

Ansvarig forskare: Anders Ståhlberg 0734 228 446; anders.stahlberg@gu.se

Forskningssamordnare: Julia Grönros 031 786 6113; julia.gronros@gu.se

Wallenbergscentrum: www.wcmtm.gu.se

Med 5000 studenter och närmare 1800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och drygt 700 aktiva doktorander. Forskningen i nationella och internationella samarbeten syftar till att förstå, förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.