Fokus på ojämlikheter under Tarmcancermånaden -tidigare biomarkörtestning på väg

Fokus på ojämlikheter under Tarmcancermånaden – tidigare biomarkörtestning på väg
Fokus under årets Tarmcancermånad mars var ojämlikheter mellan cancerformer – framför allt mellan tarmcancer och bröstcancer. Professor och onkolog Maria Albertsson, Linköpings universitetssjukhus, hör till de starkaste kritikerna.

– Hittills har det pratats mycket om ojämlikheter på cancerområdet i landet, men det är ännu större skillnader mellan cancerformer, till exempel vilka läkemedel som ges vid spridd cancer och vilka prioriteringar Socialstyrelsen gör. Detta påverkar i förlängningen hur länge man överlever, säger Maria Albertsson.

– Tarmcancer har kommit på efterkälken jämfört med bröstcancer. För bröstcancerpatienter har det aldrig diskuterats ”vad har vi råd med?” Liv ska räddas! Men för tarmcancer pågår en ständig ekonomisk diskussion. Det är därför vi exempelvis inte har samma ”skall krav – obligat” på oss att använda test för att se vilken gentyp en spridd tarmcancer har, många läkare gör testning men det borde vara precis lika stor rutin att göra som det är på bröstcancerpatienter. Man screenar inte heller på tarmcancer. Dessutom ger Socialstyrelsen en högre prioritering till behandling vad gäller spridd bröstcancer än spridd tarmcancer. Var är likvärdigheten mellan cancerformerna där? Riktlinjerna är jätteviktiga för hur vi behandlar patienter. Ska man acceptera högre dödlighet i tarmcancer, trots att bra behandling finns om diagnosen ställs tidigt? Naturligtvis inte, säger Maria Albertsson.

I de riktlinjer som nu i mars 2017 kom från GOF (Gastroonkologisk förening) står att patienter med spridd tarmcancer ska genomgå biomarkörtest, så kallat RAS-test som rutin. Biomarkörtestet avgör vilken genuppsättning den spridda tarmcancern har och vilken behandling som ska ges. Rätt behandling kan ge en förlängd livstid med i median åtta månader. I en del fall flera år. Motsvarande test för spridd bröstcancer har varit standard direkt vid diagnos i många år.

RAS-test görs i dag, men sällan direkt vid diagnos utan i ett senare skede.

Region Skåne är på väg att införa RAS-test som standard redan vid diagnos av spridd tarmcancer. Jakob Eberhard, onkolog vid Lunds universitetssjukhus, har i intervju (cancer.se) berättat att processen pågår och att fördelarna med tidig kontra senare RAS-test i sjukförloppet överväger nackdelarna.

Omkring 50 procent av patienter med spridd tarmcancer är lämpad för den typ av EGFR-hämmande behandling som testet ger svar på. Idag har ungefär 40 procent av patienter med tarmcancer mutationer i KRAS-genen och ytterligare 10 procent har mutationer i NRAS-genen. Personer utan mutationer i RAS-generna, så kallade ”vildtyp” är aktuell för EGFR-hämmande behandling. I övrigt är behandlingen densamma, alltså med kombination av cytostatika.