Kroppsegen fettransplantation kan minska strålinducerad fibros hos bröstcancerpatienter

Kroppsegen fettransplantation kan minska strålinducerad fibros hos bröstcancerpatienter

Ny studie ger visst biologiskt stöd för att kroppsegen fettransplantation är en kirurgisk metod som kan minska strålinducerad fibros hos patienter med genomgången bröstcancer. Det visar forskare vid grupperna Rekonstruktiv plastikkirurgi och Bröstkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, i en studie som nyligen publicerades i British Journal of Surgery.

Skada på frisk vävnad är fortfarande den viktigaste begränsande faktorn vid strålbehandling av cancer. Hos en växande grupp av canceröverlevare ökar strålbehandling risken för kirurgiska komplikationer och kan även ge både kosmetisk och funktionell påverkan. Den bakomliggande patologin är ofullständigt utredd och det finns ingen given behandling mot denna vävnadsomvandling, så kallad fibros. Kliniska symtom uppträder oftast många år efter behandling, vilket försvårar experimentella studier.

Martin Halle

Martin Halle

Genom att jämföra bestrålad och obestrålad fettvävnad från bröst på patienter med genomgången ensidig bröstcancer har vi kunnat studera genuttryck kopplat till sen strålskada. Vidare har vi utfört transplantation av patientens egen fettvävnad från buken till det bestrålade bröstet. Med hjälp av microarrayteknik har vi kunnat studera vilken typ av genuttryck och vilka signaleringsvägar som påverkas av strålbehandling, men även vidare hur transplantation av egen fettvävnad kan påverka dessa signaleringsvägar. Resultaten visar att genuttryck relaterat till strålinducerad kronisk inflammation och syrebrist i vävnaden påverkas av kroppsegen fettransplantation.

– Studien ger på så vis visst biologiskt stöd för att kroppsegen fettransplantation är en kirurgisk metod som kan minska strålinducerad fibros hos patienter med genomgången bröstcancer, säger Martin Halle överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid grupperna Rekonstruktiv plastikkirurgi och Bröstkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi som har lett studien. Studien har fått mycket positiv uppmärksamhet, bland annat pris för bästa föredrag av Svensk Plastikkirurgisk förening och utsågs även till årets bästa presentation vid European Association of Plastic Surgeons (EURAPS).

Anna Lindegren

Anna Lindegren

Övriga forskare vid institutionen för molekylär medicin som har medverkat i studien är förutom Martin Halle, försteförfattaren Anna LindegrenMarie Wickman, Anna Lindegrens huvudhandledare till disputation samt Inkeri Schultz och Michael Tekle, som tillsammans med Martin Halle varit bihandledare för Anna Lindegren.

Publikationen hittar du här