Röntgenbild ruvar på fler svar om bröstcancer

Den finns en outnyttjad potential i röntgenbilder av bröstcancer. Informationen i bilderna kan förhoppningsvis bidra till bättre diagnostik och handläggning, visar en avhandling från Lunds universitet.
Doktoranden och läkaren Hanna Sartor vid institutionen för translationell medicin har fördjupat sig i röntgenbildernas hittills outnyttjade ledtrådar. Hypotesen har varit att de kan tillföra ytterligare användbar information i samband med diagnostik och ställningstagande till behandling av kvinnor med bröstcancer.

– Röntgenbilden av bröstet bär på mycket information som inte används fullt ut idag. Det handlar om både tumörens och bröstets utseende. Därtill kan det spela roll för tolkningen hur tumören upptäcktes, om det skett genom screening eller egen upptäckt, berättar Hanna Sartor.

Större tumörer vanligare i täta bröst
Forskningen bygger vidare på tidigare fynd som har visat att kvinnor som har s.k. mammografiskt täta bröst, det vill säga bröst med mycket stödjevävnad och körtelceller, har högre risk för bröstcancer än de kvinnor som istället har fettrika bröst.

Fynden i avhandlingen förfinar kunskapen ytterligare om att tumörerna kan ha olika utseenden och egenskaper beroende på bröstets beskaffenhet. När det gäller tumörutseende hade fettrika bröst oftare välavgränsade eller strålformade tumörer medan täta bröst mer frekvent hade svåravgränsade tumörer (som också ofta var större).

Det framkommer även att större tumörstorlek och spridning till lymfkörtlarna var mer förekommande i täta bröst. I tumörer som upptäckts på egen hand (kliniskt upptäckta) sågs också ett samband mellan täta bröst och hormonreceptor-negativ bröstcancer vilket ibland kan representera en svårare form av bröstcancer.

Läkare och mjukvara mäter troligen på olika sätt
I avhandlingens sista del undersöktes om ett etablerat sätt att mäta mammografisk täthet var jämförbart med hur en ny mjukvara mäter täthet. Resultaten visar att överensstämmelsen var högst måttlig, vilket talar för att läkare och mjukvara mäter täthet på olika sätt.

Avhandlingens tre inledande studier bygger på data och prover från mer än 800 kvinnor som insjuknade i bröstcancer 1991-2007 och som deltagit befolkningsstudien Malmö Kost Cancer. Det sista arbetet bygger på ungefär 9000 mammografiundersökningar ifrån en stor klinisk prövning som avslutades 2015, Malmö Breast Tomosynthesis Trial.

Sammanfattningsvis visar Hanna Sartors avhandling att brösttumörens olika egenskaper varierar med de parametrar som är möjliga att hämta från röntgenbilden, såsom tumörutseende, mammografisk täthet och hur tumören har blivit upptäckt.

Hanna Sartor är doktorand vid institutionen för translationell medicin, Lunds universitet och läkare vid verksamhetsområde Bild- och funktion, Skånes Universitetssjukhus. Den 15 oktober 2015 försvarade hon avhandlingen Mammographic density in relation to breast cancer Tumor characteristics, mode of detection, and density assessments