Satsning på precisionsmedicin ska öka tillgången till läkemedelsbehandling för svårt cancersjuka

Akademiska sjukhusets cancerklinik ska tillsammans med representanter från läkemedelsindustrin, akademin och sjukvården utveckla en plattform för precisionsmedicin. Målet är att göra läkemedelsbehandling baserad på patienters genetiska profil mer tillgänglig vid svår cancersjukdom.

Peter Asplund. Foto: Staffan Claesson

– Konceptet precisionsmedicin utgår ifrån att varje patient är unik med sin sjukdom och därmed utreds/diagnostiseras därefter. Genetiska markörer bidar till att förutsäga vilken behandling som kan fungera för en specifik patient, att en målstyrd behandling kan ges till rätt patient i rätt tid, säger Peter Asplund, tf verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset.

Den kliniska forsknings- och utvecklingsenheten inom Akademiska sjukhusets cancerklinik har tillsammans med Universitetssjukhuset i Lund och ett antal industripartners enats om att utveckla en plattform för precisionsmedicin och som ett led i detta starta en nationell forskningsstudie. För att kartlägga möjligheterna kring digitalisering av precisionsmedicin och hur man kan underlätta behandling regionalt tog man initiativ till en workshop tillsammans med IBM. I workshopen, som hölls den 23-24 april, deltog representanter i projektet från Region Uppsala, Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Roche, Astra Zeneca, Novartis och PCG Solutions.

– Vår plan är att i slutet av året starta en studie, MEGALiT, med Akademiska sjukhuset som huvudman och delfinansiär. Syftet är att förbättra översikten av effekt och säkerhet i situationer där vi utvärderar effekten av läkemedel på indikationer som ännu inte är godkända, men också utveckla en struktur som stödjer innovation och på ett systematiskt sätt säkerställer och dokumenterar att behandlingen också är säker och effektiv för patienterna, berättar Peter Asplund.

Han betonar att det idag saknas en plattform för att arbeta tillämpat på nationell nivå med precisionsmedicinska kliniska studier integrerat i rutinsjukvård. Här får man möjlighet att tillämpa avancerade diagnostiska plattformar som beslutsstöd i dagligt kliniskt arbete samtidigt som man systematiskt samlar in vävnadsmaterial som kan ligga till grund för framtida forskning.

– Bristen på nationell samordning och samspel mellan vårdens många IT-system är en utmaning. Bland annat skiljer sig journalsystemen åt mellan regionerna. För att införa precisionsmedicin nationellt, med fokus på kvalitet, jämlikhet och genomförbarhet, krävs såväl kortsiktiga som långsiktiga manuella och digitala lösningar. Det är detta vi vill utveckla inom MEGALiT-studien, säger Peter Asplund och fortsätter:

– För att uppnå samordning nationellt krävs nya sätt att bygga, analysera och dela stora medicinska datamängder. Samtidigt behövs nya sätt att skydda deltagarnas integritet och att deras data behandlas konfidentiellt. Utvecklingen leder till nya partnerskap och nya möjligheter för patienter att bidra till kunskap och ny forskning.

För mer information, kontakta:

Peter Asplund, sektionschef och biträdande verksamhetschef Blod- och tumörsjukdomar, tel: 073-331 91 14, e-post: peter.j.asplund@akademiska.se