Politikerna satsar på cancervården men prioriterar fel

Politikerna satsar på cancervården men prioriterar fel

Regeringen avsatte 2 miljarder kronor för att under 2015–2018 genomföra en nationell satsning för att minska väntetiderna och de regionala skillnaderna i cancervården. För prostatacancer, som hade längst väntetider av alla cancersjukdomar, var målet att ingen skulle behöva vänta mer än maximalt 60 dagar mellan remiss och den vanligaste behandlingen, kirurgi. Utgångsläget var 168 dagar (år 2015). Förbättringar har gjorts och 2018 ligger prostatacancervården på en medianväntetid på 134 dagar. Det är dock mycket långt kvar till målet att alla prostatacancerpatienter ska ha en väntetid på max 60 dagar. Bara 3,9% av de med svår prostatacancer får vård inom den beslutade maximala kötiden på 60 dagar.

Är du kvinna och är orolig för bröstcancer kontaktar du närmaste bröstcentrum. Du blir utredd omedelbart och om det är cancer är du i behandling inom 20–30 dagar. Är du man och har oro för prostatacancer vänder du dig till din vårdcentral. I bästa fall får du då rätt information och utredning och efter 5 månader av väntan är du eventuellt igång med rätt behandling. Om du inte bor i rätt län och inte tillhör rätt samhällsklass kan det dröja betydligt längre.

– Det är katastrof att staten skjuter till så mycket pengar till ett viktigt och gott syfte och sedan inte ser till att pengarna hamnar rätt. Istället för att gå till den verksamhet som minskar väntetiderna prioriterades uppbyggnad av administrativa system. För att förbättra vården behövs inte bara pengar utan också bättre styrning. Prostatacancerförbundet kräver krafttag mot de orimligt långa väntetiderna för prostatacancerpatienter, som leder till ett oerhört lidande för de drabbade och medför risk för att sjukdomen förvärras. Dagens situation är närmast skandalös, väntetiderna måste helt enkelt bli kortare. För att nå uppsatta mål krävs ett större engagemang av ansvariga sjukvårdspolitiker, säger Calle Waller, vårdpolitisk talesman, Prostatacancerförbundet.

Variationen är därtill mycket stor i landet. I exempelvis Blekinge och Kronoberg, ligger medianväntetiderna kring 100 dagar, vilket innebär att man är på väg mot rätt håll. I andra län, till exempel i Dalarna och i Västerbotten, ligger dock medianväntetiderna runt 200 dagar. Endast en klinik i landet, Uddevalla, har gjort väsentliga framsteg.

– De inom landstingen som antagit utmaningen att minska de maximala väntetiderna till 60 dagar, verkar inte ha tagit sitt uppdrag på allvar. Vill ett landsting verkligen nå förändring måste åtgärder vidtas som löser upp flaskhalsar som minskar effektiviteten i vården. Landstingens revisorer borde granska hur de statliga bidragen använts i förhållande till syftet. I november arrangerar Prostatacancerförbundet Mustaschkampen tillsammans med 27 prostatacancerföreningar och cirka 500 företag för att uppmärksamma kampen mot prostatacancer och samla in pengar till forskning, utveckling och opinionsbildning. Den absolut viktigaste åtgärden som behövs är att minska väntetiderna inom samtliga landsting, säger Torsten Tullberg, kampanjledare Mustaschkampen.

Nationella prostatacancerregistret, NPCR, mäter sedan flera år väntetider. Statistik för 2017 finns på www.npcr.se under fliken RATTEN.

Prostatacancerförbundet är en riksorganisation med 27 regionala och lokala patientföreningar som verkar för ökad kunskap om prostatacancer och bedriver stödverksamhet för drabbade och närstående. Vi driver även påverkansarbete för en bättre prostatacancervård och stödjer forskning och utveckling genom en egen fond – Prostatacancerfonden.

Varje höst arrangerar Prostatacancerförbundet den rikstäckande kampanjen Mustaschkampen för att väcka uppmärksamhet kring prostatacancer, Sveriges vanligaste cancersjukdom. Den blå mustaschen är kampanjens signum. Mustaschkampen arrangeras av Prostatacancerförbundet tillsammans med 27 lokala prostatacancerföreningar och flera hundra företag och organisationer.