Ny upptäckt kan leda till bättre riskbedömning och anpassad behandling för barn med neuroblastom

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Karolinska Institutet och Uppsala universitet har identifierat en särskild molekyl som tycks spela en avgörande roll i bildandet av aggressiva barncancertumörer.

Neuroblastom är en mycket allvarlig cancerform som angriper det perifera nervsystemet. Cancerformen, som främst drabbar små barn, har en hög dödlighet och de nuvarande behandlingsmetoderna botar mindre än hälften av barnen med den mest aggressiva formen. Behandlingen medför också stor risk för biverkningar.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Karolinska Institutet och Uppsala universitet har gemensamt identifierat en ny biomarkör som skulle kunna användas både vid diagnos och behandling. Resultaten kan på sikt användas både för att identifiera högriskpatienter och skräddarsy behandlingen för barn med cancerdiagnosen neuroblastom. Studien publicerades under måndagen 10 november i ledande tidskriften Cancer Cell.

Bättre riskbedömning vid diagnos
Biomarkören, kallad NBAT-1, är en särskild variant av en så kallad lång, icke-kodande RNA-molekyl (se fakta). NBAT-1 finns i cancercellen där den styr tumörers bildande, tillväxt och spridning. Den påverkar också hur cancertumören svarar på behandling.

I studien visar forskarna hur man genom att analysera förekomsten av NBAT-1-molekylen i ett tumörprov med hög tillförlitlighet kan uttala sig om riskstatusen hos nydiagnostiserade patienter.
– Neuroblastompatienter med lägre nivåer av molekylen har också en sämre prognos, och kan därför behöva tuffare behandlingsalternativ. Molekylen skulle alltså kunna användas både för att bedöma prognosen för tillfrisknande och i planeringen av hur aggressivt neuroblastomet bör behandlas, säger Chandrasekar Kanduri vid Sahlgrenska akademin.

Forskning med stöd från Barncancerfonden
Professor Chandrasekar Kanduri har under de senaste två åren bedrivit forskning med finansiering från Barncancerfonden för att identifiera faktorer som påverkar framväxten av neuroblastom.
Professorerna Per Kogner (Karoliska Institutet) och Tommy Martinsson (Sahlgrenska akademin) har också arbetat med studien. Även dessa två forskare har pågående forskningsanslag från Barncancerfonden för forskning på just neuroblastom.

Fakta: Icke-kodande RNA-molekyler
Den genetiska informationen i våra celler överförs från DNA, via RNA, till proteiner. Historiskt har det ansetts att det bara är proteiner som ”utför” uppgifter i celler; den proteinkodande delen utgör endast 1,5 procent av hela den mänskliga arvsmassan. Resterande 98,5 procent har historiskt betraktas som ”skräp-DNA”.

Med utvecklingen av högupplösta sekvenseringsteknologier har forskare upptäckt att detta ”skräp-DNA” i själva verket ger upphov till tiotusentals små och långa icke-kodande RNA-molekyler, som inte producerar proteiner men som utför andra, extremt viktiga biologiska funktioner. I dag är teorin att RNA-molekyler också starkt bidrar till utvecklingen av tumörer och cancersjukdomar.

Om studien
I studien har forskarna först analyserat neuroblastomtumörer från 108 svenska barn, och därefter testat biomarkören i ett större material av tumörceller som samlats in från barn i Belgien, Tyskland, Israel, Italien, Spanien, Storbritannien och USA.
Forskarnas långsiktiga mål är att långa, icke-kodande RNA-molekyler regelmässigt ska kunna användas för diagnos och utveckling av nya läkemedel.

Artikeln NBAT-1 is a risk-associated long noncoding RNA regulating cell proliferation and neuronal differentiation to control neuroblastoma progression publicerades online den 10 november på www.cell.com.

Kontakt:
Professor Chandrasekhar Kanduri, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
E-post: kanduri.chandrasekhar@gu.se
Telefon: 073-960 04 50

Professor Per Kogner, forskare vid Karolinska Institutet
E-post: per.kogner@ki.se
Telefon: 070-571 39 07

Professor Tommy Martinsson, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
E-post: tommy.martinsson@gu.se
Telefon: 073-981 71 12